Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Augusti 1940
N:r 185
Portsmouth var målet för gårdagens flyganfall.
Den engelska marinbasen fick stora skador, — 71 brittiska plan nedskjutna.
Berlin, 12 aug. (TT fr DNB.) Ett tyskt bombplansförband anföll på måndagsmiddagen Portsmouths hamn, som är en av den engelska örlogsflottans viktigaste stödjepunkter. Portsmouth är huvudbas för Home Fleet vid sydkusten och hyser bland annat flera marinskolor, såsom ubåtsskolan. Amiralitetets försöksanstalt befinner sig också där. Portsmouth är särskilt starkt försvarat genom fasta kust- och luftvärnsbatterier.
Utom örlogshamnen var det statliga varvet huvudmålet för de tyska flygarna. Detta, som upptar ett område av 120 hektar, är försett med moderna anläggningar för slagfartyg och flygplanskryssare.
Enligt hittills ingångna rapporter ha de tyska flygplanen 1 måndagens luftstrider över Portsmouth och vid andra platser längs Kanalen nedskjutit 71 brittiska flygplan. 17 egna flygplan saknas.
Berlin. (DNB.) Måndagens tyska flyganfall mot Portsmouth företogs vid middagstiden med ungefär 40 bombplan. I säkert skydd av de eskorterande jaktplanen kunde bombplanen utan att hindras av de engelska jaktplanen eller av luftvärnet, som visade sig mycket ineffektivt, i lugn och ro fälla sina bomber.
Tre grupper flygplan opererade mot olika delar av staden.
Berlin. (TT.) Om det tyska bombanfallet mot Portsmouth erfar DNB: De tyska planen flögo söderifrån in över Spithead och delade kort före ankomsten över Portsmouth upp sig i tre grupper. En av dessa grupper bombarderade ammunitions- och minupplaget Prisdys-Hard, den andra anföll det statliga varvets dockor och den tredje gick till anfall mot en stor oljetankanläggning. På olika ställen jakttogos explosioner med stark rökutveckling och eldsvådorna tilltogo i omfattning, så att de till slut voro större än vad som tidigare någonsin iakttagits av tyska flygplan på engelskt område. De engelska jaktplanen höllo sig på avstånd och försökte på långt håll öppna eld mot de tyska planen. När de tyska jaktplanen skyndade till undsättning undveko de engelska maskinerna strid genom att dra sig tillbaka.
Engelska jaktplanen undvika strid?
Tendens till tysk överlägsenhet i luften.
Berlin, 12 aug. (TT fr. DNB.) I motsats till vad fallet var igår, ha de tyska flygarna idag kunnat konstatera, att de engelska jaktplanen söka undvika strid med de anfallande tyska planen. Därmed synes, enligt vad DNB erfar från sakkunnigt militärt håll, redan det första steget till en tysk överlägsenhet i luften ha tagits. Det visar sig nämligen idag, att engelsmännen icke längre äro i stånd att upprätta en obruten jaktplansspärr vid sin södra kust. Engelsmännen visa därmed ett första tecken på att deras motstånd brutits.
Angriparna döko ned ur solen.
En engelsk åskådares skildring.
London. (TT fr. Reuter.) Brittiska jaktplan kommo på måndagsmorgonen i kontakt med ett hundratal tyska flygplan över Englands sydöstra kust. En av Press Associations korrespondenter meddelade på middagen pr telefon, att striderna utkämpades över ett stort område. Vid ett tillfälle voro brittiska och tyska jaktplan inbegripna i luftstrid över en stad på ända upp till 5,000 meters höjd. Några av de anfallande planen sökte försstöra spärrballonger vid sydöstkusten. Två anfall företogos mot spärrballongerna, av vilka emellertid blott en blev nedskjuten. Det första anfallet hejdades snart av brittiska jaktplan. När angriparna, som flögo på stor höjd, döko ned \”ur solen\”, störtade sig en grupp brittiska jaktplan över dem. Under nära en halv timme voro planen invecklade i en förbittrad strid, medan luften genljöd av kulsprutesmatter. Under tvära vändningar sökte de tyska planen undkomma fienden, men engelsmännen gåvo dem intet andrum. En av de häftigaste striderna utspelades på 4,000 meters höjd över en stad vid kusten. Mitt under drabbningen lösgjorde sig två plan ur tumultet och man såg hur ett Spitfirejaktplan gjorde en störtdykning efter ett fientligt plan, vilket snart redlöst störtade. De övriga flygplanen inställde striden och återvände mot sina baser.
