Inget avsteg från bestämmelserna.

Lantbrukare Nils Larsson i Hallbjens, Guldrupe, Bjerges, har hos priskontrollnämnden gjort en del erinringar med anledning av att den brödspannmål, han levererat, på grund av låg rymdvikt betalts med endast kr. 25:51 per deciton. Ärendet har översänts till livsmedelskommissionen, som nu meddelat hr Larsson, att det icke synes föreligga anledning att i hans fall avvika från tillämpade bestämmelser.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Kronans fiskerätt.

Domänstyrelsen har bemyndigat jägmästaren i Gotlands revirdel att till fyrmästare H. G. Engeström, Närs fyr, upplåta kronans fiskerätt i \”Gistviken\” och \”Kroken\” samt å sträckan Gistviken—Kroken ävensom vid Holmtorp. Vidare medges upplåtelse till Hemming Lindell, När, av fiskerätten i Österviken under kronoparken Närsholmen. I båda fallen blir det upplåtelse för åren 1942-46. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Hemse landsfiskalsdistrikt ledigförklarat.

Därest landsfiskal Tigerhielm ev. skulle erhålla transport.
Det har på vissa håll väckt uridran, att sex landsfiskalstjänster —i Söderköpings, Hemse, Torsåkers, Indals, Ragunda och Haparanda distrikt —, vilka ej äro vakanta, i dagarna ledigförklarats. Förklaringen härtill är, enligt vad kanslirådet Tottie i socialdepartementet upplyser, följande:
F. n. äro 51 landsfiskalstjänster lediga, och till dessa föreligga ej mindre än 139 ansökningar (handlingarna i ärendet, vilka säkerligen väga sina modiga 100 kg., befinna sig f. ö. f. n. på remiss till J. K.) Till de lediga tjänsterna har man bland sökandena 6 ord. landsfiskaler, vilka önska transport. I den mån dessa sex sökande skulle få transport, måste vederbörandes tjänster i sin tur ledigförklaras. Det skulle då kunna inträffa, att några bland de blivande innehavarna av de ovannämnda 51 tjänsterna komme att söka de genom transporterna ledigblivande tjänsterna. Hela tjänstetillsättningsfrågan skulle därmed draga lång tid. För att undvika detta, ävensom meningslösa förflyttningar har man i socialdepartementet ansett det vara mest praktiskt att ordna alla tjänstetillsättningarna på en gång, och därför ha nu ytterligare sex tjänster ledigförklarats. Därmed har k. m:t dock ej tagit ställning till frågan om förflyttning av dessa tjänsters nuvarande innehavare, poängterar kanslirådet Tottie. Ledigfärklarandet sker endast under förutsätt ving av att vederbörande erhåller transport. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Furirbostäder.

Försvarsutredningen har även föreslagit, att särskilda bostäder för furirer skola uppföras i anslutning till nuv. kasernetablissemant. Ogifta furirer förläggas f. n. i regel i furirrum, belägna i omedelbar anslutning till övriga förläggningar. Dessa furirrum behöva emellertid tas i anspråk för andra ändamål. Nya bostäder erfordras för omkring 2/3 av antalet furirer på aktiv stat. Vid behov av ökat förläggningsutrymme för befäl kunna dessa bostäder även utnyttjas för andra befälskategorier. Utredningens förslag upptar furir-bostäder vid 43 truppförband till sammanlagd kostnad av 13,160,000 kr. Bl. a. skulle dylika bostäder anordnas vid Gotlands infanteriregemente för 308,000 kr. och vid Gotlands artillerikår för 159,500 kr. Till grund för beräkningarna har därvid lagts prisläget i juli 1941.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Helgeandskyrkan.

I kväll kl. 8 svarar civilvärnpliktiga från Havdhem och Visby för mötet i Helgeandskyrkan. Det blir ett avskedsmöte för dessa unga män som nu lämnar Gotland. Sång och musik samt vittnesbörd blir det vid mötet och man hoppas att det blir gott om folk.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Idrottsungdomen mobiliseras till vassinsamling.

