Köpenhamn bombarderat?

Fönstren skaka på svenska sidan.
Malmö, 15 juli. (TT.) Vid 1-tiden natten till måndagen hördes i Malmö våldsamma detonationer från den danska sidan. Samtidigt upplystes himlen över Köpenhamn av projektörer och strålljusknippen och väldiga explosionskvastar, åtföljda av dova knallar syntes uppstiga från marken. Alla försök att komma i telefonförbindelse med Köpenhamn under natten voro förgäves.
Efter vad man kunde se från Malmö gällde det sannolikt ett bombardemang av Kastrupfältet. De anfallande planen hade lyckats ta sig fram till flygplatsen utan att observeras. De hade inte kastat mer än två bomber, då de observerades o. knippen av sökarljus korsade varandra. Bomberna fortsatte att falla och krevaderna avtecknade sig med större skärpa och enligt S. D. S. var det kort därpå förnimbara dånet så starkt att fönstren i Limhamn skakade.
Efter något över en kvart tycktes allt vara över och sökarljusen fingo allt mer sned riktning, vilket syntes tyda på att de anfallande planen slutfört sitt arbete.

Kastrup var ej målet.
Malmö, 15 juli. (TT.) Flygbombardemanget av Köpenhamn natten till måndagen har i varje fall inte stört trafiken på Kastrups flygfält Flyget mellan Malmö och Köpenhamn fortgår nämligen, enligt vad Aerotransport meddelar, i vanlig ordning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Juli 1940
N:r 160

Gute tog nya Gotlandsrekord.

Anders Dahlin 4,03,4 på 1,500, Söderström 1,58,5 i debutlopp på 800 m.
Landslagsstjärnorna imponerade 1 tävlingar av toppklass.

Det gotländska idrottslivet och intresset för den fria idrotten fick en god knuff framåt i går genom de tävlingar, som IF Gute då hade anordnat. Det arrangemang, som från början var avsett att bli huvudsakligen ett rekordförsök av Anders Dahlin, växte nämligen ut till en förnämlig nationell tävling med svenska elitmän på medeldistanserna samt i hopp och kast och Gutes egna pojkar visade även de sin klass och klämde till med två alldeles ypperliga gotlandsrekord.
011e Jonsson, Fredrikshof, nådde på 800 m. 1,55,2, en av de bästa tiderna för året i Sverige, även personligt rekord och banrekord, Lasse Nilsson, Thor, satte banrekord med 3,58,4 på 1,500 m., Wittinger, Thor, nådde i diskus 45,55 m. och 011e Jonsson, Spånga, hoppade 1,84 i höjd. De gotländska rekordmännen blevo Anders Dahlin, Gute, med tiden 4,03,4 på 1,500 m., en förbättring av gamla rekordet med hela 8,6 sek., samt junioren Karl Albert Söderström, Gute, som i sitt första tävlingslopp på 800 m. nådde den utmärkta tiden 1,58,5, vilket är 3,2 sek. under föregående rekord.
De yttre betingelserna för rekordlopp voro mycket goda, ty tävlingarna hade klokt nog förlagts till kvällen, då temperaturen i luften var alldeles lagom, ingen vind inverkade på resultaten och framför allt voro banorna goda — man hade formligen dränkt de upptorkade banorna med vatten senaste veckan, eftersom det väntade regnet uteblivit. Det såg dock ut som om det skulle komma lagom till tävlingens början, men det enda fuktiga som märktes var ett lätt dis mot slutet av tävlingarna.
Strax efter sexslaget kördes försöken på 100 m. i gång och samtidigt startade kulstötare och höjdhoppare. Det första heatet på 100 m. vanns överlägset av Danielsson, I. 18, med utmärkta 11,5 sek. och vidare gingo Berndt Enström, Gute, samt Kroschewsky, MP, till finalen. Stenemar, A 7, blev utslagen på 12,0. Eja Bergström, KA 3:s snabbe man från Västerås, vann heat nr två på 11,7. Martin Jansson, FIF, och Rune Mattsson, Gute, gingo också vidare medan Edman, Lau, blev utslagen på 12,3.
I finalen, som gick c:a en halvtimme senare, hade Bergström en klar ledning efter halva loppet och föreföll att bli säker segrare. På de sista meterna stannade han emellertid upp medan det att Danielsson på innerbanan drog på för fullt, kom upp i höjd med västeråsaren och bröstade sig aningen före. Metern efter komma stockholmarna, som båda fingo samma tid, och gutelöparna intogo, såsom anstår artiga värdar, en mera blygsam position.
I kulstötningen var det framför allt \”farbror\” Wittinger, som drog intresset till sig, och han gjorde en jämn serie med fyra stötar över 13 meter, dock utan att komma förbi den flagga, som markerade det gotländska rekordet på 13,53, Hans serie i försöken var 12,97, 12,64, 13,12 och närmast efter låg Leif Åbom, Gute, med 12,39 i sin bästa stöt.
de tre finalkasten ökade Wittinger och han hade här 13,24, 13,44 och 13,27.

