Engelska armén retirerade då den skulle gjort offensiv.

Baudoin om de fransk-engelska relationerna. — Bebådar nyorienterad politik.

\"\"
Franska slagkryssaren \”Dunkerque\” som sköts i brand av engelsmännen i Orans hamn.

Vichy. (TT fr. Havas.) Utrikesminister Baudoin har för pressen avgivit en förklaring, vari han bl. a. yttrade:
\”I det ögonblick då Storbritannien mot våra vid Mers-elKebir förankrade fartyg företagit ett angrepp, som kommer att förbli en outplånlig fläck på Englands ära, synes det vara nödvändigt att i korthet rekapitulera våra förbindelser med vår f. d. bundsförvant efter fientligheternas utbrott. Den franska utrikespolitiken har under långa år varit ledd av viljan att icke göra något som kunde skilja oss från Storbritanniens utrikespolitik. Sanktionspolitiken, som skilde oss från Italien, berodde uteslutande på hänsynen härtill. På samma sätt förhöll det sig med vår politik gentemot Centraleuropa och Tyskland. De förhandlingar som ledde till Munchenavtalet leddes av Chamberlain personligen. Vi gingo i krig med Tyskland i kölvattnet på England, som först förklarade krig.\”

\"\"
Viceamiral Gensoul,
befälhavaren för den franska eskadern i Orans hamn, som
vägrade att böja sig för de engelska villkoren.

Utrikesministern rekapitulerade därpå mobiliseringens och den franska insatsens historia och yttrade vidare: \”Efter katastrofen vid Meuse och redan andra dagen efter det Weygand övertagit befälet anmodade Weygand engelska armén att tillsammans med våra nordarméer och belgiska armén deltaga i en offensiv i riktning mot sydväst för att bryta de tyska arméernas omfattning och uppnå kontakt med våra sydarmhr. Engelska armén antog i princip förslaget, men tvekade sedan och retirerade därpå mot hamnarna i norr för att gå ombord. Vi måste då ge order om reträtt åt våra nordarméer, och dessa kämpade till sista dagen för att göra det möjligt att rädda fyra femtedelar av engelska armen, under det knappast hälften av franska armen kunde räddas.\”
Baudoin behandlade därpå regeringens inställning till frågan om franska flottan under vapenstilleståndsförhandlingarna. \”Marskalk Petain och jag\”, sade han, !\’avgåvo upprepade gånger de högtidligaste förklaringar för engelska regeringen i denna sak. Tyska regeringen var icke okunnig om fastheten i • vårt beslut. Den krävde icke heller flottans utlämnande. Men om vi intagit en annan hållning hade vi för vårt land kunnat mildra de tyngsta klausulerna i vapenvilan. Vi ha alltid handlat lojalt mot våra f. d. allierade. Churchill hade själv vid högsta krigsrådets sammanträde den 13 juni förklarat för oss, att om Frankrike icke utlämnade sin flotta till fienden, skulle Storbritannien även i händelse av separatfred visa full trohet mot Frankrike.\”
Utrikesministern skildrade därefter den smärtsamma förvåning som det brittiska anfallet mot de franska sjöstridskrafterna framkallat i Frankrike. \”Alltjämt blockerar den engelska flottan på Alexandrias redd en annan fransk eskader, vilken riskerar att bli sänkt om den försöker lämna hamnen. Dessa fakta kunna icke undgå att öva ett djupt inflytande på orienteringen av vår politik.
Våra relationer med Storbritannien förflyttas nu till ett nytt plan. På torsdagsförmiddagen sågo vi oss till vår sorg nödsakade att fatta beslut om att avbryta de diplomatiska förbindelserna med det land, som är ansvarigt för blodsutgjutelsen bland våra marinsoldater. Jag vill i detta sammanhang erinra om att England sedan tio dagar icke haft någon diplomatisk representation i Frankrike trots att vi upprepade gånger beordrat vår charge d\’affaires i London att hos brittiska regeringen hemställa om att den skulle återupprätta direkt kontakt med franska regeringen. Franska regeringen avvaktar med lugn och uppmärksamhet den- vidare utvecklingen av en situation som den själv icke önskat se uppkomma, angelägen blott att med de medel, som alltjämt stå till dess förfogande, och genom varje hållning, som den anser sig böra intaga, försvara Frankrikes ära och
intressen.\”

Frankrike hade aldrig utlämnat flottan.
Slagskeppet Bretagne har flugit i luften.