Låt vinterdagarnas skid- och skridskoutflykter samtidigt bli arbetsutflykter! Det gäller nu att utnyttja varje dag, som isen bär, och samla allt fler och fler vasskärvar!
Dessa citat återfinnas i ett upprop, som Sv. gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund nu tillställt föreningsledare landet runt med vädjan om bistånd för skörd av vintervass. Alla klutar måste sättas till och ungdomsskarorna mobiliseras för den uppgiften. De flesta lantbrukare som ha vintervass utefter sina stränder ha inte tillräckligt med arbetskraft för att hinna skörda den utan måste begära hjälp från arbetsförmedlingen, vilken i första hand anvisar ordinarie arbetskraft. Men eftersom denna inte på långt när räc. ker till, måste Sveriges ungdom göra sin insats och prestera krafttag för att tillvarata vintervassen, vars fodervärde är stort och som mer än väl behövs såsom utdrygning av foderstaten i dessa vargatider.
I samband med uppropet publiceras uppgifter å befintliga vassområden, varvid ifråga om Gotlands län omnämnas Eskelhem och Fårö.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Issvårighetena för trafiken börja.

Nära 4 timmars gång Nynäshamn-Måsknuf.
Den ihållande kölden tillika med några dagars vindstilla utmed kusterna har i hög grad gynnat isbildningen. Blåsväder har sedan från olika håll bråkat upp isen och åter pressat in den i farlederna. Där isen legat skyddad, såsom i Fårösund, har den hastigt ökat i tjocklek och idag har motorfärjan i Fårösund måst inställa turerna.
Som redan tidigare meddelats har isen på fastlandssidan stoppat sjöfarten på vissa håll, såsom t. ex. på Kalmar, då Kalmarsund ligger tillfruset, och längs kusterna både utmed fastlandet och Oland är isen besvärlig — på sistnämnda område stänger isen på grund av rådande förhållanden i övrigt helt sjöfarten varför tyska motorfartyget A. H. Booth, som ligger i Trelleborg med gödning hit till Gotland, för närvarande icke kan taga sig fram norrut utan får avvakta situationens förbättrande.

Svår packis i Landsortsleden.
Drotten fick på sin resa hit igår i ett bälte packis på c :a 1,000 meters längd mellan Viksten och Landsort backa tre gånger. I fortsättningen låg isen fast och jämn ända till ungefär 15 distansminuter från Landsort och därefter hade man issörja ytterligare omkring 5-6 distansminuter.
Angaren Visby, som avgick härifrån igår morse kl. halv 8, passerade Viksten kl. 15,30 och rapporterade då svår is och snötjocka. Angaren tog sig emellertid intill Nynäshamn. kl. 18 igår afton.
I morse avgick Visby från Nynäshamn redan kl. 4 men kunde på grund av isen icke passera Måsknuf, söm ju ligger alldeles utanför Nynäshamn, förrän kl. 7,45, alltså nära 4 timmar på denna sträcka, som normalt bör taga omkring 15-20 min. Ångaren passerade Landsort kl 9,50, alltså efter 7 timmars gång mot normalt c:a 1 timme. Visby kan icke vara att vänta hit förr än tidigast kl. 16 i eftermiddag.
Issvårigheterna börja i år på Landsortsrouten halvannan vecka tidigare än \”i fjol. Den 2 febr. som först var det då stopp vid Landsort men isen, hade redan tidigare något hindrat framkomsten.

Avgången från Nynäshamn
kommer nu i fortsättningen att rättas efter förhållandena, så att den tidigare tillkännagivna avgången \”tidigast kl. 6\” gäller icke vida. re. I morse gick Visby som nämt kl. 4 och beroende på omständigheterna kan båtarna komma att gå ännu tidigare, däremot blir det fortfarande tillsvidare möjlighet att komma med ångaren även om man far ut från Stockholm med \”teatertåget\”, som ju vid veckoskiftena avgår från huvudstaden först strax före kl. 24.

