Fyra abonnenter med hushållstaxa

ha vägrat att till stadens elektricitetsverk erlägga avgifter enligt de från 1 juli förhöjda tarifferna. Drätselkammaren har med anledning därav beslutat att uppsäga de med nämnda fyra abonnenter gällande kontrakten.
Drätselkammarens beslut synes kunna medföra nya tvistigheter, alldenstund kontraktets ordalydelse icke medger uppsägning från stadens sida. Detta givetvis under förutsättning att abonnent icke bryter kontraktet genom att försumma sina i kontrakte stadgade skyldigheter.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Transformatorhusbyggena.

Till entreprenör för uppförande av en transformatorbyggnad för elverket inom Lännaområdet har drätselkammaren antagit byggnadsfirman Olin & Larsson, vars anbud slutade å 2,898 kr.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Länets bilpark

verkar väl just nu inte nämnvärt imponerande, om man skall döma efter den i gång varande trafiken, men bilbeståndet upptog dock vid senaste årsskifte ej mindre än 2,824 inregistrerade fordon. Enligt vad statistiska centralbyrån konstaterar funnos 1,776 personbilar, 55 omnibussar och 993 lastbilar. Antalet motorcyklar redovisas till 1,443, därav 1,234 lättviktare. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Ala kyrkas återuppbyggande.

En historik över arbetets gång.

\"\"
Ala kyrka före branden.

Sommaren 1937 undersökte kyrkorådet kyrkans torn och erfor, att detta var i behov av reparation. En arbetsbeskrivning till reparation av tornet anskaffades därför genom byggmästare R. Lydahl, Etelhem. Den 13 februari 1938 beslöt kyrkorådet begära anbud å tornets reparation enligt arbetsbeskrivningen senast 15 mars 1938. Den 25 mars antogs byggmästare Lydahl att reparera tornet. I maj 1938 påbörjades arbetet, och den 2 juni beslöts att sälja det gamla virket från tornet.

Kyrkobranden.
Tisdagen den 7 juni 1938 ägde i Kräklingbo en högtidlig militärbegravning rum, då värnpliktige Helge Nyberg från Sutarve i Kräklingbo vigdes till gravens ro under militära hedersbetygelser. Knappt hade sorgeandakten på nya kyrkogården avslutats, förrän Kräklingbo kyrklocka åter började ljuda över nejden men ej såsom i vanliga fall utan oregelbundet och ojämnt. Snabbt spred sig ryktet, att grannförsamlingens kyrka brann, och från Kräklingbo kyrktorn liksom från många andra platser på Gotland kunde man se, huru röken steg mot skyn.

Kyrkans återuppbyggande.
I. År 1938.

Allmän förstämning rådde i bygden, men man lät sig ej förskräcka. Redan två dagar efter branden, torsdag den 9 juni, beslöt kyrkorådet uppdraga åt arkitekt Erik Fant, Stockholm, att uppgöra ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsförslag till ny kyrka. Samma dag beslöts även att från Bergholtz klockgjuterifirnia, Stockholm, begära anbud å ny kyrkklocka i stället för den gamla, som förstörts av elden. Likaså beslöts samma dag att till ny kyrka begära virke från ecklesiastika skogen. Ett provisoriskt tak å kyrkan skulle även påläggas för skyddande av de väggmålningar å kyrkans långsida, som genom branden blivit synliga. Folkskollärare A. Gardell, Ala, valdes att förvalta de medel, som på frivillighetens väg direkt eller pr post lämnades till ny kyrka. Till sammanträdet den 9 juni ankom en representant för klockfirman Bergholtz och Son, och redan den 14 juni hade anbud därifrån inkommit. Denna dag beslöts att från den nämnda klockfirman beställa en klocka med 87 cm. diameter, ton B, á 2:75 kr. pr kg. med kläpp och fäste men utan klockstock och beslag. Från inköpssumman avdrogs omkring 70 kr. för lika många kg., som funnos kvar av den gamla klockan och insmälts i den nya. Samma inskription och vers skulle inskrivas å den nya klockan som på den gamla klockan:

Nyfödd Dig jag bar min morgonhälsning Under livets dag du hör min röst, som dig kallar hit att söka frälsning invid kyrkans vid din moders bröst. Så när solen ned i kväll förrunnit och du trött och matt av livets kvalm, fromme vandrare, till målet hunnit, jag dig sjunger ock din aftonpsalm.

