Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
I femtioåringarnas led inträder tisdagen den 13 dennes lantbrukaren Edv. Widgren, Mattise i Bunge. Jubilaren, som är född på Mattise, övertog gården efter sin far och har där nedlagt omfattande arbeten med nybyggnad av hela gården samt skött lanthushållningen mönstergillt vad beträffar såväl ladugård som jordbruket i övrigt. Men femtioåringen har hunnit med betydande insatser även inom det kommunala livet, där hans förmåga tagits livligt i anspråk. Sedan 1932 innehar han det maktpåliggande uppdraget som ordförande i Bunge kommunalnämnd och är nu även ordförande i kristidsnämnden. Vidare är han ledamot av kommunalfullmäktige, skiftesgodeman och styrelseledamot i Bunge sockens sparbank. Han tillhör även styrelserna i flera av de ekonomiska föreningarna och under åren 1926-30 var han kyrkvärd i församlingen. På h alvs ekeldagen komma säkert många att bringa den duglige och urbane jubilaren sin hyllning.
Gotlands Allehanda Fredagen den 9 Augusti 1940 N:r 182
Fru Alida Hultéus, maka till kontrollören vid Linköpings postkontor Karl Hulteuå, har avlidit i en ålder av 67 år. Hon var liksom maken född på Gotland och var dotter till fabrikören John Wahlbäck i Visby. Den nu bortgångna var mycket musikaliskt begåvad, hon medverkade ofta som pianist vid fester o. d. och gladde många gånger patienter på lasarett och sjukhem med sin musik. Två av den avlidnas sex syskon äro bosatta på Gotland, nämligen fru Ester Johansson, maka till stationsinspektor Gottfrid Johansson, Visby, samt köpman Nils Wahlbäck i Västerhejde. Jordfästningen äger rum i Stockholm om söndag.
Gotlands Allehanda Fredagen den 9 Augusti 1940 N:r 182
En gripande sorgeakt ägde i går eftermiddag rum i Eskelhems kyrka, då stoftet efter den i torsdags förolyckade ynglingen Tore Wickman, Rovide, vigdes till den sista vilan. Många församlingsbor hade mött upp för att närvara vid den avlidnes sista färd och bygdens ungdom var givetvis mycket talrikt representerad, i synnerhet som Wickman var en omtyckt medlem inom flera olika föreningar i socknen. Efter en andaktsstund i hemmet fördes kistan till kyrkan och vid ankomsten dit bildade SLU-avdelningen häck medan kistan inbars i templet. Koret var smyckat med levande ljus och blommor och\’ stilla sorgemusik utfördes på orgeln. Jordfästningen förrättades av kyrkoherde N. H. Ronqvist, som också höll en anslående betraktelse över orden i Joh. 13: 7. Akten omslöts av sång ur ps. 580 och 584. När kistan bars ut bildade ungdomarna åter häck från kyrkdörren ut till graven. Vid den där följande kransnedläggningen framträdde hr K. G. Åhlström och nedlade SLU:s krans, hr Herman Johansson nedlade en krans från läskamraterna och hr Henning Hedman en från varpklubben. Vidare hade sänts en krans från Sanda-Västergarns skyttegille. Sedan talade folkskollärare Ekberg över den bortgångnes minne och innan officianten lyste frid över griften sjöngs unisont ps. \”Jag är en gäst och främling\”.
Gotlands Allehanda Fredagen den 9 Augusti 1940 N:r 182
London har mycket bristfälliga uppgifter. — Intet motstånd i Somali att räkna med. — Berbera enda målet av vikt.
De italienska truppernas inträngande i brittiska Somaliland försvåras genom den svårframkomliga terrängen. Vår bild visar infödda trupper i den italienska kolomialarmén under framryckning.
London. (TT fr. Reuter.) I militära kretsar lämnas en del detaljer om den italienska aktionen i Somaliland. Den mellersta kolonnen, som rycker fram mot Hargisa, synes vara sammansatt av två kolonialbrigader, utrustade med kanoner och stridsvagnar, och består av sammanlagt 6,000 å 7,000 man. Om de båda andra kolonnerna, som rycka fram mot Gargara och Odweina, föreligga inga upplysningar. Dessa båda städer ligga omkr. 145 km. från Berbera och äro utgångspunkter för de enda två vägar till Berbera, som äro framkomliga för fordon. Mot de italienska styrkorna stå några delvis motoriserade meharistkårer, en del torband ur King\’s African Rifles Regiment och några andra smärre styrkor. Berbera är det enda militärt viktiga målet i Brittiska Somaliland, eftersom staden är områdets enda hamn av betydelse.
Anfall väntas mot Egypten. — 250,000 man? Alexandria, 7 aug. (TT fr. Reuter.) Meddelandet om att italienska styrkor gjort invasion i Egypten vinner ingen bekräftelse. Man tror sig emellertid veta, att ett italienskt anfall från Libyen är förestående. En amerikansk uppgift cm att ifrågavarande italienska styrkor skulle uppgå till 250,000 man betecknas som en kraftig överdrift.
Italienarne ta hamn vid Adenbukten. Cairo. (TT fr. Reuter.) En officiell kommuniké meddelar att italienarna besatt Zeila vid Adenbukten.
