Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Skrivbiträdet vid sjömanshuset i Visby fru Selma Johansson har beviljats tjänstledighet för sjukdom under första halvåret 1943. Till vikarie har förordnats fröken Gertrud Ahlberg. Direktionen anhåller nu hos kommerskolligium om rätt att disponera erforderliga medel för den sistnämndas avlöning. (P.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
Anslag till nyanläggningar vid kustartilleriet. — Läkaredistrikt i Roma?
I årets statsverksproposition, som i dag framlagts för,riksdagen, förekommer som vanligt en hel del frågor, som speciellt beröra gotländska önskemål. Några ärenden av större räckvidd har regeringen inte att bjuda på i år, även om kustartilleriet får rätt betydande nya anslag och att frågan om provinsialläkaredistrikt i Roma på nytt lägges på riksdagens bord. Vid Herrvik ämnar lotsstyrelsen anlägga livräddningsstation.
Underhållet av kustartilleriets materiel.
Försvarsminister Sköld har i statsverkspropositionen prutat ned det av marinförvaltningen begärda beloppet av 2,560,000 kr. till underhåll av kustartilleriets materiel m. m. för nästa budgetår till 2,200,000 kr. Marinförvaltningen hade ansett att för Gotlands kustartilleriförsvar behövdes 360,000 kr.
Kustartilleriförsvarets garagebyggnader.
Till garagebyggnader in. vid kustartilleriförsvaret och vid Visby, brygga begär försvarsministern 450,000 kr. på tilläggsstat för inne. varande budgetår. Han betonar att behovet av garagebyggnader för marinens motorfordon är trängande med hänsyn till angelägenheten av att den dyrbara fordonsparken skall kunna tillbörligen vårdas. Av anslaget avses 130,000 kr. för Gotlands kustartilleriförsvar.
Anslaget till befästningsunderhållet.
Till underhåll av marinens befästningar under nästa budgetår har statsrådet Sköld tagit upp ett anslag på 650,000 kr. mot av marinförvaltningen begärda 685,000 kr. Minskningen hänför sig endast till posten avlöningar till icke-ordinarie personal, som icke anses böra belasta denna ????????. Av beloppet avses filiarands kustartilleriförsvar 43.000 kr.
Skall Roma nu få egen tjänsteläkare?
I statsverkspropositionen föreslår socialministern att 5 nya provinsialläkardistrikt skola inrättas från nästa årsskifte. En fortsatt utökning av provinsialläkarkåren anses under nuvarande förhållanden vara av den vikt, att de statsfinansiella betänkligheter, som kunna anföras mot en sådan åtgärd, böra vika.
Den gamla frågan om ett Roma provinsialläkardistrikt har sålunda åter aktualiserats.
Ny livräddningsstation anlägges vid Herrvik.
På sätt lotsstyrelsen föreslagit ingår i de föreslagna utgifterna för säkerhetsanstalter för sjöfarten anskaffande av en motorlivbåt för en livräddningsstation vid statens fiskehamn i Herrvik utanför östergarns holme. Kostnaderna ha beräknats till 70,000 kr., vartill komma 22,000 kr. till anläggande av ett båthus.
Länsstyrelsens arbetslokaler.
Till kostnader för vissa arbetslokaler, som anordnats för länsstyrelsen i Visby begär kommunikationsministern att ett belopp av 20,000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Skyddskonsulent på Gotland.
Ny askyddskonsulenter utöver de i Stockholm, Kristianstad, Borås och Sundsvall tillsatta anser justitieministern böra tillsättas bl. a. med hänsyn till den stigande kriminaliteten. Statsfinansiella skäl ha tidigare ansetts utgöra hinder för anställande av dylika konsulenter med uppgift att ha hand om eftervården av. villkorligt frigivna, men dessa skäl anses nu böra få stå tillbaka. Statsrådet upplyser i detta sammanhang, att dagskostndaen för varje fånge f. n. utgör c:a 8 kr. och årliga kostnaden alltså över 2,900 kr. Även en, tämligen obetydlig begränsning av fångantalet skulle följaktligen innebära en avsevärd besparing. Åtta nia konsulenter „föreslås nu med placering i 21:a lönegraden.
