Idrott och sport.

\"\"

Klubbmästerskapen i orientering
kommer liksom tidigare att slås samman till en gemensam större tävling också i, år och datum för denna orienterarträff blir 17 nov. Slite IF står för arrangörskapet och samtliga civila och militära klubbar ha rätt att delta med både seniorer, juniorer och damer.

Nattorientering
anordnas i morgon kväll av VIF. Banan blir 7,5 km. och är förlagd till stadens närhet. Samling äger rum vid Söderport kl. 18,30 och Visbybladet eller Arméns förläggningsorter skall användas. Orienterare från alla klubbar äro välkomna.

Bordtennis.
I går kväll möttes de nybildade bordtennisklubbarna Play och Skruven i en träningsmatch, den första för säsongen. Resultaten blevo:

B. T. K. Play B. T. K. Skruven
G. Gabrielsson-Olle Sandström 2-0 Ulle Stenbom-Arne Sandin 2-0 P. E. Vesterborg-T. Nilsson 2-0 Bengt Rockström-Nils Karlsson 2-0 Erik Lindfors-Bertil Persson 2-0 Gardelin-Johansson 0-2 Mats Ahlberg-Ivar Engström 1-2 Bertil Lindfors-Allan Persson 1-2 Sten Pettersson-Detlov Liljeborg 2-1 Sune Nilsson-Gunnar Josefsson 0-2 Bengt Johansson-Nils Josefsson 0-2
Slutresultatet blev alltså 6-5 till B. T. K. Play. I en extra match vann F. Vesterberg över Tage Enström med 2 -1.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253

Nygårdsmyr.

Herr Redaktör!
Har något sent uppmärksammat, att i Eder tidning för en vecka sedan stått en artikel om Nygårdsmyr, skriven av hr M. Wiman, Tings i Kräklingbo. Då artikeln även vänder sig mot mig, ber jag om plats för nedanstående genmäle.
Jag finner med förvåning, att hr Wiman anser, att jag och andra, som önska rädda Nygårdsmyr, vilja komma åt jordbrukarna och deras näring. Det är likväl alldeles tvärtom; vi vilja rädda gotländskt jordbruk. Icke blott hr W: och hans fyra meningsfränder äro jordbrukare utan de flesta av de många opponenterna, som få lida skada av hr W:s företag. Det är ju då hr W., som i själviskt intresse fördärvar för en mängd jordbrukare.
För övrigt är det många, som beröras av företaget, då det gäller en vattenfråga.
Det bryr sig hr W. inte om. Ingen lag, menar hr W., kan tvinga honom att förse de andra med vatten och själv därvid lida förfång. Vilja de ha vatten, få de skaffa sig det, bäst de kunna. Här är det. fråga om utdikning av egen, vattensjuk mark och ingenting annat. Ja, man känner till den där tankegången. Men den är knappast kristlig.
Herr W. säger vidare, att jag felaktigt uppgivit antalet av dem, som förra sommaren hämtade vatten från prästgårdsbrunnen. Jag svarar, att jag icke räknat dem utan angav efter uppgift. Har i år fått veta, att antalet noga räknat var 62 personer förra sommaren och 184 nu i somras (militär var förlagd där). Men tänk, om det var 61 i fjol och 167 i år! Då göres väl ett nummer av det också.
Icke heller har jag påstått, att nämnda brunn ligger nära myren. Hade den så gjort, skulle den icke behövt att så hårt anlitas, enär brunnarna där ha väl med vatten. Jag ville blott framhålla, att det är ont om vatten i Kräklingbo om somrarna, och att man därför måste vara rädd om de vattentillgångar, som finnas. Prästgårdsfamiljen måste ju ock i somras taga vara på allt regnvatten, då brunnen var så hårt anlitad. Likaså skulle ingen fått saltvatten i sin brunn vid fördjupning, säger hr W. Det hörde jag dock bestämt i fjol och nu återigen i år. Det förvånade mig, men det visar, att man måste gå varsamt fram med utdikningarna i socknen. Varför säger hr W., att jag påstått, att Nygårdsmyr var en vattenreservoar för hela östra Gotland? Hr Wiman måste ha mycket livlig fantasi. Man bör icke på det sättet förvända saker och ting.
Jag förstår likväl gott hr W:s bitterhet, då han röner motstånd i sina planer.
Det är dock så i livet, att man måste taga hänsyn även till andra. Så blir det mothugg. \’Hr W. skall visa, att han förmår driva igenom den här saken. Säkert är det dock icke att han lyckas, men det är möjligt. Dock skulle jag nu till slut vilja rikta en allvarlig vädjan till honom att avstå från sin föresats, som väckt så mycket bekymmer i orten. Det är minsann bekymmersamt nog ändå i dessa tider.
Adrian Kronqvist.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253

