Månad: juni 2021

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

AIK vann pokalen i Allklubbars
112 startande. – Dött lopp mellan toppmännen.
Det blev AIK som hemförde det av dir. Sundström uppsatta vandringspriset för tävlan mellan Gotlands samtliga orienteringsklubbar, men det skedde först efter en spännande uppgörelse med huvudkonkurrenten VIF, som låg mycket väl till i början. Vid tävlingen inträffade den sällsyntheten att både de bästa orienterarna för dagen, Bernhard Pettersson, AIK, och Gösta Löfkvist, VIF, nådde exakt samma tid, 1,32,55. Banan gick i Stenkyrka med start vid den natursköna Ihreviken i Hangvar och mål vid Stenkyrka skyttepaviljong. Banan mätte c:a 11,7 km. och hade sex kontroller, vilket torde vara det mesta som förekommit i tävlingar på Gotland.
Resan med gengasbussarna gick som nämnts till Ihre gård i Hangvar och starten hade förlagts till de vackra skogssluttningarna invid Ihreån och nere under de stora klintarna, som ligga på vägen ned till viken. Startplatsen låg 300 m. väster om vattenkvarnen, dit löparna fördes efter en liten snitzling från vägen. Frågan var nu om banan skulle gå över till Stenkyrka eller tvärs över landsvägen och ut åt Elinghemsmyren till. Det blev det förstnämnda och kontroll nr 1 låg vid nordspetsen av träsket 1,300 m. S andra n i Snipklint. Andra kontrollen låg vid östra kanten av det öppna fältet vid us i Grausne norra, tredje utgjordes av ödetorpet 100 m. norr au i Grausne södra, den fjärde nordspetsen av jordhöjden 300 m. söder n i Ringvide, den femte låg på vägen där denna skär västra kanten av höjdsluttningen 1,000 m. SO Stenkyrkehuks fyr och den sjätte låg vid nordspetsen av höjden 800 m. NV punkten 50,1. Målet låg vid Stenkyrka skyttepaviljong 300 m. söder sockengränsknäet NV punkten 51,2.
Till första kontrollen var det jämn och likformig skogsterräng och; det fordrades att man Var en smula försiktig där, då det var mycket ont om hållpunkter, till andra kontrollen däremot gällde det att bara hårdköra. Ödetorpet var också lätt att hitta, men missades icke desto mindre av flera storlöpare. Fvran var ganska marig och vid den femte var det rätt gott om vägar att välja på. Skärmen stod vid vägen till fyren och för den som samtidigt sökte efter telefonledningen så var det en enkel sak att komma rätt. Terrängen mellan femte och sjätte bestod av åsar och myrar och det fanns därför goda möjligheter att bli ordentligt blöt, därtill var det svårorienterat då kartan till en del var ofullständig. Den senare hälften av banan var tungsprungen på grund av vätan i markerna men f. ö. betecknades den som intressant och lagom krävande. Det var liksom vid DM Sven Nordberg och Stig Kuhlau som klarat av detta viktiga uppdrag till allmän belåtenhet.
Av de 147 anmälda uteblevo inte mindre än 35 och av dessa voro 18 från 118, vilket synes vara ett väl kraftigt manfall redan från början. Men 112 startande är likväl en vacker siffra, som endast överträffas av AIK:s och Allehandas korporationstävlingar.
Starten gick med en minuts mellanrum och började kl. 10. Sedan ett tjog löpare släppts i väg förflyttade vi oss pr buss till målet, där arrangörerna riggade upp radio för landskampen samt ordnade med utspisningen och mottagningen av de tävlande f. ö.
Kl. 11,45 dök första man upp i buskarna, det var Arne Pettersson, VIF med nr 14 och 10-15 meter efter sig hade han Gösta Löfkvist, VIF, med nr 29. Det blev en utmärkt tid för Löfkvist på 1,32,55 och en god början på VIF:s lagplacering, då även tredje man i mål, Eifel Rosendahl, tillhörde denna klubb. Fem minuter efter Löfkvist kom emellertid Bernh. Pettersson, AIK, och eftersom han startat som nr 34 så skulle tiden bli ungefär lika, ja, den blev exakt lika. Två av de bästa på ,samma tid – skulle någon slå dem? Man trodde att AIK:s Löfquist skulle slå VIF:s denna gång, men hans tid gick ut kl. 12,30. Två min. senare kom han dock in i mål och blev alltså ytterligare en gång slagen med några minuter av sin namne.
Nu gällde det att räkna på lagpriset. AIK hade två man på fina tider. VIF hade Löfkvist och Arne Pettersson. Utslaget föll mot slutet av tävlingen då Ture Fohlström och Georg Johansson i AIK löpte in på 1,34 resp. 1,44 och därmed säkrade segern åt sitt lag. De militära deltagarna gjorde i denna tävling en stark insats och hade en mycket jämn inbördes kamp. 1 18 blev bäst och kom på tredje plats men A 7 var endast fem minuter efter. Fänrik Benckert, A 7, var en av de fem som nådde under 1,40. KA 3 hade två man bland de tio bästa men sedan sprack laget betänkligt, pålitlige Kronlund, som var elfte man i DM, blev nu nr 54.
Problemet om vem som skulle räknas som individuell segrare löstes på ett behändigt och populärt sätt av Löfkvist, VIF, som avstod förstaplatsen till sin äldre kamrat Bernhard Pettersson. Den förre hade förlorat över ett kvart på att leta efter ett par kontrollanter medan Benne \”spikade\” samtliga genom att löpa försiktigare och noggrannare. Löfquist, AIK, försatt sin segerchans redan vid första kontrollen, som han letade efter i tio min., det hjälpte inte att han sedan gick 2,000-m:s-sträckan till andra på nio min. Ture Fohlström gjorde åter en god tävling och kan väl näppeligen undvaras i budkavlelaget – gårdagens tävling blev på sätt och vis en uttagning till nästa söndags stora slag. Olle Johansson, Gute, sjunde man, ställde upp utan löpträning, men hittade perfekt i stället. Gute i övrigt kom långt i skymundan, då de bästa pojkarna voro borta på annat håll.
I VIF startade två Stenkyrkabor, men de hittade inte nämnvärt bra i sina hemtrakter, ty en måste bryta, då han gick från första till tredje direkt och den andre blev 82:a man av de 88 som fullföljde. Bland dem som bröto märktes juniorsegraren från DM, Bertil Lindfors, AIK, och Magne Malmberg, AIK.
Vid prisutdelningen riktade K. A. Booberg några erkännande ord till VIF:s Löfkvist och tackade Norberg och Kuhlau för den goda banan. Jupither i VIF tackade deltagarna för det intresse de visat tävlingen och utbringade ett fyrfaldigt leve för orienteringen. AIK fick mottaga den ståtliga pokalen fylld med blommor och varje man fick silverplaketter, VIF:s lag fick bronsmedaljer. 18 pris utdelades för de individuella prestationerna.

