Metodistkyrkans fastighetsköp.

Länsstyrelsen i Visby tillstyrker hos k. m:t rätt för Stiftelsen Metodistkyrkans i Sverige årskonferens att förvärva fastigheterna Angelbos 112 och 120 i Lärbro socken, för vilka fastigheter stiftelsen erlagt en köpeskilling av 700 kr.
Å fastigheten Angelbos 112 finnas uppförda dels ett kapell, i vilket metodistförsamlingen å platsen haft sina andaktsövningar och övriga sammankomster och dels ett bostadshus, som nu disponeras av församlingen. Fastigheten omfattar en areal av 1,0969 har och utgöres till större delen av trädgård, äng eller tomtmark. Den andra fastigheten, Angelbos 120, är belägen å helt annan plats och utgöres av en myrlott om 0,6870 har, som ej är bebyggd. Landsfiskalen i Slite, som anmodats yttra sig i saken, anser den förstnämnda fastigheten vara behövlig för den verksamhet församlingen utövar. Däremot anser han fastigheten Angelbos 120 icke behövlig. Den bör i stället enligt landsfiskalens mening sammanläggas med annan fastighet för jordbruksdrift, varför han ifrågasätter, om förvärvet av sistnämnda fastighet kan anses lämpligt. (P.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Hur blir vädret?

\"\"

Fortfarande friska vindar.
Utsikter: Frisk till hård vind. Mestadels uppehållsväder. Oförändrad eller något fallande temperatur.
För sjödistrikt förutses nordvästlig styv till hård kultje.
Stormvarning har utsänts till kuststräckan Simrishamn—Sundsvall samt till Öland och Gotland för nordvästlig kuling.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Första resan på Ascania slutade vid Salvorev.

Sjöförklaring vid rådhusrätten i dag.
Inför Visby rådhusrätt har i dag hållits sjöförklaring angående den finska ångaren Ascanias grundstötning på Salvorev den 27 september. Som bekant måste ångaren överges efter ett dygns fruktlösa bärgningsförsök och står nu som vrak på revet. Kapten Isak Johansson, som gjorde sin första resa med Ascania, angav orsaken till strandningen vara okänd strömsättning, kursen var lagd så att den skulle föra fartyget 6-7 sjömil öster om Östergarn. Förutom kaptenen hördes båda styrmännen, maskinmästaren och en matros, vilka med ed bekräftade uppgifterna i sjöförklaringen samt dem som de själva lämnat. Sakkunniga bisittare voro sjökapten Bertil Lindström och konsul Nils Friberg.