Genéve, fredag. (TT fr. DNB.) Rörande det engelska anfallet på de i Oran liggande franska krigsfartygen meddelar franska amiralitetet:
Viceamiral Gensoul svarade på den engelske amiralens ultimatum, att det första engelska kanonskottet skulle uppresa hela franska flottan mot Storbritannien. Franska amiralitetet hade givit order att möta våld med våld. Regeringen gillade amiralitetets beslut och informerade vapenstilleståndskommissionen därom. Frankrike hade intet att förebrå sig. Frankrike erinrar om att Tyskland och Italien icke krävt utlämningen av franska flottan, utan blott att den skulle demobiliseras och sammandragas i franska hamnar med franska besättningar och franskt befäl under kontroll av vapenstilleståndskommissionen. Frankrike skulle heller aldrig ha gått med på att utlämna sin obesegrade flotta.
Marskalk Pétain, amiral Darlan och utrikesminister Baudoin hade ett flertal gånger upprepat detta för Churchill, marinminister Alexander, chefen för engelska flottan och engelske ambassadören., Franska amiralitetet har det pinsamma intrycket, att det ödesdigra slag som drabbat Frankrike lämnat de ledande engelska personerna känslolösa, då dc blott tänka på att bli herrar över franska flottan. Flottan borde förbli fransk eller gå under. Den hade på intet vis förtjänat att få en stöt i ryggen på order av Churchill, som under den gångna vintern bett franska amiralitetet att ägna sina huvudsakliga krafter åt att skydda de kanadensiska fartygen, då brittiska amiralitetet icke längre förfogade över erforderliga medel härför.
Amiral Darlen hade ännu kvar Churchills tacksägelseskrivelse. Den engelske amiralen hade t. o. m. före utgången av den frist som beviljades Amiral Gensoul låtit sina flygplan utlägga magnetiska minor i hamninloppet vid Mers-el-Kebir och därmed utfört en klart fientlig handling. Av underrättelser som ingått till amiralitetet framgår att det gamla slagskeppet Bretagne flugit i luften och att eld utbröt ombord på Dunkerque och Provence samt på jagaren Mogador.

Fartyg under byggnad bogserades till England.
London. (TT fr. Reuter.) Inom auktoriserade kretsar i London bekräftas, att vissa franska krigsfartyg, som voro under byggnad i norra Frankrike, bogserats till Storbritannien med ett antal specialutbildade arbetare ombord.

Franska krigsfartyg i skotska vatten.
London. (TT fr. Reuter.) Det meddelas nu att två franska krigsfartyg f. n. befinna sig i skotska farvatten.

Franska kustbatterier deltaga i striden.
Tanger. (TT fr. Agenia Stefani.) Från Casablanca meddelas att de franska kustbatterierna gåvo eld mot två engelska jagare som avlägsnat sig från hamnen i skydd av en rökridå så snart de fått vetskap om striden vid Oran. Fiskare i Tanger som kommo från Cap Espartel bekräfta att de hört kanondunder ute till havs.
Man förmodar att en sjöstrid ägt rum mellan engelska och franska fartyg.

Fransmännen voro icke stridsberedda.
Genéve. (TT fr. DNB.) Från Vichy meddelas följande detaljer om händelserna vid Oran: De franska krigsfartygen lågo för ankar i enlighet med vapenstilleståndsbestämmelserna. De hade ännu icke hunnit desarmeras, men deras besättningar hade minskats. De lågo icke heller för ankar i stridsformation, vilket gjorde att de blevo så mycket sårbarare. Att få i land besättningarna var omöjligt. De brittiska sjöstridskrafterna anlände fullständigt oväntat, och knappt två timmar efter det deras befälhavare överlämnat sitt ultimatum hade hela den franska eskadern inneslutits av de engelska magnetiska minorna.

Ingen fara med Reynaud.
Vichy. (TT.) Agence Havas meddelar att förre konseljpresidenten Reynauds tillstånd icke längre inger några farhågor. Reynaud blev som bekant skadad vid en bilolycka för en vecka sedan.

Franske ministern i London protesterar — och avgår.
London. (TT fr. Reuter.) Frankrikes charge d\’affaires Chambon protesterade på fredagen i Foreign Office mot den brittiska flottans aktion mot den franska i Medelhavet. Protesten överräcktes å regeringen Petains vägnar.
Reuters redaktör för diplomatiska frågor säger sig på frecilagseftermiddagen ha erfarit att. Frankrikes charge d\’affaires Cambon besökt utrikesministern och meddelat denne att han överlämnat sin avskedsansökan till franska regeringen. Ledningen av franska ambassaden övertages nu av Castellane.

General Weygand i Vichy.
Genéve. (TT fr. DNB.) Från Vichy meddelas hit, att ett av utländska radiostationer spritt rykte om att general Weygand skulle befinna sig i Syrien är fullständigt grundlöst. Weygand vistas för närvarande i Vichy.