Prislistan:

  1. Bernhard Pettersson, AIK, 1,32,55, 2. Gösta Löfkvist, VIF, 1,32,55, 3. Gösta Löfquist, AIK, 1,34,40, 4. Thure Fohlström, AIK, 1,34,55, 5. Fänrik Benckert, A 7, 1,39,40, 6. 515/1 Olsson, KA 3, 1,41,03, 7. Olle Johansson, IF Gute, 1,44,48, 8. Georg Johansson, AIK, 1,44,58, 9. John Eklund, VIF, 1,45,20, 10. Fänrik Petersen, KA 3, 1,45,27, 11. B. Lundell, 1. 18, 1,45,42, 12. Arne Pettersson, VIF, 1,45,55, 13. Furir Viderström, A 7, 1,46,03, 14. R. Ebbsjö, 1. 18, 1,46,16, 15. Albin Ingmansson, A 7, 1,46,57, 16. Ede Magnusson, AIK, 1,48,05, 17. S. Karlsson, 1. 18, 1,48,26, 18. 901 Fransson, A 7, 1,49,38, 19. S. E. Lundstedt, 1. 18, 1,49,53, 20. Olle Andersson, VIF, 1,49,53, 21. Erik Olsson, VIF, 1,50,38, 22. Eifel Rosendahl, VIF, 1,51,25, 23. Gustaf Karlsson, VIF, 1,51,37, 24. T. Dahlgren, 1. 18, 1,52,22, 25. 328/6 Lundquist, KA 3, 1,52,35, 26. A. Gardelius, VIF, 1,55,38, 27. Hans Nordin, Slite IF, 1,55,57, 28. Ivar Klang, 1. 18, 1,57,15, 29. K. Larsson, 1. 18, 1,57,42, 30. B. A. Pettersson, AIK, 1,57,49.

Lagtävlingen:

  1. AIK, 8,15,33, 2. Visby IF, 8,44,41, 3. 1. 18, 9,02,39, 4. A 7, 9,07,48, 5. KA 3, 9,39,16, 6. VIF II, 9,46,08, 7.1 18 lag II, 10,53,45, 8. AIK II, 11,09,25, 9. Slite IF, 11,30,54, 10. IF Gute, 11,37,52.
    Över 1,500 riksorienterare på Gotland.

Livlig tillslutning också i går. – Borgmästaren löpte prickfritt.
Riksorienteringens sista söndag samlade ett stort antal deltagare liksom vid föregående tillfällen och arrangemanget synes ha varit verkligt populärt. Av hittills ingångna rapporter framgår att 1,549 personer på Gotland ha avlagt godkända prov i riksorienteringen, men då saknas ännu uppgifter från A 7 och två fältposter och KA 3:s siffra har angivits såsom ungefärlig till 300 deltagare. Definitiva siffror komma att lämnas under veckan.
I Visby startade 122 deltagare och av dessa blevo 117 godkända, dihav 70 herrar och 47 damer. Starten för banan gick vid Katrinelund och sedan gick den i en bäge österut och sedan ned till förra söndagens mål vid Skrubbshage. Det var även denna gång flera spänstiga herrar och damer i 40-50-åren som deltogo och bland dem märktes borgmästare H. Löwenberg, som klarade kontrollerna prickfritt och löpte banan på den fina tiden 1,01. Bankvaktmästare J. Ahldow med fru, köpman Jöns Lundberg, artist Ture Carlsson samt hrr E. Johansson, H. Öström och John Ahlberg, den sistnämnde 51 år och äldst i Visby för dagen, kunde ståta med godkända prov. Fru Mehler kom igen också denna gång och sprang prickfritt på utmärkta 1,15. Bra gjort vid 49 år.
Snabbast för dagen var Mats Vesterberg med 44 min samt Åke Persson med 46 min. Bästa dam var Dagny Larsson med 52 min. och därnäst systern Rut Larsson med 55 min.
Allmänna meningen var den att banan nu var något svårare än förra söndagen, triangelmärket på Hällarne beredde en del svårigheter och kontroll 4 var heller inte särskilt lätt.