J. ERIK SILTBERG.

\"\"

Visby tel. 991 och 544.
Hemse tel. 99.
Fårösund tel. 54.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253

110 dödades vid första anfallet mot Patras.

Grekiska flyget angriper italienska trupper.
Athen, 31 okt. (TT från Reuter.) Tre grekiska bombplan utförde på onsdagen ett låganfall med kulsprutebeskjutning mot de italienska trupper som skulle förstärka ställningarna i västra sektorn på nordfronten. Samtliga plan återvände men ett var fullständigt genomborrat av kulor, och en av piloterna var allvarligt sårad. .
Patras utsattes för fem fientliga flygangrepp på onsdagen men endast ett offer krävdes, då större delen av befolkningen evakuerats. Offren för måndagens raider uppgå till 110 dödade och 300 sårade.
Storbritannien har redan för att uppfylla sitt löfte vidtagit anstalter för att täcka kostnaderna för mobiliseringen och anskaffa bränsleförråd åt försvarsmakten.

Grekerna skola hålla ställningarna till varje pris.
Framskjutna avdelningar tillbakadragna. — Inga lokala framstötar.

London, 31 okt. (TT.) Reuters specialkorr. i Saloniki meddelar att de senaste rapporterna från den macedoniska sektorn på gränsen till Aftisilen Bilätta, att de grekiska linjerna äro intakta, ehuru några framskjutna avdelningar dragits tillbaka. Italienska alpjägare befinna sig i denna sektor. Bortsett från sporadisk artillerield, tydligen i avsikt att exakt utröna de grekiska ställningarnas läge, ha italienarna icke inlett några större anfall.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253

Flygangreppen i går mot sydöstra England.

Dock icke angrepp i större skala.
London, 31 okt. (TT.) Fientliga flyganfall företogos natten till torsdagen men begränsades i huvudsak till Londonområdet och sydöstra England. Några bomber fälldes även i Midlands. Flygverksamheten försiggick icke i stor skala. Skadorna och offren voro icke stora.
Officiellt meddelas att de brittiska bombplanen natten till torsdagen anfallit kanalhamnarna och mål i västra Tyskland.

Italienarne sända torpeder i Gibraltars hamn.
Försöket misslyckades, rapportera engelsmännen.

Gibraltar, 31 okt. (TT.) Italienska marinofficerare sökte på onsdagen förgäves förstöra fartyg i hamnen genom en speciell anordning.
En torped exploderade utan att vålla några skador i hamninloppet, och en annan kom in på spanskt område där myndigheterna togo hand om den.
Gibraltars försvar har förstärkts med ett stort antal kanoner. Klippan är skyddad för alla angrepp från land eller sjösidan. I händelse av anfall tror man att garnisonen kan hålla ut under avsevärd tid.

Brittiska flyget aktivt i Afrika.
Kairo, 31 okt. (TT.) Det brittiska flyget utförde i tisdags talrika raider och spaningsflygningar. I Berna fälldes sprängbomber, I Ghazala, Tobruk och Sollum anställdes skador på kaserner, bränder uppstodo m. m.

29 flygplatser bombade av engelsmännen.
London, 31 okt. (TT.) Flygministeriet meddelar att natten till onsdagen sammanlagt 29 aerodromer anföllos i Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike. TI 14 av dem uppstod eld. Bland andra bombardemang märktes en fullträff på en bro i Stralsund.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253

Stadt har fått ny festvåning.