Enligt preliminärt förslag skulle bl. a. ett konsulentdistrikt omfatta Gotlands län, därvid konsulenten skulle ha sin befattning som bisyssla. Till hans arvode föreslås 1,500 kr.
Ingen hemkonsulent på Gotland ännu.
I statsverkspropositionen omnämner jordbruksministern framställningen från Gotlands lanshushållningssällskap om statsbidrag till avlöning åt en hemkonsulent. Sällskapet har f. n. ej någon sådan anställd. Jordbruksministern finner liksom lantbruksstyrelsen behov föreligga av att sällskapet får statsbidrag för en sådan befattningshavare. Lantbruksstyrelsen har också för .sin del tillstyrkt sällskapets framställning härom. Trots att jordbruksministern finner den därav betingade anslagshöjningen i och för sig önskvärd och berättigad förklarar sig dock hr Bramstorp med hänsyn till det föreliggande förslaget om omorganisation av hushållningssällskapen ej f. n. kunna, förörda framställningen.
Driftsdibraget till tuberkulosanstalterna.
Socialministern har hemställt om förslag till riksdagen att medge, att till landstinget i Gotlands län må under tiden 1 juli 1943-30 juni 1944 utgå statsbidrag till 55 av landstinget disponerade vårdplatser vid jubileumsfondens sanatorier.
Ökat anslag till domkyrkans underhåll.
Ecklesiastikministern tillstyker att statens bidrag till Visby domkyrkas underhåll för nästa budgetår böjes med 1,200 kr. F. n. utgår 772 kr. Bidraget till domkyrkan, vilket härrör från mitten av 1800-talet, har sin grund i att Visby stads- och landsförsamlingar till följd av kyrkans storlek och beskaffenhet få vidkännas avsevärt större underhållskostnader än andra församlingar av motsvarande storlek. Ur anslaget skall bekostas reparation av domkyrkans ytterdörrar och reparation av vissa yttre skador. Tornhuvarnas och takfallens trävirke är si sådant skick, att deras nödtorftiga underhåll för de närmaste åren kräva avsevärt högre anslag.
Ingen uppflyttning av domkapitlets kontorsbiträde.
Ecklesiastikministern anser sig inte kunna tillstyrka en framställning från domkapitlet i Visby om uppflyttning av den e. o. kontorsbiträdestjänsten från 4 :e till 7 :e lönegraden. Domkapitlet har påpekat, att kontorsbiträdet utför samma göromål som vid andra domkapitel ankomma på kansliskrivare och kanslibiträde. Tjänsten har också flera gånger bytt innehavare, vilket domkapitlet anser bero på den låga löneställningen. (P.)
Arkivdepån i Visby.
I årets statsverksproposition uppföres övergångsstaten för arkivdepån i Visby med oförändrat belopp. Även under nästa budgetår anses vaktmästaren böra få, åtnjuta dyrtidstillägg och kristillägg enligt vanliga grunder. Bokbindningsanslaget upptas till 1,000 kr. (P.)
Lastningsanordningar för sockerbetor.
I avbidan på särskild proposition i ämnet föreslår jordbruksministern i statsverkspropositionen ett anslag för nästa budgetår på 200,000 kr. till bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor. Denna bidragsverksamhet finner statsrådet vara av stor betydelse för att underlätta tillgodogörandet av landets odling av sockerbetor. I avvaktan på slutlig framställning i frågan från statens sockernämnd har statsrådet ansett, att ett belopp av 200,000 kr. bör beräknas för ändamålet. (P.)
Statsanslaget till J. U. F. böjes ej.