De i går rapporterade proven äro följande.
start. godk. herrar damer
AIK 122 117 70 47
Stånga 32 32 31 1
KIK 110 104 104 –
Slite 46 46 35 11
Levide 29 29 28 1
Hemse 38 35 25 10
Ö. F. 0. 88 87 87 –
Fp 18203 77 70 70 –
\” 18124 92 92 92 –
\” 28332 71 52 52 –
\” 18131 38 37 36 1

Stockholm, 21 okt. (TT.) Riksorienteringen för alla avslutades på söndagen på över 600 hemmabanor i landet. Trots tävlingsorienterarnas egna stora arrangemang deltogo omkring 20,000 män och kvinnor i provet. Sammanlagt ha cirka 90,000 personer varit med i detta friluftsfolkets beredskapsprov.

Kvällsorientering.
anordnas i morgon kväll av Visby IF. Banan går i närheten av Visby och är c:a 7 km. lång. Samling sker vid Söderport kl. 18,30. Karta, Visbybladet eller Armens förläggningsorter. Startavgift 50 öre. Alla intreserade äro välkomna.

Nytt stort nederlag för VIF. AIK leder Div. I utan poängförlust.
Gotlandsfotbollen avverkade åter en omgång i går och i Div. I spelades två matcher, där utgången blev den väntade, d. v. s. segrar för AIK och A 7. VIF tycks alldeles ha fallit ihop sedan Viktor Petterson lämnade sin plats på vänsterinnern och fick åter ett kraftigt nederlag på halsen med 5-2 mot A 7. Det stod 3-1 i halvtid och A 7 var överlägset även efter pausen då Lundh fick resignera för en straff och ett skott av vänsterinnern. VIF-centern reducerade mot slutet till 5-2. Matchen bjöd inte på något av intresse, därtill var överlägsenheten alltför markant.
I Slite utkämpade hemmalaget en jämn och god kamp mot AIK-arna och ställningen var 2-2. AIK spurtade emellertid och lagade till en seger på 4-2. AIK leder överlägset serien utan poängförlust och med 16-3 i målkvot. Slite möter VIF nästa söndag och torde av allt att döma få två poäng i denna uppgörelse.
I norra serien fortsätter Fårösund sin obrutna segerrad, men fick i går två spelare justerade, varför det blir ovisst mot Stenkyrka nästa söndag.
Alva leder södra serien med 5 poäng närmast följt av Hablingbo, Fardhem och Burgsvik. Hårda och växlande strider som vanligt i denna serie. Märklig par stora förlust i Hablingbo som nu har tätt sin elva i fullt slag.

Norra serien:
Fårösund-Bro 2-1
Stenkyrka-Boge 5-1
Södra serien:
Hablingbo-Hemse 5-1
Fardhem-Vänge 7-1
Ljugarn-Burgsvik 3-4
Rone-Alva 1-4

Ånyo oavgjort Danmark-Sverige.
Danskarna ledde 3-1, \”Mulle\” Holmqvist utjämnade 1 elfte timmen.
Den dansk-svenska fotbollslandskampen spelades på söndagen i Köpenhamn inför en rekordpublik på 42,000 åskådar, bland vilka befunno sig konungen, drottningen och kronprinsparet.
Matchen inleddes med ett danskt anfall och svenske målvakten fick omedelbart ingripa. Tempot var från början högt uppdrivet och danskarna höllo sig nästan oavbrutet på den svenska planhalvan. I 4:de minuten sköt svenske h. i. Holmqvist ett bra skott efter passning från Nyberg. Danskarna kommo åter upp mot det svenska målet och högeryttern sköt men Bergquist räddade säkert. En svensk hörna från vänster i 12 min. gav icke något reslutat. Strax efter drogs ett svenskt anfall upp och h. i. Holmqvist sköt en rullande boll som skarvades i mål av Jonasson. 1-0 för Sverige. Danskarna gåvo emellertid icke tappt och i 21 min. utjämnade Kai Hansen till 1-1.
Vid ett danskt anfall i 35 min. nickas bollen mot mål, där Bergquist lyckas rädda till hörna, på vilken Kai Hansen skjuter i mål. 2-1 för Danmark. Efter en svensk frispark, omedelbart åtföljd av en dansk, är det färdigt för ett nytt mål av Kai Hansen som utnyttjade en miss av Emanuelsson. 3-1 för Danmark efter 37 minuter av första halvlek. Tack vare den svenske målvaktens goda spel kunde danskarna trots intensiva anfall icke notera några flera fullträffar före halvtid, som alltså ingick med dansk 3-1-ledning.
Då 28 min. av andra halvleken gått kommo svenskarna upp i ett anfall, varvid h. i. Holmqvist på nära håll slog bollen ur den danske målvaktens händer och i mål. Ställningen var därmed 3-2 till Danmark. Efter denna framgång för svenskarna gingo dessa till nya angrepp och i 31 min. hade Knut Johansson ett skott tätt över. Danskarna svarade emellertid med samma mynt och efter en dansk hörna i 38 min. klarade Emanuelsson ett danskt skott på mållinjen.
Den danska segern föreföll att vara säker, tills Holmqvist i 41 min. slog på ett hårt långskott från 30 meter vilket via målvaktens händer gick i mål. Ställningen var därmed 3-3. Båda lagen gjorde nu sitt yttersta för att avgöra matchen till sin fördel. 1 42 min. hade den svenske högerhalven ett vackert skott tätt över och minuten efter blev det svensk hörna, dock utan resultat.