Den 14 juni hade svar inkommit från arkitekt Fant, som åtog sig uppdraget att upprätta ritningar och arbetsbeskrivning till kyrkans återuppbyggande. Insamling av medel till kyrkan påbörjades omedelbart, och redan efter en vecka hade 400 kr. insamlats. Redan någon vecka efter branden övertäcktes kyrkans långhus provisoriskt med ett brädtak. Docent Stenberger besökte kyrkan och förordnade om vissa förstärknings. och täckningsarbeten på kyrkans kortak.
Den 29 juni anlände arkitekt Fant för att närmare studera förhållandena och planera för den kommande restaureringen. Arkitekten framhöll, att innertaket icke kunde få valvform, utan att man måste bibehålla den gamla platta formen. Till förebyggande av nya eldsvådor skulle taket göras av betong. Betongen skulle förses med brädbeklädnad för att den gamla karaktären skulle bibehållas.
Den 26 juli 1938 beviljade Riksantikvarieämbetet 500 kr. som bidrag till konservering av Ala kyrkas kalkmålningar, som genom branden lidit skada. Målningarna hotade på vissa ställen att lossna och falla ned. Riksantikvarieämbetet framhöll, att såväl kalkmålningar och altaruppsats som övriga bevarade delar av kyrkans inrednings- och inventarieförteckning såsom dopfunt och korets väggskåp på lämpligt sätt borde skyddas för åverkan av väder och vind eller av annat slag. För det beviljade anslaget utförde konservator Bengtsson under första hälften av augusti konserveringsarbeten i kyrkan.
Den 31 juli beslöt kyrkorådet att skaffa murare för att bevara östra kyrkogaveln.
Den 2 augusti avsändes den nya klockan till Ala kyrka från Bergholtz klockgjuteri i Stockholm med ångaren Gute till Visby och framkom följande dag till Ala. En provisorisk klockstapel uppbyggdes omedelbart å kyrkogården.
Söndagen den 7 augusti anordnades i Ala friluftsmöte, som till kyrkans återuppbyggande inbragte 178 kr.
Oisdagen den 17 augusti förrättades av biskop Ysander å Ala kyrkogård den högtidliga invigningen av församlingens nya kyrkklocka och klockstapel. Kontraktsprosten G. Reuser predikade i anslutning till Davids 37 psalm, och biskopen förättade invigningen. \”Guds klocka ringer över en härjad kyrka. Så ring Guds klocka över Alabygden\”, sade han bl. a. Biskopen förklarade därpå klockan invigd i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Den kvinnliga klockaren, Mor Kviberg, utförde en stunds ringning i kyrkklockan, vilket menigheten stående och andaktsfullt lyssnade till. Vid invigningen upptogs kollekt till ny kyrka i Ala, vilken kollekt inbragte 115 kr. Den nya klockan väger 445 kg. och kostade jämte frakt 1,205 kr. Klockstapelns höjd var 9 meter.
Den 4 september beslöt kyrkorådet att av skulptören Bertil Nyström, Slite, begära anbud och arbetsbeskrivning för kopia av församlingens gamla altarskåp, deponerat i Gotlands Fornsal. Samtidigt beslöts anmoda konservator Alfred Nilsson, Stockholm, att lämna anbud och arbetsbeskrivning för målning av en sådan kopia. Samma dag brandförsäkrades den nya kyrkklockan för 1,300 kr. i Gotlands norra härads brandstodsbolag.