Fårösundsfärjan har stoppat idag.
Hittills ha isförhållandena i Fårösund inte varit värre än att färjan kunnat fullgöra sina ordinarie turer, ty man har som vanligt brutit upp en isränna för färjan. Under gårdagen tilltogo svårigheterna — den första turen på morgonen tog c:a en och en halv timme — men man gick likväl samtliga turer. Till följd av nattens snöfall och starka kyla blev det emellertid definitivt stopp i dag; färjan har alltså fått gå i vinteride och trafiken får ledas över på annat sätt. Det blir till en början gåugtrafik över sundets södra del och man håller i dag på med att pricka ut väg över sundet. Isen håller i regel fem tum men på grund av att sliteångaren Fårösund i måndags forcerade hela sundet får man än så länge vara försiktig med tyngre transporter. Genom sundets norra del går en ränna in till Fårösunds brygga.
Vid en blick på \”isartiklarna\” i fjolårets årgång finna vi att färjan då stoppades av isen den 27 januari. I år har det alltså blivit en vecka tidigare. Skall det månne vara ett tecken på att vi få en ännu strängare vinter?

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

I Slite

ligger rätt stadig fast is. Ångaren Fårösund gick ut idag men då hade den en ränna från igår, då två fartyg togo sig in till hamnen, att gå i. Isen ligger ungefär i en linje från Grauterna till Östergarn. I morse var det också ganska bistern på ostkusten – i Slite hade man 12 gr. kallt och 12 sek.-meters nord-ostlig vind. Det biter ganska bra i skinnet. Frampå middagen hade emellertid vinden mojnat något.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Visby stadsbibliotek under år 1941.

Ökad utlåning mot föregående år.
Vi lämna här nedan några upp gifter, tagna ur den statistiska redogörelse, som bibliotekarien vid vårt stadsbibliotek utarbetat för det gångna året. Att lånerörelsen ökat, och det ganska kraftigt, är glädjan de kunna konstatera. Ökningen uppgår till 6,105 lån mot närmast föregående år. Inalles äro under år 1941 46,818 boklån utlämnade. Vi få även veta, att detta med all sä- kerhet är den högsta siffran under bibliotekets 75-åriga tillvaro.

Allt för litet lases på grannfolkens språk.
Se vi efter, vad folk i allmänhet läser, så finna vi, att skönlitteraturen är mest begärlig och utgör 77 proc. av alla boklån i de äldres avdelning. Av den s. k. facklitteraturen, d. v. s. böcker av mera belärande art, har dock utlämnats 9,137 lån. Denna litteratur är uppdelad i 26 ämnesgrupper eller klasser, där ämnena geografi med resor, historia och levnadsteckningar med respektive 1,841, 1,481 och 1,425 lån ligga i täten.
Till facklitteraturen räknas statistiskt även utländsk skönlitteratur på originalspråk. Där visar det sig, huru svenskarna ha svårt att läsa böcker på grannfolkens språk, dan. ska och norska. Av böcker på dessa nordiska språk äro blott 52 lån utlämnade, då däremot skönlitteratur på engelska noterar 497 lån, på tyska 205 och franska 58 lån. I danska bibliotek är förhållandet helt annorlunda. Där är skönlitteraturen på svenska mycket eftersökt. Många bibliotek i Danmark försöka att som ett led i det nordiska samarbetet undvika översättningar från svenska så långt det är möjligt. Genom ra Bion arbetas på att få svenskarna att läsa böcker på nordiska språk men med ringa framgång.

Beredskapsmännen ha hittat till biblioteket.
Av lånen ha även detta år många gått till personer, vilka icke höra till kommunen. Ej mindre än 4,130 lån äro utlämnade till dessa personer. Flertalet låntagare i denna grupp utgöras av till bredskapstjänst inkallade. Bibliotekets hela låntagarantal har varit 1,968 personer så fördelade, att 1,639 komma på huvudavdelningen samt 329 på ungdomsavdelningen. Göra vi ytterliga re uppdelning i huvudavdelningen, finna vi, att av 1,635 låntagare därstädes höra 1,226 till kommunen, då däremot 413 personer äro från annan kommun. Fördelningen mellan män och kvinnor är för det till kommunen hörande ganska lika, 628 män och 598 kvinnor. Däremot är skillnaden mellan manliga och kvinnliga låntagare mycket stor bland dem, som ej ha sin hemort här. Där ha de manliga förkrossande majoritet, 377 män mot 36 kvinnor. Här är det militären som dominerar.