Frankrikes allmänna arbeten få säte i Paris.
Genéve. (TT fr. DNB.) Från Vichy meddelas officiellt att den centrala administrationen för det franska ministeriet för allmänna arbeten åter flyttat in i sina gamla lokaler i Paris, sedan dessa ställts till förfogande av de tyska myndigheterna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153

Stölder ur filt på Norderstrand.

Över 150 kr., samt tvåkameror borta.
Vid tältplatsen på Norderstrand ha en del stölder blivit begångna under de senaste dygnen och sammanlagt har tillgripits 155 kr. i kontanter samt två kameror. Det stulna hade varit nedlagt i väskor som tjuven eller tjuvarna fått fatt i och länsat på värdeföremålen.
Vakthållning är visserligen anordnad på tältplatsen men det verkar tydligen som om den ej skulle bedrivas tillräckligt effektivt, varför lämpliga åtgärder att förhindra ett upprepande av stölderna synas vara på sin plats.
De badande och tältande kunna ju också i sin mån bidraga till att så pass stora stölder förhindras genom att ej ha med sig så stora penningsummor som här varit fallet. En god lösning för de tältande som kanske stanna för en längre tid vore att placera reskassan på en bankbok, från vilken man kunde göra uttag efter behov.
Nu senast ha tre tält hemsökts och ur ett stals 115 kr. plus kamerorna samt ur ett annat 40 kr. Flera andra stölder ha rapporterats från samma plats i år och på Snäck-gärdsbaden har man t. o. m. stulit skorna från de badande förutom en del mindre penningsummor.
För envar badande och tältande gäller det alltså att inte ha med sig för mycket pengar eller värdesaker till stränderna samt att f. ö. vara på sin vakt med skärpt uppmärksamhet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Till allmänhetens kännedom

kungöres härmed, att Kungl. Maj:t genom kungörelse den 28 juni 1940 (n:r 660), vilken kungörelse träder i kraft den 10 juli 1940 och gäller tillsvidare, förordnat att den som å Gotland, utan att driva sådan rörelse, varom förmäles i stadga den 8 juni 1917 angående hotell- och pensionatrörelse, mot eller utan vederlag åt annan svensk medborgare än den, som har stadigvarande hemvist i länet eller tillhör krigsmakten eller polisväsendet eller eljest fullgör tjänst vid krigsmakten, för övernattning upplåter bostad, annan byggnad än bostadsbyggnad, markområde eller annat utrymme, är pliktig att då resande ankommit omedelbart avfordra honom uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelseort och hemort.
Vägrar den resande att om sig lämna uppgifter i enlighet med vad ovan omförmälts eller finnes anledning antaga, att hans uppgifter icke äro med verkliga förhållandet överensstämmande, åligger enligt kungörelsen den som upplåtit bostaden eller utrymmet att ofördröjligen därom göra anmälan hos polismyndigheten i orten.
Jämlikt samma kungörelse skall den som i här ovan omförmälda fall upplåtit bostad eller annat utrymme åt en resande inom tjugufyra timmar efter det den resande anlänt till polischefen i orten ingiva eller med posten avsända skriftlig anmälan därom i ett exemplar.
Anmälningarna böra göras å blanketter (kort), vilka utan avgift tillhandahållas av polismyndigheten i orten (å landet landsfiskal och fjärdingsman samt i Visby å poliskontoret) ävensom å turistbyråer och hos flertalet handlanden i länet.
Förseelser mot kungörelsen straffas med böter.
Visby i landskansliet den 4 juli 1940.
Ola Jeppsson
ABRAHAM LÖF

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Genom exekutiv auktion,

som inför överexekutor förrättas i rådhusrättens i Visby sessionssal lördagen den 20 juli 1940 klockan 10 förmiddagen, kommer att till försäljning utbjudas den för byggmästaren Rolf Pettersson senast lagfarna stadsägan nr. 1050 A i Visby.
Å fastigheten, som är belägen vid Lyckåker och vars _real utgör 1053 kvadratmeter, finnes uppfört ett boningshus av reveterat trä under tegeltak, inrymmande dels två lägenheter, vardera om tre rum och kök jämte badrum och w. c., dels ock källare med tvättstuga, pannrum, kolkällare, två vedkällare, två matkällare och två andra källarrum. 1 byggnaden finnes elektriskt ljus, värmeledning och vattenledning.
Fastigheten, som är taxerad till 20,000 kronor, har saluvärderats till 25,000 kronor.
Den som har fordran, varför egendomen häftar, eller för vilken han eljest äger njuta betalning ur köpeskillingen eller har annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, äger att därvid bevaka sin rätt.
Visby rådhus den 15 juni 1940.
ÖVEREXEKUTOR.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Stiftelseurkurd.

