Kristusbilden oskadad mitt i förödelsen.
— Vi kunna endast vara tack?
samma över att större delen av kätedralen åter räddats, och gudstjänsterna komma som vanligt att fortsätta i kryptan, sade kyrkovaktmästare Tanner i S:t Paulskatedralen i London till AB:s korrespondent.
Men det praktfulla högaltaret, för 60 år sedan uppfört av svart och gul marmor, har bokstavligen försvunnit, och i dess ställe ligger endast en hög murbruk. och sten. Ett stort hål genom vilket regnet silade, gapade i taket alldeles invid takåsen, men den stora kupolen lyfter sig, fortfarande oskadad, mot den grå himlen.
Inne i kyrkan äro bänkar och golv täckta av ett tjockt lager damm och grus. Det mjuka blytaket torde ha dämpat bombens explosionsverkan — med annan takbetäckning skulle skadorna med säkerhet blivit ännu större.
Korset och silverkandelabrarna ha försvunnit. De ha antingen sprängts i småbitar eller ligga hopsmälta under altarets ruiner. Det underbara mosaikgolvet har skadats runt omkring, medan den korsfäste Kristus ovanför är fullständigt oskadad med undantag av några mindre skador på marmorfoten. En tavla i det bakomliggande kapellet, föreställande den tvivlande Tomas, har genomborrats av kringflygande stenar, och i de målade korfönstren gapa stora hål.
Domkapitlets medlemmar och kyrkopersonalen sovo i kryptan, när bomben föll. Det berättas att inte minsta vibration skakade domen vid nedslaget, men den detonation, som följde på explosionen, vittnade om vad som hänt, och då man rusade upp i mörkret, var kyrkan fylld av tjocka dammoln och en kvävande syrlig rök. Först vid daggryningen kunde man få ett begrepp om skadans omfattning, och man drog en suck av lättnad.
Meningen är att snarast möjligt åter förätta gudstjänsterna uppe i själva kyrkan.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 oktober 1940
N:r 238