Gotlands jordbruk.

Höstrapport till lantbrukssällskapet.
Från Gotland rapporteras till Sveriges allmänna lantbrukssällskaps organ, att frågan om betleveransernas början i hög grad fångat intresset under förra månaden. Till följd av vattenbrist kunde nämligen sockerfabriken i Roma ej sätta igång på utsatt tid utan först i slutet på månaden, och då med vatten endast för en kort tids behov. Både september och oktober ha varit ovanligt torra, men höstrusket skall väl någon gång börja, har man trott. Det regn som hittills kommit har räckt till att få sått och plöjt men på djupet är ännu kruttorrt. Betorna ha ej växt något vidare i torkan i höst, och den i somras så lovande skörden blir väl nu i stället åtskilligt under medelmåttan. De som komma upp i c:a 15 ton per tunnland låta mycket be, låtna. Leveransplan följes för för sta gången i år och intresset för hur detta skall utfalla är stort.
Höstsådden på Gotland blev åtskilligt försenad genom torkan, men nu är den avklarad och höstsäden har kommit bra igång tack vare det milda vädret. Än så länge får den anses lovande.
Höstbetorna voro mer än lovligt dåliga och litet varstans fick man sätta in i otid. Glädjande nog äro dock stråfoderförråden i år bättre än förra året. Mjölkavkastningen har sjunkit mycket, mer än den vanliga säsongmässiga sänkningen, som här ej är så accentuerad, då många ha korna ställda på sen vårkalvning. Trots den svåra fodervintern förra året och de dåliga höstbetena synes dock årets mjölkavkastning något överträffa fjolårets, åtminstone av köntrollföreningssiffrorna att döma. Särskilt synes fetthalten ha undergått stegring, och törhända komma de kontrollerade koma i år att överskrida 4-procent-strecket för första gången.
Efterfrågan på livkor är fortfarande god, och en hel del gå till Norrland, som ju är särskild lämpat som avsättningsort för gotlandsdjur. Priserna äro dock ej så höga. Försäljningen av avelsfår har varit större än på många år, beroende på ett till synes ökat intresse för den mindre arbetskrävande fårskötseln på fastlandet. Även här i länet ha dock flera nya besättningar uppstått.
Hästaffärerna ha varit mera tröga. De minskade skogsdrivningarna, oron ute i världen och på arbetsmarknaden ha gjort norrlänningarna mera betänksamma än vanligt, då det gäller hästköp. Ett par sändningar ha dock gått uppåt landet, såväl föl- som ung- och arbetshästar. Ännu är det dock tämligen gott om föl och unghästar till salu och i allmänhet begäras mycket måttliga priser. Den minskade efterfrågan tog sig också uttryck i resultatet av en här anordnad auktion på ardennerstoföl, på vilken endast 6 föl av 12 utbjudna funno köpare. (P.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Skiljedomen i Wien bevis på riktigheten av Ungerns politisk.

\"\"

Tjeckoslovakiens nya gränser.
Den feta linjen visar Tjeckoslovakiens nya gränser, medan den punkterade angiver landets forna gränser mot Tyskland, Ungern och Polen.

Budapest, 4 nov. (TT.) På ett möte med regeringspartiet har konseljpresident Imrédy uttalat sig om betydelsen av den i Wien fällda skiljedomen. Konseljpresidenten förklarade bl. a. att framgången bevisat att den väg regeringen slagit in på var den riktiga. I fortsättningen uttalade Imlidy sitt uppriktiga tack till Tyskland, Italien och Polen. Han tackade särskilt Hitler och Mussolini och meddelade att i närheten av Mussolinitorget i huvudstaden en öppen plats nu skall bära Hitlers namn.
Regeringen ämnar nästa vecka framlägga ett lagförslag i parlamentet, som ger regeringen bemyndigande att vidtaga alla de åtgärder som bli nödvändiga i och med det nya områdets införlivande med Ungern. De av ungrarna i Slovakien valda parlamentsmedlemmarna skola inbjudas att ta säte i det ungerska parlamentet.

