Jordfästningar.

I går eftermiddag jordfästes under enkla men anslående former stoftet efter f. hemmansägaren Johan Gardell, Visby. Efter en andaktsstund i hemmet ställdes färden till domkyrkan, i vars kapell jordfästningen ägde rum. Sedan psalmen 144: 1-4 sjungits framträdde stiftsadjunkten Tore Heldtander till båren och höll en betraktelse över orden i- Hebr. 4: 9-10 \”Alltså står en sabbatsvila åter för vårt folk, ty den som kommit in i hans vila, han har funnit vila från sina verk\”. Efter jordfästningen sjöngs ps. Närmare Gud till dig, varpå kistan under stilla orgelmusik utbars. Vid gravsättningen på norra begravningsplatsen nedlade anhöriga och vänner en vacker blomstergärd till den bortgångnes minne och till sist lyste officianten frid över griften.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Läroverkets vårtermin

har börjats i dag med upprop kl. 1 på middagen. Lektor Karl Fahlgren återinträder nu i sin tjänst vid läroverket och vidare tjänstgöra tre nya extralärare, nämligen fil. lic. O. A. Ängeby, som under sin militärtjänstgöring har fil. mag. Karin Richert som vikarie, samt fil. rnagistrarna N. E. Noréhn och Signe Selander.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Tofta skjutfält i stort behov av utvidgning.

Arméförvaltningen begär 185,000 kr. för ändamålet.
Tofta skjutfält bör enligt arméförvaltningens fortifikationsstyrelses mening utvigas med över 500 hektar och ämbetsverket anhåller att försvarsministern för nästa budgetår skall avse ett belopp av 185,000 kr. för detta ändamål. Liksom artilleriinspektören anser fortifikationsstyrelsen att utvidgningen bör ske i den omfattning, som chefen för Gotlands artillerikår senast föreslagit.
Artilleriinspektören har påpekat att ölägenheterna för militärförlägg ningen vid Blåhäll av sommarnöjes-kolonien där äro allvarliga. Enligt hans mening bör därför den samfällighet, på vilken sommarnöjes-kolonien är belägen och i samband därmed även övriga samfälligheter på skjutfältet helt förvärvas av kronan. Vidare har artilleriinspektören framhållit att skjutfältet i sin nuvarande utsträckning är alldeles otillräckligt med hänsyn till moderna pjäsers skottvidd. Kårchefens utvidgningsförslag betecknas som ett minimikrav för att nöjaktigt kunna bedriva skjututbildningen.
Fortifikationsstyrelsen anser för sin del att de olägenheter, som föranletts av att kronan icke ensam är ägare till samfälligheterna inom skjutfältet äro av den art att samfälligheterna snarast böra helt förvärvas av kronan. Det synes även uppenbart att en utökning av skjutfältet snarligen bör komma till stånd.
Införlivningsområdet omfattar cirka 528 hektar hela fastigheter och fastighetsdelar, därav cirka 15 hektar inägor och 513 hektar utmark, tillsammans med intrång av värderingsmännen kostnadsberäknade till 144,620 kr. Av de hela fastigheterna äro nio belägna i Tofta och en i Västerhejde socken och av fastighetsdelarna ligga sex i Tofta och fyra i Västerhejde. Vidare omfattar införlivningen 19 hektar samfällighet, av vilkas värde 612 kr., belöper på andra delägare än kronan, samt sju byggnader i Blåhälls fiskeläge, värderade till 2,125 kr.
Fortifikationsstyrelsens domänofficer har anfört att möjligheterna till förvärv av samfälligheterna undersökts men att det synts uteslutet att förvärvet skulle kunna ske genom frivillig uppgörelse. Man bör sålunda räkna med expropriation i detta fall. Med övriga ägare av mark eller byggnader ha hittills inga förhandlingar förts, varför det sålunda icke kan ännu avgöras om överenskommelse kan ske på frivillighetens väg. Försiktigheten bjuder därför att även härvidlag förutsätta expropriation. Man bör därför räkna med en 20-procentig ökning av värderingssummorna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Landsbygden. Bjärges.

BJÄRGES.
Metodistförsamlingens söndagsskola höll trettondagen sin traditionella julfest. Det rymliga missionshuset, som välvilligt upplåtits för tillfället, var fullsatt av en förväntansfull skara. Och ingen behövde bli besviken. Tre pojkar hälsade välkommen och sedan medverkade barnen med solosånger, dialoger, deklamation och barnkörer. Pastor Blomquist talade om det ljuva i att se ung och gammal samlas i heligt tempel till gudstjänst och påvisade å ena sidan för de äldre, vilken skatt de ägde i sin ungdom och sina barn samt å andra sidan för barnen vilket ljust minne de fingo till barlast genom livet genom förmånen att få vara med i en söndagsskola. Barn och föräldrar finga sedan dricka kaffe, innan granen tändes och dansen kring densamma begynte. Under tiden kom tomten och hade med sig åt samtliga barn var sin stor påse med gotter. Ett livligt accepterat nummer. Därmed var också den alltigenom trevliga festen slut. Efter att pastor Blomquist framfört ett hjärtligt tack till alla de närvarande och till alla dem som hjälpt till att göra festen så trevlig sjöngs lovsången och uttalade pastor Blomquist välsignelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Landsbygden. Gothem.