\"\"
Anders Dahlin, Gute,
som nu har två goda gotlandsrekord.

Åbom och Kolmodin, Gute, båda juniorer, belade andra och tredje platserna medan Bendegard blev fyra.
Höjdhoppet blev en överlägsen seger för unge Olle Jonsson i Spånga IS, som nu tävlade här för tredje gången i år och tycks trivas allt bättre och bättre på banan. I Visbyspelen blev det bara 111, för två veckor sedan hoppade han 1,80 och i går seglade han gladeligen över 1,84. Sex man startade och när ribben efter tre omgångar höjts till 1,71, hade halva styrkan försvunnit. Kvarstående voro Jonsson, Lundstedt, I 18 och förre visbybon Hasse Persson, MP. Alla klarade 1,71 men 1,74 blev för mycket för de två sistnämnda. Spånga-Jonsson fortsatte på 1,81, rev hårfint i första hoppet och klarade sedan i andra med mycket luft emellan. Exakt samma manöver upprepades sedan på 1,84. Sedan på 1,88 vart det stopp — för den här gången. Ville Karlsson från Fårösund blev fyra på 1,66 men efter de goda demonstrationer av den ödmarkska stilen som Jonsson gav blir det kanske snart nog bättre resultat. Spänsten är det fortfarande intet fel på och räcker gott och väl för högre höjder.

Olle Jonsson suverän på 800 m. — Söderström satte gotlandsrekord i sitt debutlopp.
800-metersloppet blev det bästa som någonsin gått på Gutavallen, ett utomordentligt vackert och spännande lopp med en segrartid, som är en av de bästa i landet denna säsong, och med en gotländsk andraplacering på ny rekordtid. Man hade knappast väntat att 800 m. skulle bli ett så starkt lopp — mötet mellan Lasse Nilsson och Dahlin på 1,500 var väl det som dragit mest folk till Vallen — men 800-metersloppet blev, och det med rätta, minst lika populärt.
Att Olle Jonsson skulle vinna stod ju utom allt tvivel, då han under förra veckan nådde 51 sek. på 400 m. och 3,56,6 på 1,500 m., men den största överraskningen kom med lille \”Klabben\” Söderström i Gute, som i sitt första tävlingslopp på 800 slog Öströms rekord med inte mindre än 3,2 sekunder och nådde tiden 1,58,5. Den nye rekordhållaren är en junior på 19 vårar och började komma fram i fjol på 400 m. I år har han tränat tillsammans med Dahlin och vid ett tillfälle provlöpt distansen på 2,05. Vid stafett-DM visade han god form och nu hade han själv beslutat sig för ett nytt rekord. Snart nog låter han väl höra av sig igen, ty han blir med säkerhet en utmärkt medeldistansare, både lätt och snabb men samtidigt ettrigt stark. En viktig sak är emellertid att han såväl som andra löparungdomar inte ger sig till att tävla så snart det finns en chans utanhåller kondition och snabbhet uppe med träning och sparsamt tävlande tills kroppen tål de hårda påfrestningar, som ofta upprepade tävlingslopp medföra. Rekordloppet började i nära nog 400-meterstempo med Axelsson, MP, i täten under första varvet. På andra varvet gick Jonsson fram med ett härligt driv i stegen och lade sig till med ett gott försprång. Axelsson fick slå av på farten under andra varvet och på bortre långsidan kom Söderström upp tätt efter MP-löparen. Under vilda hejningar från publiken gick han sedan om i norra kurvan och lade in ytterligare kraft på upploppet. Olle Jonsson låg boråt 20 meter före och slog på en glänsande spurt, som gav den fina tiden 1,55,2, och säker tvåa blev Söderström, som slog Axelsson med c:a 10 m. KA 3:s båda deltagare finga bilda kön i det fina sällskapet.

