Dödsfall.

I en ålder av 63 år har fru Hilde Augusta Johansson avlidit. Hon var maka till lantbrukaren Karl Johansson, Gurpe i Kräklingbo, och efterlämnar som närmast sörjande förutom maken, barn och barnbarn.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Jordfästningar.

En stämningsfull begravning ägde rum i lördags middag, då stoftet efter fru Alma Nilsson, Lilla Hästnäs, vigdes till gravens ro. Jordfästningsakten förrättades i domkyrkans kapell av domkyrkoadjunkten E. Beijer, som i anslutning till ritualen även höll en anslående dödsbetraktelse med ledning av Ps. 113: 5-6. Akten omslöts av ps. 463: 1-2 och 463: 5. Efter ceremoniens slut färdel kistan ut till norra begravningsplatsen för att sänkas i graven.
En rik blomsterskörd hade slints till båren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

De brittiska raiderna mot norska kusten.

Tyskarna vid Lofoten blevo fullständigt överraskade.

En korrespondent, som varit med om den brittiska raiden mot Lofoten ger i Londontidningen Exchange Telegraph en detaljerad skildring av företaget.
Brittiska commandos och norska trupper gåvo sig av från en skotsk hamn några dagar före jul under eskort av en stor flottstyrka. Resan påbörjades i full storm. Strax före kl. 6 tredje dagens morgon stoppades maskinerna, och fartygsdäcken fylldes av soldater, vilka först efter att ha ansträngt sina ögon till det yttersta kunde urskilja en snötäckt strand. Flatbottnade landningsbåtar sattes ut, och commandos, beväpnade med kulsprutor. kulsprutepistoler och handgranater, intogo snabbt sina platser tillsammans med norrmännen. Männen voro så väl tränade att knappast någon order behövde ges, alla rörde sig ljudlöst. En skara begav sig mot Reine, en annan mot Sunf. Efter 15 minuter kom första signalen att attacken hade lyckats. Några båtar voro snart tillbaka, och männen från Reine kunde omtala att postkontoret och kajerna övertagits utan något som helst motstånd av tyskarna.

Tråkigt slut på tysk julfest.
Man flyttade sig nu längre söder ut och beredde sig för attack mot Sörvaxö. Tre båtar gingo in mot kusten för att göra denna raid. Det blev stor uppståndelse i samhället, men snart fick fartyget signal från stranden att det kunde komma in. Postkontoret hade tagits, och all radioapparatur förstörts.
En liten skara hade begivit sig upp mot fyrtornet, där man väntade tyskt motstånd. Några handgranater kastades in genom ett fönster, då man inte såg en skymt av några tyskar, varpå en brittisk kapten med pistolen i handen sparkade upp en dörr. Han stod plötsligt ansikte mot ansikte med åtta tyskar, vilka emellertid i stället för att göra motstånd omedelbart gåvo sig. Tyskarna hade just avslutat sitt julfirande. Det fanns ännu massor av franska konserver, franskt vin samt tysk korv på bordet.
Telefonkablarna till fastlandet förstördes, men tyskar och quislingar hade dessförinnan hunnit avsända en rapport. Ett enda fientligt plan visade sig som tecken på att rapporten kommit fram, men det gav sig av då de brittiska jagarna avfyrade en ordentlig salva.
De tillfångatagna tyskarna voro i brittiska ögon en underlig samling, men de buro alla någon militär dekoration av något slag. En av dem hade fått en militär utmärkelse såsom tack för att han sänkt en brittisk jagare. Det var ett underligt sammanträffande att just denna \”sänkta\” jagare var med på raiden!
Natten tillbringades på Reinefjorden, och nästa morgon kom den första bombattacken från tyskarna. Flera bomber föllo mycket nära ett brittiskt krigsfartyg, men detta var allt. Det beslöts därpå att man skulle bege sig av, och norrmännen på platsen underrättades att de som så önskade kunde få följa med till England. Omkring 100 män och kvinnor beslöto sig för att följa med.
Såväl de brittiska commandos som de norska soldaterna voro mycket missbelåtna med att de inte fått slåss.