GOTHEM.
Ungdomsföreningen Plantan höll årsmöte i Elimkapellet trettondag jul. Mötet leddes av föreningens ordf. Gustav Sandberg, som läste Matt. 5: 6, 7, och erinrade om att det gällde för ungdomsföreningen att vara salt och ljus i all förruttnelsen i världen, vilket endast är möjligt om vi bliva helt gripna av vår Frälsare. Tal. hälsade så de närvarande välkomna och nedbad Guds välsignelse över mötet. Efter att föregående mötes protokoll upplästs och års- och revisionsberättelserna föredragits, hölls en stunds kafferast. Sedan vidtogo årsmötesförhandlingarna, vilka visade att föreningen varit i god verksamhet. I regel har ett offentligt möte hållits i månaden och ett enskilt i kvartalet, varjämte möten hållits till förmån för Sjöviks folkhögskola och ett kongobarn, som föreningen har iklätt sig att underhålla. Kapt. N. O. Fredriksson uppläste ett för mötet särskilt avfattat poem. Det alltigenom goda årsmötet avslöts med sången \”Hemland där sol ej dalar\” och bön av pastor Komstadius.
Baptistförsamlingen har under helgens möten haft god tillslutning vid alla sina möten, särskilt vid julottan och söndagsskolfes ten, då kapellet varit fyllt till sista plats. Församlingens präktiga sång- och musikförening har höjt stämningen med sin vackra sång och musik.
M. L.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Almedalsområdet bör uppsnyggas, anse stadsfullmäktige.

Infästena återtagas. — Mark köpes i Sellergrens trädgård.
— Avslag på tempelriddarnes fastighet.

När stadsfullmäktige igår samlades till det första sammanträdet för året hade man visserligen ingen lång föredragningslista att genomgå, men sammanträdet drog i alla fall ut drygt halvannan timme på grund av en ganska livlig diskussion om Almedalsområdet. Drätselkammaren hade anhållit om anslag för inköp av vissa fastigheter m. m. i området, vilket också tillstyrkts av beredningsutskottet, dock med reservation från höger- och folkpartihåll, där man ville återremittera frågan för erhållande av utredning bl. a. om de exakta kostnaderna. Majoritetens förslag segrade givetvis utom beträffande köp av byggnadsföreningen S:t Hans fastighet, där kvalificerad majoritet krävdes, men icke kunde åstadkommas. I den delen blev det alltså återremiss.
Vid sammanträdet togo för första gången de nyvalda ledamöterna folkskollärare Simon Carlson och fanjunkare Arvid Jacobsson säte i församlingen. Frånvarande med godkänt förfall voro hrr Nils Carlson, Söderdahl och kyrkoherde Beijer, vilken senare avsagt sig ledamotskapet. Sammanträdet bevistades av borgmästaren.

Röstsammanräkningsresultat.
skrivelse från magistraten meddelades, att hrr Nils Carlson och Enekvist, som vid senaste stadsfullmäktigeval blivit valda i båda kretsarna, avsagt sig mandaten i andra kretsen. I deras ställe hade utsetts fanjunkare Arvid Jacobsson och handlanden Gösta Björstam — den senare som bekant även tidigare ledamot av fullmäktige.
I samband med detta ärende hälsade ordföranden de nya ledamöterna välkomna samt uttryckte förhoppningen, att de skulle ha både nytta och trevnad av samarbetet.

Presidiet omvaldes.
Till stadsfullmäktiges ordförande omvaldes redaktör C. O. Nilsson och till vice ordförande fältläkare Nils Carlson.
Även ledamöter och suppleanter av beredningsutskottet omvaldes över hela linjen, och utskottet består alltså fortfarande av de ordinarie ledamöterna redaktör C. O. Nilsson, fältläkare Nils Carlson, riksdagsman K. F. Söderdahl, ombudsman Karl Sandgren, folkskollärare G. Enekvist, konsul O. G. Björkander och montör Ivar Johansson samt suppleanterna major G. Nyström, gevärshantverkare C. A. Elgström, redaktör Arthur Nilsson, assistent Georg Pettersson och kommunalarbetare K. G. Nilsson.

