Dag: 4 juli 2021

Bättre ugnar och större insikt i hanteringen.

Vid kristidens början blev det genast ganska livaktigt inom tjär- och träkolsbranschen och när importen av-bränn- och smörjoljor alltmer åtstramades, riktade BK en appell till företagare i landet att öka produktionen av tjära och kol. Uppmaningen gav också gehör på. många håll i riket och icke minst intresserad var man på Gotland, där åtminstone tjärbränningen hade gamla anor. Vad kolningen beträffar., var detta näringsfång ganska främmande för Gotland, men icke förty var det många, som började kola i både milor och ugnar. Det var många svårigheter att övervinna innan kolningen och tjärbränningen kom igång på allvar. Men under det senaste året är det avsevärda kvantiteter tjära och kol, som frambringats på Gotland, som ju dock ansetts vara ett tämligen skogfattigt län. Vid förfrågningar på initierat håll ha vi fått en del upplysningar om tjäroch koltillverkningen under det gångna året och produktionen i nuvarande skede.
Vi ha inte ännu fått in decemberrapporterna från kolproducenterna, svarar jägmästare Se ved Englund, då vi höra oss för om deklarerade kolkvantiteter. Men vi ha rapporter t. o. m. november och av dessa framgår det att kolproduktionen ökat ganska bra. När vi få in decemberrapporterna visar det sig säkerligen att 1942 års kolproduktion är väsentligt större än 1941 års.
1941 års kolproduktion var ju även den ganska bra. Kolproducenterna redovisade då 112,670 hl. träkol. Men för 1942 visa rapporterna t .o. m. november 1942 icke mindre än 148,150 hl. I dessa siffror ingå inte de kolkvantiteter, som producerats i militärens ugnar och milor på Gotland.
Oberäknat decemberproduktionen är således produktionsökningen mer än 25,000 hl. Det är 21 anläggningar på Gotland med 26 ugnar och milor. Av hela produktionen kommer endast 10,760 hl. från milor, vilket tyder på. att man nästan allmänt gått över till kolugnsmetoden.
Vad beror det på att ökningen av koltillverkningen blivit så pass stor ? Ökad tilldelning av kolningsved ?
Man har givetvis under de gångna årens försök lärt sig hur en ugn eller mila skall skötas för att resultatet skall bli givande. Ugns-kolningen har blivit bättre sedan man konstruerat om ugnarna. En del kolproducenter fingo bra ugnar genast, medan andra åter varit tvungna att konstruera om sina kolugnar. Vad kolningsveden beträffar, så är det stränga restriktioner, men man kolar rätt mycket på de grenar och stubbar, som inte bättre lämpa sig för tjärtillverkning.

Tillverkning av motorolja.
A/B Ruteverken har två kolugnar och en tjärfabrik och har utvunnit aktningsvärda kvantiteter träkol och tjära. Ingenjör P. Åkerström meddelar på vår förfrågan, att man i tjärfabriken tillverkar sammanlagt tio ton tjära och terpentin pr månad. Ruteverken har licens att själva förädla produkten till motorolja, som användes för Slite Cements båtar. Som biprodukt vid tjärbränningen får man som bekant träkol. Och den blir alldeles utmärkt som gengasbränsle, när den är väl utbränd, säger hr Å., som tilllägger :
Vad kolningen beträffar, så framställa vi i två ugnar cirka 1,200 hl. i månaden.
Hejde Tjärfabrik var den första moderna anläggningen på Gotland, och startades redan sommaren 1940. Vi ha tidigare i Gotlands Allehanda tämligen ingående redogjort för fabrikens kapacitet, varför vi denna gång endast höra oss för om driften pågår som förut. Och det gör den, bli vi upplysta om. Stubblagret är ganska stort, varför det inte behöver bli något stopp i vinter. Cirka 1,000 kbm. stubbar äro lagrade, och de torde räcka en god tid framåt. Tjärprodukterna• sändas till fabrik på fastlandet för att förädlas. Kolet, som uppstår vid tjärbränningen, är numera riktigt bra, upplyser man om. Och det är god åtgång på så mycket man kan få fram.

Kolugn som eldar sig själv.
Att åtgången på träkol är mycket stor, bekräftar även hr Erik Hellgren, Kvie i Endre. Han hade först en del svårigheter med kolugnen, som måste byggas om.
Men nu går det riktigt bra igen, säger hr H. Vi använder oss av stybbeldningsaggregat till fyren i ugnen, och det fungerar nu oklanderligt. Vi tillverka mycket s. k. Källe-kol, d. v. s småkol till Källeaggregat. Det är mycket noga med att dessa kol äro fria från tjära, och det har lyckats oss att få fram fina kol, så det är större efterfrågningar på varan än vi kan hinna framställa. Vår årsproduktion var i fjol cirka 8,000 hl. kol. Kolstybben, som upps¬tår, inmatas automatiskt i fyren av aggregatet, varför eldningen blir mycket ekonomisk.
Hr H. framhåller att det varit besvärligt att få fram kolved, men hoppas på gynnsammare transportmöjligheter.
Den största kolugnen är troligtvis den, som grosshandl. Thure Hanson uppfört i Kräklingbo. Det var den första moderna ugnen av system Kvelm. Denna ugn har fungerat bra ända från starten och koltillverkningen pågår fullt normalt fortfarande.
Vi dra oss längre söderut och ringa upp hr Tyko Jak o b ss o n, Garda Tjärfabrik. Hr J. är emellertid inte så. glad åt den myckna snön, som otvivelaktigt inverkar menligt på tjärbränningen.
Det tar längre tid att bränna nu än under sommaren. Besvärligt är det också att få. fram stubbar. Men än ha vi nog stubbar för en månad framåt.
Fabriken startades under medio av juni förra året, men man hann ändock tillverka cirka 40 ton tjära och terpentin, som skickas till Skogsägarnas Olje A/B för att förvandlas till den åtråvärda oljan. Även hr J. framhåller att träkolet från tjärugnarna är utmärkt som gengasbränsle. Ugnskolning har man inte haft tid med, varför kolugnen fått vila en tid.
Vi ha även hört oss för hos andra kolugns- och tjärfabriksägare angående fjolårsproduktionen, och samstämmigt förklaras, att 1942 har varit ganska gynnsamt. Allting kostar lärpengar, men nu hoppas producenterna att de skola få någon valuta för mödan. Det är stora kapital, som nedlagts på tjärugnar och kolugnar och dryga omkostnader att hålla dem igång, framhåller man allmänt. En kontinuerlig drift är således önskvärd. Det önskar säkerligen även konsumenterna, ty det är en rivande åtgång på såväl tjära som träkol.
Geo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 januari 1943
N:r 7