Demonstrationer i Norge då Lofotenraiden blev känd.
Den brittiska raiden mot Vågsöy blev signalen till en rad uppträden i hela västra Norge. Dessa komma att få svåra efterverkningar för de oppositionella elementen som deltogo i den. Utanför NS-medlemmars hem började de oppositionella demonstrera, och hirden måste inskrida.
På många håll spredos de mest fantastiska rykten om vad som förekommit, och de officiella myndigheternas mörkläggning vållade endast att de mest märkliga rykten cirkulerade. Enligt Sunnmörsposten uppgavs det sålunda i samband med den brittiska landstigningen att Finland kapitulerat och att Sverige gått med i kriget för att tillsammans med finnar och Nygaardsvoldsregeringen kasta ut tyskarna ur Norge. Situationen blev så allvarlig att om inte de tyska trupperna skyddat Quislinganhängarna, skulle dessa ha utsatts för misshandel av de oppositionella. Man hade allmänt den uppfattningen att den brittiska landstigningen hade vida större dimensioner än den verkligen hade.
Kretsledare H. Kreyberg-Solberg i Ålesund skriver med anledning av uppträdena i Västnorge i Sunnmörsposten bl. a.: \”Är det inte snart på tiden att de oppositionella söka bringa litet reda i sina hjärnor? Det vore bättre att ni vaknade innan vi måste skaka er vakna. Med den mentalitet de flesta av er är i besittning av hör ni endast hemma på dårhus. Vi nationalsocialister känna bara för er medömkan för det första och för det andra det djupaste förakt\”.
Uppgifterna om antalet arresteringar i Västnorge med anledning av upploppen äro mycket motsägande, och det är svårt att få en överblick över vad som hänt. Det uppges dock att flera hundra demonstranter arresterats och ha att vänta att bli ställda inför krigsrätt. Enligt förljudanden skola repressalier riktas mot de oppositionella som arresterats för oroligheterna med anledning av händelserna på Vågsöy.

Nordvågsöy får erlägga 10,000 kr. i krigsskatt.
Den lilla orten Raudeberg på Nordvågsöy, där den brittiska landstigningen ägde ruin, har ålagts en krigsskatt på 10,000 kronor, emedan tyska försvarsmaktens kablar avskurits på inte mindre än 35 ställen. Invånarantalet i Raudeberg är endast några hundra, varför krigsskatten mycket hårt kommer att drabba ortsborna, som \”göras ansvariga för övergreppen, enär dessa inte förhindrats och enär det icke heller varit möjligt att anträffa gärningsmännen\”.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Klintehamn.

\"\"

Söndagsskolfester samhället.
Baptistförsamlingens söndagsskola, som pågått under tvenne terminer det gångna året avslöt sin hösttermin i söndags med en mycket trevlig och lärorik julgransfest i Salemskapellet. Intresset för församlingens söndagsskolverksamhet är i allmänhet ganska livlig, vilket även den talrika anslutningen av deltagare visade. Past. Gustavsson talade mycket gott med de små, vilka även ganska flitigt deltogo med i festens rikhaltiga program. Särskilt uppmärksammades den levande julgranen och de sju ljusen. Mycken sång omväxlade. Till några bland söndagsskolbarnen överlämnade pastor Alfred Olsson från församlingen vackra biblar. Festen var alltigenom uppbygglig och lärorik.
Samtidigt höll församlingen i samhället sin julfest för barnen i Valla söndagsskola. Den var förlagd till lantbr. Hugo Jakobsons hem i Valla, där den ganska rymliga lokalen var alldeles fullsatt av barn och många äldre. Ledningen handhades av reseombud E. Lundblad, som även talade med barnen och till de äldre. Lantbr; Frans Björkqvist läste den första psalmen i Psaltaren samt höll ett kortare anförande. Barnen bidrogo pa många vackra sätt att göra festen trevlig. Så lästes en dialog, de sjöngo även ett flertal vackra julsånger samt utförde en uppskattad talkör. I kollekt insamlades c:a 16 kr. Barnens sparbössemedel uppgick till 43 kronor, som går till den yttre missionen. Såväl barnen som de äldre serverades kaffe, varjämte barnen erhöllo gotter samt nyttig julläsning. Festen avslöts med Välsignelsen, som barnen läste i korus.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Simundervisning.