Till handlingarna
lades avskrifter av k. m :ts brev den 16 oktober 1942 angående fastställelse å de av stadsfullmäktige antagna förslagen till ändring av stadsplanen för staden beträffande dels stadsägan nr 1256 dels del av Östra Byrummet

Chokladautomaterna utgöra en frestelse för ungdomen.
Drätselkammaren hade föreslagit fullmäktige hos länsstyrelsen tillstyrka en ansökan av handlanden Knut Stengård om tillstånd att hålla två honom tillhöriga chokladautomater öppna dygnet runt. Rättigheten skulle gälla t. o. m. år 1945. Beredningsutskottet hade även tillstyrkt men blott för innevarande år.
Innan frågan avgjordes begärdes ordet av hr Kjällman, som hade fått sin uppmärksamhet riktad på de många stölderna från just sådana automater — bl. a. hade man i barnavårdsnämnden ofta haft dylika stölder att behandla. Tal. hade även den uppfattningen, att automaterna egentligen endast tjänade till att plocka slantar ur ungdomens fickor.
När det förra gången var tal om dessa automater i samband med lagstiftningsarbetet hade man från många håll — bl. a. socialstyrelsen och fångvårdsstyrelsen — talat om den frestelse apparaterna utgjorde. Att icke en strängare lagstiftning beslutades, berodde troligen på, att automaterna utgjorde ett slags affärsmännens försvar mot kioskerna. Fr. o. m. i år gälla nya be stämmelser, som jag visserligen icke hunnit ta del av, men jag vet, att de i alla händelser icke blivit mildare visavi automaterna, fortsatte tal.
I det här aktuella fallet gäller det icke \”försvar\” från någon affärsmans sida, och ej heller fylla automaterna något behov hos allmänheten. Jag ber därför få yrka avslag på framställningen.
Hr Georg Pettersson instämde i att barnavårdsnämnden haft hand om många pojkar, som snattat ur automaterna, vilka till råga på allt ofta placeras på skumma ställen. Jag skulle också vilja yrka avslag, men kanske vore det i detta fall lämpligare att följa beredningsutskottet men säga ifrån, att något nytt tillstånd utöver år 1943 icke kommer att beviljas. På detta sätt skulle innehavaren beredas tillfälle att i tid avveckla rörelsen.
Hr Borgmästaren påpekade, att utskottet icke lämnat någon motivering för sitt förslag. Saken är kanske en smula tveksam och så var den även förra gången den var uppe i fullmäktige. Den i dagarna ikraftträdande nya lagen lämnar emellertid utförligare motivering, där det bl. a. talas om att helt strypa automathandeln men att icke rubba den, som bedrives av affärsmän, vilka satt upp apparaten utanför sin affär. Man kan dra den slutsatsen, att all sådan handel det här är fråga om beröres av en nytillkommen punkt \”må när synnerliga skäl föreligga länsstyrelsen lämna tillstånd\”.
Kanske borde fullmäktige ta en ny funderare på saken med hänsyn till den- i na nya lag. Automatinnehavaren själv drabbas icke av ett uppskov, ty han har tillstånd att fortsätta rörelsen tills fullmäktige fattat sitt beslut.
Hr Kjällman återtog sitt förra yrkande för att i stället hemställa om återremiss.
Fullmäktige följde detta yrkande.

Beskattningsnämndernas omorganisation.
Drätselkammarens beredningsutskott hade direkt till fullmäktige inkommit med yttrande över betänkande med förslag till ändrad organisation av beskattningsnämnderna m. m., vilket yttrande infordrats av landskontoret.
På beredningsutskottets förslag beslöto fullmäktige instämma i kom-mittens yttrande, som innehöll en del smärre erinringar mot betänkandet.

Statliga tilläggslån.
På beredningsutskottets förslag fick drätselkammaren bemyndigande att förmedla statliga tilläggslån för beredande av bostäder åt mindre bemedlade barnrika familjer.

Ränte- och amorteringsfrihet för \”Visbyhusen\”.
Drätselkammaren hade föreslagit ränte- och amorteringsfrihet under viss tid åt Svenska Riksbyggens Bostadsrättsförening Visbyhus å köpeskillingarna för tomterna nr 1 i kv. Nejlikan, nr 1 i kv. Maskrosen och nr 1 i kv. Lövkojan. Beredningsutskottet hade tillstyrkt med tilllägg, att kammaren skulle avgöra hur stor del av kvarteret Maskrosen, som komme att användas för affärsändamål och att denna del skulle undantagas från amorteringsfrihet.
Fullmäktige instämde.

Hyresnämndens arvoden.
Som vi i annat sammanhang omnämnt har drätselkammaren föreslagit, att till ordförande i hyresnämnden skall utgå ett arvode med 12 kr. per sammanträde t. o. m. den 31 oktober i år och därefter 8 kr., till ledamöterna resp. 8 och 5 kr. samt till sekreteraren 225 kr. per månad till föregående års slut, varefter hans arvode skall bestämmas månad pr månad alltefter arbetsbördans storlek.
Fullmäktige biträdde detta förslag.

Vaktmästarebostad i rådhuset.
Ett anslag på 14,050 kr. beviljades drätselkammaren för inredande av bostad i rådhuset åt kammarens vaktmästare. Den årliga hyran har beräknats till 720 kr. inklusive värme.