Blomberg, Alfta, svensk mästare i orientering.
Lätt SM-bana i Karlskogatrakten.
Erik Blomberg från Alfta i Hälsingland blev årets svenske mästare i orientering på den förnämliga tiden 1,36,48, nära två minuter före närmaste man, som var Vägne Gustavsson, Enebyberg. Tävlingen gick i de skogrika. gränstrakterna mellan Karlskoga stad och Grythyttans socken omkring tre mil från Karlskoga. Via fyra kontroller, som voro placerade vid tjärnar och ödetorp, sträckte sig den 12,5 km. långa banan ungefär i nordostlig riktning upp till Rockesholm, där målet var förlagt omedelbart i närheten av sjön Skärjen. Banan fick gott betyg överlag, ehuru en del ansåg den vara i lättaste laget.
Strax efter kl. 9 gick första löparen i mål men någon mera anmärkningsvärd tid kunde dock icke noteras förrän nr 31 Olov Olsson, fjolårets distriktsmästare i Göteborg, numera hemmahörande i Brännan, Härnösand, anlände. Han hade 1,42,45 och den tiden stod sig en stund. Det var först nr 72 Gustav Bergkvist från Västerås, som lyckades pressa tiden med 31 sek. Sedan dröjde det gott och väl en timme innan nästa segeraspirant difik upp. Det var nr 147 Vägne Gustavsson, som löpte banan på tiden 1,38,35. Det såg länge ut som om tiden skulle bli dagens bästa när plötsligt nr 225 Erik Blomberg blev synlig i skogskanten och i rasande fart satte kurs mot målet. Hans tid blev 1,36,48 och det rådde knappast någon tvekan om att mästartiteln var hans, vilket också blev fallet. Bland de allra sista kom dock en farlig medtävlare, nämligen Sven Johansson, Enskede, som gick in på tiden 1,39,29, vilket räckte till en tredjeplacering.
Den nye svenske mästaren i orientering är 25 år gammal och har tidigare gjort sig känd som en god ban- och terränglöpare. Han har sålunda haft fina placeringar vid SM samt fyra gånger tagit DM i terränglöpning och en gång DM i orientering.
Prisutdelningen förrättades av major Killander, som i ett kort tal hyllade tävlingsdeltagare och funktionärer.

Prislistan: 1) Erik Blomberg, Alfta GoIF, 1,36,48, 2) Vägne Gustavsson, Enebybergs IF, 1,38,35, 3) Sven Johansson, IFK, Enskede, 1,39,29, 4) Gustav Bergkvist, IFK, Västerås, 1,42,14, 5) Olov Olsson, Brännans IF, 1,42,45, 6) Algot Öst, Rehns BK, Bollnäs, 1,43,16, 7) Holger Thorsson, Hellas, Stockholm, 1,43,37), 8) Erik Jonsson, Dala-Floda IF, 1,43,43, 9) Knut Andersson, Mölntorps IK, 1,44,01, 10) Gösta Eriksson, II\’\’ Goterna, Stockholm, 1,15,03.

Gårda lämnade jumboplatsen i allsvenskan.
Gårda-Sleipner 2-1, Brage-Göteborg2-1, Degerfors-Malmö 1-1.
Av allsvenskans lag voro sex i elden i går och de slutade med att Brage och Gårda vunno uddamålssegrar med 2-1 över Göteborg resp. Sleipner medan Degerfors endast klarade en poäng hemma mot gästande Malmö. Degerfors gick därigenom t. v. upp till serieledningen med en poäng före Elfsborg och, HIF men med två matcher mera spelade. Brage lade sig före Norrköping och i jumbofinalen vann Gårda varför laget kom till elvte plats och överlät den sista åt Sleipner. Landets elitserie är som sig bör ganska jämn – det skiljer endast sju poäng mellan de tolv lagen.
Div. II östra är slutspelad för hösten och här står Eskilstuna redan med det ena benet i allsvenskan, då laget nu tagit 23 poäng av de 24 möjliga, alltså utan förlust under hösten, Örebro SK ligger närmast på 15 p. och Surahammar på 13. F. d. allsvenskarna Hallstahammar samt Åtvidaberg, Finspong och Mjölby ligga på 12 p. i nu nämnd ordning, Västeråskamr. på 9, Husqvarna på 7 och Örebro FF sist med 5 poäng.
I- norra leder Reymersholm på 17, Hammarby och Sandvikens AIK på 13. Nynäshamn fortfarande sist. I västra leder Gais med 19 p. på 11 matcher medan Tidaholm har 18 p. efter 12 matcher. Örgryte ligger sexa. I södra slutligen leder Halmstads BK med 16 p., Halmia har 14 och Höganäs 13. Malmö BI jumbo trots segern över ledarlaget.

