Auktion i Visby Strandgatan 16.

Genom auktion, som förrättas i fastigheten Strandgatan 16 (Liljehornska huset) lördagen den 19 okt. kl. 11,30 f. m. försäljes på grund av serveringen Thesalongens upphörande alla till rörelsen hörande inventarier, såsom: ett 20-tal ovala tebord, ett 15-tal serveringsbord, matsalsbord av ek, ett 70-tal sadelgjords- och andra stolar, vägg- och toalettspeglar, turistsängar, byråar, tak- och bordsarmaturer, fristående radio ”Radiola”, tavlor, därav oljemålningar, gardiner och draperier, kork-, gång- och andra mattor, 2 kaminer. En stor del glas och porslin, såsom: mat- och teserviser, kannor, skålar, fat, brickor m. m.
Bordssilver. Linnevaror, en del sängkläder. Större arbetsbord för kök, köksbord, glassmaskin, köksattiralj, varav en del större och mindre kopparkittlar m. m.
3 mån. betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll eller vid anfordran.
Visby den 12 okt. 1940.
FRITIOF JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237

Auktion i Visby Strandgatan 31.

FREDAGEN den 138 okt. kl. 12 midd. låter snickare G. A. Vessmans sterbhus, Strandgatan 31, genom auktion försälja: sängkammarmöbel i björk, buffé, 2 antika byråar, skriv- och andra bord, sängar, soffor, gung- och andra stolar, skåp, speglar, symaskin, lavoarer, div. glas och porslin, vävstol, täckbågée, div. snickareverktyg m. m.
Vid samma tillfälle utbjudes fastigheten, utgörande tomt om 150 kvm. med boningshus om 3 rum o. kök samt verkstad å n. b. och 1 rum å övre. Betalnings- och övriga villkor vid auktionen.
För lösöret 3 mån. betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll eller vid anfordran.
Visby den 12 okt. 1940.
FRITIOF JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 oktober 1940
N:r 237

Idrott och sport.

\"\"

Hur skall man Riksorientera?
Intresset för riksorienteringen på Gotland stiger stadigt.

Står jag nu för första gången vid en orienteringsstart mitt i en härlig blandning av s. k. ”hajar” och mera vanliga dödliga, så tumla kanske oroliga tankar i mitt huvud — hur skall detta sluta, skall jag kunna finna några kontrollplatser på kartlappen. Men resp. arrangörer ha tänkt på allt, så ingen behöver vara rädd att försvinna ute i markerna. Det röda stråket för en välvilligt tillbaka till civilisationen, och om jag lägger på minnet följande, så går nog kontrollerna att pricka in på kartan något så när smidigt.
Man bör alltså komma ihåg Att ta reda på startplatsens precisa läge på kartan;
Att se åt vilket väderstreck snitslingen är dragen samt därefter lägga kartan i norr och söder och överflytta stråkets huvudriktning på kartan;
Att arrangörerna ha skyldighet att placera sina skärmar på klara och tydliga platser ute i terrängen med motsvarande lättförståeliga platser på kartan;
Att man ideligen måste kontrollera marschriktningen antingen genom kompass eller genom att avläsa vinkeln mellan riktningen och banans uppsatta pilar, vilka samtliga peka mot norr. (Svänger riktningen måste man följa med i en motsvarande sväng på kartan.);
Att det kam kontrolleras hur långt man hunnit på kartan genom att ta mellantider vid bestämda platser, (i rask takt bör kilometern avverkas på c:a 12 minuter). På våra kartor i skalan 1: 100,000 blir kilometern 1 cm. på kartan;
Att ”själv är bästa dräng” — all hjälp av kamrater ger en ju ingen moralisk rätt att bära märket och kalla sig arienterare;
Att tiden inte är så rundligt tilltagen, att mån kan maska i början för att sedan tvingas slarva i slutet — jämn dragning över hela stråket ger resultat och märke;
Att kontrollanterna kunna ge all praktisk hjälp som önskas. (För visbybanans vidkommande är det uteslutande gamla erfarna tävlingsorienterare som sköter de fem kontrollerna.) Det är bara själva kontrollbestämningen jag själv måste stå för;
Att tiden tas när målet passeras och att naturvärnsfrågorna gå utom tävlingstiden.
Mycket mer skulle kunna räknas upp om hindrande saker som bruka dyka upp för en orienterings- och märkesaspirant, men inom den ädla skogssporten gäller bland mycket annat att övning ger färdighet, och skulle första söndagen bli en bom så är väl en härlig friluftsdag ute i markerna mera värd än 50-öringen i startavgift, och dessutom får man en god träning för kommande söndagar.
Nu är att hoppas att folkskolor, läroverket, scoutkårer och korporationer av alla slag mangrant möta upp vid starten på söndag. Visbybanans start är belägen endast c:a 2 km. öster om staden: Där kraftledningen skär Follingboväg. Och för att komma dit behövs varken cykel eller annat fordon. En rask promenad på c:a 20 minuter och du är färdig för start, vilken som vi tidigare meddelat ärvalfri under tiden kl. 9—12. Inte heller målet är så långt avlägset, utan promenaden hem efter tassandet ute i terrängen blir säkert en lagom aptitretare till middagen.
På Gotland ha 13 arrangörer anmält sig för Riksorienteringen nämligen Visby AIK, Klintehamns IK, Slite IF, Hemse Bollklubb, Roma IF, Levede IF, I 18 och A 7 samt fem fältposter runt hela länet. I samband härmed peka vi på annons i gårdagens tidning, vari I 18 inbjuder även civila att deltaga redan i morgon eftermiddag.
I Hemse kommer hemvärnet att medverka i propagandan och även militär deltar, varför man kan räkna med stor tillslutning från samhället. Det skulle inte skada om Hemse ryckte upp sig i fråga om orientering.
Rapport över avlagda prov skall om söndag mellan kl. 17—18 av samtliga arrangörer ringas in till distriktsledaren, tel. 1427, f. v. b. T. T.
Kontrollanterna i Visby samlas kl. 7,30 vid östra vägskälet. Banläggarna vid samma ställe redan kl. 6.
Bk.