Tomtaffärer.
Drätselkammaren bemyndigades vidare att återköpa tomten nr 11 i
i kvarteret Nejlikan för samma pris, som den nuvarande ägaren betalat, att från AB Fritz Frigren förvärva stadsägan nr 755 för en köpeskilling av 30,000 kr. med fri betesrätt för säljarens hästar under fem år; samt att försälja tomtmark i kvarteret Lackviolen i Lännaroten för 3 kr. per kvadratmeter.

Infäste
beviljades Visby Spannmåls- och Gödningsämnes AB å stadsjords-tomten av stadsägan nr 19; handlanden H. G. Engström å stadsjorden aV tomten nr 2 i kvarteret Rådmannen;
fröken Astrid Johansson å stadsjorden av tomten nr 6 i kvarteret Späcksrum samt
Elis Ahlin å stadsjorden av tomten nr 12 i kvarteret Väpnaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Sker Almedalsköpet i blindo?

Olämpligt köpa innan någon utredning föreligger.
Så var man framme vid kvällens mest brännande fråga, nämligen drätselkammarens anhållan om anslag till inköp av vissa fastigheter i Almedalsområdet, vilket spörsmål varit bordlagt sedan nästföregående fullmäktigesammanträde.
Beredningskommitten, som övertagit den av folkparkskommitten påbörjade utredningen angående plats och byggnadsförslag till folkpark, har jämlikt drätselkammarens direktiv preliminärt träffat skriftliga avtal om förvärv av vissa fastigheter, nämligen dels med byggnadsföreningen S:t Hans om förvärv av fastigheten nr 1 i kvarteret Blekdammen, dels med kapten Ivar Sel-lergren av 1023 kvadratmeter egendomsjord av fastigheten nr 1 i kvarteret Batteriet. Enligt uppgörelsen med byggnadsföreningen skulle denna medgivas rätt att bl. a. under två år hyresfritt få disponera sin i fastigheten belägna ordenslokal. Köpeskillingarna för dessa fastigheter utgöra sammanlagt kr. 52,672 :50.
Med kapten Sellergren hade ävenledes skriftlig överenskommelse träffats om återställande till staden av stadsjordstomten nr 2 i kvarteret Batteriet, varvid staden skulle utge lösen för därå befintliga byggnader, träd, buskar m. m. Liknande uppgörelse ehuru muntlig hade vidare träffats med fröken Alma Ruthberg, gällande återställande till staden av stadsjordstomten nr 14 i kvarteret Fregatten. Med övriga berörda infästeinnehavare pågå fortfarande underhandlingar. Lösensummorna för infästejordarnas bebyggelse m. m. hade beräknats till sammanlagt 47,000 kr., vilken summa nu begärdes som förslagsanslag.
Beredningsutskottet hade tillstyrkt kommittens och därmed kammarens förslag med 3 röster mot 3 och ordförandens utslagsröst, varvid minoriteten, bestående av hrr Björkander, Nyström och Enekvist, yrkat frågans återremiss till drätselkammaren för vidare utredning och förslag till områdets användande i dess helhet. Dessa tre utskottsledamöter hade även reserverat sig mot beslutet.

De ekonomiska konsekvenserna gå ej att överblicka.
Fullmäktigdebatten inleddes av hr Björkander, somicke alls hade någonting emot, att Almedalsområdet uppsnyggades på ett för platser värdigt sätt. När förslaget om återtagandet av infästena och inköp av fastigheterna framlades, saknades emellertid fullkomligt förslag i själva huvudfrågan. Drätselkammaren lämnade icke några upplysningar angående områdets användning och givetvis då ej heller angående kostnaderna. Ja det fanns inte ens definitiva siffror angående kostnaden för förvärvet av byggnader och mark utan endast en uppgift, att förhandlingar med ägarna på-ginge. Under sådana förhållanden kunde naturligtvis icke de ekonomiska konsekvenserna överblickas. Ehuru det skulle vara trevligt att under en snar framtid få se området ordnat, så kan i jag under nu rådande förhållande icke biträda drätselkammarens förslag. Jag anser det bäst med en återremiss till kammaren för fullständig utredning, varvid kammaren bör uppgöra flera olika förslag till områdets utnyttjande samt bifoga kostnadsberäkningar. Det kan t. ex. tänkas, att f. n. endast bör anläggas en park för framtida användning för något annat ändamål, vidare finns folkparksfrågan att diskutera och för det tredje kan man ju överväga, om icke på området borde förläggas en offentlig byggnad — ett medborgarhus som samtidigt bleve en välbehövlig lösning av teater- och konserthusfrågan. Säkert skulle inte stadsbilden bli lidande på ett sådant arrangemang.
Ett uppskov med fattande av beslut bleve ej menligt för stadens del. Staden äger största delen av området och kan ju återta infästena när som helst. Det uppgivna priset — 45,000 kr. —för byggnadsföreningens fastighet är just inte billigt. Det överstiger nuvarande taxeringsvärde med cirka 80 proc. och man kan vara tämligen säker på, att huset inte blir dyrare, om man
uppskjuter inköpet. Kammaren vill tydligen i denna fråga, att fullmäktige skola besluta en uppgift på över 100,000 kr. utan att det finns någon plan för de inköpta fastigheternas användande, utan garantier och utan någon som helst nytta av denna avsevärda penningplacering.
Jag vill särskilt fästa uppmärksamheten på, att staden redan disponerar största delen av området, nämligen till vedupplag, trädgårdsland och plantskola för planteringsnämnden, varför det redan nu finns tillfälle att börja med uppsnyggningsarbetet — utan inköp av fastigheter o. d.
Jag ber få yrka bifall till reservationen.