I Kotka intog Ascania en last bestående av 335 standards sågade trävaror, varav 222 standards i rummen och resten på däck. Kl. 22 den 25 sept. anträddes resan till Fischerhütte och den 27 kl. 1,45 togs krysspejling vid Dagerorts fyr på Dagö. Därefter styrde man SV ½ V, SV och SV ½ S under 74,5 distansminuter tills fartyget kl. 22 på kvällen den 27 grundstötte. Enligt besticket beräknades närmaste land då vara utom en radie av 35 sjömil. Vid grundstötningen var vindstyrkan 5 Beaufort med regnbyar och fartyget högg svårt. Vattendjupet befanns vid lodning vara 12-13 fot och akterskeppet var lyftat 2 fot. På andra morgonen fanns ännu ingen läcka men då vinden friskade i från NO beslöt man börja lämpa däckslasten för att komma loss. På förmiddagen kom livbåten från Skärsände ut och hämtade i land tre kvinnor och fem man. Under den 28 tilltog vindstyrkan och var kl. 20 10-11 Beaufort, fartyget överspolades av våldsamma sjöar från revet och vattnet steg i rummen. Sjöarna spolade över fartyget hela natten, fartyget vattenfylldes och en del av däckslasten
spolades överbord. Bryggab och styrbords livbåt blevo svårt skadade. Den 29 sept. minskade vind och sjö något och man hade förbindelse med två svenska mintrålare. På morgonen den 30 anlände bärgningsångaren och på e. m. påbörjades pumpningen. Under kvällen och natten lämpades lasten enligt bärgningsångarens instruktioner, men på morgonen 1 okt. uppgavs bärgningen. Kl. 12,30 lämnade befälhavaren och den återstående besättningen fartyget. Befälhavaren fritog rederiet, sig själv och sin besättning från allt ansvar för den genom grundstötningen uppkomna skadan på fartyg och last.
Kapten Johansson bekräftade uppgifterna i sjöförklaringen, som föredrogs inför rätten och besvarade sedan en del frågor. Han hade kommit ombord på Ascania som vik. befälhavare den 18 sept. och det var alltså hans första resa med fartyget, som slutade så olyckligt. Fartyget hade legat på varv i Helsingfori för bottenmålning och sedan gick man till Kotka för att lasta. Den 20 sept. hade kompassen justerats o. loggen hade besiktigats under juni månad. Vid Dagerort hade man lagt kursen så att fartyget skulle gå 6-7 sjömil utanför Östergarn och då vinden, som varierade mellan SV och NV, beräknades sätta fartyget ytterligare österöver anade man ingen som helst fara för. något. Hade Fårö fyr och Salvorevsbojen varit tända skulle någon olycka aldrig ha hänt, då sikten var god, men man visste tyvärr inte om att dessa fyrar voro släckta. Ej heller hade man sett något av Sandöfyren, men efter strandningen såg man dess sken på riggen, vilket vittnade om synnerligen god sikt.
Loggen visade vid strandningen en tillryggalagd distans av 74,5 sjömil men i verkligheten borde det ha varit c:a 100. På den punkten vanns ingen klarhet, då det ej är undersökt om loggen på något sätt varit felaktig, i Finska viken hade den som nämnts visat riktigt.
Förste styrmannen, som hade varit en månad på båten, fann alla uppgifter vara riktiga och den pejling han tagit vid Dagerort var fullt säker. Sikten under eftermiddagen hade varit medelgod, 5-8 min., och senare på kvällen något sämre, det hade dock varit en lätt sak att se fyren om den varit tänd.
Andre styrmannen hade haft vakten vid strandningen. Han hade icke sett några brott som tydde på att man nalkades grundare vatten och visste icke att fyrarna voro släckta.
Maskinmästaren var den som kände båten bäst, då han varit ombord på den i ett och ett halvt år och han bekräftade de uppgifter som funnos i maskinjournalen. Man hade haft full fart d maskin hela vägen och farten på last var i vanliga fall 7-8 knop. Fartyget var emellertid mycket känsligt för sjö och därav förklarades de stora differenserna i farten, när man började få motsjö den 27 sept. Även den matros som stått till rors hördes och han bekräftade de order han fått om kurs m.
Kapten Johansson tog ansvaret för kursen och samtliga övriga vidhöllo sina uppgifter, efter det att de avlagt ed.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Sjuttiofemåring.

\"\"
Anton Lingström,
Levide.

Sjuttiofem år fyller om torsdag den 10 dennes direktören för Levide mejeri A.-B., hemmansägaren Anton Lingström, Lefves i Levide.
Han är född i Levide och utexaminerades från Gotlands läns folkhögskola 1888. Redan från Levide mejeris start 1925 har han varit med i styrelsen och är sedan några år tillbaka dess verkställande direktör. Han är driftig och framsynt och mejeriet har också framgångsrikt utvecklats under hans ledning.
Förutom sitt jordbruk och direktörsposten i mejeriet har han även haft intresse för kommunala angelägenheter, varom också de mängder av förtroendeuppdrag han haft på sin lott vittnar.
Det kan sålunda bl. a. nämnas, att han tidigare varit ordförande i tingshusbestyrelsen för Gotlands södra härads domsaga, ordförande i valnämnd, kommunalnämnd samt fattigvårdsstyrelse, vidare har han varit skol- och kyrkokassör, kyrkvärd m. m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Födelsedagar.

