Dag: 19 maj 2021

Publicerat

De saknade från Tina Gorthon räddade.

Lyckades ta sig i land på franska kusten.
Om de hittills saknade från den torpederade Hälsingborgsångaren Tilia Gorthon meddelar utrikesdepartementet, att de nu anlänt till Bremen.
Svenska beskickningen i Berlin har nämligen på torsdagseftermiddagen rapporterat att enligt uppgift från konsulatet i Bremen följande medlemmar av besättningen från, Tilia Gorthon anlänt dit: kapten Johan Günther, född 1893, förste rnaskinist John Lindblad, född 1885, svenska medborgare, tredje maskinist A. Fevang, född 1910, andre styrman E. Johanssen, född 1908, matros Osmed Petterssen, född 1895, matros Ejnar Johanssen, född 1907, norska medborgare, matros Axel Stenborg (födelsedatum obekant) svensk medborgare, lättmatros Lars Nielsen, född 1898, dansk medborgare, maskinsmörjare Karl Lövgren, född 1906 och eldare Karl Kall, född 1892, svenska medborgare.
Rörande omständigheterna vid fartygets förlisning har konsulatet meddelat :
Fartyget prejades av en ubåt och besättningen lämnades tid att gå i båtarna, varefter fartyget sänktes. Ovannämnda tio personer lyckades i en livbåt ta sig in till Camaret, cirka 60 km. från Brest. Camaret var vid denna tidpunkt redan ockuperat av tyska trupper. Besättningen för, des därifrån i bilar, som de tyska myndigheterna ställde till förfogande, till Bremen. Befälhavaren har vitsordat det välvilliga bemötande som från tysk sida kommit samtliga till del.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Landsbygden. Sproge.

SPROGE.
Sproge kreatursförsäkringsförening har vid sammanträde den 1 juli under ordförandeskap av K. Stenström, Botreifs, enhälligt beslutat att konfirmera tidigare stämmas likaledes enhälliga beslut att upplösa föreningen och att från och med den 1 juni 1940 överlåta hela kvarvarande försäkringsbeståndet av hästar och nötkreatur till Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget.
Orsaken till beslutet var att föreningens uttaxeringar på senaste tiden väsentligt stegrats och, då Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget ansvarar för mera än hälften av landets försäkrade hästar, ansågs det förmånligt vara ansluten till denna riksorganisation.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Landslagsstjärnor till Gutes tävlingar.

Lasse Nilsson, Thor, och Vittinger starta.
Den 14 juli kommer IF Gute att anordna nationella friidrottstävlingar på Gutavallen och till detta evenemang har man försäkrat sig om deltagande av några svenska elitidrottsmän, som säkerligen komma att bli s. k. publikmagneter. I går erhöll klubben nämligen meddelande om att storlöparen Lasse Nilsson från Thor infinner sig här till den 14 och hans namn är altför bekant för att behöva särskild presentation. Vid flera tillfällen har han representerat i svenska landskamper, bl. a. deltog han i det berömda 5,000-metersloppet i fjolårets finnkamp, då Mäki vann och Kälarne satte nytt svenskt rekord. I tisdags kväll slog han Pekuri efter ett rafflande lopp på Helsingfors stadion och vann 3,000 på en så förnämlig tid som 8,22. Han ställer här upp på 1,500 m. och nu gäller det för Gutes egen stjärna Anders Dahlin att hänga med så långt det kan gå. Att det blir gotlandsrekord på distansen torde vara ställt utom allt tvivel.
Gute har vidare fått meddelande att Anton Vittinger, tidigare mera känd som Vittinge-Karlsson, startar i diskus och kula. I den förstnämnda grenen lär han just nu vara god för c:a 44 m. Från MP kommer en 800 meterslöpare Allan Axelsson och från Spånga kommer 011e Jonsson, som nu tävlar här för tredje gången i år och nu i söndags hade \”snudd\” på 1,86.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

Sextio år fyllde i går hemmansägaren Verner Lindvall, Haldings i Hemse, och han har på denna sin bemärkelsedag blivit föremål för många hyllningar av släktingar och vänner. Han har tidigare under ett 20-tal år varit ägare av gården Salands i Linde, men har nu dragit sig tillbaka och njuter sitt otium vid Haldings. Det kan nämnas att hans hustru samma dag fyllde 55 år, varför även hon hyllades av gratulanterna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Jordfästningar.

Stoftet efter handlanden Gunnar Pettersson, Tofta, vigdes i går eftermiddag till gravens ro på Tofta kyrkogård. Kl. 1 samlades släktingar och grannar i sorgehuset, där en andaktsstund hölls och färden ställdes därefter i procession till kyrkan.
Vid inträdet i templet spelade kantor Hansson en sorgmarsch och den högtidliga akten inleddes sedan med ps. 552: 1. Officianten; kyrkoherde N. H. Ronqvist, höll ett varmhjärtat griftetal i anslutning till Joh. 13: 7, varefter följde den ritualenliga jordfästningen. Till sist sjöngs vers 8 av ps. 552.
En stor mängd kransar hade sänts till båren, Röda Korskretsens krans nedlades av kantor Hansson, som också uttalade några tacksamhetens ord, och vidare nedlades en krans från en militärförläggning.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Hur blir vädret?

\"\"

Tilltagande vind, uppehållsväder.
Måttlig till frisk, vid kusten tidvis tilltagande vind. Uppehållsväder frånsett någon lokal skur. Oförändrad temperatur.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Ett franskt slagskepp sprängt två andra i brand.

Strasbourg lyckades bryta den engelska inringningen.

\"\"
Två franska slagskepp i Alexandrias hamn, sedda från ett brittiskt slagskepp.

