Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Gotlands fornlämningar inventeras.
Arbetet påbörjat 1938. – Sju unga arkeologeri arbete på landsbygden.
Ute i skogsbackarna, på de skördade eller betade ängsmarkerna – och för all del även ute på de med stenvastar och mer eller mindre \”osäkra\” stenkummel pyntade åkerfälten på Gotlands landsbygd, traska i dessa dagar en skara unga män omkring. – Det vill säga om nu vädret är sådant att man med kartor, ritstift, kompass och andra attiraljer kan röra sig under bar himmel. – Och dessa unga män, som för närvarande är sju till antalet, gå där oftast en och en med en läderväska på ryggen och kamma under dagslånga marscher igenom terrängen socken efter socken från norr till söder, öster eller väster, mäta in avstånd och fixera gränser, pricka in rösen eller skeppsättningar, husgrunder eller vastar, allt under det att solen tittar fram mellan mer eller mindre digra höstmoln och vettskrämda vildkaniner kila bort mellan enbuskarna.
- Det är alltså inte så avfolkat ute i de gotländska skogs- och hagmarkerna, som man just nu kunnat vänta i dessa skördebrådskans tider. Tvärtom utföres det här ett vittomfattande inventeringsarbete utan att den enskilde så mycket lägger märke därtill. Arrangör för denna nya fornminnesinventering är Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Och de unga männen med läderväskorna utgöres av unga arkeologer från fastlandet.
- Det gotländska fornminnesbeståndet inventeras. – Säkerligen ett omfattande och intressant arbete, och ett arbete som arkeologer nog tidigare givit sig i kast med. På de geologiska kartbladen över Gotland som upprättades för åtskilligt mer än ett tiotal år sedan finnes hundratals och åter hundratals forntida monument inprickade. Den nu pågående inventeringen, som enligt uppgift är avsedd att slutföras under årets lopp torde väl också snarast komma att bli en fullständigare komplettering till de undersökningar som då utfördes. Högsta chef för arbetena är doktor K. A. Gustafsson, antikvarie inom Fornminnesavdelningen. Och som närmaste man när det gäller inventeringsarbetena här på Gotland har utsetts amanuens G. A. Hellman, vilken signaturen efter åtskilliga besvärligheter häromdagen lyckades fånga på tråden.
- Jo det är sant, bekräftar vår Interlokutör, att Vitterhetsakademien för att få en sammanhängande bild av öns fasta fornlämningar, håller på med ett omfattande inventeringsarbete ute i de gotländska markerna. Undersökningen som förbereddes något hösten 1938, har pågått för fullt under sommar- och höstmånaderna 1939 och fortsätter alltjämt, men kommer att slutföras samtidigt med de fältrekognosceringar Rikets allmänna kartverk utföra. – Och det är alltså Riksantikvarieämbetet som bestrider kostnaderna för dessa fältundersökningar? – \”Ja till en del. Under nuvarande förhållanden äro emellertid anslagen så beskurna att ämbetet dock endast tack vare erhållna donationsmedel har möjlighet att fullfölja inventeringsarbetet\”. – Amanuensen nämnde att inventeringen står i samband med en ekonomisk karta som lär hålla på att utarbetas, när skulle då en sådan karta kunna tänkas komma att ligga för trycket? – \”Ja sådana saker är omöjligt att yttra sig om i tider som dessa \”. – Och hur går det nu till vid själva inventeringsarbetet ? –
Vår interlokutör hann aldrig lämna mer besked i denna fråga, än att det för \”signaturen kanske vore lämpligast att ute i någon skogsbacke ta en titt på de olika arbetsmomenten\”, då plötsligt en kvinnoröst i luren dillade något om \”riks-\’ samtal som bryter\”. – Det blev tyst i luren, men hr Hellman togs i varje fall på orden och några timmar senare haffades så en av de sju inventerarna ute i en idyllisk \”haimhagä\” någonstans ute i de nordöstra socknarna.