Ungerska ockupationen börjar i morgon.
Budapest, 4 nov. (TT. fr. Havas.) De ungerska och tjeckoslovakiska militärexperterna fortsätta sina överläggningar i Bratislava. Man har beslutat, att de ungerska trupperna på lördagen skola bygga två broar, på vilka de kunna överskrida Donau norr om Magyarovar. Den 6 november börja de ungerska styrkorna ockupationen i hela Donausektorn.

Förberedelser för presidentval i Tjeckoslovakien.
Prag, 4 nov. (TT. fr. DNB.) Vid en gemensam konferens mellan koalitionspartiernas ordförande beslöts på fredagen att nationalförsamlingen skall Inkallas för att välja president efter den 10 november, vilken dag ockuperingen av de till Ungern avträdda områdena skall vara avslutad. På fredagseftermiddagen började överläggningar mellan koalitionspartiernas representanter och medlemmarna av den slovakiska regeringen angående kandidaterna till presidentposten och de närvarande omständigheterna vid valet. De slovakiska ministrarna anlände på förmiddagen till Prag för att deltaga i ett möte med hela tjeckoslovakiska regeringen, som började kl. 5.

Hakkorset i Slovakien.
Prag, 4 nov. (TT. fr. Reuter.) De slovakiska myndigheterna ha beslutat tillåta de lokala tyska organisatio. nerna i Slovakien att använda hak-korsemblemet som armbindel. Detta medgivande anses som ännu ett tecken på det ökade tyska inflytandet i den nya autonoma staten.

Prins Pauls Rumänienvisit.
Bukarest, 4 nov. (TT. fr. Havas.) Inga officiella uppgifter ha hittills lämnats om den jugoslaviska prinsregenten Pauls resa till Rumänien Prinsen, som väntas till Bukarest kl. 16 i dag, torde stanna två eller tre dagar i Rumänien. Han skall icke uppehålla sig i huvudstaden utan beger sig omedelbart i konung Carols sällskap till Aradområdet för att delta i en jakt. I samband härmed får den jugoslaviske prinsenregenten tillfälle att ingående behandla de politiska problemen med rumänske konungen, bl. a. det läge som skapats genom skiljedomen i Wien, den ungerska politiken och Tysklands expansion mot sydöstra Europa.

Judeförföljelserna i Slovakien ha börjat.
Bratislava, 4 nov. (TT.) Den slovakiska regeringen har i dag vidtagit de första åtgärderna mot judarna. I Bratislava ha ett antal judar tagits i skyddshäkte. Vidare ha några tusen invandrade judar anhållits för att föras över den slovakiska gränsen till Ungern.
I Bratislava ser man i dag för första gången speciella anslag, som beteckna affärer såsom ariska. På initiativ av Hlinkagardct börjar en bojkottrörelse mot judarna göra sig gällande.

Propaganda för ett Storukraina.
Bukarest, 4 nov. (TT. fr. Havas.) De ukrainska nationalisterna ha i Bukovina, där en ukrainsk minoritet bor, utdelat flygblad, vari man propagerar för upprättandet av ett Storukraina, omfattande alla ukrainare i Rutenien, Polen, Sovjetunionen och Rumänien.

Amerikanska julgåvor till tjeckiska flyktingar.
Washington, 4 nov. (TT.) Amerikanska Röda Korset har sänt 5,000 \”julpaket\” till tjeckiska flyktingar från sudetmrådena, avsedda för deras barn och innehållande leksaker och godsaker, som inköpts för medel, influtna vid insamlingar i amerikanska skolor. Dessutom har man sänt 600 kg. torrmjölk och 15,000 burkar kondenserad grädde.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Från Bio till Bio.

Regina har i kväll premiär på \”Tropiska nätter\” med \”djungelflickan\” Dorothy Lamour i huvudrollen. Filmen lär vara både romantisk och rolig samt innehålla en hel del vacker sång och musik.
En ny Tarzan-film, \”Tarzan farornas värld\”, med den nye amerikanske idolen Herman Brix i huvudrollen får om måndag premiär på Hansabio. En romantisk kärlekshistoria utspelas mot bakgrunden av många och spännande äventyr i djungeln.
Fyrtornet och Släpvagnen komma i morgon att glädja sin visbypublik i ett matineprogram på Roxy. Filmen heter \”Fosterpapporna på förlovningsfest\” och lär vara ett roligt lustspel med befängda situationer. Matinen är som vanligt kl. 2, och matinepriser komma att tillämpas.