Sjuttiofem år fyller i morgon lantbrukaren Christoffer Pettersson, Haltarve i Väte. Hr Pettersson, som är född i Väte, har under sin krafts dagar innehaft en hel del kommunala förtroendeuppdrag. Bl. a. har han varit nämndeman i södra häradsrätten under åren 1913-19, kyrkvärd åren 1918-28 och vidare ledamot av kommunalnämnd, fattigvårdsstyrelse, skol- och kyrkoråd m. m. Dessa uppdrag har han emellertid numera med ålderns rätt lämnat.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Förlovning

har tillkännagivits mellan banktjänstemannen Lennart Josephson, Lund, och fröken Anna-Greta Ahlström, Visby, dotter till fru Ester Löfveberg i hennes äktenskap med framlidne agronom R. Ahlström.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Klintehamn

\"\"

Kommunalfullmäktige
höllo måndag kväll höstens första sammanträde i kyrkskolan under handelsföreståndare Wilh. Anderssons ordförandeskap. Frånvarande med godkänt förfall var hr Ric. Svanborg.

1940 års folkräkning.
Fullmäktige beslöt på förslag av församlingens kyrkoherde, indela socknen i fem folkräkningsdistrikt, varav Klintehamns samhälles planlagda område skulle omfatta tre distrikt.
Till granskningsnämnd och kommunalombud utsågos i I:sta distriktet, omfattande övre socknens norra del t. o. m. Bönders samt Valla och Ronnarve, fru Maja Sahlsten, 2:dra distriktet, socknen i övrigt med undantag för Klintehamn, prosten Gustaf Sjöberg. 3:dje distriktet omfattande Klintehamns östra del från järnvägsområdet, landsfiskal Justus Jakobson.
4:de distriktet omfattande i huvudsak Klintehamns norra del, väster om järnvägsområdet, handelsföreståndare Wilh. Andersson.
5:te distriktet omfattande Klinte-hamns södra del söder om landsvägen Klintehamn—Klinte kyrka och väster om järnvägen Klintehamn—Hablingbo, f. tulluppsyningsman Ernst Sandelin.
Till ordförande i granskningsnämnden utsågs prosten G. Sjöberg. Fullmäktige beslöt anslå högst 50 kr. till täckande av kostnaderna för folkräkningen.
Samtidigt valdes mantalsskrivningsombud, vartill utsågos fru Maja Sahlsten och hrr Wilh. Andersson och Ernst Sandelin.

Till ledamot av markegångsnämaden
i Gotlands södra fögderi valdes hemmansägare Frans Larsson. Till suppleant utsågs handlanden P. S. Lindstedt.