Gymnastikförbundets årsmöte
äger rum på Stadshotellet kl. 12,30 på söndag, vilket vi vilja erinra om.

Marsechmärken
från Stora riksmarschen kunna fortfarande hämtas hos hr Victor Pettersson, Tranhusgatan 47.

VIF mot AIK på söndag.
Slite skall spela mot A 7.

De gotländska serierna i fotboll gå vidare på söndag och i Div. I spelas två matcher på Gutavallen. A 7 och Slite mötas på förmiddagen och sedan blir det på eftermiddagen match mellan VIF och AIK. Hur detta möte skall avlöpa står ute i vida fältet och det är säkert många som äro intresserade av att se uppgörelsen. Det är länge sedan dessa båda lag möttes, i DM kommo de som bekant inte upp mot varandra, och det är synnerligen ovisst hur matchen kan sluta.
Nästa söndag gå matcherna VIF—A 7 och Slite AIK i Div. I och den 27 åker VIF till Slite, vilken match avslutar höstomgången.
Söndagens matcher i norra serien bli Boge—Fårösund och Bro—Martebo, den 20 mötas Stenkyrka—Boge och Fårösund—Bro, den 27 Martebo—Boge och Stenkyrka—Fårösund och den 3 nov. Martebo—Stenkyrka och Boge—Bro.
I södra serien bli söndagens matcher Klintehamn—Hablingbo, Burgsvik—Fardhem, Alva—Ljugarn och Vänge—Rone.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

Ett tyskt dykarfartyg

\"\"
i färd med att bärga ett nedskjutet engelskt bombplan utanför
Wilhelmshafen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

Efter flyglarmet.

\"\"
Kontorsanställda i City i London på väg till sitt arbete efter
morgonens flyglarm. Att åka lastbil i stället för den vanliga bussen
går tydligen lika bra.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

Hur blir vädret ?

\"\"

Oförändrat.
Utsikter: Svag till måttlig vind. Ingen eler blott obetydlig nederbörd.
Oförändrad temperatur.
Sjödistrikt: God till styv sydlig bris — vänstervridande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

Födelsedagshyllningar.

Femtio år fyllde i tisdags snickaren och sågmästaren m. m. Hugo Ringren, Gurfiles i Ala, och blev med anledning av bemärkelsedagen uppvaktad med, presenter, blommor och telegram. Redan tidigt på morgonen infann sig ordföranden i Gurfiles såg- och tröskbolag och överlämnade från bolaget, där jubilaren varit anställd i 25 år, en fåtölj. Vidare infann sig ombud från den närmaste vän- och kundkretsen och överlämnade en textad adress och en penningsumma.
På kvällen hade 50-åringen inbjudit den närmaste vänkretsen till en enkel festlighet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

En vacker räddningsbragd för 39 år sedan.