Det torde inte heller för nästa budgetår bli någon höjning av statsanslaget till Jordbrukarungdomens förbund. Jordbruksministern föreslår nämligen i statsverkapropösitionen ett oförändrat anslag på 85,000 kr. till förbundets verksamhet.
Lantbruksstyrelsen hade även denna gång förordat höjning av statsanslaget. Förbundet har hemställt om ett anslag på 138,900 kr., varav 50,000 kr. skulle avses för den centrala verksamheten och 88,900 kr. till konsulentverksamheten.. Lantbruksstyrelsen, som vitsordade den stora betydelsen av förbundets verksamhet, förordade en höjning av anslaget med 25,000 kr. såsom varande påkallat och skäligt.
Bidrag till lin- och hampberedningsanläggningar.
På tilläggsstat för innevarande budgetår har jordbruksministern upptagit 800,000 kr. för utlämning av bidrag till uppförande av lin- och hampberedningsanläggningar och samtidigt 3 milj. kr. i förstärkning till hemslöjdslånefonden för utlämnande av lån till sådana anläggningar. Jordbruksministern erinrar om att arbetena på de planerade anläggningarna hunnit så långt, att ytterligare medel erfordras för att fullfölja dem. Lantbruksstyrelsen och kommerskollegium, som ha hand om denna anslagsverksamhet, ha på grund av den för året begränsade medelstillgången ej kunnat bevilja hela de statsbidrag och lån, som avsetts för anläggningarna. Bidrag och lån avses för anläggningar i Hybo, Gävleborgs län, Laholm, Värmbol invid Katrineholm, i Visby, Kristinehamn och Gimo samt för utvidgning av anläggningen i Laholm. Utöver de bidrag, som redan lämnats till vissa av anläggningarna erfordras 751,750 kr. och i ytterligare lån 2,76 milj. kr.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
Lördag—måndag har ett vinterläger varit anordnat i Hejda. Det är det första i sitt slag som hållits inom Gotlands Missionsförening. Lägret, som anordnats på initiativ av ungdomssekr. Nils Jacobs och predikant E. Lindh, kan anses som ett försöksläger och har därför varit lokalt begränsat. Med Hejda egna juniorer har antalet deltagare varit ett 20-tal jämte några ledare. De flesta voro från Visby, och för dem var lägret en särskild upplevelse.
Efter framkomsten ställdes färden tål Östra Missionshuset, där måltiderna skulle intagas och mötena hållas. Redan från början väntade en glädjande överraskning, i det att ett rikt dukat kaffebord stod väntande och det goda kaffet smakade utmärkt efter den långa färden. Redan från början upplyste lägrets kokarmor, Hilma Jakobsson, välkänd från forna läger, att hon skaffat, enligt ledarnas order, potatis, salt strömming och mjölk. Det övriga skulle deltagarna själva skaffa eller ha med sig. Men de kära Hejdeborna fortsatte hela tiden att komma med överraskningar. Det var ej bara första dagen, utan både andra och tredje som de bjödo på kaffe. Och det blev Mat, både korv och fläsk, välling, soppa och kräm. Om aptiten var än så stor, sä var det ändå ingen brist på mat. För logifrågan svarade flera gästfria, uppoffrande hem. Det var riktigt rörande med all omsorg och omtanke om de ungas väl som på allt sätt uppenbarades. Mycken tid var anslagen för härdande friluftsliv. Skidutflykterna stodo under ledning av sekr. Jacobs och Herbert Pettersson. Vädret var idealiskt, och dessa utflykter uppskattades livligt av ungdomarna. Men även i missionshuset hölls många sammankomster av omväxlande karaktär.