Kommunalkamrer.
Den kommitté, som på sin tid av fullmäktige utsågs att utreda frågan om anställande av kommunalkamrer, hade till dagens sammanträde inkommit med utredning av frågan.
I kommitténs skrivelse framfördes bl. a., att kommunalkamrerarens åliggande skulle omfatta all medelsförvaltning inom kommunen, att föra fullmäktiges och kommunalnämndens protokoll samt utföra samtliga skrivgöromål, att biträda med processföring i fattigvårds-och barnavårdsmål, att sköta indrivningar och rekvisitioner av ersättningar från enskilda, andra samhällen, landsting och staten, att verkställa alla erforderliga utredningar och uppgörelser m. m. samt fullgöra de uppdrag som kan åläggas honom av nämnder och styrelser.
När så gott som allt arbete, som åligger nämnder och styrelser, överföres på kommunalkamreraren, kunna de arvoden och ersättningar, som nu utgå till största delen indragas eller minskas. Men det ligger ju i sakens natur, säger kommitténi sin skrivelse, att ansvaret för kommunens skötsel åligger fortfarande de valda nämnderna och styrelserna och då i första hand dess ordförande, varför skälig ersättning fortfarande bör utgå till dessa.
Under hänvisning till uppställd tablå, utvisande nu utgående arvoden, samt tänkta besparingar därå, framhåller kommittén i sin skrivelse, att för närvarande utgår för skötande av den korri munalg förvaltningen 2,825 kr. Om arvoden efter anställandet av kommunalkamrerare skulle utgå enligt kommitténs förslag med 900 kr. skulle en besparing av 1,925. kr. kunna göras. Därtill kommer enligt kommitténs uppfattning, ersättningar för förvaltning av kommunen på grund av nya förordningar på alla områden, i en snar framtid att avsevärt ökas inte minst på kristidsförvaltningens område.
Enligt kommitténs förslag bör lön till kommunalkamreraren utgå med 3,000 kr. jämte 3 ålderstillägg å 200 kr. efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring. Pension utgå med 50 proc. av slutlönen. Pensionsålder 65 år med full pension efter 30 tjänsteår. Kommunen erlägger % av pensionsavgifterna. Semester enligt lag. Det kan synas, säger kommit-tål, som om den föreslagna lönen är beräknad i underkant, men kommittén har utgått från den förutsättningen, att arbetet, som åligger kommunalkamreraren, ej tar hela hans tid i anspråk, utan att han skall kunna åtaga sig, med kommunalnämndens medgivande, en del andra uppdrag.
Beträffande inrättande av kommunalkontor, framhåller kommitt&i, att fullmäktige uttalat sig för hyrande av lokaler åt Klinte Sparbank och även för lokal för kommunens behov i den påtänkta nya Apoteksfastigheten. Därför anser kommittén att kommunalkontoret kan förläggas i bankens styrelserum, varför någon ersättning för hyra, lyse och bränsle ej behöver påräknas.
Då kostnaderna för anställande av kommunalkamrerare ej belöper sig till mer än beräknade 1,225 kr., men som i realiteten nog blir mycket mindre på grund av höjda och nya arvoden, som säkerligen kommer att framläggas för fullmäktige på grund av merarbete, talar det ekonomiska för en omläggning enligt förslaget. Därtill kommer att det råder brist på kvalificerade personer att sköta den kommunala förvaltningen, vilket har till följd att vissa personer bliva så överhopade med kommunala uppdrag att deras sysselsättning eller tjänst lida skada därav. Därtill kommer, anser kommitt&i, att om kommunens förvaltning centraliseras en mera noggrann och ekonomisk behandling av alla ärenden skulle erhållas.
Med anledning av dessa synpunkter utmynnade kommitténs skrivelse till fullmäktige i ett förslag, att kommunalfullmäktige i princip beslutade, att kommunens förvaltning skall under kommunalnämndens inseende handhavas av ett under kommunalnämnden lydande kommunalkontor och att för dess skötsel anställa en kommunalkamrerare, samt att giva en kommitté i uppdrag att utarbeta reglemente för medelsförvaltningen, som skall underställas k. m:t för godkännande, samt även utarbeta instruktion för Klinte kommuns kommunalkamrerare.
Efter fördragandet av kommitténs skrivelse uppstod en stunds diskussion varunder flera talare uttalade sig för förslaget. Dock ansågs det mindre lämpligt att just nu genomföra en dylik omläggning. På yrkande av landsfiskal Justus Jakobson beslöt fullmäktige bordlägga frågan. Förslaget skall, under den tid ärendet är vilande överlämnas för yttrande till nämnder och styrelser som beröras av frågan.

Klinteberget.
Med anledning av Klinte kommuns eventuella köp av vissa tomter av Klinte sockens jordbrukare har uppkommit en liten tvist, som vid dagens sammanträde framfördes till fullmäktige av verkmästare Wilh. Pettersson för yttrande.
I samband med upprättande av ordningsstadga för Klinteberget hade jordbrukarnas ombud beslutat föreslå jordbrukarestämman, att en kommitt av jordbrukare skulle utses för handhavande av Klinteberget. Herr Wilh. Pettersson, som även är ombud i samma kommitt, hade i kommitténs yttrande reserverat sig mot beslutet, och i stället föreslagit, att kommunalnämnden närmast skulle handhava tillsynen av Klinteberget.
Sedan hrr Justus Jakobson och Wilh. Pettersson framhållit såsom önskvärt att kommunalnämnden blir utsedd att öva tillsyn över Klinteberget, och hrr Ivar Hoppe och Frans Larsson framlagt hemmansägarnas syn på frågan, beslöto fullmäktige bordlägga ärendet. Från fullmäktige framfördes önskemålet, att de kommitteer som resp. fullmäktige och jordbrukarna tidigare utsett skulle sammanträffa för att söka lösa frågan på bästa sätt.

Folktandvård.
Från landstingets förvaltningsutskott förelåg förslag om distriktsindelning för folktandvård.
Mot förslaget om inrättande av ett distrikt med stationsort i Klintehamn hade fullmäktige intet att invända.