Den 10 oktober uppdrog kyrkorådet åt byggmästare Albert Kviberg, Ala, att uppgöra virkesnota för uppförande av kyrkan med torn. Samtidigt föreslog kyrkorådet för kyrkostämman att sommaren 1939 uppbygga kyrkan utan torn. Likaså föreslogs att församlingen i stället för arkitektens förslag om altartavla för beräknade 1,200 kr. inköpa ett altarskåp, en kopia av församlingens gamla altarskåp. Altarskåpet, sam är 3,16 meter långt och 0,96 meter högt föreställer i mittgruppen Marias kröning och på vardera sidan sex apostlar. Kyrkorådet föreslog skulptören B. Nyström att utföra denna kopia. Till tornbyggnad förelåg från arkitekt E. Fant två förslag: det ena i huvudsak lika det gamla trätornet, 15 meter högt över det 20 meter höga stentornet och kostnadsberäknat till 14,000 kr.; det andra förslaget innebar ett helt nytt trätorn, 10 meter högt och kostnadsberäknat till 10,000 kr. Till bänkar föreslogs som förut slutna bänkar med dörrar. Predikstolen är ett helt nytt förslag med inskription å den övre delen: \”Saliga äro de, som höra Guds ord och gömma det.\” — Vid sammanträdet beslöt kyrkorådet begära anslag till, ny kyrka med 1,000 kr. av församlingen.
Den 29 oktober beslöt Ala kyrkostämma att återuppbygga Ala kyrka sommaren 1939 utan torn. Kyrkostämman beslöt uppskjuta frågan om vilket av de två förslagen till torn, som bör byggas, till dess man vet hur mycket, som blir över efter kyrkans uppbyggande. Vidare beslöts att ej utvändigt putsa kyrkan sommaren 1939 utan vänta därmed, tills tornet byggts för att kyrkans väggar ej må skadas vid ett senare uppbyggande av tornet. I stället för orgelläktare godkändes arkitekt Fants förslag till orgelpodium, som höjer sig tre trappsteg över kyrkgolvet. Kyrkostämman beslöt att låta med ny altarprydnad tills vidare bero samt ingå till Gotlands Fornsal med förfrågan om ett tillfälligt lån av en lämplig altarprydnad ur dess samlingar. Beträffande tegeltak eller trätak beslöts att vänta tills församlingen vet, om man får virke gratis från pastoratets skogar till kyrkans återuppbyggande. Kyrkklockan skulle flyttas från den provisoriska klockstapeln och placeras i stentornet. Beträffande värmekammaren som enligt ritningen var placerad mitt under kyrkan, beslöt kyrkostämman uppdraga åt kyrkorådet att företaga utredning om nedgång till kammaren bakom sakristian och värmekammarens placering närmare den östra gaveln, alltså under koret. Sedan kyrkostämman godkänt .arkitektens ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsförslag, inskickades dessa till byggnadsstyrelsen för godkännande.
Den 23 november 1938 beslöt kyrkorådet uppdraga åt värmeledningsfirman C. A. Hellström, Visby, att utan kostnad inlämna anbud till värmeledning i Ala kyrka samt yttrande om värmekammarens och rökgångens placering. Vidare beslöts i enlighet med byggmästare A. Kvibergs förslag om kyrkklockans upphängning mellan 2 bjälkar, som insättas i muren ovanför ljudgluggen och förses med stöd. Orsaken härtill är att vid begravningar ringaren bör ha möjlighet att stå uppe vid ljudöppningarna och ringa för att kunna se begravningsföljet och veta, när ringningen bör börja. Detta blir omöjligt, om ringningen sker från valvet med lina.
3:e ordinarie kyrkostämman i december 1938 behandlade frågan om kyrkans tak, varvid 4 röster avgåvos för trätak och 12 röster för tegeltak. Ett förslag att slopa vid oktoberstämman fattat beslut om betongbjälklag avslogs med 18 röster mot 16. Beträffande värmeledning beslöt kyrkostämman att till byggnadsstyrelsen insända såväl ingenjörsfirman Helge Erikssons, Stockholm, förslag som rör-ledningsfirman C. A. Hellströms, Visby, förslag med förord för det senare. Frågan om altarprydnad uppsköts liksom vid oktoberstämman, tills den ekonomiska frågan blivit löst. Kyrkostämman beslöt att byggnadsarbetet för kyrkans återuppbyggande utannonseras i ortstidningarna med förbehåll för eventuella ändringar, som byggnadsstyrelsen företager i arbetsbeskrivningen. Allt material betalas av kyrkokassan.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Telefonen på ständig frammarsch.