Många kategorier bland låntagarna.
Vilka samhälls- och yrkesgrupper äro då representerade bland låntagarklientelet? Här rör sig bibliote ket på en rätt lång skala. Bland männen, tillhörande kommunen. komma på första plats de yrkesanställda, dit man räknar mästare och arbetare i olika yrken, verkmästare och förmän, med 182 låntagare. När mast denna grupp komma tjänstemän i enskild eller allmän tjänst med 100 låntagare, köpmän, affärs- och kontorsanställda med 86, läroverkselever med 72, militärer av olika grader med 57, studerande vid universitet och högskolor med 27, i trafiktjänst anställda med 12, vaktmästare, restaurangpersonal och sjömän med 15 samt utan uppgiven anställning eller yrke 40 låntagare. Av de 377 manliga låntagare, som icke höra till kommunen, utgöras 353 personer av militärer. Dessa representera, i det fall de ej äro militära yrkesmän, även många yrken och stånd.

Bland kvinnorna läsa fruarna mest.
Av kvinnorna, som äro hemmahörande i staden, utgöras flertalet av fruar, nämligen 179. Därnäst komma skolelever med 87, fröknar utan angiven sysselsättning med 77, affärsidkerskor, kontors- och affärsanställda med 68, yrkeskvinnor med 38, i sjukvårdstjänst anställda med 26, i tjänstemannaställning med 23, studerande vid universitet och högskolor med 10, restaurangpersonal med 10 samt utan angiven titel eller yrke 48 låntagare.

Skolungdomen talrikt företrädd.
I ungdomsavdelningen uppdelas låntagarna först i tvenne stora grupper, gossar 160, och flickor 169 låntagare. Av gossarna gå 119 i folk- eller fortsättningsskola samt 36 på läroverket, då 5 gå i annan skola eller ha anställning. Flertalet flickor, 130 st., höra även till folk- eller fortsättningsskolan, 31 till läroverket, 5 till flickskolan och 3 låntagare till, dem, vilka ej lämnat några personliga uppgifter. Som av denna redogörelse framgått, nyttjas biblioteketganska flitigt av skolungdomen. Om nöjesläsarnas skara kanske är störst bland bibliotekets låntagare, fast någon kunskapsgivande bok lånas säkert av de flesta någon gång om året, är det dock odiskutabelt, att en institution som stadsbiblioteket, är till mycket stor nytta för vårt samhälles inbyggare.

Läsrummen flitigt frekventerade.
I bibliotekets läsrum, som nu förfogar över 1,000 band uppslagsböcker, förutom ett 50-tal tidskrifter av löpande årgång, är det möjligt skaffa sig vetande samt få behövliga uppgifter av många slag. De äldres läsrum har haft 7,165 besök. Kring läsbordet i barnavdelningen har inregistrerats 2,853 läsande barn och ungdomar. Även om bilderböckerna där lockat de flesta, har vanan att använda en bok, att begagna ett bibliotek och veta, hur man där uppträder och rör sig, haft sin betydelse. Ännu är det dock för många i vår stad, som ej hitta vägen till det kommunala, till det egna bibloteket. På vår fråga, om det är något annat av intresse att nämna, omtalar bibliotekarien som en glädjande tilldragelse, att biblioteket av person, som vill vara okänd, erhållit 100 kr. i kontanta pengar. Givaren ville visst på detta sätt visa sin erkänsla mot biblioteket på sin årsdag. Detta, tyckte bibliotekarien, borde mana till efterföljd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Hur blir vädret?

\"\"

Ännu kallare?
Utsikter: Nordostlig frisk till hård bris, efterhand avtagande, fortfarande lätt snöfall och kallare.
Baromter i dag kl. 13 i Visby 775 mm., tendens stadig.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16