Dagens program:
Regina: Tropiska nätter. (Premiär).
Röda Kvarn: Bara en trumpetare.
Hansa: I nöd och lust.
Roxy: Männen från havet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Landsbygden. Havdhem.

HAVDHEM.
Hösten tycks nu på allvar ha kommit till våra trakter att döma av den kyla, som varit rådande de senaste dagarna. På rotfruktsfälten har man haft idealiskt väder hela tiden och foderrotfrukterna äro nu allmänt upptagna, på sockerbetsfälten däremot pågår arbetet ännu för fullt. Skörderesultatet tycks bli ganska gott för såväl foderbetor som sockerbetor, trots den torka som varit rådande.

Vägförhållandena inom
Havdhems kommun ha under de senaste två åren väsentligt förbättrats och vägarbetena har varit av ganska omfattande art. Förra året upptog arbetet i huvudsak rätning och breddning av de smala och krokiga vägsträckorna. I sommar har landsvägen genom samhället cementbelagts från Korsby och norrut till Allmungskvior. Meningen är att cementvägen framdeles skall utsträckas åt såväl Näs- och Ekehållen, ev. längre söderut.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Landsbygden. Roma.

ROMA.
Andaktsstunden i Roma missionshus nästa torsdagsafton inställes på förekommen anledning. Söndagen den 13 predikar Herbert Carlsson från Medelpad.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Landsbygden. Fröjel.

FRÖJEL.
Fröjels kyrkskola har fått radio. Som förut omnämnts i pressen var Fröjel med bland de kommuner ,som tillerkänts statsbidrag för inköp av radio till skolan. Bland de märken som demonstrerats, föll valet på en Luxor, som betingar ett pris av 240 kr., men bolagen har vid försäljning till skolor medgivit tjugo procent rabatt och statsbidraget har utgått med 175 kr., varför kostnaden för kommunens, räkning uppgått till endast ett femtontal kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Landsbygden. Anga.

ANGA.
En högtidlig jordfästning ägde på fredagen rum i Anga kyrka, då hemmansägaren Olof Klasson vigdes till den sista vilan. I sorgehuset i Österby samlades många anhöriga till den bortgångne från församlingen och andra församlingar. Sedan en andaktsstund hållits, företogs färden till kyrkan under klockringning, varefter kistan inbars under orgelmusik. Sedan ps. 144: 3-5 unisont sjungits, talade kyrkoherden i anslutning till ett bibelord och förrättade jordfästningen, varefter begravningsmässan utfördes. Efter ps. 579: 5 utbars kistan och sänktes i familjegraven.
Många kransar nedlades vid graven. Till sist sjöngs ps. \”När jag slutar mina dagar\”.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Slite.

\"\"

Gotlands Banks slitekontor
öppnas på måndag. Till föreståndare för detta avdelningskontor har antagits hr David Nyström, Källunge, tidigare anställd vid Slite—Roma järnväg.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Fågellivet på Fårön.