Extra ärende.
Innan fullmäktiges sammanträde avslutades begärdes ordet av hr Adolf Ekelund, som anhöll att fullmäktige måtte besluta, att avloppsledningen, som slutar vid Vallakvior, måtte dragas tvärs över vägen för att där mottaga det ytvatten, som på vårarna samlas vid Odvalls, vållande olägenhet för nedanför belägna fastigheter.
Fullmäktige beslöt att ge arbetsstyrelsen för avloppsledningarna i uppdrag utföra arbetet.
Härefter avslöts sammanträdet efter att ha pågått i 2 ½ timmar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Hemse

\"\"

Apoteket
förestås till 25 oktober av farm. kand. S. Bengtsson. (TT spec.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Slite

\"\"

Högtid på Frälsningsarmén.
Härvarande kår av frälsningsarmén har under den gångna veckohelgen firat 40-årshögtid. Den inleddes med ett högtidsmöte på lördag kväll. Detta och högtidens övriga möten hava varit ledda av brigadör Jerrhagen. Kårens chef kapten Book höll ett kort tal och hälsade alla välkomna. Brigadören framhöll i sitt tal att vid en högtid som denna, finnes det så mycket att vara tacksam för, när man blickar tillbaka på flydda tider. Det mesta hör ju framtiden till, men vad som skett uppmanar till tack. Detta att hava fått vara en Herrens budbärare med ett budskap om ljus, som giver vägledning. Vi få tacka för alla förebedjare, för alla de enkla vittnesbörden om frälsningen. Brigadören framförde en skriftlig hälsning från kommendör Larsson. Efter en triosång föredrogs så en del glimtar från verksamheten under de första tiotal åren. Den 20 sept. öppnades kåren av kapten Hallendorf. Sedan har befälet över kåren förts av ett 50-tal officerare. Kåren har flera gånger bytt lokal. Men sedan den 20 juni 1920 har den ägt den nuvarande lokalen. Vid mötet förekom vidare korta anföranden av pastor Smedberg, som bringade metodistförsamlingens hälsning samt major Book in. fl. Till högtiden hade också sänts ett flertal skriftliga och telegrafiska hälsningar. En del av dessa lästes vid detta möte och de övriga vid andra möten under högtiden. På söndagen var på fm. anordnat ett åminnelsemöte efter hemgångna medlemmar och då efter den senast avlidne Karl Ekman. Söndagens kväll hölls ett välbesökt och mäktigt väckelsemöte med tal av brigadör Jerrhagen, fru major Book samt korta vittnesbörd av soldater. Måndag kväll avslutades högtiden med ett stort möte vid vilket också officerarna från Visby och slumofficeren deltogo. Mötet omväxlade med tal, sång och musik.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Rödakorsfest i Träkumla.

Landshövdingen inspekterade nya bastun.
I lördags hölls i Träkumla skola en bastufest, anordnad av rödakorskretsen på orten. Sammankomsten hedrades av landshövdingens och kapten Struves närvaro. Trots det ihållande regnet under aftonen var lokalen fullsatt. Sedan ordföranden för kretsen hr Vahlgren hälsat landshövdingen och de övriga gästerna välkomna, talade länets hövding angående Röda korsets historia och verksamhet med särskild tonvikt lagd vid dess betydelse under nuvarande kristillfälle. Röda korsets värde i krig kunde inte nog skattas, påpekade talaren, som framhöll att t. ex. under rysk-finska kriget båda parterna i möjligaste mån aktat Röda korsets förbandsplatser och sjukhus.
För ortens rödakorskrets blev landshövdingens besök till synnerlig glädje, då han kunde meddela att Röda korsets centralstyrelse beviljat ett anslag på 500 kr. till det bastubygge som utförts i Träkumla, ett belopp som senare på kvällen överräcktes till kretskassören. Föredraget avtackades med hjärtliga applåder.
Efter landshövdingen framträdde en grupp skolbarn, som sjöngo ett antal allsånger. Nästa programpunkt var ett kåseri av red. B. O. Ljungberg, som gav en roande historik över \”Badet genom tiderna\”. Efter några musiknummer spelade av fröken Magne, uppträdde en skådespelartrupp, bestående av skolbarn, med en sketch, behandlande ett \”bastuäventyr\”, något som livligt senterades. Denna punkt avslutade underhållningen. Festen avslutades, med kaffesamkväm.
I samband med kvällens högtidlighet inspekterades den välbyggda bastun av landshövdingen och kapten Struve.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233