Vår nye sagesman, som var en ung student i 20-årsåldern, står alltså med sitt ritbräda på armen ute på en öppen hällmark i skogen, omgiven av några monumentalt sköna gravkummel, som enligt vetenskapen lär ha sin tillkomsttid förlagd till den gåtfulla men förnämliga bronsåldern. – Han står mitt ute i solgasset med sin läderväska på ryggen och på ritbrädet ligger, under något som liknar en tunn celluloidruta, en fotokarta över den plats där han tydligen under dagens lopp ämnar uppehålla sig. Många av traktens fornlämningar har han tydligen också hunnit med att pricka in, ty vid en flyktig blick på kartbladet befinnes detsamma vara alldeles fullpräntat, dels med små runda prickar, dels små, ofta i olika riktningar utdragna, brutna linjer tydligen föreställande \”vantar\”. Samt dessutom av små rektangulära fyrkanter, ofta placerade tätt intill varandra alldeles som de gamla järnåldershusen måste ha legat i de gotländska lövängarna.
Undertecknads närmaste uppgift var emellertid att av den unge inventeraren inhämta upplysningar angående själva arbetets utförande och omfattning. Och utan att därför avbryta sitt arbete med inprickningen av kumlen, de mindre järnåldersgravarna, husgrunderna och en del andra mindre fornlämningar i form av resta stenar, malstenar och slipblock som här tycks ligga samlade i en enda röra, berättar han beredvilligt om de metoder som komma till användning vid arbetets utförande.
- Arbetet skall visst till en del ha påbörjats hösten 1938, säger han – men inte förrän under förra somma-, ren var jag med här. Vi voro då tio till antalet, och gick då fram söderifrån, socken efter socken upp mot mellersta Gotland. När fältarbetena då avslötos, vilket skedde ungefär samtidigt med krigsutbrottet hade vi nått fram till en linje, dragen ungefär från Visby till östergarn. I sommar upptogs arbetet norr om denna linje. Starten skedde i mitten av maj. Vi arbeta tu sju stycket och endast ett fåtal socknar ute på norr återstå att undersöka. – Och hur går det tu till med själva inventeringsarbetet ? – Ja hittills har vi gått tillväga så att vi börjat i ett hört av socknen och systematiskt genomsökt detsamma varvid varenda fornlämning som kunna påträffas blivit uppmätt och inprickad. Ligger tu fornlämningen mitt inte i en vidsträckt och tät skogsmark kat det ju vara förenat med ett visst arbete att fastställa dess läge, men med hjälp av det utmärkta fotokartan och genom mätning av vissa på kartan tydligt markerade punkter går det ju ganska start. Sedan läget fastställts blir det så en noggrann uppmätning och beskrivning varvid varje socken behandlas i en särskild bok. De olika monumenten får där sitt särskilda nummer och beskrives alltså i boket i nummerföljd. – Får då alltså varenda grav även inom de stora gravfälten sitt speciella nummer och sin utförliga beskrivning i< boket? Nej, detta har vi inte kunnat tillämpa. När det rör sig om gravfält på bortåt hundra och ibland ända upp till tuset högar, ritar vi it gravfältets begränsning på kartan, mäter en del olika högar för att få en uppfattning av arten och storleken och hela gravfältet blir då endast ett nummer i inventeringsprotokollet. – Detta nu vad det gäller gravarna. Gäller det däremot husgrunderna måste dessa läggas it som de finnas ute i terrängen för att mat skall få fram deras inbördes läge vilket då också behandlas i beskrivningen. Ja det kat tilläggas att samtliga \”vastar\” eller stensträngar, bautastenar, älvkvartar i block eller häll, slipblock o. s. v. blir föremål för speciell omtanke med åtföljande kartläggning och beskrivning under detta inventering.
Det utge arkeologen hade under samtalets gång i det närmaste slutfört sitt arbete därute på den öppna platsen mellan skogsbrynen: Jag hade under tiden fått fram den geologiska kartan och betraktade de många fornminnena som där funnos markerade inom den synnerligen oregelbundna sockengränsen. – Nå men brukar då inte kandidaten i någon som helst utsträckning använda sig av de här geologiska kartbladen och andra, tidigare utförda fornminneskartor där dock större delen av socknarnas fornlämningar finnas utsatta? – Jo naturligtvis, och dessa har utgjort ett alldeles utomordentligt jämförelsematerial då vi avslutat vår egen undersökning. Stor nytta har vi även haft av markägarna som välvilligt ställt sig till vårt förfogande med många värdefulla upplysningar, liksom också av Riksantikvarieämbetets ombud ute i de olika socknarna. Många fornlämningar som tidigare icke varit kartlagda har därför också nu kommit med, såväl husgrunder som skeppsättningar och rösen, och detta icke minst vad det gäller denna socken, där icke blott\’, en del enstaka sådana monument påträffats utan till och med ett helt gravfält med flera hundratals meter långa, egendomligt utbyggda vastsystem.