Visby Simsällskap har för avsikt att om tillräckligt antal elever anmäla sig, under vintern och den kommande åren anordna nybörjarkurser i simning å Visby varmbadhus. Drätselkammaren . har välvilligt upplåtit varmbadhuset åt sällskapet ett par kvällar i veckan mot en avgift av 50 öre per person och gång, och bassängen därstädes passar ju alldeles utmärkt för undervisning av nybörjare i simkonsten. Som simlärare kommer badmästare Åke Lindén att tjänstgöra, och han har ju stor erfarenhet dels från sommarens simskolor härstädes, dels från andra platser i Sverige. Elever emottagas från hela Gotland, såväl kvinnliga som manliga. Någon \”gemensamhetsundervisnng\” blir det dock icke, utan är det meningen att damerna skola få en kväll i veckan för sig själva och likaså herrarna. Simkurserna komma att taga sin början omkring 1 februari och hålla på under februari, mars och april med Iektioner en, kväll i veckan. Avslutningen kommer alltså att ske strax före den tid, då man kan börja med friluftsbaden. De, som icke kunna simma, böra därför passa på nu att lära, så, att de äro simkunniga, när badsäsongen börjar på nytt.
Tyvärr kan sällskapet icke göra dessa kurser avgiftsfria, utan ser sig sällskapet tvunget att upptaga en avgift av 10 kr. pr elev för en hel kurs. Dessutom tillkommer ju badavgiften 50 öre per gång. Den sistnämnda är dock bagatellartad, ty ett bad i veckan kostar ju de flesta på sig ändå, och nu blir det ju även litet billigare än vanligt tack vare drätselkammarens tillmötesgående. 10 kr. kan ju förefalla många \”ett dyrt nöje\” för att få lära några enkla simtag, men om man tänker efter, hur mycket glädJe man har av dessa utlagda pengar, när man väl kan simma och röra sig som en liten fisk i vattnet, då måste man säga att det är väl placerade pengar. Ty att kunna simma är inte bara ett nöje, utan många äro de, som haft verklig nytta av simkonsten. Särskilt i sådana tider, som vi f. n. lever i är det en medborgerlig skyldighet att kunna simma och säkerligen äro de otaliga, som genom simkonsten räddat sitt liv, såväl på havet som på svaga isar, tack vare att de kunnat simma. Simkonsten är dessutom för sina utövare en ständig källa till spänst och glädje. Kan Du alltså inte simma, så liir Dig snarast.
Anmälan om deltagande i kurserna kunna göras snarast till badmästare Lindén på varmbadhuset, telefonnummer 30, vilken också lämnar alla övriga upplysningar om kurserna.
Var nu inte blyg för Din nästa, vare sig Du är gammal eller ung, simkonsten blir man f. ö. aldrig för gammal att lära, utan kan Du inte simma, så anmäl Dig till deltagande snarast, och till sommaren kan Du, som de flesta övriga, simma omkring och känna Dig som hemma även i vattnet.
Visby Simsällskap.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Från våra Gotländska bygder. Burs.

