Månad: juni 2021

Publicerat

Armasjärviofttren föras hem på torsdag.

\"\"
Några bilder tagna vid Armasjärvis strand
i de tidigaste morgontimmarna efter katastrofen. Det är räddningsmanskapet,
som dirigeras ut på sjön att söka, och pontonerna, som gå ut.

Noggranna undersökningar av olycksfärjan.
Armasjärvi. (TT.) Olycksfärjan togs upp på land på måndagsmorgonen, och fyra ingenjörer hålla nu på med en noggran undersökning av den. I samband med olyckan studerar man även den juridiska sidan av saken, framhåller överstelöjtnant Häger. Det är flera förordningar och vägstadgar som måste genomgås. I detta sammanhang påpekar överstelöjtnanten det egendomliga i att vid färjstället saknas några som helst anslag om förordningar som bruka gälla vid. dessa trafikmedel. Likaså saknas belysning både vid tilläggsplatsen och på själva färjan, något som givetvis måste ha bidragit till att försvåra räddningsarbetet. Området är nu delvis spärrat för att undersökningarna skola kunna pågå obehindrat.
Om torsdag sker hemtransporten av de omkomnas stoft från Armasjärvi, där sorgegudstjänsten hålles kl. 10. Några anhöriga till de omkomna ha ännu icke anlänt till Armasjärvi. Förläggningsförhållandena äro mycket besvärliga, varför det blir svårt att ta emot några resande.
Tanken på att uppföra ett minnesmärke på platsen för denna den största katastrofen 1 modern tid i vårt land har förts fram, upplyser överstelöjtnant Häger slutligen. Man undersöker redan hur planen skall kunna realiseras.

\"\"
Några av de förolyckade vid Armasjärvikatastrofen.
Fr. v. KR. G. Thurfjell, Ersnäs, H. Salomonsson, Lappträsk, Folke
Hessel, Svartvi, L. F. Å kerdal, Haga, K. H. Asplund, Ideå, I. Kårtensson,
Nordingrå, S. B. Persson, Kvistleby, R. L. Abrahamsson, Björkelund,
R. A.J. Södergran, Lycksele, E. R. Eriksson, Myckelgensjö, K. M.
Pettersson, Ånäset, och P. G. Anderss on, Kåge.

Var färjan gisten?
Även måndagens bärgningsarbete kröntes med framgång, i det man hittade ytterligare två av de omkomna, nämligen Domeij och Tjärnström. Nu återstå fyra döda att bärga.
Det är ett mycket krävande arbete som bärgningsmanskapet utfört, framhåller överstelöjtnant Häger på måndagskvällen. Vattnet har nu blivit mycket kallt och sjöns botten är synnerligen dyig. Ingenjörstrupperna ha bärgat de flesta av de omkomna genom sina draggningar.
En teori som framförts angående orsaken till olyckan är, att färjan skulle ha varit gisten ovanför den vanliga vattenlinjen, så att den börjat taga in vatten genom sprickorna ovan denna linje när färjan blivit mer belastad än vanligt.

En lång likfärd.
Inbjudna till sorgehögtidligheten i Armasjärvi äro landshövding Hansén och biskop Jonzon, meddelar försvarsstabens pressdetalj. För att värdigt hylla minnet av de omkomna hålles sorgegudstjänst omedelbart före stoftens hemförande från Armasjärvi kl. 10 på torsdagsmorgonen. Själva platsen för sorgegudstjänsten är ännu ej bestämd, men en musikkår skall medverka.
Med bilar föras sedan stoften till Övertorneå station och därifrån med järnväg över Karungi till Boden. Paradering av truppförband sker vid såväl Armasjärvi som på vissa platser längs sorgetågets väg. Det manskap som kommenderats som bärare åtföljer stoften från Armasjärvi till Boden.
Under sorgetågets förflyttning kommer även åminnelsehögtidligheter att hållas bland de förband i trakten, vilka icke delta i paraderingen.

Konungen skänker 1,000 kr. till de efterlevande.
Stockholm. (TT.) Konungen har tillställt chefen för Övre Norrlands trupper 1,000 kr. som gåva till de anhöriga till offren vid Armasjärvi. Svenska vägaktiebolaget har genom sin verkställande direktör. .kapten. Sven, Erikson, Stockholm, även skänkt 1,000 kr. för samma ändamål.
Ett vackert och efterföljansvärt exempel på det militära kamratskapet har visats av befäl och manskap vid en artilleriförläggning i Övre Norrland. Så foct man fick meddelandet om tragedien vid Armasjärvi igångsattes en insamling till de omkomnas efterlevande och redan nu har en ansenlig summa tecknats. När insamlingen avslutats skall beloppet ställas till rikskommitténs förfogande.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251

Publicerat

Dödsfall.