Lantbrukaren Mathias Arweson, Nors i Gothem, fyller om måndag den 14 dennes sjuttio år.
Han är född i Visby. Tidigt ägnade han sig åt affärsbanaa och bedrev under åren 1895—1908 affärsrörelse i Slite. År 1904 inköpte han Nors gård i Gothem, och övergick sedan helt till jordbruket. Inom Gothem har han varit överförmyndare och revisor av kommunens, skolans och kyrkans räkenskaper i en följd av år men har numera lämnat dessa uppdrag.
Mathias Arweson tilldeledas år 1902 k. m:ts guldmedalj för berömliga gärningar och erhöll samma år Ryska Stanislaiordens silvermedalj. Dessa utmärkelser utgjorde en belöning för en räddningsbragd, som Mathias Arweson året förut utfört och om vilken vi här vilja erinra. Gotlands Allehanda berättar sålunda bl. a. följande i numret för den 15 nov. 1901:
Natten till den 14 november strandade på ”eisten” utanför Boge finska barken Talmi på resa i barlast från England till hemorten, Björneborg. Vid 4-tiden på morgonen hade fartyget i det rådande hårda vädret drivits ned på stranden och törnat på omkr. 200 m. från land. Ingen av befolkningen i trakten märkte den timade olyckan förrän i dagningen. Lotsarna i Slite skyndade att bringa de ombordvarande all den hjälp de kunde. Befolkningen i Slite alarmerades och båtar fördes till olycksplatsen, där ”Talmi” låg redlös och hjälplös med akterskeppet så gott som losslaget från förskeppet. Sjön bröt våldsamt kring grundet, och det var förenat med livsfara att gå ut i båtarna. Det oaktat gingo först handl. M. Arweson, kaptenerna Klintberg och Persson samt fiskaren Lyth ut i en mindre fiskarbåt och lyckades föra en smäcker lina ombord å förskeppet; att nå fram till akterskeppet, där större delen av besättningen uppehöll sig, visade sig vara alldeles omöjligt. Efter oerhörda ansträngningar lyckades man såsmåningom få i land fyra av de skeppsbrutna, varvid även sjökapten Ferdinand Hammarström visade prov på stor sinnesnärvaro och rådighet.
Men ombord på vraket befunno sig ännu sex nödställda likar. För att bringa räddning även åt dessa gick nu handl.
Arweson i båten, och med samma dödsförakt, mod och sinnesnärvaro, som utmärkt kapten Hammarström, lyckades det honom att manövrera båten ut till skutan och få ombord ytterligare fyra man, vilka även kommo lyckligt i land, Av de återstående två, varibland fartygets befälhavare, vilka båda man även höppats kunna rädda, fattades en matros vid försöket att springa från akter- till förskeppet av en brottsjö, kastades överbord och omkom. Kaptenen, som var en 44 års man och hette Victor Nyman, bördig från Vasa, kunde stelfrusen och utmattad ej göra något själv för sin räddning utan följde snart akterskeppet i djupet. Den drunknade matrosen, var ogift och 26 år gammal, Hans lik på träffades ett par dagar senare.
Den bärgade delen av besättningen var alldeles utmattad, stelfrusen och utblottad på allt, men sedan Sliteborna ägnat dem nödiga omsorger hade sjömännen snart fått sitt kurage igen.
För räddningsbragden tilldelades sedermera bl. a. Mathias Arweson de nämnda utmärkelserna. Det är nu 39 år sedan som händelsen utspelades men torde väl ännu vara i friskt minne hos de äldre outarna i Slite och trakten däromkring.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

Sjuttio år.

\"\"
Eric Ossiann.

Sjuttio år fyller om tisdag den 15 dennes disponenten vid Gotlands maltfabriks A.-B. Eric Ossiann härstädes.
Eric Ossiann är född i Kalmar, utexaminerades från bryggerihögskolan i Berlin 1894 och blev samma år underbryggmästare vid Karlskrona och Lyckeby bryggerier. År 1898 blev han bryggmästare vid Klippans ångbryggeri A.-B., i vilken befattning han kvarstod till år 1902, då han övertog Böhmiska ångbryggeriet i Varberg och innehade detta till år 1904, då han utnämndes till disponent vid Gotlands maltfabriks A.-B. i Visby.
Intresserad hästkarl har sjuttioåringen varit styrelseledamot i Gotlands travsällskap under åren 1912—1926, därav 1921—23 såsom vice ordförande. Vid travsällskapets tävlingar under tidigare år var han funktionär i domarnämnden. Även i Gotlands skarpskytte- och jägargille är disponent Ossian en intresserad medlem, och när gillet firade sitt 100ärsjubileum tilldelades han Svenska jägarförbundets förtjänsttecken i guld för oegennyttigt arbete inom jaktvården på Gotland.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

Landsbygden. Vamlingbo.

VAMLINGBO.
Pastoratets boställsstyrelse hade på tisdagen sammanträde i Vamlingbo prästgård under ordförandeskap av kyrkoherde F. Ternéus för att göra upp utgifts- och inkomstförslag för nästkommande år. Statsförslaget slutade på en summa av kr. 4,134: 48 med en uttaxering av 0,90 pr skattekrona, vilket innebär en sänkning av 20 öre sedan föregående år.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236