Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Advokatfiskalen i kammarkollegiet har godkänt testamentet efter avlidna änkefru Kristina Hallström, född Ahlstedt från Oleips i Ala socken, vilken avled den 1 juli i år utan att efterlämna annan arvinge än allmänna arvsfonden. Behållningen i hennes bo utgjorde 3,862 kr. Enligt testamentet skulle hela kvarlåtenskapen tillfalla hennes vårdare. (TT spec.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
tyska motorseglaren A. H. Both, flottogs strax efter kl. halv 2 i middags av bärgningsångaren Herakles.
När detta skrives, har fartyget ännu icke haft förbindelse med land, varför ingenting ännu kan sägas om de eventuella skadornas omfattning. Troligtvis är fartyget icke läck.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
Namnpristävlingen, som utlysts av Sararestaurangen, är nu avgjord.
Första priset 100 kr. tillfaller fröken Greta Eriksson, S:t Persgränd 4, Visby, för namnförslaget ”Gutekällaren”, andra priset, 75 kr., får hr Erling Ohlsson, Buttle, för ”Restaurang Gute” och tredje priset, 50 kr., erhåller fr. Ebba Sandberg, Gutekällaren, Visby, för ”Restaurang Munskänken”.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
145,000 kbm. behöva avverkas på Gotland under den kommande vintern.
Bränslekontoret kommer under de närmaste dagarna att utsända avverkningsbesked till Gotlands skogsägare. Däri bestämmes att till nyår skall avverkas sammanlagt 50,000 Im3 ved, samtidigt som ett förhandsmeddelande lämnas om ytterligare avverkning efter nyår på upp till 95,000 Im3. Närmare besked om sistnämnda avverkning kommer att lämnas under december med hänsyn till då rådande förhållanden på bränslemarknaden.
Det är således stora vedkvantiteter, som skola uttagas ur gotlandsskogarna. Under nuvarande osäkra tider är det dock ett oeftergivligt krav att vi, så långt möjligt är, säkerställa vår bränsleförsörjning genom egen produktion. Den ved, som avverkas i vinter, är ju huvudsakligen avsedd att användas först vintern 1941—42 och då kunna våra importmöjligheter av kol och koks vara alldeles stängda.
Då tillräcklig kvantitet ved ej kunde upphuggas under föregående vinter på grund av militärinkallelserna och de svåra väderleksförhållandena, har kristidsstyrelsen som bekant ansett sig böra begära högre kokstilldelning för att säkra bränslebehovet för Visby stad, vilket nu även beviljats av bränslekommissionen.
Bränslekontoret riktar nu en allvarlig maning till Gotlands skogsägare att sätta igång vedhuggningarna snarast möjligt och att fullfölja arbetet med all kraft, så att vi under kommande tider ej skola behöva uppleva föregående vinters bränslebrist eller tillgripa en liknande åtgärd som i år, om en sådan överhuvud taget då är möjlig. Både privatekonomiska och samhällssolidariska skäl tala för denna ökade vedproduktion.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
Av de 213 beställningar för regementsfurirer, som av arméförvaltningen föreslagits till nyinrättande under nästa budgetår, avses fyra för I 18 och två för A 7. Beställningarna äro avsedda för fast anställda, som inneha en tjänstetid av minst sex år och ej avlagt underofficersexamen men dock önska kvarstå utöver den tid, som nuv. bestämmelser medge. De nya tjänsterna äro alltså avsedda att möjliggöra bibehållande i tjänst av äldre förtjänt underbefäl.
Arméförvaltningen anmäler till k. m:t, att enligt planen för utökning av arméns aktiva kadrer under tredje övergångsskedet till nya härordningen erfordras bl. a. förändringar av en del fänriksbeställningar till ordinarie, dock inga beställningar vid Gotlands infanteriregemente eller Gotlands artillerikär. (P.)
Yterligare en majorsbeställning erfordras vid Gotlands artillerikår förklarar arméförvaltningen i sina riksdagspetita. Förutom kårchefen finnes blott en beställning som regementsofficer (major). På grund härav har hittills såsom mobiliseringsofficer måst placeras en kapten. Med hänsyn till det stora antal förband, som mobiliseras vid kåren, bör för befattningen disponeras en major. (P.)
Regeringen har medgivit, att vid manskapsrekryteringen av arméns truppförband — utom luftvärnsartilleriet — få under 1940—41 vid varje truppförband över stat anställas volontärer till ett antal av högst 1/4 av det å staten upptagna antalet besällningar i lönegrad Ma 1.