BURS.
Kommunalfullmäktige hade den 30 december sitt sista ordinarie sammanträde för året under folkskollärare Alex. Stengårds ordförandeskap.
Sedan arvodena för de kommunala befattningshavarna fastställts att utgå som tidigare samt en ansökan från Stånga erk. sjukkassa om bidrag till verksamheten avslagits, gick sammanträdet helt i valets tecken.
Till ordförande för fullmäktige under 1942 valdes folkskolläraren Alex. Stengård, med byggnadsarbetaren Gustaf Tell som vice Ordförande.
Till revisorer för de kommunala kassorna valdes handlanden Harry Stenberg, Lingvide, hemmansägaren Oscar Larsson, Stens tu, och byggnadsarbetaren Gustaf Tell, Heffride, med handlanden Alex. Fagerberg, Ganne, och hem.-äg. Axel Pettersson, Sallmands, som suppleanter.
I inkomsttaxeringsnämnden invaldes medelst sluten omröstning följande ledamöter och suppleanter: nämndemannen Ansh. Johansson, Enges, (hem.-äg. Vilh. Cedergren, Flors), byggnadsarbetaren Gustaf Tell, Heffride, (jordbruksarbetaren Hilding Olofsson, Hummelbols), målaren Nils Sjöström, Prästgården (folkskoll. Alex. Stengård).
Till virkestaxerare utsågs Johansson med Cedergren som suppleant.
I kristidsnämnden omvaldes hem.-äg. Ejnar Lindgren, Ammunde, och Gustaf Tell, Heffride, med vägarbetaren Gustaf Bodin som suppleant.
Till ortsombud för statliga bosättningslån omvaldes för tiden 1942-1943 kontraktsprosten G. A. Kronqvist, med Alex. Stengård som ersättare.
Uppdrogs åt kristidsnämnden att under 1942 tillika fungera som inkvarteringsnämnd.
I pensionsnämnden omvaldes för tiden 1942-1945 f.. hemmansägaren Alexander Pettersson, Ammunde, och hem.-äg. Gunnar Andersson, Heffride. Suppleant för samma tid blev hem.-äg. Ejnar Lindgren, Ammunde.
Till ledamöter i barnavårdsnämnden valdes kontraktsprosten G. A. Kronqvist, folkskollärarinnan Dagmar. Lind samt h em.-äg. Valdemar Johansson, Lingvide, alla för tiden 1942-1945. Till suppleant utsågs småskollärarinnan Vanja Andersson, Prästgården.
Till ordförande i nämnden valdes Dagmar Lind med prosten Kronqvist som vice ordförande.
Till huvudmän för Burs pastorats sparbank för tiden 1942-1945 valdes folkskoll. Alex Stengård, samt hemmansägarna Alex Pettersson, Ammunde, Hugo Andersson, Gläves, P. A. Larsson, Stenstu, Oscar Larsson, Stenstu, och Jacob Hansson, Sigsarve.
Till sist tackade ordföranden ledamöterna för gott samarbete under 1941 och tillönskade dem ett Gott nytt år. Fullmäktiges tack till ordföranden framfördes av prosten Kronqvist.
Omedelbart härefter hölls extra kommunalstämma. Därvid utsågos till ledamöter i magasinsstyrelsen hem.-äg. Karl Gustavsson, Bandelunda, och Albin Dahlby, Sigdes.
Till revisorer för magasinskassans räkenskaper valdes samma personer som för de kommunala kassorna.
Till sist diskuterades frågan om ordnandet av kommunens brandväsen. Efter en lång diskv.ssion beslöts tillsätta en kommit, som skulle ha i uppdrag att till mars månad inkomma med ett förslag till ordnandet av frågan samt göra en inventering av vattentillgångarna ur brandskyddssynpunkt. Kommitténs sammansättning blev brandfogde Edmund Pettersson, samt brandstodsvärderingsmännen Gustaf Tell, Nils Ronström, Lukse, Ture Karlsson, Allmunde, Ragnar Larsson, Ljugännes, och Ejnar Lindgren, Ammunde.
Kyrkostämman, som därefter sammanträdde under prosten Kronqvists ledning hade endast att utse revisorer för kyrkans kassor och fonder. Härtill valdes f. handl. August Andersson, Prästgården, och Oscar Larsson, Stenstu, med hem.-äg. Ragnar Larsson, Ljugännes, som suppleant.
Pastoraskyrkostämman under samme ordförande utsåg till revisorer Oscar Larsson, Stenstu i Burs, och hem.-ag. Olof Haglund, Hägvide i Stånga, med August Andersson, Prästgården i Burs, och hem.-äg. Albin Martell, Stånga, som suppleanter.
Till skogliga biträden valdes för 2 år hem.-äg. Valdemar Johansson, Lingvide, för Burs, och kyrkvärden Egon Wallin, Liffride, för Stånga. Suppleanter blevo kyrkvärden Axel Pettersson, Sallmands i Burs, och hem.-äg. Harald Didriksson, Österlings i Stånga.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Från våra Gotländska bygder. Ala.

\"\"

ALA.
Julen 1941 är nu förbi men några minnen från det religiösa livet äro värda att återges. Juldagens morgon hölls julotta i kyrkan för milktär, men även församlingen mötte upp, så att den nya kyrkan blev till trängsel fylld av en i andakt lyssnande skara. Gudstjänsten hölls av pastor Bergkrans, som talade över ängelns ord till Josef. Stämningen förhöjdes av att stud. Ahlenip sjöng \”0 helga natt\”.
Annandagen höll söndagsskolan sin julfest i kapellet. Sedan sången \”Herre samla oss nu alla\” sjungits, hälsades barnen och de äldre av en söndagsskolflicka. Sedan sjöngo barnen med en söndagsskolgosse vid orgeln \”Tryggare kan ingen vara\”. Söndagsskolförestånd. Hallström höll bön samt ett kort tal. Sedan barnen druckit kaffe tändes granen, varefter tvenne flickor sjöngo en sång. Vidare talade J. Henriksson en stund till barnen om Ljuset, en flicka läste en berättelse om när de finska barnen lämnade Finland för att resa till Sverige. Då granen plundrats utdelades påsar med gott samt tidningspremier, varefter festen avslöts av söndagsskollärare Andersson med några ord till de äldre och barnen.
Den sedvanliga sparbössetömningen hölls på söndagskvällen och inbragte kr. 309; ett gott resultat, då medlemsantalet inte är stort. Söndagsskolan har även i sina sparbössor insamlat kr. 43 till hednabarnen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Från våra Gotländska bygder. Vamlingbo.