Inventeraren tog sina grejor och, gjorde sig beredd för nya arbetsuppgifter. Signaturen tackade för de många upplysningarna och vandrade utmed en gammal stenvast bort mot åkerfälten.
Sädesstackarna var här nästan färre i antal än gravfältets kummel. Och i skogssuset kunde man uppfatta knattret av en slåttermaskin, som kördes fram och åter över det sista, av torkan alldeles utpinade kornfältet …
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Rättegångssaker.
Hösttinget på Allekvia.
Mest trafikmål på Allekvia.
167 mål klarades på sex timmar.
Det första sammanträdet under hösttinget på Allekvia hölls i går och inte mindre än 167 mål stodo på uppropslistan. Därav voro 80 mål finstämda av allmän åklagare och rörde mestadels trafikförseelser. Särskilt svårt tycks det ha varit med efterlevnaden av bensinförordningarna och även många cyklister ha syndat mot trafikstadgarna. Rättens ordförande var som vanligt häradshövding K: F. Pfeiffer, protokollen fördes av notarierna Bäckfin och Lybeck. De många målen avverkades snabbt och handläggningen var klar efter knappa sex timmar.
Motorcyklar kollidera. En natt i maj hade två motorcyklar kolliderat på vägen mellan Sjonhem och Ganthem på grund av att ingen förde belysning och att förarna höllo mitt i vägen med sina fordon. Det var allmän mörkläggning på den tiden och den ene saknade helt lykta medan den andre inte hade några avskärmningsan ordningar och därför hade lyktan släckt. Mörkret var mycket tätt och sikten följaktligen dålig, båda sade sig ha hållit 20-25 km:s fart Trafikanten från Sjonhemshållet hade en större motorcykel och hade kommit lindrigast undan med ett armbrott. Cykeln hade däremot behövt repareras för 400 kr. och denna summa begärdes dels för sveda och värk och sjukhusvård samt dels också för förlorad arbetsförtjänst, inalles alltså 1,200 kr. Denna svarandepart ville lägga skulden till olyckan på den andre,! vilken färdats på en skraltig lättviktare, bl. a. hade den bara en trampa, och i det avgörande ögonblicket hade föraren halkat och kommit ur balans, varpå olyckan var skedd. Lättviktsföraren hade fått svåra skador, som det ännu skulle dröja någon tid att. bota, varför målet uppsköts till den 24 oktober.
Cykelfyllerist? En vallstenabo var stämd för att han färdats på cykel överlastad av starka drycker och därvid gjort en vurpa i Follingbobacke, när han var på väg från stan. Han förnekade att han varit berusad, men medgav dock att han fått fyra supar och några pilsner under besöket i Visby. Han hade tagit ut en halv liter brännvin, som han delat med kamrater han träffat och sedan hade han ätit middag och fått den vanliga ransonen. Orsaken till olyckan ansåg svar. vara den att han fått en törn av en bil i backen. Vittnen hade sett svar. vara berusad och andra trafikanter hade besvärats av hans vingliga färd. Svar. förnekade också en del uppgifter i polisrapporten. Domen lydde på 2.0 db. å 1: 25 kr.
Provkörningen slutade med olycka. En inkallad bilmontör, tillhörande tygverkstaden på A 7, var stämd för att han under en provtur med en gengasbil varit påverkad av starka drycker och varit vållande till grov vårdslöshet genom att färden slutat i ett dike i närheten av Hallfreda. Åkl. fann det egendomligt att en så pass lång tur kunde kallas för provkörning men svar. upplyste om att detta inte var något ovanligt, gengasbilarna måste justeras under gång och det hände ofta att man fick köra flera mil innan allt var juste. På grund av att bilen ännu kinkade var det inte full effekt på motorn och hastigheten torde endast ha varit 35-40 km. Orsaken till dikeskörningen ansåg svar. bero på ett mekaniskt fel på bilen, som ej lytt ratten i kurvan utan fortsatt rakt ut i dikesvallen. Angående spritförtäringen kom det fram att svar. endast förtärt två pilsner på frukosten samma dag men att han kvällen förut festat om en del. Blodprovet visade 1,44 pro mille. Folk som strömmat till platsen skulle enligt åkl. ha märkt tecken på berusning hos svar., som emellertid ansåg att han var fullt klar.
