Underofficerare bli officerare.

Ett 70-tal underofficerare vid armén har tar ut till en kurs och komma sedan denna genomgåtts, att utnämnas till officerare. De ha valts ut från samtliga truppslag. Deras minimiålder är 25 år och som övre gräns har satts 34 år. Genomsnittsåldern är 30 år. Kursen skall räcka i tre månader, men det är ännu inte bestämt, när den skall börja och inte heller var den skall hållas.
Från Gotlands trupper ha till kursen beordrats sergeanterna Tallqvist och Utterling, båda från I 18.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Lotsverket.

Bland sex sökande till fyrmästarbefattningen vid Måseskärs fyrplats märkes fyrvaktaren vid Hoborgs fyr, C. F. Nilsson. (P.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Apotekarna.

Medicinalstyrelsen har förordnat farm. kand. J. V. Gisslandi att under tiden 16-30 aug. föreslå filialapoteket i Klintehamn. (P.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

De gotländska sockennamnen.

I samband med att kammarkollegiet underställt k. m:ts prövning formerna för vissa sockennamn föreslås sådan förenkling av det i jordeboken förekommande sockennamnet Nygarn eller Östergarn på Gotland att den numera gängse namnformen Östergarn fastställes som socknens namn.
Rikets allmänna kartverk har därjämte hemställt om kollegiets uttalande om de rätta namnformerna för vissa socknar på Gotland. Härvid har fråga uppkommit om ändring av den i jordeboken förekommande namnformen Levede till Levide och i likhet med ortsnamnskommittén förordnar kollegiet nu namnformen Levide. Samtidigt föreslår kollegiet att k. m:t förordnar att följande socknars namn skola skrivas på följande sätt, nämligen Hogrän, Fröjel, Eksta, Hablingbo, Havdhem, Hamra, Lojsta, Lokrume, Lummelunda, Hellvi, Norrlanda, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Östergarn och Levide.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Vikarierande lärare.

Till vikarie under höstterminen i Eke skola har antagits folkskollärarinnan fru Hanna Holma, Slite.
— Till vikarie vid Martebo småskola under höstterminen har antagits småskollärarinnan Harriet Magne, Visby.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Dalhems skola.

Till den ledigförklarade lärarbefattningen inom klasserna 3 och 4 vid Dalhems skola har anmält sig tre sökande nämligen fru Agda Lyth, Visby, fru Agnes Johansson, Follingbo, och fröken Anna Karlsson, Stockholm.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Ogillade besvär.

Regeringen har ogillat de besvär Gotlands läns trafikbilägareförening anfört över att Slite—Roma järnvägsbolag lämnats tillstånd att insätta ytterligare en lastbil i länstrafik för godsbefordran med station i Slite. (TT Spec.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Buss för sjuka till lasarettet?

Ett initiativ av riksdagsman Th. Gardell.
Landstingets ordförande, riksdagsman Th. Gardell, har tillställt direktionen för Visby lasarett följande skrivelse.
Då bristen på drivmedel till automobiler blir allt större kommer bilarnas antal i betydlig grad att minskas om inte rent av att försvinna på landsbygden.
Detta kommer i hög grad att försvka transporten för de sjuka, som skola besöka lasarettet. De få resa på järnväg till Visby station, men att därifrån komma till det långt från stationen belägna lasarettet, blir icke blott besvärligt utan även i de flesta fall till och med dyrare än järnvägsbiljetten.
För att i tid ordna frågan om snabb och någorlunda billig resa från järnvägen till lasarettet innan bensintilldelningen upphör, hemställes till direktionen, huruvida det skulle vara möjligt att genom initiativ från denna få en busslinje till stånd, som kunde avgå från järnvägsstationen vid det ordinarie södergående morgontågets ankomst till lasarettet, samt därifrån så, att passagerare från lasarettet kunna resa med tåg, som avgår från Visby på kvällen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Sjukkassekonferens i Källunge.