Dahlins väntade rekord bättre än väntat. — Lasse Nilsson imponerade.
Ett rekordförsök på 1,500 m. var som nämnts upprinnelsen till hela tävlingen, och man tog också för givet att Anders Dahlin skulle skaffa bort Bendelins 11 år gamla noterir g på 4,12. Vid flera tillfällen i år har han visat sig god för ett nytt rekord på distansen och vi tippade för några dagar sedan c:a 4,05. Tiden blev glädjande nog ännu bättre, ty klockorna stannade på 4,03,4.
Även i detta lopp blev det hård fart från början och det var Dahlin som svarade för att dra under de två första varven med thorarna Lasse Nilsson och Lundell närmast. Mellantiden på 400 var 61 sek., vilket vittnar om den hårda utgångsfarten, och på 800 m. var tiden 2,07. I slutet på tredje varvet lågo Dahlin, Thorarna och Söderström, MP, i en tät klunga, men när löparna kommit in på sista varvet bröt det löst på allvar. Lasse Nilsson visade med eftertryck vad hans namn är värt och började en långspurt, som blev en upplevelse för publiken att följa. Han fick med ett slag en ledning på 25-30 meter och Dahlin förmådde inte följa med i den takten utan fick inrikta sig på att hålla Lundell och Söderström ifrån sig. Lasse Nilsson fullföljde loppet med samma oemotståndliga force och vann med c:a 35 m. försprång före Dahlin, som ångade på med långa kliv o. hade ett betryggande försprång till andraplatsen. En väldig kondition har han, den gotländske rekordmannen, men i fråga om snabbheten och förmågan att slå om takten, när rusningen mot målsnöret börjar, så saknas det ännu en del. 3,000 m. ligger nog lämpligare till för honom och det skulle inte förvåna om han i år bättrar på sitt eget rekord på den distansen.
Lundell och Söderström fingo tiden 4,07 och sedan kom på femte plats Manne Booberg, Gute, med Sten Jacobsson, Lau, i hälarna.
400 löptes i två heat med tiderna där som avgörande. Den bästa tiden nåddes av Axelsson, MP, i första heatet, som gick på 53 blankt. Edberg låg länge jämsides med honom men tog slut på sista långsidan och passerades av Åke Pettersson. I andra heatet gick Åke Nilsson ut i hård fart och ledde vid sista kurvan. Där kom emellertid Williamsson fram med friska krafter och Nilsson blev slagen med 5-6 meter. Tiderna blevo 53,4 resp. 53,9, vilket räckte till andra- och tredjeplatserna. I fjol nådde Åke Nilsson 51,2 i Ångermanlands DM men militärtjänstgöringen har väl gjort att han inte befinner sig i samma goda form denna säsong.

Wittinger och Nisse Ekström utan konkurrens.
Under dessa hektiska medeldistanslopp hade man klarat av diskuskastningen och Wittinger kom här med resultat som lågo betydligt över vad han gjort den senaste tiden. \”Gubben\” Lennqvist i Thor hade förklarat honom god för 44 m. men den forne svenske mästaren var i går i utmärkt slag och nådde som längst 45,55, vilket är rekord för Gutavallen och säkerligen står bland de bättre noteringarna i landet i år. Drygt åtta meter hade han till godo mot Bendegard som nu inte alls är samme gode kastare som under föregående år. K. G. Larsson har däremot framtiden för sig och han brukar komma betydligt närmare 40-metersgränsen än han var i går.
Även längdhoppet blev en framgång för den arrangerande klubben genom Nisse Ekströms vackra och dominerande insats. Fem av hans hopp mätte över 6,50 m. och det längsta mätte 6,63, endast 13 cm. från hans eget gotlandsrekord. Serien var följande: 6,55, 6,52, 6,63, 6,61, 6,51 och i sista hoppet 6,19, vilket också det hade räckt till seger över de oväntat svaga medtävlarna. Wiklund, Tingstäde, stannade på 6,13 och Gustafsson, KA 3, klarade nätt och jämnt 6 m.
Den sista grenen var 5,000 m., som gick med fyra deltagare. Arne Gustavsson, Fredrikshof, gick genast till ledningen, som han fick behålla genom hela loppet och som tvåa låg Erik Ed-lund från samma klubb. ????? ett par varv hade dessa två drag????? ????? gutelöparna Hult och Svea ?????berg och luckan ökades allt mer efter hand. Arne Gustavssan, propagandamästare i Stockholm gjorde verkligen propaganda med sin löpning — strax före mål varvade han de båda gutelöparna, som fortfaran. de höllo ihop, och bjöd slutligen på en fräsande spurt. Ett halvt varv efter kom Edlund och till sist blev det en ettrig slutstrid mellan Booberg o. Hult, vilken vanns av den sistnämnde.
Prisutdelningen skedde omedelbart och i samband därmed höll folkskollärare Ivar Larsson ett kort anförande med tack till idrottsmän, arrangörer och publik och med önskan om fortsatt förkovran och livaktighet inom idrotten. Segrarna i varje gren erhöllo hederspris
andra- och tredjemännen fingo Gru,es silver- resp. bronsmedaljer. Hederspriset till bäste gotlänning gick till Anders Dahlin, vilkens rekord enligt tabellerna var c:a 50 poäng bättre än Söderströms. Samtidigt fick Einar Norrby mottaga det ståtliga vandringspriset för sin seger i Tingstädeloppet, vilket skildras på annan plats, och till sist rullade ett fyrfaldigt rungande hurra över idrottsplatsen.
Därmed var en stor dag till ända för gotlandsidrotten i allmänhet och för den arranz-rande klubben i synnerhet. Dagens tävlingar hade givit ett kvalitativt utbyte, som på flera punkter sträckte sig över de stora tävlingarna under fjolåret, publiken hade fått se fyra svenska landslagsmän ta i för fullt och två lovande gotländska pojkar hade satt rekord, som voro över förväntan goda. Uppläggningen av tävlingen med löpningar som huvudingrediens var även lyckad och grenarna avverkades med reda och precision. Speakersysslan sköttes mestadels av Allan Beer, som lade i dagen både röststyrka, pondus och humor.
Publikintresset var glädjande stort och hela långsidan utmed sprinterbanan stod kantad med täta led. Klubbkassören och den drivande kraften i hela arrangemanget, Berndt Enström, kunde räkna in 850 betalande åskådare, vilket torde vara ytterligare ett rekord för klubben.
Herz.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Juli 1940
N:r 160

Idrott och sport.