När olyckan skett sändes bud efter en bil från tygstationen och de medföljande därifrån fingo redogöra för sina iakttagelser. Det första vittnet hade funnit svar, vara som vanligt och det andra vittnet framställde en teori till olycksorsaken. Han fann det troligt att de krampor, som hålla fast axeln vid fjädern, varit för hårt dragna och godset efterhand utmattats och brustit, varvid axeln glidit bakåt på vänstra sidan. När man då styr åt höger påverkar detta axelns bakåtglidande. Bilen var av 1940 års modell och hade ej undersökts tidigare, trots att den använts för terrängkörning. Vittnet framhöll också att det inte var ovanligt med några mils justeringskörning. Att svar. skulle ha varit påverkad hade han ej märkt under arbetet på dagen.
Det tredje vittnet trodde att de omtalade kramporna lossnat genom skakning och fallit bort – man kunde nämligen inte hitta just dessa delar efter r olyckan – och detta har varit upphovet till ovannämnda teori. Framredet hade f. ö. varit mycket tilltrasslat, varför man vid olyckstillfället inte kunde fälla ett bestämt omdöme. Någon spritlukt från svar. hade han ej förmärkt trots att de båda legat under bilen och plockat med denna.
En av orsakerna till att målet handlades inför häradsrätten var den att en civil passagerare trots gällande förbud fått åka med på bilflaket. Vid dikeskörningen kastades denne av och erhöll svåra skador, från vilka han ännu ej blivit återställd. Det blir nya förhör i saken den 26 sept.
En dyr bilkollision. En bilkollision mellan en personbil och en lastbil hade ägt rum i en socken på mellersta Gotland och vissa skador hade därvid anställts på personbilen. Väglaget hade varit synnerligen slirigt och besvärligt och detta var den yttersta orsaken till olyckan. Förarna hade siktat varandra på bortåt 200 m:s håll och personbilen hade då krupit ut på kanten av innerkurvan. Lastbilsföraren hade ett tungt lass och när han 25 m. innan bromsade in råkade bilen i sladdning. Den rätades dock upp igen men föraren vågade inte hålla för långt ut, dels för att en stolpe stod för nära och dels för att kanten var svag och bilarna skrapade emot varandra.
Personbilen, en Auburn, fick bl. a. framskärmen uppsliten och kostnadsförslaget för reparation gick löst på 621 kr. – därav 308 kr. för framskärmen! De höga priserna motiverades med svårighet att skaffa delarna – sedermera har det har detta blivit fullständigt omöjligt.
Samtliga parter voro överens om att kraven voro för höga.
Uppskov till nästa ting.
Smet från fjärdingsmannen. En bilkrock, orsakad av en troligen spritpåverkad bilist, inträffade på pingstafton vid konsums affär i Hellvi. Fjärdingsman Jönsson kom körande i sin bil och hade framför sig på vägen en annan bil som stannade utanför affären. Jönsson stannade även på cirka fem meters avstånd, men då började plötsligt den andra bilen att backa och körde på bilen bakom trots att hr Jönsson gav upprepade signaler. Denne ansåg att landsfiskalen borde få hand om saken och gick därför till en telefon sedan han tagit startnyckeln ifrån den osäkre bilisten. Denne hade emellertid dubblettnyckel med sig och stack iväg medan fjärdingsmannen rnigde.
Ett vittne hördes i målet och bekräftade det ovannämnda- Svar. undgick åtal och dom för rattfylleri men dömdes för sina övriga bedrifter till 50 db. å 1: 25.
En trafikolycka i Ljugarn behandlades i går vid rätten och det gällde krock mellan en cyklist och en kronans bil. Cyklisten, som korsat vägen på ett ställe i samhället utan- att vara särskilt försiktig, hade kastats omkull av en bil och fått armen bruten samt cykeln fullständigt förstörd. Ett vittne hördes i saken, han hade ej sett själva krocken men uppfattat att bilen kört ganska fort, c:a 50 km. Bromssträckan hade varit 15-18 m., vilket tydde på ganska hög fart. Den skadade begärde 220 kr. i ersätning, men målet skall ytterligare utredas och kommer åter före den 26 sept.
Cykeltjuv greps snabbt. Som vi för några dagar sedan meddelade stal en sjöman, som för tillfället uppehöll sig i Smöjen, en nästan ny herrcykel och begav sig till Visby f. v. b. till fastlandet. Landsfiskalen kom dock snart på spåret och när rymlingen steg i land i Nynäshamn togs han om hand av polisen där. Den tilltalade har ej förut varit straffad och rätten beslöt förundersökning för villkorlig dom.