Det rätta tipsresultatet.
Danmark-Sverige 3-3 X
Hofors-Sandvikens AIK 1-2 2
Ludvika-Djurgården 1-1 X
Eskilstuna-Hallstahammar 5-2 1
Surahammar-Mjölby 3-0 1
Örebro SK-Husqvarna 3-1 1
Skara-Billingsfors 4-2 1
Kristianstad-Kalmar AIK 5-2 1
Värnamo-Landora 1-2 2
Huge-Brynäs 1-5 2
Bofors-Karlstad 2-2 X
Majorna-Wirgo 2-2 X
Hammarby-Värtan 2-2
Reymersholm-Nynäshamn 1-1
Västeråskamr.-Finspong 1-0
Åtvidaberg-Örebro FF 7-1
Lundby-Deje 1-0
Tidaholm-Varberg 1-0
Örgryte-Arvika 4-1
Halmia-Malmökamr. 5-1
Höganäs-Olofström 3-3
Malmö BI-Halmstad 2-0

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 oktober 1940
N:r 244

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

Slite starter i Spänstpropagandan.
Sju spänstavdelningar nu i gånglöpingen.
Folkspänstpropagandan började bra i Slite, då av de tio spänstledare som utbildades på kursen där i september inte mindre än fyra voro från köpingen. Och fortsättningen har gått i samma takt. Enligt rapporter som ingått till \”spänstchefen\” på Gotland är det nu inte mindre än sju spänstavdelningar i verksamhet där och det är ju en avsevärd ökning mot förr. Som alla hålla till i hamnskolans gymnastiksal så förstår man att det är lite trångt där. Flera avdelningar kunna därför ha gymnastik endast en gång i veckan.
Slite IF:s gymnastikavdelning som nu åter satt i gång efter ett års vila – militärutkallelser och lokalbrist stoppade gymnastiken förra säsongen räknar 23 deltagare, vilket är något mer än 1938. Ledare är hr Hans Nordin. Avdelningen har sina övningar tisdagar och fredagar kl. 7-8 och efter fredagens övning bjuds på dusch i Cementens bastu. Hemvärnsmännen i Slite ha bildat en egen spänstavdelning med chaufför Herbert Nord som ledare. Denna avdelning räknar f. n. 11 deltagare. Folkskollärare Nils Arvidsson leder två avdelningar, en för äldre och en för pojkar. Anslutningen till den förra är mycket blygsam, men i den senare är det ett 25-tal pojkar. Avdelningen för äldre har sina övningar onsdagar kl. 7-8. Fröken Vivian Hammarlund leder också två avdelningar. På måndagar har hon en avdelning på elva yngre \’damer och på tisdagar är det de äldres tur. I den sistnämnda avdelningen är det ett 10-tal deltagare. Socialdemokratiska kvinnoklubben har en egen avdelning med fröken Birgit Johnsson och fru Elin Jakobsson som ledare.
Anslutningen är sålunda god till de olika avdelningarna, vilket inte hindrar att den kan bli hann (urro. Alin mottar gärna nya deltagare. Det är säkert ännu många som vilja vara med men som inte kommit sig för med att gå till gymnastiksalen i hamnskolan ännu. Särskilt väntar man att hr Arvidssons avdelning för äldre skall få större anslutning.

Spänstavdelnlng l Viklau.
I Viklau har man aldrig haft frivillig gymnastik förut, men nu har det blivit annat av. Hr Olof Wahlberg, som var med på weekendkursen i Visby, har startat en spänstavdelning och den räknar f. n. 14 deltagare, ett mycket bra resultat. Av dessa äro två kvinnliga. Man försöker nu få igång även en kvinnlig avdelning och det finns stora utsikter för att man skall lyckas. Folkskollärare Simeon Jakobson är mycket intresserad av spänstpropagandan och har lovat hjälpa till med att göra viklauborna spänstiga.

Gotlandsfotbollen.
Två Div.-matcher spelas i morgon, den ena på Gutavallen kl. 3 mellan VIF och A 7 och den andra på östervallen i Slite mellan Slite och AIK.
I norra serien mötas Stenkyrka och Boge samt Fårösund och Bro. I södra seriein spelas matcherna Hablingbo -Hemse, Fardhem-Vänge, Ljugarn-Burgsvik och Rone-Alva.