Kort efteråt följde det andra anfallet, vilket föregicks av dånet av tre häftiga explosioner, kommande i riktning från en annan stad på kusten. Snart döko fyra tyska plan fram ur molnen, flygande tätt intill varandra. Ett av dem företog en störtdykning och besköt med sina kulsprutor en spärrballong, vilken brinnande föll till marken. Planet steg därpå upp till sina kamrater och maskinerna drogo sig åter ut till havs. Luftvärnet trädde i häftig aktion, och samtidigt gingo en mängd brittiska plan upp för att förfölja fienden. En stund senare hördes häftig kulspruteeld utifrån havet, varefter de brittiska planen återkommo och fortsatte sin patrullflygning över Kanalen.
Under det första anfallet störtade ett av de tre fientliga planen i havet, varvid det exploderade och fattade eld vid nedslaget. Luftvärnet trädde vid detta tillfälle i verksamhet blott två gånger och överlät åt de brittiska jaktplanen att ta upp striden mot Messerschmittplanen. Vid ett tillfälle, då luftstriden försiggick över marken störtade ett plan ned som en sten från minst 3,000 meters höjd, efterlämnande en rökstrimma som undan för undan övergick i lågor.
Tysk resamé över söndagen.
90 engelska flygplan och 8 spärrballonger fälldes under söndagen.
— 21 tyska plan saknas.
Berlin. (TT.) Försvarsmaktens överkommando meddelar:
Såsom redan meddelats i en specialrapport ha tyska bombplansförband den 11 augusti angripit örlogshamnen Portland. Viktiga hamnanläggningar, piren, flytdockan och en lastkaj förintades, oljelager sattes i brand, två handelsfartyg och en jagare fingo svåra träffar. I den närliggande hamnen Weymouth sänktes ett handelsfartyg på 3,000 bruttoregisterton. Utanför Thamesmynningen utsattes en brittisk konvoj för tyska flygangrepp. Därvid sänktes tre handelsfartyg om tillsammans c:a 17,000 bruttoregisterton, medan två jagare och fyra andra handelsfartyg blevo svårt skadade genom fullträffar.
Natten till 12 augusti angrep flygvapnet flygindustrifabriker i Filton och Crewe, hamnanläggningarna i Cardiff och Bristol samt det stora oljelagret i Avonmouth. På olika ställen bombarderades luftvärnsställningar. Utläggande av minor från luften utanför brittiska hamnar fortsattes planmässigt.
Fiendens totala förluster under söndagen uppgingo vid luftstrider till 90 flygplan och 8 spärrballonger samt därjämte genom luftvärnseld 3 flygplan. 21 tyska plan saknas.
En ubåt har sänkt ett armerat fientligt handelsfartyg av medelstorlek efter att ha tvingat det ut ur en starkt eskorterad konvoj.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Augusti 1940
N:r 185
Ala kyrkas återuppbyggande
Anteckningar om arbetet år 1939.
Ala kyrkoråd beslöt, den 6 januari att godkänna arkitekt Fants förslag till klockstol. Den 1 december 1938 hade stiftsjägmästaren till Ala kyrka utstämplat 196 kbm. i Almyrskogen i Ala Annex, för vilken skog Ala kytkoråd den 17 januari 1939 betalade 1,330 kr. i enlighet med pastoratsstämmans beslut den 6 januari 1939. Församlingen hoppas dock att under nästa 10-årsperiod återfå kostnaden för virke å rot genom avdrag å vinsten från bostället Ala Annex vid normaluppskattningen för åren 19431953. Den 17 januari 1939 påbörjade många Alabor utan kostnad för församlingen huggning, framkörning och hantlangning med virket till kyrkans återuppbyggande.
Den 5 februari 1939 beslöt kyrkorådet antaga en begäran från Gotlands Fornsal, Visby, att Fornsalen får köpa församlingens altarskåp, som är deponerat i Fornsalen för 4,000 kr., inom 2 år under förutsättning, att församlingen kostnadsfritt under tiden får låna en altarprydnad från Fornsalen.