\"\"

VAMLINGBO.
Ord. kommunalstämma hölls i tisdags under landstingsman Efr. Larssons ordförandeskap. Till revisorer för den borgerliga kommunens räkenskaper omvaldes Th. Hansen och Rob. Segergren, suppleanter N. Larsson och O. E. Widén. Revisorer i spannmålsmagasinet blev som förut C. A. Wessman och Efr. Larsson med Kr. Hägg som ersättare. Stämman beslöt att oförändrade arvoden skulle utgå till kommunens befattningshavare och vidare uppdrogs åt ordf. att besluta om stämmornas hållande.
Till ledamöter i inkomsttaxeringen omvaldes Efr. Larsson, Konrad Olsson och Robert Segergren, suppleanter O. E. Widén, Ax. Pettersson och Th. Hansen. Som ombud för virkestaxeringen valdes Efr. Larsson. Till huvudmän i Vamlingbo pastorats sparbank för åren 1942-45 omvaldes C. A. Wessman, Rud. Olsson, Efr. Larsson, Per Ahler, Elof Olsson, Rud. Olofsson, Lars Jakobsson och Arvid Berggren. Till ledamöter i pensionsnämnden för fyra år omvaldes Efr. Larsson och K. Olsson, suppleanter Elof Olsson och H. Nilsson.
Ledamöter i barnavårdsnämnden för fyra år blevo folkskollärare E. Esklund, D. Lundqvist, fru Stina Hansén, omvalda, samt nyvalda Rud. Olofsson, efter pastor Åberg som avsagt sig, och fröken Maria Wessman. Suppleanter Leo n Larsson oGh fru Ingeborg Larsson. Till barnavårdsman utsågs hr Esklund och ordförande efter pastor Åberg blev Rud. Olofsson.
I familjebidragsnämnden valdes Axel Pettersson, ordförande, L. Larsson, vice ordf. och E. Esklund, kassör. Suppleanter blevo Efr. Larsson och N. Larsson.
Till ombud vid Gotlands Järnvägs bolagsstämma utsågs Efr. Larsson och vidare fastställdes uppbördsstämmorna till den 28 febr. och 30 sept.
Vid kyrkostämma, som även den leddes av Efr. Larsson, omvaldes till revisorer för under kyrkostämman hörande räkenskaper hrr Axel Pettersson och O. E. Widén med N. Larsson och Rud. Olofsson som ersättare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Från våra Gotländska bygder. Hogrän.

\"\"

HOGRÄN.
En välbesökt nyårsvaka hölls i Hogräns missionshus. Efter gemensam sång och sång av musikföreningen läste pastor Herbert Karlsson ett bibelord från den 73:dje psalmen och hälsade de närvarande välkomna samt riktade ett särskilt välkomstord till evangelist Bertil Söderström, vilken under den närmaste tiden skall hjälpa till i arbetet inom distriktet. Sedan sångarna och Söderström sjungit några sånger talade evangelist Söderström med text från den 48:de psalmen om Guds nåd. Samtliga besökande samlades vid kaffebordet och njöto av den alltmer sällsynta drycken. Efter ytterligare sång deklamerade Effe Palmqvist en nyårsdikt av N. Beskow och församlingens pastor talade en stund med ledning av några bibelord från Jakobs liv och den trevliga vakan avslutades med nyårsönskan och sång.
Hogräns friförsamlings söndagsskola hade fredagen
den 2 jan. julfest i missionshuset under ledning av församlingens pastor. Efter det gemensamt sjungits sången 46 i söndagsskolans sångbok hälsade söndags- skolans ledare, lantbrukare Rudolf Palmqvist, Gervalds, den talrika publiken och barnen välkomna samt läste ett Guds ord och nedbad Guds välsignelse över stunden. I programmet medverkade Evert Malmström med deklamation och Mary Jakobsson med berättelseläsning samt sång av barnen. Pastor Erik Björkstig, Visby, höll en mycket intressant lektion med barnen över ämnet \”Jesus, den stora julgåvan\”, samt talade en stund allvarligt och gripande till de äldre över orden \”För dem fanns icke rum i härbärget\”. Pastor Björkstig och evangelist Söderström sjöng ett flertal sånger. Vid dragspelsmusik vandrade barnen en stund omkring granen och sjöngo några julsånger. Pastor Herbert Karlsson samlade för kort stund tankarna omkring vårt fosterland och några fosterländska sånger sjöngos.
Fem av söndagsskolans elever erhöllo biblar, vilka av dagens ledare överlämnades under läsande av några minnesord och söndagsskolföreståndaren ledde i bön. Barnen undfägnades med kaffe och påsar med godsaker samt erhöll var sin jultidning. Den stämningsfulla festen avslutades med sång och bön.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3