Dag: 3 juli 2021

I remiss till drätselkammaren hade stadsfullmäktige till sitt nästa sammanträde begärt utlåtande över betänkandet om ändrad organisation av beskattningsnämnderna.
Kammaren beslöt i går att på grund av den korta remisstiden, ge beredningskommittén fullmakt att lämna svaret direkt till fullmäktige.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 januari 1943
N:r 3

får härmed till allmänhetens kännedom meddela, att SOCIALA BYRÅN, Rådhusets annex, 1 fr., tel. 1198, från och med den 1 januari 1943 utgör gemensam expedition för arbetslöshetskommittén, barnavårdsnämnden, fattigvårdsstyrelsen, nykterhetsnämnden och pensionsnämnden. För råd och upplysningar kunna hjälpsökande hänvända sig till byrån, vilken hålles öppen varje söckendag mellan kl. 11-14 samt dessutom å tisdagar och fredagar kl. 17-18.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 januari 1943
N:r 3

Danska tiden 1408-1645. Del 1.
av Ello Hellgren.

Otto Rud
f. 1520 15/5, d. 1565 11/10.
Länsherre på Gotland 1551 25/5
1557 /6.

Otto Rud till Mögelkaer – son av Knut Rud till Vedby och Mögelkaer – fick sin första undervisning på Sorö kloster, tjänade som page hos greve Just av Mansfeld, därefter i 18 år hos greven av Schwartzburg; deltog i biskopen av Münsters krig med Gendöberne, i sachsisk tjänst först som ryttare och sedan som landsknekt. Vände hem till sitt fädernesland 1543. Tjänstgjorde hos konungen; förlänad med Dragsholm och med Gotland 1551-57. Hans styrelsesätt gav snart anledning till anmälan från borgarna i staden till konungen om att slottets tjänare gjorde intrång i deras borgerliga näring. Konungen gav dem nya och utförligare privilegier men då Otto Rud inte respekterade dessa blev han efter skarpa påminnelser skild från länet. Borgarna förföljde honom med processer men dessa utföll till deras egen skada, enär menige man på öns landsting gav honom de amp. laste lovord som länsherre. Han liksom flera andra bryggde öl på Roma kloster och sålde till befolkningen.
Han hade föga sinne för gamla minnesmärken, enär han till största delen rev ned S:ta Katarina kyrka i Visby.
Otto Rud deltog till lands i det första danska fälttåget under nordiska sjuårskriget, förde 1564 under Herluf Trolle överbefälet å ett skepp varmed han tillika med två lybska den 31 maj inringade det svenska amiralsskeppet Makalös och tog amiralen Jacob Bagge tillfånga. Efter Herluf Trolles död 1565 blev han överbefälhavare över danska flottan, angrep svenskarna vid Bornholm d. 7 juli s. å. Efter tio timmars mördande strid blev den tappre sjöhjälten övermannad och som fånge måste han sedan deltaga i Klas Horns triumftåg i Stockholm.
Han sattes i nesligt fängelse på Svartsjö slott i Mälaren, dit pesten kom och gjorde slut på hans liv.

Christoffer Huitfeldt
f. omkring 1500, d. 1559 7-8/11.
Länsherre på Gotland 155716/61559 7-8111.

Christoffer Huitfeldt till Berritsgaard, antog namnet Huitfeldt 1527 – son av Otte Claussen till Krumstrup på Fyen och Barbara Eriks dotter till Berritsgaard – kom tidigt i konung Fredriks tjänst.; fick Vår Frus kloster i Ribe för livstid 1527, deltog i greve-fejden som chef å skeppet Samson under Peder Skram; spelade en stor roll vid reformationens införande: fänrik vid danska adelsfanan 1534, sändes samma år till Island för att införa den nya kyrkoordningen; skeppshövedsman 1535; förlänad med Övids kloster 1535-36, länsherre på Nyhoros slott 1535-38, Bugaard 1535 -36, Stenvigsholm 1538-42, Island 1541-43, Bergenhus 1542-56, Korsör 1556-57; riksråd 1557. Länsherre på Gotland 1557 till sin död 1559, begr. i \”Visby kyrka\”.
Gift ni. Öllegård Jacobsdotter (Trolle) till Lillö f. 1513 26/5 på Lillö, d. 1578 4/1 på Lilla. Hon styrde länet tills den nyutnämnde länsherren Jens Bilde tillträdde ämbetet 1560.
Christoffer Huitfeldt var länsherre herre i sju olika län med några år i vardera men hann att reformera kyrkor och skolor och var för övrigt en god och lärd herre.

Jens Bilde
f. 1531 26/1, d. 1575 3/12.
Länsherre på Gotland 1559 11/121571 2/9.

Jens Bilde (Bille) till Lyngsgaard och Vram, f. på Varbergs slott 1531 – son av Claus Bilde till Lyngsgaard – hovman 1555-59; deltog i Ditmarsketåget. Innehade Gotland 1559-71 med årlig lön av 500 daler, 2 åmer vin, 2 läster, öl och två fat pryssing.
Jens Bilde satt som herre på Visborgs slott under sjuåriga kriget (1563-70) emellan Sverige och Danmark men märkligt nog utan att beröras av detta. Endast en gång första sommaren landstego svenskarna i Östergarn och brände kyrkan och fem bondgårdar, varefter de lämnade ön.
Är 1563-64 var den svåra isvintern, då hela Östersjön frös till. Efter det stora slaget vid Öland i juli 1566 kom danska flottan följd av lybska skepp till Visby för att begrava sina döda. Sedan en del av folket kommit i land utbröt hastigt en svår nordvästlig storm, som drev skeppen mot stranden, där de krossades, endast några få hann till sjöss och räddades. Över 7,000 människor omkom mo.
Vid fredsslutet i Stettin den 13 september 1570 måste Sverige avstå från sina gamla anspråk på ön. Död 1575 3112 på Billesholm, begr. i Vrams kyrka.
Gift 1559 3/12 på Nyborg ni. Karen Eilersdotter Rönnow till Hvidskilde, d. 1592 4/4 på Nackebölle, begr. 9 maj i En.-ense. En sten med deras namn och vapensköldar från Visborgs slott finnes numera i G. Fornsal. Den uppsattes på slottet vid de nybyggnads- och restaureringsarbeten, som Jens Bilde företog.
Jens Bilde var en from, gudfruktig och rättsinnig man, älskad av befolkningen på Gotland.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 januari 1943
N:r 3