Konstnären Curt Wiberg har trollat.

\"\"
Stora festsalen.
\"\"
Inre salongen.

Förliden vinter var som bekant ganska sträng för våra breddgrader och det hände litet varstädes att vattenledningar fröso. Till och med värmeledningsrör fröso sönder för den delen, men det berodde kanske mer på frånvaron av bränsle än den rådande skarpa kölden. Emellertid råkade även stadshotellet ur för malören att ett vattenrör sprang och en översvämning blev följden. Det var närmast festvåningen som blev utsatt och skadad. Inget ont som inte har något gott med sig — tack vare vattenskadorna beslöt hotellbolaget att realisera ett gammalt önskemål om renovering av festvåningens huvuddel, stora salen och de två rum, som ligga i linje med denna. Och man hade tillgång till konstnärligt smakråd, som nu också lyckats smidigt och vackert omsätta hotelledningens önskemål och intentioner i ett resultat, som man närmast skulle vilja kalla för trolleri.
När man säger att stadshotellets festvåning blivit omgjord utan ombyggnadsarbeten, så tycker man i förstone, att då skall det väl icke vara mycket att göra där. Men den nya gestalt, vari etablissementets festivitetssvit nu framträder bär vittne om vad en kunnig fackman kan åstadkomma. Konstnären Curt Wiberg är gammal bekant i Visby. Han har här utfört en lång rad arbeten sedan den tid konstnären Yngve Lundström började en konstnärlig renovering av våra publika lokaler, särskilt Snäckgärdsbaden och stadshotellet (Gillestugan), Ångbåtsbolagets kontor etc. Mycket av vad under denna tid kom till stammar från hr Wibergs hand och från senare år. kan nämnas hans restaurering av stadshotellets klubblokal (gamla tredjeklassen), som i smakfull inredning och originell dekorering blivit en trevlig samlingsplats. Är det för övrigt någon som tänker på att den del av Gillesstugan, som – ligger närmast utanför Hansarummet, är en gammal gränd, som här gick fram mellan två fastigheter. Nu är den infogad i hotellets matsalskomplex och har hr Wiberg att tacka för sin varmröda dekor.
I detta sammanhang kan nämnas, att konstnären, som i de svenska konstnärernas deltagande i dekorerandet av Sveriges paviljong på New Yorks Expo, för sin del utförde en väggdekoration, just i dagarna fått meddelande om att denna väggdekoration förvärvats från utställningen av ett svenskt universitet i Amerika och sålunda kommer att stanna där borta.
Vad har då utförts i stadshotellets festvåning efter denna blivit så förvandlad? — Det är på sätt och vis den gamla kända våningen men ändå en ny interiör, och första chocken får man redan i entrérummet, som nu presenterar sig nytapetserat i rött med nya gardiner, kristallkrona i stället för den gamla tunga skllampan samt till och med den stora spegeln finurligt omgjord i stil med inredningen.
Stora salen har fått nya tapeter i guld, kristallkronorna ha bibehållits men värmeelementen under fönsterna ha dolts bakom trägaller, som i utformning och färg gå igen även i smårummen. Det stora fula elementskåpet till höger om absiden i salens norra ände har borttagits och tryckts ned under panelen nedtill. Det stora fula ventilationsgallret till vänster om absiden har försvunnit men ändå har man en känsla av att lokalen är luftig och väl ventilerad. Upptill runt salen har konstnären nämligen lagt en fris med runda medaljonger, som illusoriskt verka genombrutna och i en av dessa i norra väggen har ventilationstrumman inpassats.
I absiden satt förr i världen en underlig målning med några nakna figurer i problematiskt plastiska ställningar. Målningen avlägsnades för några år sedan men nu ha väggfälten åter fyllts och detta på ett synnerligen lyckat sätt. De begränsas och skiljas åt med pilastrar av trä och fälten ha försetts med blomsterdekorationer: gotländska blommor. Där står blåelden och akvilejan, rosen och salivian och …
ja, det hela blir till en veritabel sommarbukett ur vår gotländska flora.
Sakkunskapen har hjälpt till att leta fram specifikt gotländska blommor och samlingen är ännu inte komplett.
Absiden, där som man kanske minnes förr fanns en musikestrad, begränsas på sidorna med blågröna draperier och har upptill försetts med gulaktiga stavlampor, som dolda belyser målningarna.
Träder man så in i första salongen märker man först att väggarna fått gråblå tapeter i bredrandiga mönster, armaturen än ny, de gamla fyra små kristallkronorna ha ersatts med en enda av mattglas i originell blomliknande utformning. De gamla kronornas minnesmärken ha camouflerats med målade rosetter.
Den innersta salongen eller om man så vill den yttersta, har hållits i guldbrunt och själva alkoven längst i norr har på något sätt gjorts intimare den väntar nästan på bröllop. I båda salongerna har parkettgolv och nya mjuka mattor inlagts, särskilt fäster man sig vid en vacker matta i vitt och gråbrunt i alkoven.
I stora festsalen har parkettgolvet nyslipats. I alla tre lokalerna ha möblerna omlackerats — färgen på såväl dessa som träinredningen är hållen i gråbeige. Alla möbler ha omklätts och att färgerna i möbeltyg, gardiner och inredning harmoniera behöver väl icke särskilt understrykas. Konstnären har lyckats uppnå ett särdeles vackert helhetsintryck, lokalerna ha blivit festliga men samtidigt hemtrevliga.
Ifråga om omklädnaden av möblerna liksom gardinuppsättningarna har tapetseraremästare Emil Ohlsson utfört ett förstklassigt och gott arbete.
Stadshotellets festvåning är ju praktiskt taget stadens enda festivitetslokalitet och det är därför glädjande att stadshotellets-ledning trots tidens ondska och bekymmer velat kosta på denna renovering, som ju kommer allmänheten till godo i form av trevliga lokaler vid fester och högtidligheter. Konstnär Wiberg är också att gratulera och vi tro att det omdöme vi här ovan lekmannamässigt tillåtit oss uttala, också kommer att bekräftas av allmänheten.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253