Italienarne lida av dåliga förbindelser med heralandet? Cairo. (TT fr. Reuter.) Man tror här att den brittiska flottans vaksamhet är orsaken till att Rom beslutat att omedelbart igångsätta en gemensam offensiv från Abessinien och Libyen. Italienarna ha fått upp ögonen för svårigheterna att upprätthålla sina militära anstalter i dessa områden och äro beslutna att anfalla innan deras styrkor utanför hemlandet försvagats genom den brittiska blockaden.
De få allt sämre, ju mera de avancera … Ehuru det finns omkring en kvarts miljon italienska trupper i Libyen kan blott en liten del av dem sättas in i striderna. Anledningen är att en framryckning genom ökenterräng, som saknar vatten kräver ett onormalt stort antal trupper för förbindelsernas upprätthållande. De korta brittiska förbindelselinjerna däremot betyda att ett stort antal man kan frigöras för strid och läget för engelsmännen förbättras sålunda allt eftersom fienden avancerar.
Engelsmännen vänta och se tiden an. London. (TT.) Reuters militäre medarbetare skriver: Vid första påseende förefaller det som om de italienska styrkor som infalla i Brittiska Somaliland ha strategiska fördelar. Efter Frankrikes nedkämpande är landet isolerat och på tre sidor omgivet av italienskt område. På fjärde sidan ligger emellertid Adenviken och italienarna kunna där endast operera med u-båtar och flygplan. Italienarna äro numeriskt starka där både ifråga om u-båtar och flyg men det är tvivelaktigt om de kunna hindra att brittiska förstärkningar anlända från-Aden, om man beslöt sända sådana till Berbera. De italienska trupperna i Ostafrika uppgå till omkring 155,000 man, varav 30,000 vita. De tre invasionskolonnerna äro alltså numerärt sett starka och komma otvivelaktigt att mötas på en punkt, efter att ha inregistrerat några framgångar. De brittiska försvararna komma förmodligen att vänta och se tiden an hellre än att sända tre kolonner mot fienden. Den bästa försvarstaktiken i ett så vilt och på vägar fattigt land är rörligheten. Ju längre italienarna avlägsna sig från Abessinien desto större blir engelsmännens fördel.
Anfall mot Alexandriavägen? Det brittiska högkvarteret i Mellersta Östern anser att italienarna möjligen beslutat genomföra en griptångsrörelse i stor skala i Nordafrika. Man väntar även anfall från Libyen mot Alexandriavägen ehuru augusti är en för varm månad för dylika operationer. Det är emellertid möjligt att italienarna icke kunna vänta utan måste gå till anfall som ett led i marskalk Grazianis planer. Man har all rätt anta att dessa planer komma att sammanfalla med tyska planer på annat håll som syfta att hålla den brittiska flottan fullt sysselsatt.
Italienarnes förluster i Afrika. Rom. (TT fr. DNB.) Det italienska högkvarteret offentliggjorde på onsdagen en lista över förlusterna under juli månad. I flygvapnet ha 89 man fallit, 62 saknas och 109 ha sårats. I flottan ha 99 man stupat, medan 69: saknas och 130 äro sårade. I Östafrika ha 13 soldater och svartskjortor fallit. 5 andra ha avlidit till följd av sår.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 8 Augusti 1940 N:r 181
Unik inskrift på en liten sandsten. Stockholm, 8 aug. (TT.) Ett fint förvärv har gjorts av Gotlands Fornsal. Det är en liten gjutformad sandsten, avsedd för ett ganska enkelt och runt smycke, ett spänne e. d. Fyndet har gjorts vid Timans i Roma socken. Vad som förlänar fyndet dess största intresse är emellertid den runinskrift som är anbragt på den motsatta sidan. Där läses följande text: Ormika: Ulfuair, krikiar: laursalir islat serklat. Det är icke en sammanhängande text utan en sammanställning av personnamn och geografiska namn, som bör kunna översättas ungefär så här: Ormika Ulfuair, greker, Jerusalem, Island, Serkland. Ännu är det för tidigt att yttra sig om innebörden av den korthuggna inskriften. Vårt lands främsta runforskare, professor von Friesen, som haft tillfälle att granska fyndet har betecknat det som en historisk dyrgrip. I-fan daterar inskriften till 1,000-talets senare hälft eller 1100-talets början. Så småningom kommer en utförlig redogörelse att lämnas av professor von Friesen i \”Gotländskt arkiv\”. Den nyupptäckta runinskriften, som ej har någon tidigare motsvarighet, är utan tvivel ett av de intressantaste fynd, som under den sesnaste tiden gjorts i vårt land. Docent Mårten Stenberg e r vitsordar på vår förfrågan innehållet i ovanstående meddelande. Fyndet gjordes för halvannan månad sedan, och dechiffreringen av den märkliga inskriften har utförts av rektor Richard Steffen och dr Herbert Gustavson. Den vidare bearbetningen handhaves som nämnts av professor von Friesen.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 8 Augusti 1940 N:r 181
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400809-03-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400809-04-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400809-09-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400808-05-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400808-04-02.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400808-04-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400808-01-01.jpg\")