10,000 nu sjukförsäkrade på Gotland.
Den 18 augusti kommer Östra Sveriges erkända Centralsjukkassa att anordna en instruktionskurs för styrelserna i de erkända sjukkassorna på Gotland. Vid kursen komma föreläsningar att hållas av dels styrelsens ordförande, ombudsman E. O. Wiklund, vilken kommer att tala om aktuella synpunkter på agitationsarbetet, dels av centralstyrelsens läkarledamot, förste provinsialläkaren i Stockholms län, doktor Ch. Lundberg, vilken kommer att framhålla några medicinska synpunkter på sjukkassearbetet, dels slutligen av Centralsjukkassans verkställande tjänsteman E. Lindh. Den sista föreläsningen kommer att beröra det praktiska arbetet i lokalsjukkassorna.
Som framgår av programmet är det för sjukkasserörelsen viktiga problem, som komma att behandlas. Kurser av liknande slag har Centralsjukkassan tidigare anordnat inom övriga till området hörande län, varvid emellertid representanter från Gotland på grund av tidsförhållandena icke kunnat närvara. Av denna anledning har nu styrelsen beslutat att gotlänningarna skall få sin egen kurs.
Den fråga, som för närvarande framförallt står i förgrunden är agitationen. Allt för många ha ansett det osäkra tidsläget vara en anledning att ställa sig avvaktande, när det gällt att tänka på en sjukförsökring. Man har varit sysselsatt med många olika slags beredskapsåtgärder, och det har gjort att man glömt att förvärvandet av medlemskap i en erkänd sjukkassa även är en beredskapsåtgärd och en utomordentligt viktig sådan, som man nu mindre än någonsin har råd att undvara.
Sjukkasseverksamheten på Gotland har under åren sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft nått en glädjande utveckling, i det medlemsantalet vid föregående års slut översteg 10,000, vilket innebär en ökning av inte mindre än närmare 7,000 medlemmar. Ännu finnes emellertid mycket att göra innan man har nått målet — en sjukförsäkring som omfattar alla därtill berättigade. Resultatet av anskaffningen under första halvåret i år visar tyvärr en siffra, som allenast utgör cirka hälften av anskaffningen under samma tid föregående år. Det har därför visat sig nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Runinskriften från 1,000-talet.

Ett av de intressantaste fynd, som gjorts i vårt land.
Om den märkliga runstenen från Timans i Roma, varom vi i går meddelade, ger en förf. i St.-T. följande kommentarer:
Inskriften börjar med två mansnamn, Ormika och Ulfuair, det senare skulle på moderniserat språk kanske bli Ulfveger eller dylikt. Av största intresse är det förstnämnda namnet, som även förekommer i Gutasagan i samband med Olov den heliges besök på Gotland 1029-30, alltså någon mansålder innan inskriften enligt von Friesen kommit till. Denne Ormika skall ha bott på Kyrkeby i Hejikum, där även konung Olov tog in under vintern, sedan han flytt från Norge. På gården skall sedan i nära 500 år ha förvarats de skänker, som Ormika, vilken av Olov omvändes till kristendomen, skall ha fått av konungen, nämligen två dryckeskärl och en bredyxa. De skola sedan ha bortrövats av liibeckarna 1509. Ormika skall ha byggt en liten kyrka vid Åkergarn, d. v. s. det nuvarande S:t Olovsholm i närheten av Slite.
Jerusalem, Island och Serkland erinra om de vidsträckta färder, som företogos av nordborna under vikingatiden och den äldre medeltiden, och varom så många runinskrifter på olika håll i landet vittna. Många voro de nordbor, som \”dogo österut i Grekland\”. Även färder till Jerusalem, Jursala, omtalas på runstenar, helt visst har det varit fråga om pilgrimsfärder, som sålunda börjat, redan vid mitten av 1000-talet. Vid Stäket i Mälaren har sålunda funnits en runsten, ristad av en kvinna åt sig själv: \”Hon vill fara österut och till Jursala\”.
Att namnet Island förekommer i denna inskrift är av intresse att konstatera. Säkerligen har gotlänningarna direkt eller indirekt haft förbindelser med islänningarna, även om man icke utan vidare kan skaffa fram belägg härför. Vad slutligen Serkland angår, så veta vi, att det var nordbornas namn på saracenernas, arabernas land, vilket dock ej var att söka i Spanien eller Afrika, i stället avsågs arabernas välden i Asien, antingen det i Mindre Asien, vars norra kust lätt kunde nås av de från Dnjepr-mynningen kommande svenskarna, eller det vid Kaspiska havet, till vilket svenskarna kunde komma, om de följde Volga.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182