Jordfästningar.

Till den sista vilan fördes i går stoftet efter f. chauffören Alfred Kristiansson härstädes. Jordfästningen förrättades i Östra gravkapellet av pastor F. E. Holmedal, som även höll en dödsbetraktelse. Stunden omslöts av psalmerna 567:2 och 599: 5—6, varjämte kantor Karl Bandelin utförde sorgemusik på orgeln. Gravsättningen ägde rum på Norra kyrkogården. En vacker blomstergärd hade ägnats den bortgångnes minne.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253

Dödsfall.

I tisdags avled f. hemmansägaren Olof Petter Bergström, Klinte i Boge, i den höga åldern av 89 år. Han var i sin krafts dagar en intresserad kommunalman och var bl. a. kyrkovärd. En synnerligen dugahde lantbrukare och som människa vänsäll och präktig efterlämnar den gamle hedersmannen minnet av en gute av den gamla stammen. Närmast sörjes han av en svärson, lantbrukaren Oscar Widén, samt en broder.
— Sveriges hantverksorganisations reseombudsman Allan Åberg avled på tisdagen i Stockholm i en. ålder av 46 år.
Den bortgångne inträdde i hantverksorganisationens tjänst som reseombudsman 1 februari 1938. Han hade redan hunnit med att besöka de flesta av de till organisationen anslutna 350 hantverksföreningarna och att medverka vid bildandet av ett 30-tal nya sådana. Han har tillfört organisationen inemot ett 1,000-tal nya medlemmar. Genom . den verksamhet, som han tidigare under många år utfört 1 egenskap av sekreterare i Småland-Blekin&e hantverksdistrikt och i Karlskrona hantverksförening var han väl förtrogen med hantverkets mångskiftande problem, vilket var av stor betydelse för hans fortsatta gärning mom den vwvidsträcktare kretsen i hantverksorganisationen. Närmast sörjande är maka, född Holgersson.
Inte minst bland hantverkare här på Gotland var han känd och välkänd genom besök hos de olika föreningarna bl. a. såsom föredragshållare.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 Oktober 1940
N:r 253