I Visby expedierades i fjol nära 7 milj. samtal. — Över 6,000 telefonapparater på ön.
Telegrafstyrelsen har i sin årsberättelse framlagt en del intressanta uppgifter om telefontrafiken på Gotland.
På hela ön uppgick den 1 januari i år antalet samtalsapparater till 6,088 eller 104,8 per 1,000 invånare. Motsvarande siffror voro i Visby 2,224 och 184,1.
Vid telegraf- och telefonstationen i Visby har antalet lokalsamtal under fjolåret beräknats till 6,447,388 eller 1,267 per huvudabonnent. Hela driftkostnaden för lokaltrafiken uppgick till 537,102 eller 105,56 kr. pr abonnent. Under året taxerades 455,868 rikssamtal med 676,964 perioder eller 133 per abonnent. Av perioderna voro 1,6 procent ilsamtal samt 28,2 procent morgon- och kvällssamtal. Samtalen kostade 286,199 kr. eller 42,3 öre per period. Antalet taxerade telegram uppgick till 32,506 inländska och 1,611 utländska.
Inom Visby redovisningsområde ökades under året antalet telefonabonnenter med 575 och antalet apparater med 644.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Kräftsäsongen började — utan kräftor.

Gotlänningarna få ge sig till tåls till i morgon.
I går kl. 6 e. m. blev kräftfisket lovligt här i landet till ogemen glädje för alla dem, som räkna kräfttiden till årets stora högtider. För gotlänningarna blir det emellertid ganska dåligt med premiären. De gotländska kräftvattnen, som på senare år varit föga givande, äro i år ännu sämre än vanligt beroende på väderleken, som torkat ut en stor del av de små åar, som annars varit tillhåll för kräftorna. Ett eller annat tjog har man väl fångat här och där, men det har inte blivit mera än att det räckt för fångstmannen själv och hans närmaste vänner, vadan kräftan ännu icke uppenbarat sig i den gotländska detaljhandeln.
Från Gotlands fiskförsäljnings-förening förmäles sålunda, att man där får hem kräftor i morgon fredag och att priset till en början kommer att hålla sig mellan 3: 50 och 4 kr., vilket icke innebär någon stegring mot fjolåret.
Hr Johan Olofsson, Södertorg, beräknar inte kunna börja kommersen förrän på tisdag, då han får hem smålandskräftor. Av gotlandskräftor har icke synts till mer än 2 tjog, som erbjöds av en, person i Eskelhem för 4 kr. tjoget. Hr Olofsson brukar andra år handla 50 á 60 tjog två gånger i veckan av en leverantör i Sanda, men i år tycks han inte få en enda kräfta från det hållet. Visby fisk- och fågelaffär lovar kunna börja försäljningen på lördag, och samma dag får handlanden G. Krohn hit en laddning från Småland, vilken kommer att hålla sig i prisläget mellan 3,50 och 4 kr. Hr Krohn har f. ö. redan cirka 70 tjog borttingade, så avgång finns bara tillgången blir tillräcklig. De besvärliga transportförhållandena göra emellertid, att tillförseln icke kan bli så regelbunden som vanligt.
Vid en rundfrågning till restaurangerna svaras, att kräftorna i morgon komma upp på matsedeln —finfina jättehonor för cirka 4 kr. portionen, påstås det. Stadshotellet kommer med dagens enda ljuspunkt på kräftfrönten — där finns det gotlandskräftor redan i dag. Lagret är emellertid inte outtömligt, så det gäller att passa på.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Jordfästning.

En stämningsfull begravning ägde rum härstädes i går middags, då stoftet efter den vid eldsolyckan på Smittenslund förolyckade fru Hilma Söderström vigdes till gravens ro. Jordfästningsakten förrättades vid graven på norra begravningsplatsen, och officiant var domkyrkoadjunkt Erik Beijer, vilken även höll ett gripande griftetal. En rik blomsterskörd hade sänts till båren.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Regina

\"\"

James Cagney.
Den stora Razzian

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Augusti 1940
N:r 180