Klintehamns scoutkår

hade i onsdagskväll anordnat julfest Condis. Scouterna hade kommit mangrannt, medtagande bekanta flickor och pojkar, inalles ett sextiotal.
Efter det v. kårchefen spelat en march på piano och kårchefen hälsat alla hjärtligt välkomna, fingo våra gäster tillfälle se hur det går till vid vargunge- och scoutupptagningar. Följande ömfotingar hade äran bliva Klintehamnskårens första vargungar: Per-Erik Ahlströni, Ola Hägg, Uno Olausson, Nils Ljunggren, Ake Sjöberg, Ulf Wiberg och Alf Thurgren. Scouter blevo: Erik Wahlgren, Georg Sjöberg, Greger Wahlgren, Gillis Pettersson och Bertil Andersson. Tre äldre scouter hade avlagt prov för specialmärken: Per Ove Pettersson fick sjukvårdsmärket, Rickard Pettersson hästskötarmärket och jordbruksmärket samt Sven Ake Johansson simmarmärket och trädgårdsodlarmärket.
Efter \”Ett trefaldigt leve för de upptagna\” följde sketcher, framförda av patrullerna. Bästa skådespelartalangerna visade Viggarna. I pauserna spelades på piano, fiol och munspel med sådan kläm, att kåren med lätthet kan blida en egen orkester. Snart blevo vi sugna på förtäring. Ett bättre julbord dukades upp och knytkalaset med all dess godsaker som frukt, kakor och saft, hade strykande åtgång. Ringlekar vidtog härefter varefter tomten kom på besök och utdelade klappar till oss alla.
Nu hade tiden skridit fram så långt. att det var tid för avslutning, vilken leddes av v. kårchefen, prosten Gustaf Sjöberg. Sist följde scoutsången och scoutlösen, varefter vi skiljdes åt efter en mycket lyckad kväll.
Jerker.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Gotländska gårdar.

Västerby i Ardre.

Ardre socken torde för denna tidnings läsare vara så pass bekant att någon utförligare presentation av socknen ej behöver ifrågakomma. Som hastigast kan det dock omnämnas att den bekanta badorten och hamnplatsen Ljugarn är till största delen belägen inom nämnda sockens råmärken, vidare gränsar den i söder till Alskog och i väster och nordväst till Ala samt i norr och nordost av Kräklingbo och Gammelgarns socknar. Sockengränserna utgöres i samtliga fall av stora och djupa skogsområden. Men i öster är det en rätt lång kust, som sköljes av Österhavets svallande vågor, och här har naturen på ett par ställen danat de omtalade raukpartierna. Fågelhammar, som i och för sig äro en sevärdhet, vidare finnas förutom ovannämnda badort — även ett pittoreskt och idylliskt fiskeläge, som heter Vitvär, vilket bevarat rätt mycket av sin speciella gotlandskaraktär i byggnadsstil o. s. v. Att denna bygd varit odlad och brukad sen långt tillbaka tiden kunna vi nog ta för givet, ty mångenstädes har det funnits — och ännu finns det — byggnadställningar, bl. a. Ardre ödekyrka, som för besökaren belyser något av bygdens odling och kultur från gången tid.
Socknens odlingscentrum har troligen legat kring kyrkan med omnejd, varefter bygden vuit ut genom odling med mer eller mindre framgång på ett flertal av för odling och bebyggelse lämpade områden vilka sålunda bildat nya odlingscentrum och gårdar. Näringslivet och försörjningsproblemet har sedan gammalt varit jordbruk, fiske och boskapsskötsel samt, genom socknens tillgång på avkastningsrika skogar, skogsbruk. För närvarande torde fisket och skogsbruket vara mindre utnyttjat, men däremot är de andra näringsgrenarna så mycket mera uppdrivna, då jordmånen överhuvud är av en rätt god och bärkraftig art i motsats till de flesta strandsocknarna på öns östkust.

