Dag: 19 maj 2021

En månads filmning bland stadens människor och fornminnen.
Prins Wilhelm, direktör Gustaf Berg i SF och fotografen Gustaf Boge från samma kända filmbolag ha i dag anlänt till Visby i akt och mening att göra en film om Visby, dess människor, minnen och stämningar.
Som bekant brukar prinsen varje år resa på en filmturné och nu i sommar har turen kommit till Visby, som kommer att förevigas på den elvte filmen i ordningen
prinsens berömda och konstnärligt högtstående produktion. De flesta av dessa filmer ha tagits av hr Boge, vilken också har varit med på många andra håll, bl. a. var han tillsammans med Gunnar Skoglund uppe i Rovaniemi och filmade ryssarnas sista förhärjande bombardemang av denna ort.
Vi ha i dag haft ett samtal med prins Wilhelm och hans följeslagare och på tal om det stundande arbetet sade prinsen:
— Hur filmen kommer att gestalta sig vet jag inte alls och några bestämda mål har jag inte. Alltsammans brukar ge sig självt under filmningens gång. Men roligt skall det bli att filma i Visby det är nu 20 år sedan jag sist var här och skall alltså uppliva en del gamla minnen.
— Uppgiften och målet med filmen blir att fånga det mänskliga livet i staden mot den gamla bakgrunden som finns här och att få fram det karakteristiska för orten. Filmen skall alltså bli en syntes av staden, grundad på allt det gamla, som här lever kvar på ett särskilt sätt.
— Vi ha räknat med att stanna här en månad, säger prinsen vidare, men får Gotland regn få vi kanske stanna här något längre. I Härjedalen för några år sedan regnade det 27 dagar av 30 medan vi i Karlskrona, när filmen från örlogsvarvet spelades – in, inte fick en droppe regn på oss förrän vi satte oss i bilen och reste därifrån.
Apropå bil så har det sina svårigheter att filma utan bil, därför att apparaturen är besvärlig att föra med sig annars, framhåller den kunglige filmaren.
— Men en som filmar måste ha tålamod. Film består till 95 procent av att vänta och att passa chansen. Det kan ta en hel dag att få 10 meter film och ofta går det en Månad för att få fram en film, som visas på en kvart. Och då skall den vara sådan att arbetet ej märks.
Prins Wilhelm kommer under den närmaste tiden att helt ägna sig åt Visby; hur det blir med en eventuell beredskapsfilm från Gotland är ännu ej bestämt av de militära myndigheterna.
Visbyborna torde snart få se hur filmen om staden kommer till och någon gång under nästa biosäsong visas den på SF-teatern. Då kommer stadens folk säkerligen att \”passa chansen\” inför tillfället att få njuta av en litterärt-konstnärlig filmessä i den stil som vi känna till -från filmer som \”Lappmark\”, \”Höstdagar därhemma\” och nu senast \”Sommarens skär\”, den förtjusande skärgårdsfilmen.
Om prinsen är en skicklig filman så föreföll han vara en minst lika skicklig intervjuare och han var mycket intresserad av de gotländska förhållandena sådana de utvecklat sig efter hans senaste besök.
Bland sina tidigare minnen av Gotland berättade prinsen att han för bortåt 30 år sedan skickade hit en siamesisk ponnyhingst att användas inom russaveln på Lojstahed. Prinsen hade vid ett besök hos det siamesiska kungahuset som gåva erhållit några ponnies av ungefär samma storlek som de gotländska russen och det var ett av dessa djur som skickades hit. Vilket resultat denna inplantering lämnat hade prinsen dock ej fått någon uppgift om.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Volvo lancerar en ny metod.

Volvos kolgasaggregat för personvagnar är byggt på en separat släpvagn, som av teknikerna kallas för pivotvagn, och av folket i gemen för \”eftertanken\”. Allt flera aggregat ha på sistone kommit i marknaden på fastlandet, och i dagarna har den bensinersättande nyheten av A/B Visby Motorcentral även demonstrerats på Gotland. Den första kolgasdrivna Volvo-bilen har inköpts av Nilssons körskola, för att även nybörjare skall lära sig köra bil, som går med kolgas.
I sitt senaste utförande har Volvos kolgasaggregat med ledning av vunna erfarenheter och framställda önskemål erhållit stora förbättringar. Den kolgasdrivna vagnen har sålunda fått en utföringsform, som i många avseenden är ny. Proven ha givetvis varit synnerligen intensiva för att samma garanti skall kunna lämnas kolgasaggregatet som Volvo lämnar för all annan bolagets tillverkning.
Kolgasen har ej samma effekt som bensingasen, en nackdel som dock elimineras av det faktum, att motorn på personvagnen är ovanligt kraftig i förhållande till vagnstorleken, så att den gasdrivna motorns effekt ändå blir fullt tillräcklig för att vagnen skall erhålla god acceleration och god medelhastighet. Motorerna i Volvos personbilar har sålunda icke i något avseende behövt ändras för kolgasdrift.

En provfärd
med Volvo, som drives av den nya \”eftertanken\”, bli vi också i tillfälle att vara med om. Man kan emellertid inte märka någon skillnad i körningen, ty instrumentbrädans alla detaljer fungera ungefär som på en bensindriven bil och när hastighetsvisaren börjar pendla över de 70 km. kan man inte heller klaga på farten. Den lilla pivotvagnen följer smidigt med även när man skall backa.
— Och så är det ju den fördelen bl. a., säger disp. Eile, att man kan köra sin bil utan risk för restriktioner. Vidare ställer sig träkolsdriften billigare, motorn slites inte så hårt och en mindre oljeförbrukning har man också kunnat konstatera. För pivotvagnen betalas 20 kr. \’ skatt men bilskatten på själva bilen blir inte mer än hälften — alltså 50 proc. billigare på en kolgasdriven bil än en bensindriven. Man kan köra med snart sagt vilka slags träkol som helst. Lövträdskol ge dock det bästa utbytet.
Vi få sedan se, hur det går till att fylla på kol, vilket ju är en enkel sak. Generatorns bränslemagasin rymmer 3 hl. kol, och en sådan kvantitet räcker för 30 mils körning, om kolen äro bra och vägarna inte allt för sugande.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151