På epidemisjukhuset har köpmannen Verner Pettersson, Visby, avlidit i en ålder av 41 år. Han hade varit inkallad till militärtjänstgöring och insjuknade för fyra månader sedan. Den avlidne efterlämnar som närmast sörjande maka och barn samt föräldrar och syskon.
— I en ålder av endast 22 år avled i går Ingrid Pettersson, Ljugarn. Den bortgångna, som lidit av ohälsa i ett par års tid, var en synnerligen sympatisk ung flicka, som vunnit många vänner, vilka nu känna saknaden tungt. Den i sin ungdoms. vår bortryckta sörjes närmast av föräldrar, lantbrukaren Emil Pettersson, och hans maka, samt bröder.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

På sin sextioårsdag i dag har fru Sia Gyberg, Hangvar, varmt hyllats med bl. a. blommor och telegrafiska lyckönskningar. Förutom mängder av blommor från enskilda vänner fick hon av kyrkliga syföreningen mottaga ett silverfat med tårta samt blommor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251

Publicerat

Åttio år.

\"\"
Henrik Munthe.

Åttio år fyller om fredag den 1 nov. en av de mera bemärkta fastlandsgutarna, nämligen professor Henrik Munthe, Stockholm.
Henrik Munthe är född i När, avlade studentexamen i Visby 1882 och studerade sedan vid Uppsala universitet, där han blev fil. kand. 1885, fil. lie. 1889 och fil. doktor 1892. Redan då hade han hunnit få stadgat rykte som en framstående vetenskapsman genom sina geologiska arbeten. Bl. a. fastställde han att den s. k. Ancylussjön, d. v. s. Östersjön och Bottniska viken, under ett skede efter istidens slut utgjort en insjö med sött vatten.
Sinå upptäckter av Ancylussnäckan på Gotland publicerade han i en avhandling år 1887.
Under åren 1890—96 var Munthe amanuens vid mineral-geologiska institutionen i Uppsala, från år 1892 docent vid Uppsala universitet och åren 18941907 t. f. professor därstädes. Han utnämndes år 1899 till statsgeolog och år 1917 tilldelades han professors namn, heder och värdighet. Befattningen som statsgeolog innehade han till år 1926, då han beviljades avsked med pension.
Som banbrytande vetenskapsman å geologiens område har ham tillhört våra främsta, varom också flera framstående vetenskapliga utmärkelser vittna. I stor utsträckning ha hans forskningar varit inriktade på Gotlands geologi, och även på annat sätt har hans intresse för fosterön tagit sig starka uttryck. Som naturvän har han utfört ett entusiastiskt arbete inom naturskyddsrörelsen och icke minst för att rädda gotländsk natur undan förstörelse. Han tillhör också Gotlandsfondens nämnd, och bland gutarna i huvudstaden har han intagit en bemärkt ställning.
I en lång följd av år har han varit bosatt i Djursholm, tills han i fjol flyttade in till Stockholm. Sitt nionde decennium passerar han med till synes ominskad andlig vitalitet och en fysisk vigör, som många yngre kunna avundas honom. Ännu så sent som i fjol utgav han en geologisk avhandling och har för övrigt mera privat hållit på med en hel del geologiska utredningar under de senare åren.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251

Publicerat

Duktig räddningsbragd av Endretös.

Räddade yngre broder från att drunkna i brya.
— Gossen hade sjunkit ned i dyn.
Trenne syskon, barn till lantbrukaren Arvid Pettersson, Fjälls i Endre, spelade huvudrollen i följande händelse, som i lördags utspelades ett stycke från Fjälls gård. Då omständigheterna kring det hela peka på, att här en vacker räddningsbragd utförts, är saken värd att komma till offentligheten.
Två minderåriga söner till Arvid Pettersson i åldern 8 resp. 4 år, befunno sig ute i gårdens marker. Då de sprungo omkring och lekte i hagen råkade av någon anledning den äldre gossen, Tore, gå ner sig i en brya, och under försöken att ta sig upp sjönk han istället allt djupare ned i dyn. Den lille fyraåringen, som heter Bengt, kunde givetvis icke göra någonting för att själv bringa brodern hjälp, utan skyndade allt vad hans små ben förmådde att uppsöka en äldre syster, 16-åriga Ingrid Pettersson, som arbetade på en åker ett gott stycke från bryan. När Ingrid kom rusande till olycksplatsen såg hon till sin fasa, att brodern Tore sjunkit så djupt ned i bryan, att endast håret syntes över vattenytan. Utan att tänka på den risk hon själv utsatte sig för, begav hon sig ut i bryan och lyckades, egendomligt nog utan att själv dragas ner i dyn, så småningom få upp den till synes livlöse brodern på stranden. Obekant med hur livräddning med konstgjord andning tillgår, började hon emellertid ruska brodern för att försöka få ur vattnet ur honom. Dessförinnan hade hon tillsagt fyraåringen att springa efter hjälp, och då en äldre broder till syskonen, 19-årige Klas Henrik, skyndsamt kom till stället, hade Ingrids ansträngningar att få liv i Tore krönts med framgång. Det första han yttrade till systern när han kom till medvetande var:
— Vad du dunkade mig i ryggen.
Gossen var ännu icke vid full sans och hans ansikte var alldeles uppsvällt när han av den äldre brodern bars hem. Efter lämplig vård kryade han emellertid snart på sig.
Det var en vacker räddningsbragd, som Ingrid utförde genom att rädda sin bror undan en säker död. Men hon torde få dela äran med lille Bengt, som förstod att i rätt tid tillkalla hjälp. Det är för övrigt inte första gången den lille pysen visat en ovanlig rådighet för sin ålder och därigenom lyckats rädda en annan gosses liv. Vid ett tillfälle, då Bengt lekte på en granngård, hade en pojke ramlat ned i en brunn, och Bengt sprang genast efter gossens fader. Denne kom också lagom för att rädda sin son från drunkningsdöden i brunnen.
Tore kom undan äventyret med blotta förskräckelsen, men systern Ingrid har ådragit sig en liten förkylning efter det kalla och otrevliga badet och måst intaga sängen. Det är dock att hoppas, att den duktiga flickan snart skall vara på benen igen.
Det torde vara skäl i att närmare utreda, huruvida inte en belöning i någon form skulle vara motiverad för den vackra räddningsbragd, som här utförts. Visserligen kan det tyckas, som om glädjen över att ha räddat en broder till livet är belöning nog, men en uppmuntran, från t. ex. en offentlig institution, Synes-Ooss i detta fall vara välmotiverad.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251