\"\"

Einar Norrby, Gute, vann Tingstädeloppet.
Sex man startade i Gotlands \”marathon\”.

Efter ett uppehåll på två år kuride Tingstädeloppet åter komma till stånd denna säsong och årets lopp som gick i lördags var ett av de bästa på ganska länge. Sex deltagare av åtta anmälda —A 7:s löpare gåvo sig inte till känna på något sätt — ställde upp till start i Tingstäde och vid den konkurrens som uppstod pressades tiden ned till den näst bästa som noterats i detta lopp. Överlägsen segrare blev Einar Norrby, Gute, som just nu befinner sig i sitt livs form och kommer att resa till SM i maraton någon gång i augusti. Han gick i mål på Gutavallen med tiden 1,37,36, nära tio minuter före näste man, Wille Malmkvist från Bro.
De sex startande voro Norrby, Gute, bröderna Malmkvist, Bro, Nordfjäll, I 18, samt kustartilleristerna Pettersson och Lindgren. Farten drevs under första milen upp mycket hårt. KA 3-arna svarade för att dra men snart nog blev det svårt att hålla tempot. Efter 7 km. släppte Pettersson och strax efter sackade också Lindgren av. En tätgrupp, bestående av Norrby, Nordfjäll och Wille Malmkvist hade utbildat sig och den passerade 10 km:s-linjen vid Tuer i Bro efter 36,30. Lindgren låg då 200 m. efter och ytterligare 100 m. efter korn Pettersson.
K. Malmkvist hade sladdat långt efter och bröt tävlingen under första milen.
I början på andra halvmilen måste W. Malmkvist övergå till ett något lugnare tempo och Norrby drog även ifrån Nordfjäll så småningom. Efter c:a 15 km. råkade den sistnämnde få kramp i benen, vilket gjorde att han med ens kom ur räkningen och blev passerad av Malmkvist. Han kom emellertid i gång igen och kunde fortsätta. Vid Halner i Bro ledde Norrby med en och en halv minut före Malmkvist och på tredje plats låg Nordfjäll. Denne fick dock senare släppa Lindgren förbi sig men häll undan bra för Pettersson, som ett tag låg endast 50 m. efter. Löparnas styrka prövades ytterligare i en sugande motvind på de öppna fälten norr om staden. Ungefär 20 min. över 7 uppenbarade sig Einar Norrby utanför Gutavallen med en hel här av cyklister i hälarna och sedan han gått i mål dröjde det ännu en god stund innan näste man hördes av. Det var Wille Malmkvist som kom tvåa och han orkade med en riktig raketspurt inne på Vallen. Efter ytterligare 10 min. kom Lindgren i mål och med knappa fem minuters mellanrum följde sedan de kvarvarande, Nordfjäll och Pettersson.
Tiderna blevo följande: 1) Einar Norrby, Gute, 1,37,36, 2) W. Malmkvist, Bro, 1,46,41, 3) G. Lindgren, KA 3, 1,55,57, 4) N. Nordfjäll, I 18, 2,00,34, 5) L. Pettersson, KA 3, 2,04,51.

Matchen AIK—Gute blev 5-2.
Medan tingstädelöparna väntades i mål spelades en fotbollsmatch på Gutavallen mellan AIK och Gute, varvid AIK vann med 5-2 sedan ställningen i halvtid varit 2-2. Bror Nilsson gjorde första målet efter några minuter men Gutes hi. utjämnade nästan omedelbart efter ett snabbt och vackert genombrott. Hesselsten gav sedan Gute ledningen, tack vare att AIK-försvararna skymde Lyth fullkornligt men strax före halvtid var det 1 AIK:s tur att utjämna. Efter pausen bereddes det inte några svårigheter för AIK att ro hem segern, Bror gjorde två mål i rad och \”Plåtarn\” fastställde slutresultatet. Matchen hörde knappast till de sevärda, det var typisk \”semesterfotboll\” med mycket sparkande och litet spel. Harry Olsson från Hemse debuterade som centerback i AIK, och i Gute hade ett flertal inkallade stockholmsstudenter fått rycka in.

Ungdomen fram på lördag och söndag.
JM emotses med stort intresse i år.