Ett \”visst samband\” med folkparksfrågan.
Hr S a n d gr en framhöll, att föreliggande spörsmål har ett visst samband med folkparksfrågan och påpekade hurusom kommitten efter prövande av olika förslag om förläggning av parken bl. a. utanför norr och i Skolbetningen kommit fram till Almedalen som den lämpliga platsen, då parken borde ligga centralt och bli till glädje även för sommargästerna, som ju gärna vilja hålla till vid kusten. Det skulle även bli ekonomiskt förmånligare att skapa anläggningen här än t. ex. i Skolbetningen. ,Vid de ekonomiska kalkylerna hade man haft Kalmar folkpark som jämförelsematerial. Tal. rekapitulerade även frågans vidare utveckling och förklarade, att förslaget kanske snart ligger klart utformat hos vederbörande arkitekt.
För att då kunna sätta igång arbetet så fort som möjligt fordras emellertid en hel del förberedelser, och jag anser bl. a. därför, att vår väg är förnämligare än hr Björkanders. Området må i framtiden bli vad som helst — första villkoret för att något kan göras är i alla fall, att staden äger marken. Beträffande återtagandet av infästena gäller det ju enbart att förverkliga stadsplanen, som upptar området som öppenplats..
Härtill kommer att man måste räkna med en omkastning i förhållandena ute i världen, så att många människor återvända från sin militärtjänst. Då är det bra att vara beredd, så att eventuella arbetslösa kunna få arbete med dränering o. dyl. Beträffande den ekonomiska sidan vill jag framhålla, att de 45,000 kronorna beräknas kunna förränta sig med 7 proc. Kapten Seller-grens område måste inköpas av staden för att arbetena över huvud skola kunna sättas i gång. Även hr Björkander har ju den inställningen, att något måste göras åt Almedalen, men skall den uppsnyggas och dräneras, så måste den också helt och hållet vara i stadens hand.
Tal. framhöll slutligen, att då beslut om köpet av S:t Hans fastighet kräver kvalificerad majoritet, så borde man dela upp frågan i två delar samt framlägga särskild proposition angående infästena och den sellergrenska fastigheten och särskild angående byggnadsföre fastighet.

Varför icke göra exakta beräkningar?
Hr En e k vi s t. Kanhända har icke reservanterna gått en så förnämlig väg som kammaren, men vi ha i alla fall försökt gå den ekonomiska vägen. Här har kammaren föreslagit köp av ett område utan att i förväg veta vad det skall vara till, man har begärt få köpa för 100,000 kr., trots att man endast. i ett par fall preliminärt träffat överenskommelse med säljaren, men i de andra fallen inte alls ännu kommit överens. Ett sådant köp vilar allt på bra lösa grunder! Jag skall be att få ställa ett par frågor till drätselkammarens ordförande: Om under de fortsatta förhandlingarna säljarnas fordringar gå till mera än 100,000 kr., skall köpet då i alla fall verkställas? Hur långt vill i så fall drätselkammaren höja summan? Vore det inte klokast, att kammaren överenskomme med samtliga om ett viss pris först? Om kammaren icke har för avsikt att definitivt bestämma sig för anläggande av en folkpark utan t. v. endast avser att skapa en öppen plats, varför gör den då icke exakta beräkningar över vad det hela kostar? På så sätt finge fullmäktige veta vad de egentligen besluta, och det böra de verkligen veta . Genom att bifalla drätselkammarens förslag bli fullmäktige tvinga de att gå vidare.