Så hölls strax efter framkomsten en välkomststund. Lägrets mycket uppskattade husfar, predikant Sven Hedlund, hälsade alla välkomna i hjärtliga ordalag. Som ett lägermotto gavs Pred. 9: 8. \”Av den vackra naturen och vita snön skall ni njuta dessa dagar. Kroppslig styrka och spänst skall förskaffas!\” sade talaren bl. a. Senare på dagen ledde även husfar ett bibelstudium över ämnet: \”Frälsning\”. Frälsningens föremål, upphov, grund, mottagande och välsignelse voro grundtankar av det givande studiet. På kvällen hölls ett möte tillsy nuråns med Ungas Förbund på platsen under sekr. Jacobs ledning. Många värmande välkomstord mötte de unga från hejdebor. Själva medverkade ungdomarna med sång, uppläsning och musikstycken. Iris Nilsson berättade intressant och medryckande, om sin vistelse på Bibelinstitutet höstterminen 1942. Korta personliga vittnesbörd avlades av Jacobs, Lindh och Hedlund. En afton med rik behållning för unga sinnen.
Söndagen inleddes med gudstjänst kl. 10,30 f. m. Predikant E. Lindh talade över dagens predikotext, Luk. 2: 41-52 och sekr. Jacobs avslutade med ett kort anförande i anslutning till dagens ämne. På kvällen var ett stort offentligt möte anordnat, då missionshuset var fullsatt och gripenheten stor. Inledningssången: \”Stå upp, stå upp för Jesus\” sjöngs med kraft och hänförelse. Sekr. Jacobs ledde i bön och tvenne visbypojkar spelade på särskild begäran ett musikstycke till violin o. dragspel. Predikant Sven Hedlund avgav ett kort och trosfriskt vittnesbörd i anslutning till Joh. 20: 19-29. Tvenne sånger sjöngs med värme och kraft till strängmusik, och stud. Eric Grönlund talade väckande och uppfördrande över Hebr. 12: 1-3. Under en gemensam sång företogs en god insamling för ungdomsverksamheten. Med anledning av att det var lägrets sista offentliga möte uppläste visbyjuniorerna för tillfället skrivna verser med tack till hejdeborna för allt vad som gjorts för dem dessa dagar. Dessutom frambar predikant Lindh en hälsning från en gammal sjuk missionsvän, som under dagen besökts. Ännu en sång sjöngs av sångarna och sekr. Jacobs avslöt med några manande ord.
Måndagen, sista dagen, leddes morgonbönen av predikant Lindh. Sista bibelstudiet hölls av sekr. Jacobs över ämnet: \”Ett bevarat hjärtoliv\”, ett studium, som på ett särskilt sätt fångade de ungas intresse och grep deras hjärtan och sinnen. Medan ungdomarna företog en sista skidutflykt, samlades ungdomsutskottet och distr.-sekr. Roland Thomsson, som under dagen anlänt, till ett sammanträde för att rådpläga om kommande läger samt sängar- och bibeldagar.
Kl. 3 e. m. var tiden inne för den sista samlingen. Stud. Grönlund talade om glädje och ungdom så utt ingen kunde undgå att inse hur kristendomen allena skänker den sanna förblivande ungdomsglädjen. Minnesord lämnades dessutom av Hedlund, Lindh, kyrkoherde Thuresson, distr.-sekr. Thomsson och sekr. Jacobs. Till kokarmer, husfar och alla som tjänat vid lägret frambars ett tack. Alla voro överens om att lägret varit särskilt lyckat, och tillfredsställelsen både bland ledare och juniorer var stor, varför detta första vinterläger nog ej blir det sista. Vädret har varit ypperligt, platsen idealisk, de yttre anordningarna utomordentliga, gemenskapen och uppförande gott och samvaron både kroppsligt och andligt stärkande och vederkvickande.
Sedan alla bjudits på kaffe skedde uppbrottet. Med hästskjutsar företogs färden med visbyjuniorerna åter till Bjärges. Det blev en stämningsfull färd i den vackra, stilla kvällen med månskensglitter över snöhöljda granar och fält. Ungdomsfriskt uppstämdes den ena sången efter den andra av glada och tacks tama ungdomar. Från Bjärges fortsattes färden med tåg till Visby och väntande anhöriga.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
Textilransoneringen har fyllt ett år.