I sina riksdagspeita för nästa budgetår anser sig arméförvaltningen böra räkna med att samma manskapsbehov kommer att fröeligga även då, varför fröeslås uppförande på ord. stat av sammanlagt 866 beställningar, därav 20 vid Gotlands infanteriregemente och 21 vid Gotlands artillerikår. (P.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
I sina riksdagspetita för nästa budgetår föreslår arméförvaltningen bl. a. inrättandet från den 1 juli 1941 av en regementsläkare- och en bataljonsläkarbeställning i Gotlands infanteriregemente och en bataljonsläkare vid Gotlands artillerikår. Å andra sidan bör från staten avföras nuvarande beställningar för en regementsläkare och en bataljonsläkare vid Militärbefälet på Gotland. (P.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
Trots de svåra tiderna ökas inlåningen, konstaterar Svenska jordbrukskreditkassan. Den 1 okt. hade antalet nya insättare stigit till 4,417 och den egna inlåningen med över sex milj. kr. Inlåningsräkningarnas antal är nu över 56,700 st. och den totala inlåningen nära 72 milj. kr.
Ifråga om Gotlands centralkassa för jordbrukskredit har antalet insättare hittills i år ökat med ett hundratal till 1,791 och totalsumman av inlåningen med c:a 224,000 till. 1,799.0835 kr. (P.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
Stiftsnämnden förklarar sig i utlåtande till kammarkollegiet ej vilja motsätta sig att Visby stad får förvärva stadsägorna 203 om 17,710 kym och nr 480 om 31,200 kvm., behövliga för genomförande av stadsplan resp. gatusträckning. Priset motsvarar 75 resp. 350 öre kvm. Ledamoten av nämnden hr O. Nilsson har anfört skiljaktig mening och förordat köp för 6,427 resp. 9,360 kr. eller det pris, som stadens ombudsman bjudit.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
I fredagens konselj behandlades väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till ordnandet av belysningsfrågan å Visby flygfält. Ärendet bordlades i avvaktan på ytterligare utredning i ärendet. (P.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237
Namnförteckning upprättad för ytterligare elva socknar.
I den förut refererade namnförteckning för gotländska gårdsnamn, som överlantmätare Hillert upprättat och som av länsstyrelsen förordats, fattades elva socknar på norra Gotland. Dessa socknar ha nu förtecknats i en kompletterande lista, vilken även den biträtts av länsstyrelsen och överlämnats till vederbörande myndigheter i huvudstaden. Även i dessa socknar är ett axplock ur namnlistan intressant.
I Bunge har det hittillsvarande Stux, vilket i 1653 års jordebok skrev Stocks, av prof. Sahlgren föreslagits till Stucks, medan överlantmätaren förordar alternativt Stux eller Stucks. Båda ha förordat att Oudungs blir Audungs.
I Fleringe föreslår prof. Sahlgren att Grodda blir Grodde, Utöja blir Utoje och Smitts blir Smiss, vilket allt avstyrkes av överlantmätaren.
Denne anmärker, att det stavades Grodda redan i 1653 års jordebok.
Däremot tillstyrker han prof. Sabhlgrens förslag att Lunderhage blir Lundarhage.
I Fårö avstyrker överlantmätaren prof. Sahlgrens förslag, att Friggårds blir Friggars, Landsnäs blir Lansa och att Kalbjerga blir Kalbjärga. Däremot tillstyrker han förslagen att Butlex blir Butleks, Hoburg blir Hoburga, Lauters blir Lauter, Lutterhorn blir Lauterhorn, Marpis blir Marpes, Ringvede blir Ringvide, Sväns blir Svens och Ödehoburg blir Ödehoburga. Därjämte har överlantmätaren föreslagit att Bondans, som prof. Sahlgren lämnat utan anmärkning, kallas Bondens, att Demmor, som S. kallat Dämbor, benämnes Dämba och att Askegrund, som S. velat kalla Askagrunn, kallas Askarund.I Halls.socken inskränker sig förändringarna till, att såväl prof. Sahlgren som överlantmätaren velat kalla Norbys Norrbys och Westöö Västös.