Distriktsmästerskapet i fri idrott för juniorer äger rum på lördag och söndag i AIK:s arrangemang. Det är med speciella förväntningar man ser fram emot denna tävling, då så många lovande förmågor kommit fram under året både i stad och på landsbygd, och det torde vara en hel del goda resultat i faggorna. Anmälningarna skola vara inne senast torsdagen den 18 juli och tävlingarna börja på lördagen kl. 6,30. AIK:are som vilja hjälpa till vid tävlingarna, samlas på Vallen kl. 7 onsdag kväll.

Visby IF:s fotboll blev uppskattad i Stockholm.
Mälarhöjden besegrades med 2-0 men vann i stället friidrotten med 45-41.
Visby IF har under veckohelgen besökt Stockholm och kämpat mot Mälarhöjden både i fotboll och fri idrott såsöm brukligt är under varje säsong. I fotboll gjorde VIF åter en god match och vann rättvist över hemmalaget med 2-0. Särskilt Lund har blivit uppmärksammad för sitt perfekta arbete och i stockholmspressen beskrives matchen bl. a. på följande sätt:
Någon \”viktoria\” för mälarhöjdspojkarna blev det icke utan Visby IF kunde gå från planen som segrare med 2-0. Bägge målen fabricerades i första halvlek. Fyndiga kombinationer och framför allt snabbt spel utmärkte det homogena gotlandslaget, i vars mål en herre vid namn Hans Lund placerats och det med besked ändå, ty ett sådant målvaktsspel som han presterade, har man icke sett på mången god dag.
Kattlikt smidig och med ypperlig placeringsförmåga ordnade han upp saker, som både publik och spelare ansett vara hopplösa. Vilken allsvensk klubb som helst skulle kunna känna sig stolt att äga en sådan målvakt. Mälarhöjden gjorde icke någon stor match, men laget kan prestera bättre saker, när det gäller allvar. Visserligen grinade oturen åtskilliga gånger mälarhöjdspojkarna rätt i synagogan, men man måste erkänna, att Visby var värd sin seger. Bäst i Mälarhöjden var lille teknikern och taktikern hi. L. Pettersson, centern Nordgren och halvbackskedjan. Visbys mål gjordes av hh. Broman och centern Svärd. Omedelbart efter fotbollsmatchen satte man så i gång med tävlingar i friidrott.

VIF vann stafett 1,000 m. på 2,09.
Klubbmatchen i fri idrott blev en jämn strid, VIF vann samtliga lopp men för lorade matchen genom sin svaga insats i kasten, där man saknade de pålitliga .kämparna Dahlgren och Ivar Pettersson. Med dessas hjälp hade VIF troligen också fått med sig hem en seger i friidrotten. På stafett 1,000 m. underskred VIF-laget gällande gotlandsrekord med 1,2 sek. och Klasen vann segrar i längd och på 100 m. och Allan Hansson fink en bra tid på 400 m. Tilläggas bör att tävlingarna gingo i en glödande hetta ute på Aspudden.
100 m.: 1) Sture Klasen, V, 11,5, 2) Arve Nilsson, M, 11,6, 3) Dorge Eld, M, 11,7, 4) Verner Ekström, V, 12,1.
400 m.: 1) Allan Hansson, V, 53,6, 2) Ch. Lindström, M, 54,0, 3) Stig Andersson, V, 56,7, 4) Dorge Eldh, M, 59,5.
1,500 m.: 1) Gösta Lövkvist, V, 4,21,2, 2) Knut Gardell, M, 4,22,4, 3) Allan Olofsson, V, 4,24,8, 4) K. E. Svensson, V, 4,26,6.
Höjd: 1) Folke Sundholm, M, 1,70, 2) Gösta Svensson, M, 1,65, 3) Hilding Nyqvist, V, 1,60, 4) Sture Klasen, V, 1,55.
Längd: 1) Sture Klasen, V, 6,27, 2) Arve Nilsson, M, 6,18, 3) Gösta Svensson, M, 5,95, 4) Verner Ekström, 3T, 5,71.
Kula: 1) Olle Holmström, M, 12,25, 2) Harald Andersson, M, 12,24, 3) Sven Nordberg, V, 12,03, 4) Ernst Dahlström, V, 11,56.
Diskus 1) Harald Andersson M, 35,63, 2) Sven Nordberg V, 34,45, 3) Ernst Dahlström V, 33,44, 4) 011e Holmström M, 32,60.
Spjut: 1) Sture Ekroth M, 46,15, 2) Folke Holmström M, 45,45, 3) Kurt Nilsson V, 42,64, 4) Lasse ödfjäll V, 33,15.
Stafett 1,000 m. 1) Visby IF 2,09 (Ekström, Klasen, Stig Andersson, A. Hansson), 2) Mälarhöjden 2,11.

Nya rekord av cyklisterna.
Lyckad tävlingsdag i går.