\”Allklubbars\” får 145deltagare.
Ett väldigt uppbåd av orienterare blir det på VIF:s Allklubbarsorientering i morgon då inte mindre än 145 namn nu stå på startlistan, sedan ytterligare anmälningar bl. a. från A 7 inkommit. Det skall bli intressant att se om striden om den individuella segern även denna gång skall stå mellan de båda Löfkvistarna, eller om något nytt namn skall dyka upp i toppen. Det militära inslaget är som förut nämnts dominerande denna gång med hela 82 man, därav 42 från 1 18, 23 från KA 3 och 17 från A 7.
Vem som skall ta hem vandringspriset är givetvis svårt att tippa. 1 18 har ju fördel av sitt stora deltagarantal, alltid skola väl fem man av ett 40tal lyckas skapligt, och vidare finns det en samling jämna kustartillerister att se upp för. Mellan AIK och VIF blir det förstås skarp konkurrens medan Gute, som saknar Dahlinarna och Silven, säkerligen ej få någon topplats.
Orienteringen sker som bekant på Visbybladet och avfärden sker kl. 8 från österport.

Boxning.
BK Hansa tränar varje vardagskväll utom lördag. Möte i morgon vanlig tid. Klubben har den senaste tiden haft Lennart Pettersson från örnen som tränare och visbypojkarna ha således fått en del inblickar i sportens finesser.

Riksorienteringens sista dagi morgon.
Starten på Visbybanan går vidKatrinelund.
I morgon kommer det sista tillfället att deltaga i Riksorienteringen, Svenska orienteringsförbundets beredskapsprov som avser att locka den stora allmänheten ut i markerna och klara upp den enklaste formen av orientering på en 6 km:s bana. Nöjsamt att vara med om och nyttigt att kunna. Ett lämpligt sätt att utnyttja söndagen.
\”KOM SOM NI ÄR, GÅ OM NI VILL, SPRING OM NI KAN!\”
Övriga arrangörer; även fältposterna: Glöm ej bort att ringa in resultaten söndag e. m. kl. 17-18. Tel. 1427.

Landskampen i Köpenhamn blir en publiksucce.
Köpenhamn. (TT.) Svenska fotbollslandslaget, som anländer till Köpenhamn på lördagsförmiddagen, har inbjudits till en mottagning på Köpenhamns rådhus på lördagsaftonen, varvid överborgmästare Viggo Christensen hälsar gästerna välkomna till `den danska huvudstaden.
Fastän matchen på söndagen icke tar sin början förrän kl. 13,30 dansk tid, öppnas grindarna till Idraetsparken redan vid elvatiden och det synes redan nu icke råda något tvivel om att varenda en av de 35,000 åskådarplatserna skall vara upptagen då matchen börjar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243

Publicerat

Tillfångatagen italiensk general.

\"\"
Bland de många krigsfångar som tagits av engelsmännen i
Libyen befinner sig en italiensk generalmajor, Romolo La Strucci,
vilken här ses samtala med några av sina medfångar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243

Publicerat

Jordfästningar.

Brandinspektör Axel Rehnberg jordfästes på söndagen i Solna kyrka. Officiant var kontraktsprosten Karl Ekman. Under akten paraderade medlemmar av Fälttelegrafisternas kamratförening vid båren med två florbehängda standar. Bland de många som bringade den avlidne en sista hälsning märktes major Einar Båberg å Riksidrottsförbundets vägnar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243

Publicerat

Dödsfall.

I sitt hem härstädes avled i går fru Ida Wahlberg efter en tids sjukdom.
Den bortgångna, som var född vid Sanda i Östergarn och vid sitt frånfälle 69 år zammal, sörjes närmast av make, svarvaren Henrik Wahlberg, två söner, Herman, kamrer vid Gotlands Allehanda, och Henning, typograf vid samma tidning, samt två döttrar, den ena gift i Jönköping och den andra sjuksköterska i Köping.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

Sjuttio år fyller i dag slöjdläraren vid Fridtorps barnhem Carl Ahrfeldt och har med anledning därav blivit hjärtligt hyllad, främst då av barnen, som med föreståndarinnan i spetsen uppvaktat med blommor och hyllat jubilaren i toner, och vidare har sjuttioåringen fått mottaga blommor från bl. a. missionskyrkan och enskilda vänner.
Hr Ahfeldt fick för några år sedan Patrotiska sällskapets guldmedalj för sin gärning vid barnhemmet. Intresserad missionsvän har han tidigare bl. a. varit ungdomsledare vid missionskyrkan i Visby. Innan han kom till Fridtorp var han förvaltare på olika gårdar, och inom Västerhejde har han innehaft en del kommunala uppdrag, bl. a. ledamotskap i kommunalnämnden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243

Publicerat

Gothems nya skola invigd.