Textilkortet har nyss fyllt 1 år och man kan fråga sig hur tärd ettåringen hunnit bli. Till den senaste julen gick man ju i allmänhet in för att ge varandra nyttiga julklappar, vilka i ganska stor utsträckning blev varma och sköna kläder, vilket i sin tur väl måste avspegla sig på textilkorten.
Vad affärsmännen i berörda branscher här i Visby angår, anse några köpmän, som vi tillfrågat om deras erfarenheter av textilransoneringen, att man egentligen inte märkt någon avmattning i inköpen, i vissa fall har till och med den diametrala motsatsen gjort sig gällande. Vidare förefaller det som om klädkupongerna i allmänhet skulle räcka väl till, även om det kanske blivit en smula ansträngt i synnerhet för familjer som ha barn, vilka ganska snart växa ifrån sina kläder. I sådana fall får man mest lägga an på kläder och söka undvara andra artiklar som likaledes gå på textilkortet.
Det ettåriga textilkortet har alltså tämligen skiftande utseende, många ha hittills kunnat spara de flesta kupongerna under det andra lyckats avverka så. gott som hela bunten. En av de av oss tillfrågade köpmännen hänvisar till och instämmer i en stockholmsintervju med en stor klädesfirma, däri vederbörande delade upp kundkretsen i tre kategorier vad klädkortet beträffar. En kategori består sålunda av sådana som ha hela kortet orört, en annan av kunder som endast tagit ut enstaka poäng medan en tredje kategori utgöres av sådana som alls inte ha något klädkort kvar. Dessa tre kundkategorier ansågossungefär lika stora.
I allmänhet är det nog så att damerna bättre är herrarna kunnat spara på sin poäng. Det förhåller sig ju så att damerna ha den fördelen att de kunna klä sig väl även i sådant som är oransonerat. Herrarna ha haft det svårare, och den åsikten att kortet för deras del är för snävt tilltaget, har sina förespråkare. Eller beror det på att damerna i egenskap av hemmens inköpschefer bättre kunnat hushålla med sina klädpoäng? Ja, frågan kan ju alltid ställas även om den får betraktas som retorisk.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/01/19370412-slite.jpg\")
Vacker insats för Norge-hjälpen.
Ett gott bidrag till Norgehjälpen gav bagarmästare V. Jonsson i går, då han lät hela sin dagskassa oavkortat gå till insamlingen. Dagens inkomst av affåren och kafeet gav 176 kr. Att dagskassan skulle gå till Norgeinsamlingen hade givetvis anslagits i butiken, vilket helt naturligt gjorde sitt till att dagskassan blev så god. Det är ett verkligt oegennyttigt initiativ som hr Jonsson tagit för att göra en insats för det behjärtansvärda ändamålet. Det är att hoppas att flera kommer att följa exemplet. Vårt broderfolk på andra sidan Kölen behöver all den hjälp, som vi någonsin kan ge.
Hr Jonsson framhåller, att han mycket tacksam mot sina kunder, som bidragit till det goda resultatet. Särskilt mangrant besökte militär och folkhögskolans elever kafeet, för att på detta sätt ge sitt bidrag till Norge.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
ALSKOG.
