Född

En son
Siri och Birger Rubarth.
f. Svenson.
Norrköpings B. B. den 2 juli 1940.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Dödsfall Agnes Augusta Söderlund.

Min älskade maka vår kära mor Agnes Augusta Söderlund lämnade oss i dag i sitt 52:a levnadsår. Innerligt sörjd och i ljust minne bevarad av oss, släkt o. vänner.
Klintehamn den 3 juli 1940.
ALFRED SÖDERLUND
Einar, Börje

Sov gott lilla mamma.

\"\"

För den som önska följa den avlidna till graven meddelas att jordfästningen äger rum i Klinte kyrka måndagen den 8 juli kl. 3 e. m. Samling i Johanssons café kl. 1 e. m.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Hos Söderbygdens vattendomstol

har Svenska sockerfabriksaktiebolaget såsom ägare av råsockerfabriken i Roma, Gotlands län, anhållit om tillstånd att över en enligt medgivande vid laga syneförrättning, som avslutats den 5 september 1900, angående torrläggning av Roma och Store myrar och kringliggande marker utförd avloppskanal, den så kallade Roma kanal, omedelbart nedströms om sockerfabrikens pumpintag uppföra en dammbyggnad med fästen på vänstra sidan å Roma kloster 1111 och på högra sidan å Roma kloster 12 i Roma socken, Gotlands län, samt om medgivande att medelst dammbyggnaden uppdämma vattnet vid dammbyggnaden under tiden den 1 augusti—den 30 september 45 centimeter över kanalens botten och under tiden den 1 oktober—den 31 januari 60 centimeter över kanalbottnen.
Företaget uppgives icke kunna angå andra fastigheter än de ovan nämnda.
För behandling av detta mål kommer vattendomstolen att sammanträda å sockerbolagets kontor i Roma fredagen den 26 juli 1940 klockan 16, då sakägare, som vill föra talan i målet, har att komma tillstädes utan särskild kallelse.
Erinringar mot ansökningen skola framställas i skriftlig inlaga till vattenrättsdomaren före vattendomstolens sammanträde eller må ock framställas vid nämnda sammanträde. Inlaga skall ingivas i två exemplar.
Ett exemplar av handlingarna i målet hålles för den, som därav vill taga del, tillgängligt hos landsfiskalen i Kräklingbo distrikt, Romakloster, såsom aktförvarare.
Stockholm den 3 juli 1940.
Vattenrättsdomaren.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Kan England krossas genom blixtkrig?