Visby Cykelklubbs tävling igår sattes nya rekord såväl på den långa banan som kördes av klasserna B och C och mätte 75 km. som på D-klassens banan vilken var ungefär 40 km. lång. På 75 km.-banan segrade Bert Andersson med tiden 2,04,35,6 vilket är 15 sekunder bättre än det gamla rekordet, sominnehades av den kände A-klassaren Bengt Bengtsson från IF Sparta i Malmö och sattes förra året. Även andra man K. E. Carlsson gjorde en utmärkt körning och hade endast en minut sämre tid än segraren. Gösta Booberg hade en gammal skada som gick upp och fullföljde inte tävlingen. På D-klassens bana gingo fyra man under det gamla rekordet, vilket innehades av Gösta Booberg och sattes 1933. Här segrade Bror Johansson från Othem närmast följd av brodern Karl-Gustav. Egon Nilsson, som blev en del försenad på grund av att han hjälpte en annan tävlande, vilken kört omkull, kom först på tredje plats. Bröderna Johansson och Egon Nilsson starta om söndag i CK Stefaniternas internationella tävling i Stockholm och deras nuvarande form gör att man kan hoppas på relativt goda placeringar.
Resultaten på 75 km. 1) Bert Andersson 2,04,35,6, 2) K. E. Carlsson 2,05,35,6.
Klass D (omkr. 40 km.) 1) Bror Johansson 1,04,15,8, 2) K. G. Johansson 1,05,15,7, 3) Egon Nilsson 1,06,02,4,

Rekordlyft av Göte Widing.
AIK hade i går anordnat träningstävlingar i tyngdlyftning ute på Snäckgärdsbaden och därvid gjorde mellanviktaren Göte Widing i AIK en utmärkt serie, där han överträffade sitt rekord i press samt Einar Hagbergs rekord i sammanlagt. Serien var 87,5 i press, 95 i ryck och 115 i stöt med en summa av 297,5 kg. Förra rekordet i press var 85 kg och den förra sammanlagda noteringen var 285 kg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Juli 1940
N:r 160

Förlovade

Sune Hägglund
Nanna Björkander
Fårösund. Björke.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juli 1940
N:r 159

Bilvolt på Lummelundsväg.

Föraren svårt skadad. – Passageraren försvann.
En svår bilolycka inträffade strax efter kl. 10 i går kväll på Lummelundsväg några hundra meter norr om stenbrottet eller en bit söder om avtagsvägen till Annelund. Bilen, en halvtons lastbil, blev kvaddad och föraren, en 23årig person, blev svårt skadad. Han infördes i bil till lasarettet där han genast underkastades behandling. En medföljande person försvann efter olyckan.
Enligt vad polisutredningen hittills givit vid handen har bilen haft en mycket hög hastighet när den gick in i den s-kurva som vägen gör ett stycke från själva olycksplatsen. På grund av den höga farten förlorade föraren herraväldet över vagnen, som icke kunde kvarhållas i kurvan utan gick ur denna fortsättande rakt fram sneddande vägen från vänster till höger. Därefter hade den följt vägens norra sida på en sträcka av omkring 80 meter och därpå rusat ned på vägslänten. Efter en 20 meters färd i diket hade vagnen åter kommit upp på vägbanan där den gjort helt om och vält på sidan med kylaren vänd mot den ursprungliga körriktningen.
Att farten varit hög framgår bl. a. därav, att en hel del tallar som kommit i vägen för den framrusande vagnen bräckts av som stickor. I några fall hade de till och med åkt upp med rötter och allt. Vidare uppges att cyklister och andra som mött bilen måst kasta sig ur vägen för densamma när den kom framrusande.
I bilen hade funnits ytterligare en person, som antagligen suttit jämte föraren i förarehytten. Även denne hade erhållit någon skada i huvudet. Han försvann från platsen och kunde trots spaningar inte anträffas. Man vet emellertid vem han är.
Den svårt skadade föraren låg vid sidan av vägen, när han anträffades. Huruvida han hamnat där när bilen välte eller någon förbipasserande burit honom åt sidan vet man ännu inte. Han kunde inte klara sig själv. Helt utan medvetande var han dock inte. Huvudet hade varit en enda blodklump och han hade stönat svårt. Han har givetvis inte kunnat höras om olyckan. Enligt vad som på vår förfrågan meddelas från lasarettet anses emellertid ingen fara för den skadades liv föreligga.
Bilen, som tillhör handlanden 0. Sanden i Follingbo, blev svårt ramponerad och måste hämtas med bärgningsbil. Bl. a. hade den fått stänkskärmar, kylarmaskering, kofångare och lyktor helt intryckta.
Utredningen om olyckan pågår.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juli 1940
N:r 159

Gotländska Gårdar.

Skälsö, Väskinde.

\"\"
Manbyggnaden vid Skälsö.
\"\"
Ladugården vid Skälsö.