Misshandel av ordningsman. En ung man hade den 17 aug. besökt staden Visby och festat om ett slag, varpå han begivit sig till en basar i Halla. Han hade då kommit i bråk med en okänd man och när ordningsvakten skulle avstyra slagsmålet hade denne fått ett slag i ansiktet. Svar hade inget bestämt minne av händelsen då allt gått så fort, men var dock säker på att det var den andra som börjat och att han inte sett ordningsmannens märken. Böterna blevo 30 db. å 1:50 kr.
Olaga bensinförbrukning. Ägaren till en personbil hade företagit en del onödiga utflykter med sin bil trots att han endast hade rätt att köra mellan hemmet och arbetsplatsen, Vallstena resp. Fårösund. En söndag hade han kört till Visby och en annan gång hade han kört hem extra för att skriva på en växel för en bekant. Svarandens ställning försvårades genom att han förut gjort sig skyldig till olaga körning och rätten dömde honom nu till 30 dagsböter å 1,50.
- En person hade ur egen bensinmätare tillägnat sig 70 1. bensin för egen del o. kört upp det vid \”nödvändiga\” transporter. Han stödde sig på de undantag som stå nämnda i förordningarna men rätten ansåg likväl att feltolkning förelåg och dömde ut 10 dagsböter å 2,50.
Ett förfalskningsmål som bestod däri att en fru förfalskat sin f. d. makes namn på en postanvisning och låtit sin nuvarande man bevittna namnteckningen, avgjordes vid rätten som dömde villkorligt straff för båda med 2 mån. fängelse. Beloppet på postanvisningen var 15 kr.
Dyra hundar. En person fick böta sammanlagt 90 kr. i böter och skatt för fyra hundar.
Ett 20-tal smärre trafikförseelser bestående i underlåten trafikförsäkring, bristfälliga fordon, avsaknad av bensinkort, trafikkort, körkort, registreringsskyltar m. m. avdömdes med dagsböter av varierande antal från 5 till 25.
En beredskapsman förklarade att han inte haft råd att betala försäkringen och anförde som förmildrande omständighet att han ingått giftermål. Rätten hade tydligen förstående för den åtalade och hans val mellan bröllop och motorcykelskatt – det blev bara fem dagsböter.
Dansade omkull sin partner. En person var stämd för att han uppträtt full och förargelseväckande på en danstillställning. Han hade bjudit upp en dyn till dans men som kavaljeren var ganska påstruken hände det sig inte bättre än att paret \”gick i däck\”. Men inte nog med det – karlen blev förbittrad över sin partner och smällde till henne, vilket naturligtvis föranledde anmälan hos landsfiskalen. Uppträdet kostade dansören 50 kr.
Överlastade och påverkade. En person hade uppträtt överlastad på allmän väg i Bunge och fick nu stå till svars för detta. Han bestred att han någonsin varit på allmän plats utan framhöll att han hållit till på en åkerväg. Där hade han påträffats sovande i ett dike och polisen fick ta hand om honom sedan svarandens son sett sig tvungen att tillgripa denna åtgärd. 30 kr. kostade fyllan.
- Ytterligare fem personer hade uppträtt förargelseväckande under rusets in-Q flytande och det blev 50 kronors böter för fyra av dem medan en slapp med 40. Två vanliga fyllerister bötade 30 resp. 25 kr.
Anmäl resandef rån fastlandet! En person dömdes till 10 kronors böter för att han ej inom laga tid anmält resande från fastlandet. Det var det första målet av detta slag vid häradsrätten och allmänheten fick härmed en ny påminnelse om krislagarnas verkningar, om man ej följer gällande föreskrifter.
Överlåtelse av vapen straffades i ett fall med 15 dagsböter för båda parter. Även ammunition hade lånats ut i orätta händer.
Paråkningen på cykel har florerat livligt under denna cykelsommar ock landsfiskal Bonde hade inte mindre än ett 20-tal sådana fall att dra inför rätta. Det blev i gemen vardera en tia i böter för de båda åkande. Ett halvdussin lyktlösa cyklister fingo dessutom böta sedvanliga fem kr.
Slarv med pasteuriseringen är som bekant åtalbart och straffades nu i ett fall med 20 kronors böter.