Den tyska krigföringen har i detta krig karaktäriserats av fantasi och snabbhet som åtföljts av lika blixtsnabba framgångar, vilka slagit de demokratiska staterna med häpnad. Den polska 30-millioners staten slogs sönder och samman på 16 dagar, Danmark och stora delar av Norge besattes på 1 dygn och slutligen bringades de välutrustade Holland, Belgien och Frankrike med över 50 millioner invånare att kapitulera på 6 veckor. Turen är nu kommen till England. Kan Tysklands segerstormande anlopp fortsättas i samma tempo som kännetecknat alla dess hittillsvarande operationer? Vilka äro förutsättningarna härför och vilka äro Englands möjligheter att avvärja och fördröja ett blixtkrig?
Det tyska utgångsläget är såväl sjö- som luftstrategiskt så gynnsamt som man över huvud taget kan tänka sig. Ända från Ishavet ned till Biscaya omfatta de tyska stridskrafterna den engelska lilla ön. Och i ryggen mot Atlanten ligger det neutrala Irland känt sedan åratal tillbaka för sina upprorsrörelser mot moderlandet. Där om någonsin torde den 5:e kolonnen kunna vara tyskarna till hjälp, om så skulle vara erforderligt för en ockupation. Då Irland täcker Englands samtliga utfartshamhar västerut till Atlanten förstår man lätt vikten härav för Tyskland.
Den tyska omfattningen av England är framskjuten till dess husknutar med tyska flyg- och sjöstridskrafter ända till ett, par mil från engelska kusten. Flygstrategiskt kunna de flesta engelska krigsindustricentra, som företrädesvis äro belägna i södra och mellersta England, på kortare tid än 1 flygtimme nås av det nu samlade slagkraftiga tyska bombflygets arm. Den tyska krigsindustrien är däremot väl skyddad för engelska bombanfall bakom den vall av starka luftvärn och jaktflyg, som tyskarna uppsatt påav dem besatta områden i Norge, Danmark, Holland, Belgien och Frankrike. Den engelska flygvägen är därjämte minst den dubbla mot den tyska .till England. Fram och åter hava de engelska bombflygarna omkr. 4 ggr så lång väg som de tyska. Då därtill kommer att enligt neutrala iakttagare den tyska bombflottan är omkr. dubbelt så stol\’ som den engelska, \’så förstår man att det tyska anfallsflyget, frånsett flygplanskvaliteten, flygarandan, flygskickligheten m., besitter mångfaldigt större slagkraft. än det engelska. Huruvida denna överlägsenhet i längden kan bibehållas eller ev. rent av ökas är beroende framförallt på tvenne faktorer nämligen möjligheterna för England att skydda sin flygplanpark från förstörelse lika väl som tyskarna kunna skydda sina flygplan och. slutligen på de bägge ländernas flygindustrikapacitet och möjligheter till flygplanimport. Enär de engelska flygstridskrafterna äro samlade å den engelska ön på ett begränsat antal flygplatser och dessa omfattas av det tyska flyget utspritt från Ishavet till Biscaya på hart när obegrän.sat antal flygfält, som kunna bytas då och då söm baser, så är det att antaga, icke minst med hänsyn till den tyska flygöverlägsenheten, att det engelska flyget snabbare kommer att decimeras än det tyska. Vad \’industrika.paciteten beträffar, så. är den tyska enligt neutrala källor omkring dubbelt mot den engelska. Med hänsyn till det tyska bombflygets mångfaldigt större slagkraft än det engelska. är det antagligt att den tyska flygindustriöverlägsenheten alltmer ökas. En osäkerhetsfaktor tillkommer emellertid, nämligen i vilken mån England kan erhålla flygplan från Amerika. Med hänsyn till att den amerikanska flygindustrien ännu icke torde uppgå till mer än högst den halva tyska och de amerikanska flygplanen skola föras över Atlanten till engelska hamnar bevakade av tyska ubåtar och flygplan, så torde man göra klokt i att icke åtminstone för de närmaste månaderna tillmäta denna engelska import någon större betydelse.
Alla skäl tala sålunda för att det tyska flygets överlägsna slagkraft alltmer kommer att tilltaga åtminstone de närmaste månaderna.
Vad sedan de sjöstrategiska förutsättningarna för tysk invasion över havet beträffar så är att märka, att farvatten mellan England och fastlandet bildar en 600 km. lång förträngning från Falmouth-Brest i sydväst till Lowestoft-Holland i nordost. Denna förträngning tilisnörpes mot mitten vid Dover-Calais. En engelsk flottstyrka, som med t. ex. 30 knops fart från sydväst tränger in i denna förträngning behöver omkr. 10 timmar för att framtränga till kanalens smalaste del medan en flotta som från Skottland styr söderut behöver närmare den dubbla tiden. Med hänsyn till de tyska sjö- och flygstridskrafternas omfattningsbasering är det att antaga, ätt en flottstyrka under ett sådant framträngande kommer att löpa ett formligt gatlopp under de tyska -störtbombplanens bomber och mot ubåtarnas torpeder under dagar och mot motorterpedbåtarnas under mörker. Risken för sådant gatlopp åskådliggjordes vid operationerna i Norge. Engelsmännen vågade där, oaktat tyskarna endast förfogade över ett fåtal avlägsna flygbaser, icke insätta annat än äldre stridsfartyg med mindre stridsvärde, vilka fartyg dock lära hava lidit betydliga skador. Gatloppet i engelska kanalen torde bliva oändligt riskablare men nödvändigt för engelskmännen. Smalaste förträngningen Dover-Calais torde bliva en veritabel häxkittel, då den därjämte behärskas av det tyska kustartilleriet. Dit lära icke några fartyg kunna oskadda intränga, åtminstone icke under dager.
Den 600 km. långa förträngningen kan, om så skulle visa sig erforderligt, därjämte skyddas av effektiva minlinjer utlagda av tyskarna vid de smalare ställena, en vid Lowestoft-Holland i nordost och två vid Falmouth-Brest samt Portland-Cherbourg i sydväst. Effektiviteten av sådana minspärrar klarlades redan under förra världskriget vid Dardanellerna, där de allierade förlorade ett flertal slagskepp vid forcering av minfälten och därför måste avstå från vidare framträngande ävensom nu senast vid den tyska invasionen mot Norge i skydd av mineringen Skagen-Lindesnäs. Denna minerings skydd torde i styrka icke kunna jämföras med det skydd som kan åstadkommas i engelska kanalen.
I denna förträngning kunna mot den engelska 6,000 km. långa kusten ett flertal tyska invasionsföretag företagas över havet. I den smalare förträngningen kan invasionen företagas helt under mörker, som vid denna årstid omfattar omkring 4 timmar. Det var också i skydd av mörkret som engelsmännen lyckades rädda en stor del av sin kontinentalarmé genom överskeppning över den smalare delen av kanalen. En dylik invasion torde föregås av dels förstörelse i erforderlig omfattning av engelska flygplatser, flygindustrier och kommunikatiönsleder sådana företag hava redan påbörjats — dels i direkt anslutning till huvudinvasionen, som Med hänsyn att tanks och artilleri måste transporteras över havet, nedsläppande av fallskärmstrupper i mörker eller i dagningen åtföljda av luftlandsättningstrupper — 1,000 flygplan kunna i en enda omgång landsätta omkring 40,000 man — vilka trupper kunna taga de på stranden försvarande styrkorna i ryggen samtidigt som landstigningen utföres. Engelsmännens möjlighet att avvärja sådana djärva fantasirika invasionsföretag äro beroende av dels i vilken mån dess flotta och flyg kan ingripa, vilket berörts ovan, dels av dess armes effektivitet.
Donald.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Den engelska krigsindustrien

\"\"
arbetar i forcerat tempo. Skeppskanoner av imponerande mått i en engelsk \”vapensmedja\”.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Hemvärnet för Visby.

Till chef för Visby hemvärnsområde har förordnats bilinstruktör Wilh. Nilsson, Visby.
Samtliga anmälda hemvärnsmän från Visby stad böra infinna sig i stadsfullmäktiges lokal 2 tr. upp i rådhuset lördagen den 6 juli kl. 6 e. m. för organisering av övningarna samt för indelning i studiecirklar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Gotlands chaufförer körde in 1,700 till Finland.

Enligt ett i vintras fattat beslut kommo länets, trafikchaufförer överens om att lämna en dagsförtjänst till Nationalinsamlingen för Finland. Bidragen ha betalats in för olika dagar och slutredovisning har skett nu i dagarna, varvid det visade sig att chaufförerna kört in 1,713: 10 kr. till det lidande och härjade Finland.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151