När fiske och fiskelägen komma på tal, nämnes ofta även Skälsö. Men eftersom Skälsö fiskeläge och gårdarna där nere vid stranden ligga en god bit från stora landsvägen – den väg vi bruka kalla Lummelundavägen – händer det kanske inte så ofta att utsocknes leta sig dit. Att inte ha varit i Skälsö är emellertid en förlust för var och en, som gärna vill titta litet närmare på öns egenarter och samtidigt njuta, av den underbara naturen. Över Skälsö synes naturen nämligen ha slösat med sina vackraste håvor, ty där äro t. o. m. de brant stupande klipporna bevuxna med träd eller klädda med annan yppig vegetation. Det förefaller ofattbart att furor och andra trädslag ha kunnat klamra sig så fast i de nästa lodräta bergväggarna, att inte ens stormarna ha lyckats störta dem.
Vägen ned till Skälsö – via Brucebo – är utmärkt, så inte är det svårt att taga sig dit. Så snart man från nämnda Lummelunda väg slagit in på vägen till Skälsö och kommit igenom skogsremsan, ser man fiskeläget och en skymt av vita, välvårdade bostadshus och inte mindre prydliga sommarvillor. Gårdar, och villor äro dock så avlägset belägna från varandra att ingen blir störd av för nära grannskap.

Jordbruket.
På den branta och en smula slingrande vägen taga vi oss ned till stranden, sedan vi en god stund beundrat utsikten från bergsplatån. Skälsö ser så inbjudande ut där uppeifrån, men förlorar inte vid en närmare bekantskap. Gårdarna se ut som om de alldeles nyss blivit rappade och strukna, trädgårdarna äro skötta med största omsorg och åkertegarna verka som om de skulle ha blivit uttagna efter mått. Det är inga stora jordbruk där nere på strandängarna och kanske inte heller så givande, men att åkrarna skötas på bästa sätt är i alla fall säkert.
Jorden består merändels av sandmylla, som dock är ganska stenbunden, och således inte lämplig för vilka odlingar som helst. Så särdeles svårbrukad är nog inte jorden, men det gäller att komma underfund med hur den skall skötas för att ge bästa möjliga skördar.
Innan vi fortsätta att orda om gårdarna i Skälsö, bör kanske nämnas att alla gårdarna där nere ha samma namn. Inte har man heller någon ledning av ägarens namn, om man skall söka upp en viss Skälsögård, därför att så gott som samtliga ha det hedervärda namnet Pettersson.
Vi stanna vid den gård, som ligger närmast fiskeläget, en verkligen vykortsfager gård. De vita byggnaderna äro omramade av lummiga träd och upp utur grönskan skjuter den vita flaggstången med den vajande, vackra svenska flaggan.
Ägaren till denna gård, herr Charles Pettersson träffa vi i den till gården hörande sparrisodlingen, som han just är i färd med att skatta. Man blir en smula förvånad över att se en så stor parrisodling – över 20-talet lister cirka 40 meter långa – strax intill havsstranden. Herr Pettersson förklarar dock att sparrisodlingen går bra. – Och, säger han, det kanske vore bäst att ha sparris nästan: på_ all ord här nere. Inte tycks sparrislisterna av torkan heller … Hr P. visar hur massor av sparrisstänglar skjuta upp, och bara vänta på att bli skattade. Sparrissäsongen är emellertid på upphällningen och fastän det ännu finns massor av sparrisstänglar av finfin kvalitet att taga vara på, så få de nu vara kvar.

  • Det är inte bra, framhåller hr P., att skatta för hårt, för det har man ont av kommande år. Nu ska vi plöja listerna, vilket går till på så sätt, att vi kör upp en fåra på vardera listsida. Sedan fyller vi fårorna med gödsel och krattar däröver listens mittparti. Sparrislisterna jämnas således med marken, och få ligga så till nästa vår, då de åter göras i ordning för att bära ny, skörd.
    Strax intill sparrisodlingen gränsa potatisåkrarna, där blasten varslar om att olika sorter odlas. Att det inte är något fel på växtkraften förstår man därav, att man till midsommar hade tämligen vuxen, färsk potatis. Torkan har naturligtvis härjat även här nere men inte värre än att allt ännu ser grönt och ganska frodigt ut. Under normala somrar, d. v. s. när nederbörden är någorlunda riklig, blir det bra skördar av både säd och rotfrukter.
    Byggnaderna till denna gård, som på sin tid avsöndrades från Bläsungs, uppfördes 1919-1920. Det är solida stenhus, vilka äro ändamålsenligt inredda. Manbyggnaden är särdeles trevligt och modernt inredd. Under hela byggningen är även en källare, som mången skulle önska sig maken till. Vattenledningar till kök och tvättställ och även i nämnda källarvåning. Till kreaturen får man vatten från en källa i skogen. Och den källan tryter aldrig, även när det är så torrt, som det nu varit ett par somrar.
    Till gården hör även skog, så att man har ved och virke i tillräckliga mängder. Åkerarealen, som under senare år utvidgats genom inköp av mark, omfattar cirka 15 tnld. Detta är således ingen stor gård, men i Skälsö lever man inte endast på jordbruk, utan som bekant även på fiske.
\"\"