För en tid sedan hade jag nöjet att i dessa spalter anmäla första delen av en uppsats i Fauna och Flora om fågellivet på Fårön, författad av Sigfrid Durango. Fortsättningen på den intressanta skildringen föreligger nu i nummer 5 av tidskriften. Med spänning har jag tagit del av förf:s uppgifter om kentska tärnans förekomst som häckfågel på Fårön. Denna tärnart har veterligen inte häckat på Gotland förut, och någon fastare bosättning har den inte fått på mer än en plats i vårt land, nämligen på Måkläppen i Skåne, där d:r Paul Rosenius första gången iakttog fågeln år 1911. Numera har en koloni på något hundratal par sin boplats på nämnda fågelskär.
Durango omtalar, att han den 2 juli i år hittade två bon av kentska tärnan på Avagrundet. I bona funnos resp. 2 och 1 ägg. \”Genast jag såg de stora gråvita äggen med deras kraftiga svart- och leverbruna fläckar, förstod jag att de måste tillhöra den kentska tärnan\”, skriver förf. Däremot fick han inte säkert syn på fåglarna i molnet av fisk- och silvertärnor; vid tillfället rådde även tät tjocka. Han tyckte sig dock ibland skymta dem, men var inte alldeles säker på sin sak, \”ty i dimman förvanskades alla proportioner\”, heter det. Ej heller lätena gingo att urskilja i det allmänna fågelskränet och dyningens hårda slag mot holmens stenstränder.
Förf. synes dock vara övertygad om att det verkligen varit ägg av kentska tärnan han påträffat på Avagrundet. Utom de två redena med ägg funnos ytterligare två tomma bon alldeles intill. \”Troligen hade ungarna kläckts, ty äggen verkade övergivna\” skriver förf. och finner detta antagande bestyrkt av den omständigheten, att de kentska tärnorna på Måkläppen bruka kläcka under första hälften av juni. Själv gjorde han ju sitt bofynd den 2 juli.
Det i uppsatsens första del omnämnda fyndet av ett rosenfinkbo på Fårö sätter förf. främst bland sina ornitologiska upptäckter på ön, och därnäst kommer i betydelse, enligt hans mening, de bofynd han gjort av kentska tärnan. Det är ju en smaksak hur man skall värdesätta fynd av sällsynta fåglar. För min egen del skulle jag i varje fall ha satt ännu större värde på de märkliga fågelfynden, om i dessa båda fall icke blott ägg och bon, utan också själva fåglarna kunnat iakttagas med säkerhet. Måhända kan det lyckas hr Durango att någon annan sommar göra en sådan bestämning.
Samtliga Sterna-arter häcka på Får-ön, enligt vad förf. iakttagit. Skräntärnan, som ju hör till de sällsyntare tärnarterna i vårt land, har iakttagits häckande på flera platser runt ön: på Avagrund, Askegrund och Aurgrund, möjligen också någonstädes på kusten mellan Långhammars och Lutterhorn. Ensamma skräntärnor ha vid olika tillfällen iakttagits fiskande i träsken på ön; liknande fisketurer inåt insjövattnen av de vid kusten häckande skräntärnorna har undertecknad åtskilliga gånger iakttagit i Tingstäde och Fardume träsk.