Berlin, torsdag (TT fr. Deutsches Nachrichtenbüro.)
Angående den brittiska flottans överfall på de franska krigsfartygen i örlogshamnen Oran meddelas nu att en del av de franska fartygen vid det plötsliga engelska angreppet som skedde kl. 17,50 på onsdagseftermiddagen icke hade ångan uppe och voro placerade så i hamnen att de icke kunde använda sitt tunga artilleri.
Engelsmännen öppnade överraskande eld från långt håll.
Slagskeppen Dunkerque och Provence samt flottiljledaren Mogador skötos i brand och ligga nu brinnande i hamnen.
Slagskeppet Bretagne har tydligen vid utlöpandet sprängts i luften då det gått på en av engelsmännen utlagd magnetisk mina.
Slagskeppet Strasbourg, fem flottiljledare samt ett antal torped- och ubåtar lyckades under strid spränga de engelska fartygens inringning och bryta sig ut i Medelhavet.
Dunkerque var jämte Strasbourg franska flottans största slagskepp på 26,500 ton, färdigbyggt för tre år sedan. Provence var på 22,189 ton och Bretagne var dess systerskepp. Mogador var en torpedkryssare på 3,500 ton och ett av franska flottans snabbaste fartyg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Churchill lämnar förklaring i underhuset.

Engelska kabinettets beslut var enhälligt.
London, 4 juli. (TT fr. Reuter.) Premierminister Churchill avgav på torsdagseftermiddagen en deklaration i underhuset, varvid han bl. a. yttrade: \”Det är med uppriktig sorg jag måste omtala en åtgärd som vi sett oss nödsakade att vidtaga för att förhindra att den franska flottan faller i tyska händer.
När två nationer kämpa tillsammans kan måhända en av dem slås ned och överväldigas och tvingas att be sin allierade att befria den från dess förpliktelser, men det minsta man kunde vänta vore att franska regeringen, när den ger upp striden och lämnar hela tyngden att falla på det brittiska imperiet, hade visat omsorg om att icke utsätta sina trogna kamrater, i vilkas slutliga seger den enda utsikten till frihet för Frankrike ligger, för onödig skada. (Bifall.) Vi erbjöd oss att helt befria fransmännen från deras fördrag enliga förpliktelser, om deras flotta fördes till brittiska hamnar, innan något separat vapenstillestånd ingicks. Så skedde icke. Över 400 tyska flygare voro fångar i Frankrike. Vi fingo ett löfte av Reynaud, att dessa flygare skulle sändas till England. När Reynaud föll, utlämnades emellertid flygarna till Tyskland.

Franska fartyg i engelska hamnar äntrades på onsdagsmorgonen.
Det brittiska kabinettets beslut om aktionen mot den franska flottan var enhälligt. I går morse togo vi större delen av den franska flottan under vår kontroll eller uppfordrade den med lämpliga maktmedel att gå med på. våra villkor. Två slagskepp, två lätta kryssare, några ubåtar, däribland den stora Surcouf, åtta jagare och två hundra små minsvepnings- och antiubåtsfartyg i Portsmouth, Plymouth och Sheerness äntrades, sedan deras befälhavare i de fall då detta lät sig göra kort dessförinnan varskotts. Operationen genomfördes utan motstånd eller blodsutgjutelse utom i ett fall, nämligen ifråga om Surcouf, där en brittisk flottkorpral och en fransk sjöofficer dödades och några andra sårades. I övrigt funno sig de franska sjömännen, ofta med stor tillfredsställelse, i situationen. 800 å 900 man ha uttryckt en varm önskan att fortsätta kriget. (Bifall.) Några ha anhållit om brittiskt medborgarskap, vilket skall tillerkännas dem, dock utan förfång för deras kamrater som föredraga att tillsammans med oss fortsätta striden som fransmän.
Alla övriga skola omedelbart återföras till franskwahamnar, om den franska regeringen under sina tyska herrar vill träffa nödvändiga anstalter härför. De franska trupperna här i landet skola också hemtransporteras med undantag för dem som sluta upp kring general dc Gaulle.\”

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152

Publicerat

Fria franska flottan lever på kapade laster.

Fartyg under byggnad räddade. — Hellre spränga än ge sig.
London, torsdag. (TT från Reuter.) överbefälhavaren för \”de fria franska sjöstridskrafterna\” viceamiral Muselier meddelade på torsdagsförmiddagen att intet av den franska marinens slagfartyg befinner sig i tyska eller italienska händer.
Ett antal franska fartyg ha hörsammat general de Gaulles maning. Även en del franska ubåtar befinna sig nu i brittiska farvatten.
Flera franska krigsfartyg som voro under byggnad i Frankrike ha förts bort från varven och bogserats till säker plats med arbetarna ombord för att färdigbyggas där.
Andra franska krigsfartyg äro i brittiska hamnar i desarmerat tillstånd men med den franska flaggan fortfarande hissad.
Amiral Muselier tillade: \”Mitt mål är att rädda den franska örlogsflaggans ära. Jag vill icke ge tyska eller italienska regeringen någon förevändning att kräva utlämning av den franska flottan ens till en del. Jag hoppas att varje fartygsbefälhavare hellre låter spränga sitt fartyg i luften än han överlämnar det till fienden\”.
\”Jag önskar med all kraft samarbeta med våra brittiska allierade\”. Muselier tillade att en del av den franska handelsflottan som förblivit fri nu stod under hans befäl. Tack vare medel som influtit genom befraktning av franska handelsfartyg under hans befäl och genom beslagtagande av värdefulla laster på vissa fartyg hade han nu nog med tillgångar för att för lång tid framåt tillgodose sina sjöstridskrafters behov.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152