Den 11 februari behandlade kyrkorådet de anbud, som inkommit på arbetet för kyrkans återuppbyggande. Sex byggmästare hade lämnat anbud, och bland dem antogs det lägsta anbudet, avlämnat av byggmästare A. Laurin och A. Kviberg, Ala. Anbudssumman uppgick till 5,325 kr., vilket endast innefattar arbetskostnaderna.
Den 8 mars beslöts att i ortspressen införa ett tack till alla personer inom och utom Ala församling, vilka till kyrkans återuppbyggande skänkt större eller mindre bidrag, som tillsammans utgjorde 1,286 kr. 50 öre.
Den 6 juni uppdrogs åt kyrkvärden John Edmark att utföra körning av grus och sand till kyrkan.
I början av juni avgav Byggnadsstyrelsen till k. m:t med tillstyrkande det av arkitekt Erik Fant uppgjorda förslaget till återuppbyggnad av den brunna kyrkan. För tornet förelåg förslag till två alternativ, det ena avseende en tornspira lik spiran på den brunna kyrkan och det andra med ändrad utformning av tornet. Byggnadsstyrelsen ansåg, att tornpartiet borde utformas i överensstämmelse med den gamla kyrkans torn. Vidare borde behandlingen av äldre inventarier endast få utföras av person, som riksantikvarien godkänt och arbetet sättas under ledning av förslagets författare eller annan arkitekt, som byggnadsstyrelsen bestämt.
Den 22 juni godkände k. m:t förslaget till Ala kyrka med av byggnadsstyrelsen gjorda tillägg. Återuppbyggandet av kyrkan påbörjades därefter omedelbart av de antagna byggmästarna, och inom kort restes takspirorna.
Den 25 juli godkände byggnadsstyrelsen de två förslagen till installation av lågtrycksångvärmeledning i kyrkan, det ena uppgjort av Helge Erikssons konstruktionsbyrå, Stockholm, det andra av värmeledningsentreprenör C. A. Hellström, Visby.
Söndagen den 6 aug. hölls extra kyrkostämma med Ala församling omedelbart efter högmässans slut. Kyrkostämman beslöt då att antaga ett av konstnär Oskar Brandtberg, Stockholm, inlämnat anbud å 500 kr. för målning av östra korfönstret med en bild av lammet och fanan och därunder IHS (Jesus hominum salvator — Jesus människornas frälsare). Ala kyrkliga ungdomsförening hade erbjudit sig att betala detta fönster, vilket erbjudande stämman med tacksamhet antog. Vidare antogs ett anbud för målning av det lilla romanska fönstret å kyrkans sydvägg med en bild föreställande Ala kyrka i brand och underskrift \”Ala kyrka ödelades genom brand 1938, återuppbyggdes 1939\”. Anbudssumman för detta fönster var 150 kr. I anbudet inräknades arbete av glasmästare N. P. Ringström, Stockholm, samt allt glas och material utom träbågar. Fönstermålningarna skulle omedelbart insändas till byggnadsstyrelsen för godkännande. Sedan byggnadsstyrelsen nu godkänt de 2 förslagen till värmeledning i kyrkan, beslöt kyrkostämman enhälligt, att värmeledning skulle insättas enligt ritning och arbetsbeskrivning av rörledningsfirman C. A. Hellström, Visby, för ett pris av 3,200 kr. inkl. ritningar och arbetsbeskrivning.
Den 18 augusti fullbordades arbetet med påläggandet av taket på Ala kyrka. Förut hade pannrummet med trappa samt rökgång med skorsten blivit färdiga. Arbetet pågick i rask takt och cementgolv inlades i kyrkan i slutet av aug. då kyrkan besöktes av kontrollanten arkitekt E. Fant.
Den 3 september beslöt kyrkorådet antaga anbud från N. P. Ringströms glasmästeri, Stockholm, å antikglas för de tre söderfönstren och västra fönstret i kyrkan. Vidare beslöts, att dopfunten skulle flyttas från koret till norra ingången enligt förslag och ritning av arkitekt E. Fant och uppdrogs åt byggmästare A. Kviberg, Ala, att utföra detta arbete.
Den 26 september flyttades Ala kyrkklocka från den provisoriska klockstapeln upp i kyrkans torn. I slutet av september inlämnade konservator J. Österlund kostnadsförslag å kalkmålnings- och oljemålningsarbeten i kyrkan enligt ritningar och arbetsbeskrivning av arkitekt E. Fant.