Den lilla täcka småtärnan, familjens lille minste, har glädjande nog ökat på Fårö. I år har den, enligt hr Durango, häckat praktiskt taget på alla lämpliga lokaler runt ön. Småtärnor iakttogos ofta inne i träsken. Enligt författarens mening voro de flesta där på fiskafänge, men hans uppgift, att småtärnor observerades alla de gånger förf. besökte träsken, synes kunna tyda på att de möjligen häckat där, en åsikt som vinner i styrka, när man får höra, att de ävenledes övernattat vid ett av dessa träsk. Småtärnan är ju en kustfågel, men det händer i sällsynta fall, att den slår sig ned som häckfågel även vid insjövattnen; själv har jag iakttagit häckande småtärnor såväl i Tingstäde som Fardume träsk.
Vad förf. berättar om mindre strandpiparens förekomst på Fårön är ytterst intressant. Hittills har man endast känt en enda häckplats på Gotland för denna lilla vadarfågel, nämligen vid Ronehamn. Förf. har nu funnit bon av mindre strandpiparen vid Ekeviken och Norsholmen.
Bland rovfåglarna synes pilgrimsfalken saknas på Fårö; däremot ha både lärkfalk och tornfalk iakttagits häckande. Kungsörnen ses rätt ofta om hösten och vintern men häckar säkerligen ej. Samma är förhållandet med havsörnen, som dock tidigare häckat på Fårö. G. Sandelin vid Ava har berättat för förf., att han för sex sju år sedan sett ett gammalt örnbo på Avanäset. \”Det var då en halv famn ved i det\”, yttrade han.
Även bruna kärrhöken, som på Gotland hittills veterligen endast påträffats som häckfågel i Lina myr, har av förf. funnits häckande i Alnäs träsk. En ortsbo, som kallade fåglarna \”glador\”, uppgav, att de kommit till träsket för sex eller sju år sedan. Man hade även sett boet ett år. \”Sorgligt nog synes kärrhökarnas framtid på Fårön vara rätt osäker — liksom på så många andra ställen\”, skriver förf. \”Det är märkligt att ett så stort antal jakträttsinnehavare ej kunna lära sig respektera lag och förordning. Okunnigheten skall man ej tala om\”. Det kan i detta sammanhang förtjäna understrykas, att kärrhökarna äro fridlysta under hela året i hela vårt land.
Förf :s uppgift, att smådoppingen möjligen häckat i Marpis träsk, där H. Wigsten sett de sällsynta fåglarna i maj och juni 1936, är av mycket stort intresse; den torde förut knappast ha med säkerhet varit känd som häckfågel på Gotland. En tillfällig häckning av storlommen är 1937 vid Ekeviken kan också räknas som en anmärkningsvärd ornitologisk upptäckt.
Hr Durango har under sina fågelstudier på Fårön åren 1935-38 kunnat notera inalles 143 arter, av vilka större delen varit bofasta på ön och där kläckt ut ungar. När härtill kommer, att flytt-fågelsträcken vår och höst ha en av sina mest frekventerade rastplatser på den numera fridlysta Norsholmen, torde man utan överdrift kunna påstå, att Fårön hör till Gotlands allra intressantaste naturområden även ur ornitologisk synpunkt.
Sigfrid Durango är all heder värd för de vackra resultat av sitt undersökningsarbete han kunnat framlägga i de båda uppsatserna i Fauna och Flora.
V. J.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Oktober stämmorna i Hemse.