Publicerat

Hur blir vädret ?

\"\"

Oförändrad väderlek.
Utsikter: Måttlig till frisk nordvästlig bris, vridande mot sydväst. Uppehållsväder och ingen större temperaturändring.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251

Publicerat

Landsbygden. Bunge.

BUNGE.
Kyrkostämma hölls i söndags med Bunge församling under prosten A.
Hedvalls ordförandeskap. Den uppgjorda staten godkändes och en utdebitering för kyrkan med 80 öre fastställdes. Kyrkorådet hade påpekat behovet av anslag för möbler och telefon till pastorsexpeditionen i Fårösund och stämman beslöt att denna utgift skulle påföras pastoratskyrkokassan.
Omedelbart därefter hölls pastoratskyrkostämma, vilken även den leddes av prosten Hedvall. De uppgjorda statförslagen fastställdes enligt förslagen. Stämmorna voro fåtaligt besökta.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251

Publicerat

Landsbygden. Rone.

RONE.
Ordinarie sammanträde med kommunalfullmäktige hölls den 28 okt. Följande uttaxeringar bestämdes: För kommunalkassan 5 kr. pr skattekrona, för fattigvårdskassan 1:70, för barnavårdskassan 1 :97 och för skolkassan 5:50. Kommunalnämnden hade för skolkassan föreslagit en uttaxering av 4:50, men fullmäktige följde folkskolestyrelsens förslag. Den totala uttaxeringen för kommun och församling torde komma att belöpa sig på nära 17 kr. pr skkr. Skogsaccisen bestämdes till 2:50.
Uppbördsstämmorna hålles nästa ar på samma tider som i år, alltså i mars och oktober. Räntan på Cramérs donationsfond fonderas för kommande behov. Vidare beslöts prenumeration av Post- och Inrikes tidningar samt ett ex. av Pensionsförsäkringar. Landstingets förvaltningsutskott hade utsänt förslag till tandvårdens ordnande, och fullmäktige beslöt tillstyrka detta. Förslaget innebär, att Rone tillsammans med Eke, Alva och Sudrets socknar skall bilda ett ”tandvårdsområde” med tandläkare i Havdhem.
Kommunalnämnden hade föreslagit att inköpta inventarier till den för ett år sedan beslutade bastun skulle försäljas till När för en summa av 800 kr.
Som bekant beslutade fullmäktige i somras att t. v. inhibera bastubygget trots att tomten inköpts och grunden blivit färdiggjuten. Fullmäktige beslöt med 11 röster mot 7 att försälja inventarierna.
Vidare beslöts, att ingå till länsstyrelsen med anhållan att få bilda egen kristidsnämnd fr. o. m. den 1 jan. 1941. Till överförmyndare omvaldes nämndeman Axel Wahlby med Karl Pettersson, Gerete, som suppl. Likaså omvaldes revisor med suppl. för granskning av vårdhemmets och polisdistriktets räkenskaper. Till brandstodsvärderingsmän valdes Gustav Ulmstedt och Bertil Simander.\” Att granska I. O. G. T:s och S. L. U:s studiecirklars räkenskaper omvaldes målarmästare Mathias Andersson med Josef Nilsson, Ogges, som suppl.
Vid extra kommunalstämma samma dag valdes nämndeman Axel Wahlby till ombud vid tingshusbyggnadsskyldiges sammanträde.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 oktober 1940
N:r 251