Vi har strövat kring lite kors och tvärs i socknen och överallt ser man välbyggda lantgårdar och välskötta åkertegar — vittnande om framåtanda och duglighet. Vårt \”strövtåg\” hade fört oss på en väg som från kyrkan väster över leder till den östra landsvägen, som här kommer från Ala och fortsätter mot Ljugarn.
I denna vinkel av de mötande vägarna ligga två vackra ock välbyggda gårdar och vi drista oss till att försöka en intervju med någon av dessas ägare. Vid den Västerby-part, som signaturen hamnat, lämnade man också välvilligt upplysningar om gårdens drift och skötsel. Ägaren, hr Hjalmar Pettersson, som vi träffa, tar sig t. o. m. tid till att gå med på en rond över ägorna, som ligga kring gården.
Han upplyser, att Västerbyparterna ursprungligen varit tre till antalet, men på våren 1918 utbröt en eldsvåda, som ödelade två av granngårdarnas boningshus. Den ena gården blev sedan såld och styckad, men den andra återuppbyggdes och kvarstår alltjämt.
Det Västerby, som äges av P., omfattar i total areal 220 tnld., varav 80 tnld. äro skogsmark med god tillgång och normal återväxt, 75 tnld. utgör odlad åker och myrmark, av den resterande delen består 2 tnld. av kultiverad ängsmark för kreatursbeten, övriga delen betesmark. Gården inköptes 1911 av hr P. och åkerarealen cirka 50 tnld., som utgöres av lerblandad mylla har av bottom täckdikats samt indelats i lämpliga skiften på 5 á 10 tald. En rätt stor del har även nyodlats, samt förbättrats genom borttagning av större och mindre stenar och vantar. Myrmarken omkring 25 tnld. är av rätt god beskaffenhet samt användes till all lämplig odling, genom uppdämning utvinnes även under torra år rätt goda skördar. För gårdens skötsel och drift användes förutom traktor
4 draghästar av blandad ardennerras. Kreaturstimmen utgöres av förutom ovannämnda draghästar och en unghäst, 9 á 10 mjölkkor och 4 á 5 ungnöt av rödbrokig boskap, 5 á 10 svin och en avelssugga, 8 st. får samt 60 á 70 höns.
Ladugårdsbyggnaden av sten under spåntak är uppförd 1915 och nu-tidsenligt inredd med trösklada, häststall, koladugård, svin- o. hönsutrymmen o. s. v. Uti en vinkel mot ladugården är uppförd magasinsbyggnad av trä under papptak inrymmande vagnsskjulmaskinhall o. s. v. Dessutom finnes en fristående slöjdbod och smedja. Gårdens manbyggnad är ny, byggd 1931 av sten under eternittak och uppförd i en mycket smakfull och praktisk byggnadsstil. Den är inredd till 8 rum och kök samt har värme o. vattenledning, badrum, agaspis o. s. v. Uti en sambyggd flygelbyggnad komplette- ras dessa utrymmen av brygghus, källare, lagringsrum o. s. v.
För gårdens elektrifiering har uppmonterats ett 32 volts vind.-elverk. Genom förbättringsarbeten, som på ett 30-tal år utförts på gårdens ägor och åbyggander, framstår nu denna gård som ett mönster för orten och besökaren.
-ss-

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Landsbygden. Havdhem.

HAVDHEM.
Havdhems SLU-avdelnings flickor hade i lördags kväll inbjudit avd. pojkar till ett synnerligen trevligt möte i Bygdegården.
Programmet sköttes av flickorna, vilka klarade den saken med all heder. Efter hälsningsanförande följde en stunds förhandlingar, varefter ett rikhaltigt och gediget program följde med både sång, uppläsning och deklamation. Vidare uppfördes ett par tablåer som livligt senterades. Den av alla — i synnerhet i dessa tider — uppskattade kaffetåren saknades inte heller.
Mötet avslöts till sist med en stunds ringlekar och innan man bröt upp sjöngs \”Du gamla du fria\”.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Landsbygden. Gothem.