Den 7 oktober var konservator Österlund närvarande vid kyrkorådets sammanträde, varvid kyrkorådet beslöt föreslå, att kalkmålning och oljemålning utföres enligt kostnadsförslag för 3,500 kr. av konservator J. Österlund våren 1940. Likaså föreslogs att kyrkans torn skulle återuppbyggas 1940 eller 1941 genom tillgängliga medel samt att därtill begå-res utstämpling av 130 kbm. å pastoratets skog.
2:a ordinarie kyrkostämman den 28 oktober beslöt i enlighet med kyrkorådets förslag uppdraga åt konservator J. Österlund att 1940 utföra målnings- och konserveringsarbeten i kyrkan enligt arkitekt Fants förslag. Stämman beslöt även att hos pastoratskyrkorådet begära utstämpling av 130 kbm. å pastoratets skog för tornets återuppbyggande.
I början av november påbörjade värmeledningsfirman C. A. Hellström, Visby, arbetet med insättande av centraluppvärmning i kyrkan.
Den 28 november antog kyrkorådet av 2 inkomna anbud till stengolv i kyrkan Nya A.-B. Gotlands Marmor, Hejdeby.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Augusti 1940
N:r 185
Petterkvist: Frukost från egen trädgård.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Augusti 1940
N:r 185
Skytte
Slite skyttegille
tävlade i söndags om den s. k. augustipokalen, som tidigare i två år hemförts av landsfiskal B. Bonde. I söndagens tävlingar, som hunno avverkas, innan regnet kom, erövrades pokalen bland 15 tävlande av Rolf Pedersen med 175 poäng av 192 möjliga.
Tävlingen gav följande resultat:
1) Rolf Pedersén, 175 poäng, 2) Berthil Bonde, 158, 3) Birger Karlström, 151, 4) Erik Ekvall, 146, 5) Vilh. Remén, 141.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Augusti 1940
N:r 185
Tyska matroser stå på post
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Augusti 1940
N:r 185
Ett av englands snabbaste och modernaste jaktplan
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Augusti 1940
N:r 184
Dödsfall Margit Hilma Johanna Pettersson.
Att Herren Gud i sitt allvisa råd behagat hädankalla vår innerligt älskade maka och moder Margit Hilma Johanna Pettersson, född Nilsson, som efter ett långt lidande stilla och fridfullt insomnade idag i en ålder av 28 år, 4 månader, 2 dagar: sörjd och i ljusaste minne bevarad av oss, föräldrar, släkt och många vänner varder härmed tillkännagivet.
Maldes i Stånga den 10 aug. 1940
JOHN PETTERSSON
Anders, Per-Erik, Inga
Svenska Psalmboken 377.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Augusti 1940
N:r 184
TACK!
För allt deltagande i vår stora sorg vid vår älskade maka och moders MARGIT bortgång samt för alla kransar och blommor vid hennes bår vårt varma tack.
STURE JOHANSSON
Bengt-Åke
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Augusti 1940
N:r 184
I här fört föreningsregister
hava denna dag intagits följande anmälningar:
beträffande Eskelhemsortens hingsförening med begränsad personlig ansvarighet, vars styrelse har sitt säte i Eskelhems socken: till ledamot i styrelsen efter Johan Artur Kvarnberg, Kvarna i Eskelhem, vilken avgått, har invalts Kristian Gabrielsson, Ammor i Västergarns socken;
beträffande Västergarns fiskförsäljningslag, förening u. p. a., vars styrelse har sitt säte i Västergarns socken: styrelsen utgöres numera av Nils Helmer Johannes Larsson, Runne, Gustaf Nilsson, Lekarve, båda i Sanda, och Karl Johan Emil Nilsson, Ammor i Västergarn, ordinarie ledamöter, med Martin Richard Nyström, Varbos i Sanda, Ivar Ekström, Valla i Klinte, och Albin Olson, Lauritze i Västergarn, såsom suppleanter. Firman tecknas av Nils Helmer Johannes Larsson ensam eller vid förfall för honom av Gustaf Nilsson och Karl Johan Emil Nilsson gemensamt.
Visby i landskansliet den 8 augusti 1940.
LÄNSSTYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Augusti 1940
N:r 184