Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182
Kung George
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
Brittisk luftvärnspostering i öknen.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
Somalioffensiven början till griptång kring Egypten?
London har mycket bristfälliga uppgifter. — Intet motstånd i Somali att räkna med. — Berbera enda målet av vikt.
London. (TT fr. Reuter.) I militära kretsar lämnas en del detaljer om den italienska aktionen i Somaliland. Den mellersta kolonnen, som rycker fram mot Hargisa, synes vara sammansatt av två kolonialbrigader, utrustade med kanoner och stridsvagnar, och består av sammanlagt 6,000 å 7,000 man. Om de båda andra kolonnerna, som rycka fram mot Gargara och Odweina, föreligga inga upplysningar. Dessa båda städer ligga omkr. 145 km. från Berbera och äro utgångspunkter för de enda två vägar till Berbera, som äro framkomliga för fordon.
Mot de italienska styrkorna stå några delvis motoriserade meharistkårer, en del torband ur King\’s African Rifles Regiment och några andra smärre styrkor. Berbera är det enda militärt viktiga målet i Brittiska Somaliland, eftersom staden är områdets enda hamn av betydelse.
Anfall väntas mot Egypten.
— 250,000 man?
Alexandria, 7 aug. (TT fr. Reuter.) Meddelandet om att italienska styrkor gjort invasion i Egypten vinner ingen bekräftelse. Man tror sig emellertid veta, att ett italienskt anfall från Libyen är förestående.
En amerikansk uppgift cm att ifrågavarande italienska styrkor skulle uppgå till 250,000 man betecknas som en kraftig överdrift.
Italienarne ta hamn vid Adenbukten.
Cairo. (TT fr. Reuter.) En officiell kommuniké meddelar att italienarna besatt Zeila vid Adenbukten.
Italienarne lida av dåliga förbindelser med heralandet?
Cairo. (TT fr. Reuter.) Man tror här att den brittiska flottans vaksamhet är orsaken till att Rom beslutat att omedelbart igångsätta en gemensam offensiv från Abessinien och Libyen. Italienarna ha fått upp ögonen för svårigheterna att upprätthålla sina militära anstalter i dessa områden och äro beslutna att anfalla innan deras styrkor utanför hemlandet försvagats genom den brittiska blockaden.
De få allt sämre, ju mera de avancera …
Ehuru det finns omkring en kvarts miljon italienska trupper i Libyen kan blott en liten del av dem sättas in i striderna. Anledningen är att en framryckning genom ökenterräng, som saknar vatten kräver ett onormalt stort antal trupper för förbindelsernas upprätthållande. De korta brittiska förbindelselinjerna däremot betyda att ett stort antal man kan frigöras för strid och läget för engelsmännen förbättras sålunda allt eftersom fienden avancerar.
Engelsmännen vänta och se tiden an.
London. (TT.) Reuters militäre medarbetare skriver: Vid första påseende förefaller det som om de italienska styrkor som infalla i Brittiska Somaliland ha strategiska fördelar. Efter Frankrikes nedkämpande är landet isolerat och på tre sidor omgivet av italienskt område. På fjärde sidan ligger emellertid Adenviken och italienarna kunna där endast operera med u-båtar och flygplan. Italienarna äro numeriskt starka där både ifråga om u-båtar och flyg men det är tvivelaktigt om de kunna hindra att brittiska förstärkningar anlända från-Aden, om man beslöt sända sådana till Berbera. De italienska trupperna i Ostafrika uppgå till omkring 155,000 man, varav 30,000 vita. De tre invasionskolonnerna äro alltså numerärt sett starka och komma otvivelaktigt att mötas på en punkt, efter att ha inregistrerat några framgångar. De brittiska försvararna komma förmodligen att vänta och se tiden an hellre än att sända tre kolonner mot fienden. Den bästa försvarstaktiken i ett så vilt och på vägar fattigt land är rörligheten. Ju längre italienarna avlägsna sig från Abessinien desto större blir engelsmännens fördel.
Anfall mot Alexandriavägen?
Det brittiska högkvarteret i Mellersta Östern anser att italienarna möjligen beslutat genomföra en griptångsrörelse i stor skala i Nordafrika.
Man väntar även anfall från Libyen mot Alexandriavägen ehuru augusti är en för varm månad för dylika operationer. Det är emellertid möjligt att italienarna icke kunna vänta utan måste gå till anfall som ett led i marskalk Grazianis planer. Man har all rätt anta att dessa planer komma att sammanfalla med tyska planer på annat håll som syfta att hålla den brittiska flottan fullt sysselsatt.
Italienarnes förluster i Afrika.
Rom. (TT fr. DNB.) Det italienska högkvarteret offentliggjorde på onsdagen en lista över förlusterna under juli månad. I flygvapnet ha 89 man fallit, 62 saknas och 109 ha sårats. I flottan ha 99 man stupat, medan 69: saknas och 130 äro sårade. I Östafrika ha 13 soldater och svartskjortor fallit. 5 andra ha avlidit till följd av sår.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
Märkligt runfynd i Roma.
Unik inskrift på en liten sandsten.
Stockholm, 8 aug. (TT.) Ett fint förvärv har gjorts av Gotlands Fornsal. Det är en liten gjutformad sandsten, avsedd för ett ganska enkelt och runt smycke, ett spänne e. d. Fyndet har gjorts vid Timans i Roma socken. Vad som förlänar fyndet dess största intresse är emellertid den runinskrift som är anbragt på den motsatta sidan. Där läses följande text: Ormika: Ulfuair, krikiar: laursalir islat serklat. Det är icke en sammanhängande text utan en sammanställning av personnamn och geografiska namn, som bör kunna översättas ungefär så här: Ormika Ulfuair, greker, Jerusalem, Island, Serkland. Ännu är det för tidigt att yttra sig om innebörden av den korthuggna inskriften. Vårt lands främsta runforskare, professor von Friesen, som haft tillfälle att granska fyndet har betecknat det som en historisk dyrgrip. I-fan daterar inskriften till 1,000-talets senare hälft eller 1100-talets början. Så småningom kommer en utförlig redogörelse att lämnas av professor von Friesen i \”Gotländskt arkiv\”.
Den nyupptäckta runinskriften, som ej har någon tidigare motsvarighet, är utan tvivel ett av de intressantaste fynd, som under den sesnaste tiden gjorts i vårt land.
Docent Mårten Stenberg e r vitsordar på vår förfrågan innehållet i ovanstående meddelande. Fyndet gjordes för halvannan månad sedan, och dechiffreringen av den märkliga inskriften har utförts av rektor Richard Steffen och dr Herbert Gustavson. Den vidare bearbetningen handhaves som nämnts av professor von Friesen.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
Maria Isbergs begravning
i Immanuelskyrkan fredag kl. 2.
Församlingen och vänner inbjudas.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
För allt vänligt deltagande
vid vår kära makas och moders, ALMA ÖSTMAN bortgång samt för alla vackra kransar och blommor vid hennes bår be vi få framföra vårt varmaste och innerligaste tack.
VILHELM ÖSTMAN
Mimman
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
ROXY
Uppviglaren.
Pierre RENOIR
Rene DARY
En äventyrsspäckad och spännande historia — gjord på ett sätt som bara fransmän kan göra.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
HANSA
HJÄRTER ÄR TRUMF.
Carole Lombard, Cary Grant, Kay Francis
En fängslande film med förfinad humor och äkta känsla….
Det är en frisk och älskvärd ton över denna underhållande komedi…
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181
Tysk jaktplanseskader,
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181