Bifall till reservationen.
Hr Sandgren: Det låter ju väldigt bra, det som hr Enekvist säger. Men betänk, att vi tidigare i kväll beslutat köpa ett jordområde för 30,000 kr. utan att någon människa vet vad det skall användas till. .Det måste i båda dessa fall och även annars anses förmånligt, att staden har de förnämsta områdena i sin hand. Vi komma dock icke att underteckna några köpekontrakt utan att fullmäktige äro med på saken.
Beträffande infästejorden, så har ju staden rätt att ta tillbaka den under förutsättning, att ersättning lämnas för byggnader, träd o. d. I de aktuella fallen förefinnes en skillnad på 20,000 kr. mellan vad staden taxerar träden m. m. till och vad ägaren vill ha för dem. Det är ingen som kan tvinga stadsfullmäktige. När frågan kommer tillbaka, kan ju stadsfullmäktige bara avslå, om de så önska.
Hr Björkan der: HrSandgren har alldeles rätt, då han säger, att även jag vill se området i annat skick. Men då måste de ekonomiska förutsättningarna för arbetet förefinnas, och jag är inte säker på, att så är förhållandet just nu. Däremot är jag övertygad om att det inte kommer att bli dyrare framdeles. Beträffande byggnadsföreningens hus, så kanske detta kommer att kräva omfattande reparationer — det är en omodern byggnad och betydligt förfallen. Jag vill inte sätta mig emot ett förvärv, ment jag tycker inte, att man i onödan skall ligga ute med, pengar utan ränta. En sak måste under alla förhållanden utföras Innan området kan begagnas och det är dränering. Jag fruktar det kommer att bli en dyr historia. Ej heller i detta avseende föreligger emellertid någon utredning, trots att det verkligen inte voro för mycket begärt, att vi åtminstone i denna detalj finge klart besked om kostnaderna.
Hr Ene k vi s t: Det är stor skillnad mellan de båda köp hr Sandgren anförde som exempel. Beträffande området öster om staden veta vi nämligen vad det kostar, under det att vi inte vet någonting i det nu diskuterade fallet. Någon gång måste ju siffrorna fram — varför då ej lika gärna före beslutet ? Säger stadsfullmäktige i dag A, så tvingas de säkert också att säga B.

Drätselkammaren har ju redan beslutat folkpark.
Hr Arthur Nilsson: Hr Sandgren talade om förnämliga vägar och dåliga vägar. I verkligheten visar det sig emellertid, att den \”dåliga väg\”, som reservanterna här rekommendera, fullständigt-liknar den, som drätselkammaren vid sin egen behandling av ärendet ansett vara den riktiga. Först har nämligen kammaren gjort en utredning, utarbetat modell av området o. s. v., och därefter — enligt tidningarna —kommit fram till en kostnadssumma av 654,000 kr. Utan inlösen av mark och utan byggnader. Därefter har kammaren den 15 juni i fjol i princip beslutat sig för anläggande av folkpark och först därefter föreslår den inköp av mark.
När frågan nu kommer till stadsfullmäktige, så får dessa icke taga del av utredningen icke taga ställning till huvudfrågan, utan ska bara köpa mark, utan att ens få veta något om ändamålet. Varför° förtiger drätselkammaren i sin skrivelse till stadsfullmäktige, att den för sin del redan beslutat sig för anläggande av folkpark? Reservanterna begära bara, att stadsfullmäktige ska få pröva ärendet på samma sätt, som drätselkammaren för egen del ansett vara \”den förnämliga vägen\”. Bifall till reservationen.

Principfrågan bör avgöras först.
Hr Melin önskade, att staden skulle återinlösa hela området för att återställa det i gott skick. Ett arbete med planering o. d. går icke att utföra, om ej hela området förvärvas. Men man bör inte betala vad som helst för att bli ägare av marken, och här är t. ex. priset för S:t Hans\’ fastighet alldeles för högt.
Då nu här yrkats återremiss, anser jag mig kunna gå med på en sådan åtgärd, ty frågan bör behandlas öppet och ärligt och fullmäktige böra få tillfälle att behandla principfrågan.
Hr S an d g r en trodde knappast, att byggnadsföreningens fastighet skulle komma att finnas kvar någon längre tid, varför underhållet kunde beräknas bli ganska knapphändigt. Beträffande dränering — o. d. arbeten kunde man hoppas på statsbidrag, om de utfördes avi arbetslösa. Hr Nilssons \”vägar\” fäster jag intet avseende vid.

Utredningen kan vara klar på ett par månader.
Hr Björkander: Ömkammaren verkligen vill, så kan den klara utredningen på ett par månader, och man har väl knappast anledning frukta arbetslöshet under det närmaste halvåret. Fullmäktige borde nämligen hinna slutbehandla ärendet under denna termin.
Hr Nys t r öm hade reserverat sig icke, emedan hån vore emot folkpark utan emedan han instämde i hr Björkanders åsikter. Trodde icke det blir till nytta för folkparkens framtid, att avgörandet drives fram på det sätt, som kammaren tydligen vill.
Hr Lundgren ville såsom styrelseledamot av byggnadsföreningen framhålla, att fastigheten icke vore i sämre skick än andra fastigheter utan värmeledning. En del moderniseringar torde visserligen behövas, men föreningen har icke velat företaga dylika just på grund av de anspråk som staden ställt på området.
Icke mindre än tre voteringar.
Debatten var därmed slut, varefter avgörandet fattades genom tre voteringar. Ordföranden ansåg, att frågan borde delas upp i två punkter, enär inköpet av en del av området skulle kräva kvalificerad majoritet.
Först framställdes proposition på hr Björkanders återremissyrkande vilket förkastades med 15 röster mot 12. Majoriteten röstade enligt den justerade och klubbfästa voteringspropositionen för \”drätselkammarens förslag\”. Uppmärksamgjord härpå, förklarade ordföranden detta vara endast en felsägning från hans sida, varför det förutsattes, att majoriteten i stället röstat för avslag på återremissyrkandet. För återremiss röstade samtliga närvarande borgerliga ledamöter.
Nästa votering gällde inköp av de delar av området, som enligt stadsplanen skola utgöra öppen plats, och här segrade kammarens förslag om inköp över reservanternas med 16 röster mot 11. I detta fall röstade hr Melin med socialdemokraterna.
Sist kom man till inköpet av byggnadsföreningens fastighet, och här fordrades som nämnts kvalificerad majoritet för att kammarens förslag skulle gå igenom. Före denna votering meddelade hrr Lundgren och Björstam, att de i egenskap av styrelseledamot resp. suppleant i föreningen ansågo sig förhindrade delta i röstningen. Resultatet blev 151.0 för kammarens förslag. Det hade emellertid erfordrats 17 röster för den kvalificerade majoriteten, och fullmäktige hade alltså beslutat återremittera denna detalj av förslaget.
Hr Björkander antecknade sin reservation mot båda första besluten.