I Hangvar ha prof. Sahlgren och överlantmätaren varit ense om, att kalla Flenviker för Flenvike, Goloser för Gullauser, Ihre för Ire, Kuhlshage för Kullshage, Lundstomt för Lunds och Skjälstäde för Skälstäde. Däremot har överlantmätaren icke velat vara med om, att Tejnungs skulle förändras till Tajnungs.
I Hellvi har överlantmätaren velat acceptera prof. Sahlgrens förslag, att Clausholmen skulle bli Klasen, Ihre Ire, \’Lörje vik Lörge och Vallavik Vallevik. Däremot avstyrker han S:s förslag, att Kylley skulle bli Kyllaj, — Stengrinda Stengrinde, Sdags Sajgs och Sudergårda Sudergårde. Vidare föreslår han, att Norgårda, som 8. velat förändra till Norrgårde, i stället blir Norrgårda och att Öskär, som S. velat kalla Ojskär, bibehålles som Öskär eller ev. skrives Hojskär, vilket är benämningen i orten.
I Lärbro tillstyrker överlantmätaren prof. Sahlgrens förslag, att Banner blir Banne, Gislauser Gislause, Hägvede Hägvide, Kjällstäde Källstäde, Kumbla Kumble, Norbys Norrbys, Norder Ihre Norder-Ire, Oppegårds Uppegårds, Påfvels Pavals, Randvede Rangvide, Ringvede Ringvide och Skottlings Skuttlings. Däremot avstyrkes förslagen att Kejlungs skall bli Kajlungs, Koparve bli Kauparve, Tängelgårda Tängelgårde och Vägome Vägume. Det gamla Norgårda vill prof. SS. förändra till Norrgårde och överlantmätaren till Norrgårda.
I Rute tillstyrker överlantmätaren prof. S:s förslag, att Ahlby skall bli Alby, Furildsholme Furilden, Gjärungs Gerungs, Lörje Lörgeholm, Grautholmar Grautar, Puttersjous Puttersjaus, ”Thalings Talings och Westrume Västrume. Däremot avstyrkes att Sudergårda skall bli Sudergårde och Valla Valle. Det gamla Koparfve föreslås av prof. 8. till Kauparve och av överlantmätaren till Koparve, Sigleips till resp. Siglajvs och Sigleivs samt Ahla till resp.
Ale och Ala.
I Slite köping äro både prof. Sahlgren och överlantmätaren ense om, att Asundsholme skall ändras till Asunden, Barshaga till Barshage, Lenna till Länna, Mejgo till Majgu, Norrbys till Norrbys och Nährs till Närs. Överlantmätaren avstyrker,att Grundet blir Grunnet, Långome Långume och Ytlings Ytings. Qwiende har prof. S. velat kalla Kvinnone, men överlantmätaren föreslår Kviende. Den gamla beteckningen BSlitö n:r 1 har prof. S. velat ändra till Slite eller Lillugn, men överlantmätaren nöjer sig med Slite.
I Stenkyrka avstyrker överlantmätaren, att Bjers skall bli Bjärs, Liknatte . Licknatte, Moos Mos, Smitts Smiss och Ungesmitts Ungesmiss.
Däremot tillstyrkes, att Qvie blir Kvie, Ringvede Ringvide, Roshaga Russhage, Sudergårda Sudergårds och Wahla Vale. Thuna föreslås av prof. 9. ändrat till Tune och av överlantmätaren till Tuna. Den sistnämnde vill också utbyta Hälge mot Helge.
I Tingstäde är man ense om, att Bryer skall vara Bryor, Myrväller Myrvälder och Träskväller Träskvälder. Det gamla Forbjers vill S. förändra till Furbjärs, men överlantmätaren föreslår Furubjers och Trägårds vill överlantmätaren utbyta mot Trädgårds.
I ett tillägg till förut avgivet yttrande föreslår överlantmätaren nu, att Lixarfve (i Barlingbo och Tofta) blir Licksarve, att Dynisse (i Eksta), som prof. S. föreslagit till Dinse, blir Dynmise och att Påfvels (i När och Lärbro) som prof. S. föreslagit till.
Pavalds, ändras till Pavals, enär han anser, att detta namn härledes från Pavel och Paulus.
Beträffande naturnamn (på åar, träsk, myrar, uddar och vikar) uttalar överlantmätaren Hillert den uppfattningen, att man där så troget som möjligt bör följa folkmålets uttal, när de inplaceras på de nya kartor, som närmast givit anledning till upprättande av dessa namnrevisionsförslag.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237