Radiolicensen hade saknats hos en apparatinnehavare och det blev den vanliga visan med 10 dagsböter å 1,50 kr.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Auktion i Burs.
Tisdagen den 3 nästkommande sept. kl. 1 e. m. låta dödsbodelägarna efter snickaren Gustaf Hjorter, Stenstu i Burs, försälja boets såväl fasta som lösa egendom.
Fastigheten bestående av bonings- och ladugårdshus å rymlig tomt intill allmän väg.
Lösegendom såsom: chiffonier, 2 byråar (en antik), stolar, bord, säng, soffa, gungstolar, speglar, tavlor och lampor, glas och porslin, nysilver och nickelsaker, koppar och tenn, virke och ved, hyvelbänk och snickaresaker, böcker m. m.
För lösegendomen betalningsanstånd till den 1 april 1941.
Villkor för fastigheten vid utropet.
Burs i aug. 1940.
Anshelm Johansson.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Kungörelse
ang. upphandling av proviant för kronohhktet i Visby.
Anbud å leverans av proviant för tiden 1 oktober 1940-30 april 1941 för kronohäktet i Visby hava till tisdagen den 10 september 1940 infordrats genom i Tidning för leveranser till staten m. m. den 27 augusti 1940 införd kungörelse, till vilken hugade spekulanter hänvisas. Erforderliga upplysningar kunna även erhållas å nämnda fångvårdsanstalts expedition.
Stockholm den 23 augusti 1940.
FÅNGVÅRDSSTYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
I handelsregistret
för Visby stad hava för den 27 augusti intagits följande anmälningar: den av Elin Maria Olivia Pettersson under firma O. Pettersson i Visby idkade handelsrörelsen har upphört; Bror Otto Pettersson ämnar härstädes idka handelsrörelse under firma O. Pettersson, Parti- & Agenturaffär.
MAGISTRATEN.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Auktion i Visby.
Genom auktion, som förrättas i fastigheten S:t Hansgatan 41 fredagen den 6 sept. kl. 11 f. m. försäljes på grund av serveringen Klostergårdens upphörande alla i rörelsen ingående inventarier, såsom: flera större bord, fäll- och nattduksbord, herrums- och andra stolar, större spegel, skåp och hyllor, modern taklampa. Ett större el. kylskåp, större gasspis för matservering. Trädgårdsmöbler: större och mindre bord, stolar, solparasoller. \’En stor del glas och porslin, bordssilver, såsom: kaffe- och tekannor, skålar, stekfat, mjölkkannor, glas, tallrikar, brickor m. m. Större köksbord med lådor. En stor del i gott stånd varande borddukar m. m.
3 mån. betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll eller vid anfordran.
Visby den 30 augusti 1940.
FRITIOF JACOBSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Auktion i Hangvar.
TISDAGEN DEN 10 SEPT. kl. 10,30 f. m. låter lantbr. Emil Broman, Olarfve, med anledning av fastighetens försäljning genom auktion avyttra: Kreatur: 1 sto, ardenner, 12 år, 1 unghäst, 1 år, 4 st. reaktionsfria mjölkkor, 1 kalvfärdig kviga, 1 gris, 3 mån., 6 st. utegångsfår, 60 st. höns. Redskap: slåtter- och såningsmaskiner, hästräfsa, kultivator, ny tallriksharv, fjäder- och slätharvar, vändplog, sättare och foderhäckar, last- och arbetsvagnar, kälkrack, släde, arbetskälkar, bättre selar, arbetsselar, hackelse- och vindmaskiner, decimalvåg med vikter, handredskap m. m. Transportflaskor, separator, smörkärna, resfäll, köttina av ek m. m. Nåt inre lösegendom.
Betalningsanstånd till den 1 maj 1941 med vanligt äganderättsförbehåll eller vid anfordran.
Visby den 30 augusti 1940.
Fritiof Jacobsson.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Slutredovisa för Gotlands Vapen!
Kommittén för insamlingen Gotlands Vapen vill än en gång rikta en maning till sina medhjälpare i bygderna att snarast möjligt insända alla listor för slutredovisning.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200
Flickskolan börjar läsåret.
Upprop har i dag ägt rum med flickskolans elever. På grund av att vissa utrymmen ännu äro rekvirerade för annat ändamål skedde uppropet i klassrummen. Under detta läsår är endast en timlärarinna anställd, nämligen fru Elsa Dahlbäck; den ordinarie lärarpersonalen är densamma som förut.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200