Avsägelse.
Fullmäktige beslöto vidare godkänna den nyvalde fullmäktigeledamoten kyrkoherde Erik Beijers avsägelse av mandatet samt att hos magistraten hemställa om sammanräkning för utseende av efterträdare.
Ännu en avsägelse behandlades därefter, nämligen från hr Georg Pettersson, som sedan han antagits till assistent vid sociala byrån önskade lämna sitt ledamotskap av barnavårdsnämnden, där han fungerat som vice ordförande. Till hans efterträdare som vice ordf. under 1943 valdes gasverkseldare Edvin Malmkvist och till ny ledamot av nämnden 1943-45 utsågs stadsbokhållare Bertil Söderdahl.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

J. U. F. går stadigt framåt

615 klubbmedlemmar i länet.
God skörd av ärter och morötter.

Klubbverksamheten inom JUF i Gotlands län har under det gångna året gått stadigt framåt, både vad det beträffar antalet klubbar och deltagareantal i dessa. Antalet deltagare är nu 615, därav 595 på landsbygden och 20 i Visby, meddelar klubbinstruktör Axel Pettersson i en årsöversikt.
På landsbygden ha 32 klubbar med 30 klubbledare varit i verksamhet. Den sammanlagda odlingsarealen har omfattat 22,82 har. Klubben i Visby har haft 20 deltagare med två ledare och odlat 0,19 har.
Så gott som samtliga odlare ha skött sina odlingar fältmässigt och de ha i huvudsak omfattat s. k.,köksväxter. 180 deltagare ha odlat morötter, vilken växt kommer på första plats bland de odlade grönsakerna. Som god tvåa kommer gurkorna, som odlats av 146 odlare, därefter rödbetorna med 65 och konservärterna med 21 odlare. Slutligen ha några odlat potatis, solros, lin, palsternackor, lök, sockerbetor och bruna bönor.
Skörden har i år i allmänhet varit god, och särskilt bra skörd ha konservärter och morötter lämnat. Missväxt blev det däremot i många fall på gurkorna till följd av den kalla väderleken på våren och försommaren. Det ekonomiska utbytet blev dock i många fall gott beroende på de höga priserna på gurkor.
På så gott som samtliga växtförädlingsföretag har i år förekommit ett större eller mindre försök med solros. Solrosen tycks trivas bra på Gotland och lämna god skörd, dock är arbetet med skörden och tröskningen alldeles för stort för att denna odling skulle vara lönande i större odlingar. Vi komma väl i fortsättningen liksom i år, att ha den till prydnad och skydd till en del odlingar, såsom gurkor, morötter och andra rotfrukter.
155 klubbmedlemmar ha ägnat sig ät kaninuppfödning, 20 av dessa ha samtidigt bedrivit växtodling.
Utsäde för sammanlagt 3,831 kronor har av instruktören anskaffats och utlämnats till odlarna.

Årets J. U. F.-frukter värda 100,000 kr.
För samtliga produkter har avsättningen genom kontrakt och avtal varit ordnade. Genom instruktören har sålts köksväxter för 52,837:94 kr. Av odlarna direkt och genom klubbledarna har sålts för cirka 33,100 kr. växt- och djurprodukter. Värdet av frambragta produkter torde uppgå till cirka 100,000 kronor.
Klubbledarna ha i många fall hjälpt till med utlämning av utsäde, ordnat fältvandringar, hopsamlat och kontrollerat bokföringsböcker. I de fall där de även hjälpt till att ordna försäljningen ha de erhållit 3 % av bruttoinkomsten för sitt arbete.
Instruktören har i stor omfattning rådfrågats av föräldrar och andra intresserade, om de olika odlingarnas skötsel, lönsamhet och gödsling.
Under år 1943 kommer verksamheten att bedrivas efter i huvudsak samma riktlinjer som föregående år. En nyhet för året torde bli försök med fröodling av köksväxter.
Intresset för klubbodlingarna är fortfarande i stigande bland ungdomen, men man torde dock inte kunna räkna med någon nämnvärd medlemsökning, så länge inte någon hjälp åt instruktören kan ordnas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Från sydvästra Gotland.