GOTHEM.
Gothems ungdomsförening höll Trettondagens kväll sitt sedvanliga årsmöte i Elimkapellet. Efter sång och bön höll ordf. Gustav Sandberg ett kort tal, samt hälsade de närvarande välkomna. Års- och revisionsberättelserna upplästes och visade att föreningen under det gångna året varit i livlig verksamhet.
Efter kafferast fick man glädjen hälsa 3 nya medlemmar välkomna till föreningen. Styrelsen omvaldes i sin helhet.
Härpå upplästes flera sjukbesöksrapporter, vilka vittnade om att även sjuk-besökskommittén varit i verksamhet. Föreningens bibliotek har under året varit tillgängligt för allmänheten. Detta att sprida god litteratur bland de unga, kan anses vara ett värdefullt in- slag i föreningens arbete.
Till sist läste pastor Komstadius ett par verser av ps. 79, samt höll en kort betraktelse och slutade med Välsignelsen.
Det alltigenom goda årsmötet avslöts med sången: \”O, hur stort att tro på Jesus uti unga år\”.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Landsbygden. Väskinde.

VÄSTKINDE.
Julfest. Söndagen den 4 jan. hade barnen i Väskinde en trevlig dag. Lottorna hade bjudit dem och deras anhöriga jämte andra intresserade på julfest i folkskolan. Kl. 2 hälsades ett 50-tal barn och en del äldre välkomna av fru Ester Lithberg. Barnen själva utfyllde sedan programmet med ett par tablåer, som fingo ett mycket bra utförande och belönades med appläder. Sedan uppträdde själva jultomten och läste \”Tomten\” av Viktor Rydberg. Granen, som stått i ett hörn, flyttades ut på golvet, och så började lekarna. Under dessa fick man läska sig med saft och godsaker, sqm såldes av lottorna. Man såg också de små göra besök vid fiskdammen och gottståndet, där de erhöllo en och annan godsak. Festen avslöts vid 5-tiden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Landsbygden. Norrlanda.

NORRLANDA.
Julfest för barnen. Trettondagsaf ton i Norrlanda folkskola den sedvanliga julfesten för barnen i socknen. Festen inleddes med en psalm, varefter kyrkoherde Johan Munthen läste julevangeliet och talade däröver. Sedan farmträdde skolbarnen, som sjöngo \”Det är en ros utsprungen\” och \”När juldagsmorgon glimmar\”, varefter följde deklamation och uppläsning av två små skolflickor. Därefter vidtog kaffedrickningen som livligt senterades av både stora och små. Under det de äldre drucko kaffe anordnades lekar kring granen, som förut hade tänts av barnen, varvid samtliga läste för tillfället lämpade bibelord. Två små svenskby-flickor framträdde och sjöngo ett par sånger. Trots de bistra tiderna hade de sedvanliga gottpåsarna ej uteblivit. Sedan jultidningar och gotter delats ut avslutades festen med bön och psalmsång.
Norrlanda lutherska syförening är värd en eloge för sitt arbete att glädja barnen. Det har blivit något av tradition att de anordna en julfest varje år för socknens barn.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Idrott och sport.

\"\"

Skidträning i morgon.
VIF anordnar i morgon en liten träningstävling på skidor och start och mål har förlagts till vägskälet ute på Österby. Banan blir 7 km. Kl. 10 sker starten.

Visby IF
hade i går kväll ett sammanträde på Gamla Apoteket, som besöktes av inte mindre än 100-talet medlemmar. Man bjöd på ett rikhaltigt och omväxlande program; bl. a. berättade sjömannen Knut Ekelöf om sina upplevelser från krigsåren utanför spärren, hr Georg Pettersson deklamerade Dan Andersson-dikter och talade något om diktaren och hr Robert Ström sjöng visor. Vidare förekom allsång, kaffeservering och en paketauktion, som gav ett gott resultat.

DM i handboll börjar i morgon.
I morgon går första DM-matchen i handboll och det blir då A 7 och AIK som mötas — enligt det tryckta programmet är det A 7 och VIF men av en viss orsak har man måst företa omlottning. Det blir alltså inledning med en synnerligen viktig match, som är mycket svår att tippa. A 7 är visserligen obesegrat hittills i serien men AIK brukar ha ett särdeles spelhumör i DM, det har inte minst I 18 fått erfara.
Programmet inledes kl. 4 med en match i juniorernas försöksserie, det blir I 18 och AIK som mötas där. Vidare spelas en dammatch mellan Gute och AIK.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Förlovade

Henry Johansson
Frideborg (Bojan) Nilsson
Hemse. Knivingaryd.
Nybro Nyårsafton.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Januari 1942
N:r 5