Ett mönster för öns skolbyggnader.
Ute i Gothem på öns östkust invigde biskop Ysander igår en ny modern skolbyggnad. Byggnadsarbetet beslutades efter nödiga utredningar redan 1938 och igångsattes i februari 1939 men på grund av fjolårets många oförutsedda händelser blev arbetet fördröjt och först i maj i år var skolan färdig för avsyning. Den definitiva avsyningen ägde rum igår, då man enades om att skolbyggnaden måste anses som en av de förnämligaste på ön och ett mönster för blivande anläggningar av samma art på andra håll..
På fredagsförmiddagen samlades Gothemsbor och andra i stort antal i Gothems nya skola, där stora salen dekorerats med flaggor. Dagen till ära gästades församlingen av biskop Torsten Ysander och folkskolinspektören Johannes Linnman.
Högtidligheten inleddes med psalmen 306 unisont varpå folkskolläraren på platsen Rudolf Carlson hälsade närvarande, då främst biskopen och folkskolinspektören, välkomna samt skisserade i korta drag skolväsendets utveckling i Gothem.
Han yttrade bl. a.:

År 1847 kom Gothems folkskola till stånd.
Gothems folkskola började sin verksamhet år 1847. Undervisning har dock meddelats tidgare. Det ingick som bekant i klockarens uppgift att ”lära barnen läsa i bok”. Han fick i denna egenskap titeln skolmästare, vanligen uttalat ”skomäster”. Den siste i raden av dessa folkskolans föregångare i vår församling var en skolmästare Pettersson, som egentligen icke var klockare utan kantor och om honom berättas, att han hade mycket svårt att förstå nya tidens påfund med ordnad folkskola. Som skomäster hade han sin bostad på nuvarande skolområdet och då grunden där också lades till vår första skolbyggnad, uttryckte han en förhoppning att icke behöva uppleva den dag, då den nya byggnaden stod färdig. Han fick också denna sin önskan uppfylld.
Denna skolbyggnad, vanligen benämnd gamla skolan, låg på nuvarande skolområdet jämte lärarebostad. Den inrymde ett enda för skolan avsett rum, själva lärosalen. Särskilt avklädningsrum bestod man sig icke med.
Skolsalen var rymlig, vilket väl behövdes då en lärare där samtidigt skulle undervisa 90 barn. Sittplatserna voro dock icke så många, man fick vara nöjd att sitta då man skulle skriva, för övrigt fick man stå. Hur kunde det över huvud taget gå att bereda ordnad undervisning under sådana förhållanden. Det är icke lätt att ge svar på frågan. Man använde sig av s. k. monitörer, d. v. s. äldre elever, som undervisade en grupp av de mindre och av dem ofta voro mera fruktade än skolläraren själv. Vanligt var det också att barnen vid skolgångens början hade åtminstone någon färdighet i innanläsning, förvärvad hos någon läskunnig gumma eller mindre arbetsför man, som åtagit sig uppgiften som ett slags frivillig småskollärare eller lärarinna.
Jag behöver endast erinra om sådana namn som Stainstumor och Per Cederblad. Dessutom fanns Moster Kajsen i Hangreby.

Fortsättningsskolan räknar tradition från år 1870.
Det var givetvis icke bara ”skomäster” Pettersson som tyckte att den nya tiden var ond. För många äldrevar det alltjämt obegripligt varför barnen skulle gå i skolan då de i stället kunde vara hemma och göra nytta, men egentligen var det förvånansvärt hur fort folkskolan växte in i det allmänna medvetandet och omsattes i varmt intresse. Redan före 1870 var man färdig att vidtaga åtgärder för fortsatt undervisning, Då inrättades en s. k. onsdagsskola för elever, som redan slutat den egentliga skolgången.
Denna anordning övergick mot slutet av 1870-talet i en ordnad frivillig fortsättningsskola, en skolform, som således här har en ålder av 60 år. Barnantalet i folkskolan hade småningom gått ned så att man kunnat ordna ordentliga sittplatser för alla, men då barnantalet åter steg blev trängseln i skolsalen nu så mycket värre. Man försökte utnyttja utrymmet till det yttersta. Vid ena väggen inrättades en nedfällbar pulpet och framför denna sattes sedan en långbänk. Här satt man under skrivtimmarna, vänd mot väggen. Om jag icke misstar mig bör en av de nuvarande skolrådsledamöterna kunna tala om hur det kändes att på det Sättet en stund få vända läraren ryggen. En tid försökte man också lösa problemet genom varannandagsläsning.
Efter några år fann man dock denna skolform alltför dålig och ingenting annat återstod än att helt enkelt bygga en ny skola och där även tillgodose det ofrånkomliga kravet på en särskild småskola. Även om man var ense om att skolan måste byggas uppstod en envis dragkamp om var den skulle ligga. Till sist byggdes den nya skolan inne på tomten men så ståtlig att den icke riskerade att bli bortskymd, en synnerligen präktig skolbyggnad inrymmande en folkskole- och en småskoleavdelning samt två lärarebostäder. Småskolan togs i bruk 1898 och den s. k. storskolan 1899.