Avloppsnätet är färdigställt. — Postexpedition begäres.
— Torget skall ordnas.

På fredagskvällen höllos de ordinarie oktoberstämmorna i Hemse, varvid en rad ganska betydelsefulla frågor behandlades. Stämmorna leddes av handlanden John R. Wittberg.
Vid kommunalstämman, som först vidtog förrättades en del val. Till brandstodsvärderingsmän valdes Set Stenqvist och Emil Vikström med Alfr. Jakobsson och Emil Hoffman som suppleanter. Val av brandstodsskrivare efter avlidne lantbr. Herrn. Sundberg, uppsköts. Till mantalsskrivningsombud valdes Jakob G. Jakobsson Likmide, och Axel Sundbreg, Oxarve, och till överförmyndare intill utgången av år 1940 efter folkskollärare W. Kupper, som på egen begäran entledigats av häradsrätten, valdes bankkamrer Harald Romdahl.
Vid stämman förelåg avsägelse från ledamotskap i kommunalnämnden av fil. kand. Joh. Jeppsson och från befattningen som brandfogde av linjemästare Herrn. Lindbergh. Båda avsägelserna godkändes, men ersättningsvalen skulle anstå till decemberstämman.
Stämman beslöt vidare att uthyra övre våningen i posthuset till folkskollärare W. Kupper för det avdrag denne skall vidkännas för tjänstebostad, f. n. 560 kr., och skall i detta belopp även ingå uppvärmning.
Kommunalnämnden hade föreslagit, att stämman skulle ingå till generalpoststyrelsen men ansökan om, att poststationen i Hemse måtte förvandlas till postexpedition. Detta skulle medföra, att posten hålles öppen en timme längre på dagen än nu samt att brevbäringstur anordnas på middagen. Personer, som ha postfack, erhålla dock icke hembäring. Det meddelades, att omsättningen vid Hemse poststation är så stor, att postexpedition rätteligen bör finnas, och att postmästaren
Visby även gjort påpekande om saken.
Stämman beslöt att godkänna nämndens förslag om framställning i ärendet.
Stämman beslöt även att ingå till k. m:t med framställning att, sedan nu kommunalfullmäktige komme att träda i funktion, folkskolärendena måtte överflyttas från den kyrkliga till den borgerliga kommunen.
Stämman beslöt vidare, att samhällets finka skall flyttas från torgplatsen till sjukstallsområdet.
Vid fastställandet av inkomst- och utgiftsstaten meddelades, att antalet skattekronor uppgick till 5,928: 51, en ökning av e:a 400 kr. skattekronor. Då det uttaxerade beloppet uppgår till 19,330: 84, fastställdes en utdebitering för den borgerliga kommunen av kr. 3: 33. För skolan skall utdebiteras 1 kr., för kyrkan 70 öre och för pastoratet 47 öre. Utdebiteringen blir alltså sammanlagt kr. 5: 50 eller densamma som för innevarande år.
I samband med behandlingen av staten ansåg hr E. Blomgir, att man väl borde kunna påräkna några inkomster för sjukstallet. Det finns ju två garage, och vidare borde man väl kunna få någon avgift pr utförd operation. Hr Jakob G. Jakobsson framhöll emellertid, att Svenska Röda stjärnan vid beviljandet av 3,000 kr. som bidrag till utrustningen stält som villkor, att stallet skulle hyresfritt upplåtas för sitt ändamål. De 200 kr., som stallet årligen skulle kosta kommunen, är en struntsak, om Hemse får behålla veterinären.
Hr Blomers yrkande om utredning rörande inkomster å stallet avslogs av stämman.
Kommunalnämndens ordförande begärde stämmans uttalande, huruvida det nya kommunalhuset skulle brandförsäkras i Södra häradets brandstodsförening eller i tariffbolag, som möjligen erbj öde lägre premier. Ordföranden själv såväl som hr Lindberg hänvisade till den hjälp, som häradets brandstodsförening lämnat till samhällets brandförsvar och stämman beslöt, att den nya byggnaden skulle liksom kommunens övriga fastigheter försäkras där.
Hr Blomgir framförde förslag, att skottpengar för kråkor skulle ökas från 15 till 25 öre. Det upplystes, att det beviljade anslaget för ändamålet icke förbrukats. Ärendet bordlades till december stämman.
Därmed var kommunalstämman klar på något över en timme.
Därefter vidtogo municipalstämmans förhandlingar, varvid först uppdrogs åt municipalnämnden att vara luftskyddsnämnd.
Ordföranden i municipalnämnden, linjemästaren Herm. Lindbergh, erhöll begärt entledigande från sin befattning som ordförande i municipalnämnden från den 1 jan. 1939.
Sedan det i lag blivit stadgat, att den underställningsfria lånerätten får uppgå till belopp, högst motsvarande 1 kras utdebitering, beslöt stämman att med upphävande av sitt beslut den 5 juli, enligt vilket checkräkningen i Sv. handelsbanken skulle sänkas från 30,000 kr. till 20,000 kr., ingå till k. m:t med framställning om rätt att upptaga ett lån på 30,000 kr. Lånet skall avse inlösande av förutvarande lån och dels användas till förskotterande av anslutningsavgifter till avloppsnätet.
Därefter avlämnade byggnadsnämndens ordförande, fotograf Henning Svensson, en redogörelse för anläggandet av avloppsnätet i samhället. Rörande denna sak har referat tidigare lämnats i Gotlands Allehanda.