Vintern är kommen. Ett härligt väder med lagom kyla och några centimeter snö, som ligger jämn och fin över vidderna, ungdom och skidsport hör till ordningen för dagen. Skogen står med snötyngda grenar, medan arbetet där dagligen pågår för fullt. Bränsle skall anskaffas för nästa säsong, dels för eget behov och dels efter avverkningsbesked. Skogskörslorna försvåras avsevärt då någon tjäle i marken ej hunnit bildas före snön kom. Avverkning på grund av besked utför mången mindre jordbrukare med viss tveksamhet, ty man vill, så långt sig göra låter spara sin skog, men sin skyldighet vill man dock ej åsidosätta. Sågtimmer för eget behov för byggnadsändamål får anstå, ty byggnadsverksamheten för den skilde ligger så gott som nere. Man får inskränka sig i de absolut nödvändiga reparationerna.
Jakten har nu säsong, och den listige mickel räv blir ofta överlistad.Sedan några år tillbaka har den här varit ganska sparsamt förekommande, för att ej säga sällsynt, men nu visar den sig ganska talrik, och flera stycken ha nu här skattat åt förgängelsen och blivit jägarens byte. Jakten är emellertid ganska tidsödande, men ivriga jägare fäster sig ej därvid, även om de mången gång bli besvikna. Ett exempel:
Tvenne jägare gingo sig häromdagen att jaga. Snart nog var Mickel i farten och två skickliga rävhundar drevo för fullt, men för jägarna att få se en skymt av mickel var svårare. Hela dagen gick drevet, men mot kvällen blev mickel tydligen uttröttad och fann för gott att taga sin tillflykt in i en trädgård, där den svårligen kunde komma ut. Med en hammare förpassade gårdens folk räven till de s. k. sälla jaktmarkerna och kunde följaktligen glädja sig åt ett lättfånget byte. Man kan ej förundra sig om jägarna, som följt jakten många mil, på kvällen kände sig, lindrigt sagt, en smula besvikna.
Rävens talrika förekomst är ej önskvärd med hänsyn till den skada den åstadkommer, och man räknar med att han är orsak till den betydligt decimerade harstammen.
Kristid och ransonering, osäkerhet på. skilda områden kännetecknar vår tid. Ransoneringen har vuxit sig in i vårt medvetande och följes nogsamt. Snart nog är det enda, som ej är ransonerat och som vi ha till överflöd — arbete. Ungdomen söker sig bort till mera lönande arbete, mera nöjen och bekvämlighet och ingen kan eller vill förhindra dem. Bättre betalt för sitt arbete och mera ordnad ledighet lockar mången ungdom att söka sig bort från landsbygden. När skall .landsbygdens folk vinna mera förståelse för sina framförda krav?
Snön faller därute och ökar snötäcket med några centimeter, men kylan är ej så kännbar som föregående vinter. Fast än kan den bli bister nog. Men låtom oss hoppas det bästa. Med tanke på att någon tjäle ej finns i de besådda höstsädesfälten kan man befara att övervintringen blir mindre gynnsam. Det vore ej lyckligt. Vi vilja så gärna hoppas, att det år, som nyss börjat, skall bli gott och lyckosamt.
Ske alltså.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Landsbygden. Mästerby.

MÄSTERBY.
Mästerby missionsf Broning hade i söndags årsmöte i missionshuset. Till att leda dagens förhandlingar valdes lantbr. Edv. Wallin, Myra, och till sekreterare lantbr. Albin Veström, Källgårds.
Av års- och revisionsberättelserna framgick, att en omfattande verksamhet bedrivits. Kassan har omslutit kr. 3,046: 95. Bland utgiftsposterna märkas kronor 341: 50 till Svenska missionsförbundets yttre mission. Gotländska missionsförbundet har erhållit 85 kr. och lika mycket till finlandshjälpen.
I styrelsen invaldes Albin Veström, Källgårds, och fru Anna Pettersson, Sallmunds, med fruarna Dessa Wallin, Myra, och Gerda Olsson, Ammor, som suppleanter. Revisorer blevo Erik Ersson, Pilungs, och Linda Jakobsson, Ammor, med pastor Herbert Karlsson, Hogrän, som suppleant. Som församlingsföreståndare valdes distriktets predikant med Wallin, Myra, som vice föreståndare. Söndagsskolföreståndare blev Wallin, Myra, och lärare Ruth o. Nerd Andersson, Sallmunds, och Erik Ersson, Pilungs. Som ombud till GMF:s möten valdes Edv. Wallin, Myra, och Erik Ersson, Pilungs. Anslag till Hogräns missionsdistrikt beviljades på 500 kr. och till gotländska missionsförbundet på 75 kr. Ordföranden avslutade mötet med några tacksamhetens ord.
Efter årsmötet firade församlingen Herrens heliga nattvard, då distriktets predikant höll en kort predikan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9