Fiskläget och fisket.
Tidigare var tillgången på fisk mycket rikligare, än vad den varit under senare år. Knappheten på fisk har gjort att en del tröttnat på en fiskares strävsamma arbete och i stället ägnat sig åt annat näringsfång. Pettersönerna i Skälsö hålla emellertid ut, och vilja inte avstå från fisket.
När man säger Petersönerna, är därmed förstått att samtliga i släkten äro fiskare. En broder Wiliam Pettersson har sitt ställe strax intill här berörda gård. Även det med välbehållna byggnader. Samt längre upp – alltså norr om – bor hr Alfr. Pettersson, fader till redan nämnda hrr P. och ännu en son Helge, som också har en gård ännu en bit längre bort, vilka bedriva fiske. – En son är fiskare i Visby. Man kan således säga att fiskardynastin Pettersson både består av fiskare och jordbrukare, som i åratal ägnat sig åt dessa näringsgrenar.
Fiskeläget, en pittoresk samling små hus, är beläget på det lilla näs, som delvis skyddar havsviken vid Skälsö. Där stå ett 10-tal bastanta fiskarbodar, som trotsa både väder och vind. I den lilla hamnen ligga fiskebåtarna tämligen väl skyddade, men eftersom viken är ganska långgrund, har det sina svårigheter att ta sig ut eller in till fiskeläget, om man inte vet precis hur man skall lotsa sig fram.
Vad fisket beträffar, framhåller man att fisket visserligen inte är så rikligt, men att det ibland kan vara rätt så lönande ändå.

  • Blir det inte så mycket fisks får man litat mera för den, menar hr P. Förr hände det att vi fick sälja strömming till svinmat för 1: 25 å 1: 50 lådan. Och det kunde ju inte löna sig, dels därför att man fick en hel del redskap förstörda och dels därför att det bliv mycket extra arbete med omsättning av den myckna fisken.
    Flundre-, strömmings- och sikfiske är vad som mest bedrives vid Skälsö, men det är ju klart att man även ibland får gädda och annan fisk. Vi blevo vid besöket i Skälsö erbjudna att följa med och vittja en storryssja. Vi bespetsade oss på en spännande fiskefärd och många silverglänsande sikar. Det var nämligen siken, som var i farten då och många av det slaget hade redan fångats. – Med ett par vana roddare vid årorna voro vi snart ute vid ryssjans vittomfattande armar. Och så gällde det att vittja \”struten\”. Efter en stunds arbete – varunder vi fruktade att båten skulle kantra – lyckades man få upp så mycket av ryssfan att man kunde konstatera att där fanns – endast en liten gädda. Ingen enda sik således. Och gäddan den fick stanna kvar i väntan på sällskap.
    Det måtte i alla fall vara en ganska lycklig kombination jordbruk och fiske, för slår det slint på ena hållet så kanske det blir något på det andra. Så tycka förmodligen skälsöfiskarna, som lugnt och tryggt fortsätta att både fiska och sköta sin jord.
    T-a.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juli 1940
N:r 159

Dödsfall Martin.

Tillkännagives att vår käre lille MARTIN efter ett långt och tåligt buret lidande lungt och stilla avled idag i sitt 20:de levnadsår, sörjd och saknad av oss, släkt och vänner.
Västkinde den 12 juli 1940.
Matilda och Richard Floren
Farmor

\"\"

Käre Martin, snart nog jorden gömma skall Din trötta kropp,
Ack, så fattiga bli orden, men vi ha vårt säkra hopp,
att Din död till liv förvandlats.
Själen fri från jordiskt band när den nya dagen randats flyttat till ett bättre land.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juli 1940
N:r 159

Dödsfall Anna Kristina Liljegren.

Att Gud behagat hädankalla vår trotjänarinna Anna Kristina Liljegren som efter ett långt och tåligt buret lidande avled i en ålder av nära 76 år, i tacksamt
minne bevarad av oss, syster och syskonbarn samt många vänner, hava vi den smärtsamma plikten att tillkännagiva.
Medebys i Vallstena den 12 juli 1940.
ALMA LARSSON
Gustaf. Aron. Ingvar

\"\"

Ett strävsamt liv har slocknat ut,
en idog hand har domnat,
din arbetsdag har nått sitt slut,
ditt trötta huvud somnat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juli 1940
N:r 159

Genom offentlig auktion

som hålles i Polisman G. J. Lesleys kontor, HEMSE måndagen den 22 juli 1940 kl. 13, försäljas utestående osäkra fordringar i Urmakare Einar Söderlund, Hemse, konkurs.
Likvid erlägges kontant vid auktionen.
Hemse den 12 juli 1940.
G. J. LESLEY.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juli 1940
N:r 159