Efter denna redogörelse föreslog dels hr E. Blomgir och dels hälsovårdsnämndens ordförande, distriktsveterinär Nils Andersson, att stämman skulle till byggnadsnämnden och särskilt till dess ordförande, som mest skött nämndens åligganden, uttala sitt tack och sitt erkännande för det sätt, på vilket detta arbete utförts. Hr Andersson påpekade särskilt, att nämnden genom att sköta arbetet i egen regi i stället för att lämna ut detsamma till. entreprenör, besparat samhället utgifter på c:a 10,000 kr. Även ordföranden underströk detta tack till nämnden för detta arbete, det största som samhället hittills utfört, och stämman instämde i detsamma.
Stämman beslöt att utöver förut anslagna 1,300 kr. anvisa ytterligare 1,800 kr. till inlösen av mark för Ängsgatan. Ett preliminärt avtal om förvärv av mark i kvarteret Ejdern ledde ej till något resultat, då säljaren fru Therese Helling, icke ville fullfölja detsamma på överenskomna villkor.
Till gatuanläggningsarbeten anvisades 2,500 kr., nämligen till Ängsgatan 200 kr., till Torget 600 kr., till Bangårdsgatan 600 kr., till Apoteksgatan 500 kr. och till Smedjegatan 200 kr. samt till förefallande behov 400.
I samband med begärda anslaget till planering av torget meddelade, byggnidsnämndens ordförande, att nämnden från trädgårdsarkitekten frih. Sven Hermelin emottagit ett skissförslag till torgets ordnande. Förslaget innebar, att i från trädgårdsarkitekten frih. Sven Her\’ melin emottagit ett skissförslag till torgets ordnande. Förslaget innebar, att framför kommunalhuset skulle anläggas en spegeldamm, förslagsvis i samband med en dricksfontän samt blomsterrabatter. De angränsande fastigheter, som vända bakgårdar mot torget skulle avskärmas genom bokhäckar, och vidare skulle träd planteras på olika platser på torget. Stenläggning skulle delvis åstadkommas, varvid de gamla stenarna från gångbanorna i samhället skulle komma till heders, och även gräsmattor skulle ordnas. En del fyllningsjord hade redan påförts. Meningen var att den utarbetade skissen skulle kunna läggas till grund grund för det fortsatta arbetet, som skulle komma till utförande i olika etapper allt efter råd och lägenhet. Byggnadsnämndens ordförande ville höra stämmans mening i saken.
Veterinär Andersson ville i stort sett ansluta sig till det föreliggande förslaget, även om han ej ville binda sig för detaljerna. Han ville i detta sammanhang påpeka ett annat behov, som gjorde sig gällande i samhället, nämligen anläggande av en bekvämlighetsinrättning, varvid han dock ej ville uttala sig om, huruvida denna skulle ligga här eller på någon annan plats. (Viskning i salen: \”Veterinärtomten).
Stämman uttalade i princip sitt gillande av den föreliggande planen.
I fortsättningen anslogs 500 kr. till brandkårens persedelutrustning och 50 kr. till anskaffande av en anslagstavla i samhället, där dock icke nöjen i andra kommuner skulle få affischeras.
Ytterbelysningen i samhället skall släckas kl. 11 e. m. i stället för hittills kl. 12, vilket skall innebära en besparing på 200 kronor.
Ett förslag om komplettering av ytter-belysningen hade föranlett municipal-nämnden att begära en allmän utredning rörande ytterbelysningen i samhället. I avvaktan därpå borde inga detaljändringar i densamma företagas. Förslaget bifölls och utrednnigen uppdrogs åt byggnadsnämnden.
Det konstaterades, att municipalsamhället i sin ägo har mark till ett taxeringsvärde av 41,000 kr. samt kassa- och banktillgodohavanden för 9,700 kronor.
Utdebiteringen för nästa år fastställdes till 2 kr. mot 1 kr. innevarande år, vilken höjning föranletts av avloppsnätets anläggande.
När föredragningslistan genomgått, begärdes ordet av hr Lindbergh, som vädjade till bygnadsnämnden och hälsovårdsnämnden, att bedriva sina arbeten i sådant tempo, att det finns aretstillfällen fram på vintern för samhällets egna arbetare. Detta föranledda veterinär Andersson att rätta den missuppfattningen, att hälsovårdsnämnden bedriver arbeten med servisanläggnniear till avloppsnätet — detta arbete utföres av fastighetsägarne själva. Konditor V. Jonsson instämde i hr Lindberghs önskemål, och ordföranden föreslog, att en vädjan från stämman, att använda arbetskraft, boende inom kommunen, kunde riktas även till fastighetsägarne.
Stämman beslöt i enlighet härmed.
Vidare undrade hr Jacob G. Jacobsson, om stämman icke kunde göra en framställning till landstinget att taga bättre vård om den s. k. veterinärtomten, som nu ligger som en skamfläck i samhället. Det framhölls, att byggnadsnämnden äger ålägga landstinget att inhägna tomten och hålla densamma i ett prydligt skick, och stämman lät därvid bero.

Några bilder från det slutförda stora avloppsarbetet.

\"\"
Arbetslaget håller på med att gräva grop åt reningsverket.
\"\"
En bild från sandfånget.
\"\"
Rörgraven går fram genom fälten.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257