Undertecknade, här i riket bosatta svenska undersåtar, som beslutat att för nedan angivna ändamål bilda aktiebolag enligt bestämmelserna i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, hava för det tillämnade företaget uppgjort följande huvudgrunder:
1) Bolaget skall hava till ändamål att idka handels- och fabriksrörelse, förvalta aktier och fastigheter samt driva annan därmed förenlig verksamhet.
2) Bolagets styrelse skall hava sitt säte i Visby.
3) Aktiekapitalet skall utgöra högst 120,000 kronor och minst 40,000 kronor, fördelade på aktier, vardera lydande å etthundra kronor. Aktiebreven skola vara ställda till viss man.
4) Alla aktier skola medföra samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
5) Av bolagets aktier må högst en sjättedel vid varje tid genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktier må ställas till innehavaren eller annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits sådant förbehåll, som avses i § 2 av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktie i vissa bolag, dock att utan hinder av det nu gjorda förbehållet, aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i § 18 av nyssnämnda lag.
6) Har, annorledes än genom giftorätt, bodelning, arv, testamente eller genom gåva till aktieägares barn eller adoptivbarn, aktie i bolaget övergått till person, som icke förut är aktieägare i bolaget skall aktien ofördröjligen hem-bjudas förutvarande aktieägare till inlösen. Sådan hembjudan sker genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse, varvid åtkomsten av aktien skall styrkas samt, om äganderätten förvärvats genom köp, uppgift om den betingade köpeskillingen,
Har aktie sålunda till inlösen hembjudits, skall styrelsen därom genast underrätta bolagets förutvarande aktieägare på sätt som om meddelande till aktieägare är föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom 2 månader, räknat från anmälan hos styrelsen om aktiens övergång.
Anmäla sig flera berättigade skall företrädesrätten dem emellan bestämmas efter ålder, så att den till levnadsåren äldre aktieägaren äger företräde i lösningshänseende, dock att, därest samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först så långt ske kan, skola jämnt fördelas mellan dem, som vilja lösa.
Lösensbeloppet för aktie, som hembjudits, skall bestämmas av närmast följande ordinarie bolagsstämma.
Därest ej inom sagda tid någon anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie eller, sedan lösningspriset å dylik aktie i behörig ordning fastställts, aktien ej inom tjugu dagar därefter inlöses, äger den som hembudet gjort att bliva för aktien inregistrerad.
7) Bolagets styrelse skall bestå av fem bland aktieägarna utsedda ledamöter med minst två suppleanter för dem. Styrelsen är beslutför, när tre ledamöter äro tillstädes, för så vitt de äro om beslutet ense.
8) Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägare skola ske medelst rekommenderat brev med allmänna posten minst två veckor före ordinarie och en före extra stämma.
9) Undertecknad Gust. Löfquist skall äga rätt att för 44 aktier erlägga likvid med mina i firma Gust. Löfquist enligt pr den 31 december 1939 uppgjort bokslut befintliga lager, inventarier och fordringar samt övertager även bolaget nämnda firmas skulder.
10) övriga stiftare samt undertecknad Gust. Löfquists barn skola äga rätt att för 402 aktier erlägga likvid med fordringar i firma Gust. Löfquist.
Visby den 1 juli 1940.
Gust. Löfquist
A. Magnusson, Jan Mellgren
Karl Erik Belfrage, Karl Axel Rosengren
Ovanstående personers egenhändiga namnteckningar bevittna:
Anna Nygren
Gunnar Gentele

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Auktion å hö i Hemse.

TISDAGEN DEN 9 JULI kl. 2 e. m. låter lärare Ahlquist, TJÄNGDARVE, genom offentlig auktion försälja höskörden å cirka 18 tld i s. k. Ronboåker i Rone myr.
Fodret är avslaget och uppsatt i stackar. Samling i Ronboåker.
Betalningsanstånd till okt. 1940.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 7.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Socialdemokraternas kandidater

för höstens riksdagsmannaval ha nu nominerats och äro följande i nu nämnd ordning: riksdagsman K. F. Söderdahl, Visby, landstingsman Herman Engström, Slite, redaktör C. O. Nilsson, Visby, expeditör Georg Pettersson, Visby, landstingsman Fred Wennerström, Fide, och landstingsman Albin Nyberg, Follingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Visby stad får låna till lågreservoar.

Visby fick fredagens regeringssammanträde k. m:ts tillstånd att taga upp lån för att utföra en lågreservoar för vattenledningsverket m. m. på 73,000 kr. med tjugoårig amorteringstid och ett på 97,000 kr. med 25-årig amorteringstid. (TT. Spec.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152