Den senaste ombyggnaden.
Åren gå. Det som en gång var nytt och präktigt är icke längre så. Skolan ställdes efterhand inför vidgade uppgifter med nya krav även på de yttre anordningarna. År 1920 föranledde det stora barnantalet skolans uppdelning på tre lärareklasser, särskild lärarebostad byggdes medan den förutvarande lärarebostaden genom så enkla åtgärder som möjligt förvandlades till lärosal med avklädningsrum.
Då statsmakterna fattat beslut i fråga om statsbidrag för nybyggnader för skolväsendet togs byggnadsfrågan upp på allvar och skolrådet beslöt den 10 sept. 1936 att låta utarbeta ritningar och kostnadsberäkningar för om- och tillbyggnad av skolan. Skolöverstyrelsen krävde dock bl. a. större utrymme för skolköket, ett särskilt hemvårdsrum samt särskilda omklädnadsrum för gymnastiksalen. Nya ritningar uppgjordes i enlighet med dessa direktiv och sedan dessa blivit godkända och k. m:t den 3 juni 1938 givit sitt tillstånd till företagets utförande kunde kyrkostämman den 6 aug. samma år fatta beslut om arbetets igångsättande och upptagande av ett 25-årigt amorteringslån å 35,000 kr., vartill arbetet kostnadsberäknats. Åt den förut omnämnda läroavdelningen skulle byggas en ny rymlig lärosal, åt söder, gymnastiksal skulle inredas med omklädnadsrum, vidare materialrum \’ samt bibliotek med läsrum, allt detta i nedre våningen. I den övre våningen inrymdes skolkök med matsal samt hemvårdsrum ävenså en pappslöjdssal.
Samtidigt skulle lärarinnan få egen uppgång. Dessutom skulle hela byggnaden förses med vatten och värme. Samtliga ritningar för arbetet uppgjordes av byggmästare Erik Hansson i Gothem. Till byggnadskommittérade utsågs skolrådet, förstärkt med byggmästare Erik Hansson och Karl Lindahl samt folkskollärare Rudolf Carlson. Till entreprenörer antogos för byggnadsarbetet byggmästare Tyko Thomson i Gothem och för värme- och sanitetsanläggningen värmeledningsentreprenören Gösta Nilsson, Visby. Arbetet tog sin början i februari 1939 och sedan slutförandet av olika omständigheter försenats, kunde byggnadskommittén den 31 maj 1940 jämte den av länsstyrelsen utsedde kontrollanten, byggmästare Johnsson i Slite, sammanträda för avsyning av det utförda arbetet. Folkskollärare Carlson slutade med att å byggnadskommitténs vägnar överlämna skolan till församlingen, vilken, representerad av kyrkoherde Johan Munthén, emottog densamma. Skolbarnen sjöngo därefter ”Lovsång och åkallan” — med text av Johannes Linnmann — varpå biskopen beträdde talarestolen och höll invigningstalet, varvid han talade om vårt svenska arv. Biskopen lyckönskade därefter lärarepersonalen till att få verka i sådan miljö, han lyeckönskade Gothemsborna till att få ha fått en sådan skola att sända sina barn till och han lyckönskade barnen till att få gå i sådan skola, till att här få inhämta kunskaper, som bli grundläggande för deras framtida liv. Biskopen slutade med att förklara skolan invigd till sin uppgift att vara ett hem för kunskapens meddelande och mottagande.
Skolbarnen sjöngo därefter ”Bön”, även den med text av folkskolinspektör Linnman, varpå man unisont. sjöng ps. 12.
Efter denna mera högtidliga del av invigningsfesten följde ett program, utfört av barnen själva på ett förträffligt sätt. Programmet skulle kunna kallas Glimtar från skolans värld och upptog sång i olika omgångar, dialog, gemensam uppläsning och även en talkör i miniatyr, då några pojkar utförde Gossarnas marsch. Det hela avslutades med att de församlade unisont sjöngo Sveriges flagga av Alfvén, skolbarnen sjöngo Härlig är jorden, och så till allra sist sjöngs unisont psalmen 600: verserna 6 och 7.
Innan högtidligheten därmed var till ända framförde folkskoleinspektör Linnman ett tack till barnen för deras medverkan och för det vackra och duktiga sätt, varpå de bidragit till att göra invigningen av deras skola till en givande stund värd att minnas. Man gick därefter husesyn och fann allting ganska gott. Det hela avslutades med att biskopen, inspektören, skolstyrelsen m. fl. intogo lunch i skolkökets matsal.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243

Publicerat

Gotländsk gengastävling planeras.

Bilarna indelas i tre klasser. Skall ved eller kol vinna?
Gotlands Motorförening kommer, om tillräckligt intresse finnes för saken, att under nästa månad anordna en tävling för gengasdrivna bilar efter samma principer som den man nyligen höll i Stockholm. Det blir en tillförlitlighets- och ekonomitävling för kol- eller vedgasdrivna person- eller lastbilar och åkdonen komma att indelas i tre klasser, enligt vad tävlingsledaren, ingenjör Bror Fritz, upplyst oss om. En klass kommer att omfatta alla per-sonbilar, den ardra lättare lastbilar och den tredje tyngre lastbilar. Detta blir hela indelningen och någon särskiljning på kol- och vedgasaggregaten blir det således inte fråga om, vilket kan bli så mycket intressantare när det gäller att avgöra diskussionen om vilket som egentligen är bäst.
I stil med stockholmstävlingen blir det startprov och backprov och andra knepiga saker för deltagarna. Banan blir bekantgjord 48 timmar före starten och inga hemliga kontroller förekomma. En maximitid fastställes för hela banan, varför deltagarna denna gång slippa räkna med idealfart.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243