Sitt årsmöte höll på. söndagen Östra distriktet av Gotländska missionsförbundet i härvarande missionshus under god tillslutning av medlemmarna. Mötet inleddes kl. 11 f. m. med predikan av pastor Lennart Olsson över dagens text i Matt. 12: 46-50 om hur Kristus förkunnar broderskapet, det andliga broderskapet, som är det största och vidaste av alla. Tal. slöt med maningen att ta Kristus på allvar så att de närmaste må vinnas för honom. Efter predikan hälsade distriktets ordf. R. Lagergren deltagarna välkomna, varpå följde årsmötesförhandlingar. Till årsmötets ordf. valdes R. Lagergren, Garda, vice ordf. Herman Larsson, Garda, och sekr. Karl Jacobsson, När. Sedan föregående mötes protokoll upplästs föredrogos årsredogörelserna under vice ordf. ledning. Distriktets predikant var under årets första 8 månader inkallad till beredskapstjänst varunder predikoverksamheten uppehölls av tillfälliga krafter. Sedan predikanten i början av sept. återupptog arbetet har verksamheten bedrivits jämnt och målmedvetet. Under en tid i högsommaren av GMU:s missionstält rest på Ljugarn och under denna tid koncentrerades arbetet till denna plats. Inom distriktets verksamhetsområde verkar 8 församlingar, 2 ungdomsföreningar, 4 juniorföreningar och 7 söndagsskolor. Distriktets kassa har under året omslutit kr. 4,704: 08 med en behållning av 2,739: 62. Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet. Till revisorer omvaldes Karl Brutemark, Alskog, och Harald Lidhejn, Ljugarn, med Ax. Jacobsson och Rich. Olsson, Ljugarn, som ersättare. Av övriga beslut, som fattades, kan nämnas, att predikantens lön beslöts skulle höjas med 20 procent på grundlönen räknat från 1 sept. 1942.
Mötet beslöt utförda förnyad kallelse till pastor Olsson att fortsätta arbetet inom distriktet efter tjänsteplikts-tidens slut. För innevarande vinter har icke någon evangelist kunnat anskaffas, men styrelsen har erhållit löfte om tillfälliga medhjälpare under kortare perioder. Mötet beslöt att församlingarnas bidrag till distriktet skola höjas från 1 jan. d. å. Ett missionsmöte bestämdes att hållas den 15 aug. på plats som senare bestämmes. Nästa kvartalsmöte bestämdes att hållas i Lau den 18 april. Arsmötet avslöts med bön.
Efter en rast, under vilken församlingen platsen bjöd samtliga deltagare på kaffe, hölls uppbyggelsemöte. Härvid predikade pastor Olsson över dagens text i Luk. 2: 41-52 om Jesus vid 12 års ålder i templet. Tal. framhöll, att det säges inte mycket om Jesus från tiden från omskärelsen till mötet med Johannes vid Jordan, men i denna berättelse placerar Gud honom inför eftervärlden i den händelsernas mitt, om han finge göra det vid ett kommande fredslut! En dag skall han stå där, men inte då som nådefulle utan som domaren. Efter predikan firades Herrens nattvard, varpå följde ett varmt bönemöte. Vid mötet förekommo även flera duett- och solosånger av pastor Olsson, Henr. Johansson och P. Palmer. Kollekt upptogs för verksamheten, vilken inbragte 30 kronor.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
GARDA.
En märklig rävjakt. Räven börjar bli talrik även här ute i dessa trakter, därom vittna talrika spår i snön. Men någon skadegörelse på tama djur har ännu icke kunnat konstateras. Räven tilldrar sig dock allt mera jägarnas uppmärksamhet, och i fredags var det ett par förunnat att fälla ett exemplar, vilket skedde under ganska ovanliga förhållanden och utan att skott behövde lossas. De båda jägarna voro från samma hem, en hemmansägare och dennes svärson. De hade på morgonen begivit sig ut på jaxt i skogen norr om Autsarve åt Baramyrs hållet. Vid 9-tiden fick hunden upp en räv. Det blev ett långvarigt drev, som räckte i hela 3 timmar. Jägarna följde efter så gott de kunde i spåret. Vid 12-tiden var räven tydligen så uttröttad så han inte förmådde längre. Han tog då sin tillflykt till en ,bergsskreva i skogen intill Allstäde myr, där hunden nu höll vakt tills jägarna hunno fram. Men därmed var inte jakten avslutad med detsamma. Rävens tillhåll var ganska svåråtkomligt och en hel timme försvarade han sin position. Räven är listig, men den gången överflyglades han av jägarnas list. Den ene av dem stack ner en trädgren, vilken han omedelbart spräckte med tänderna. När han alltså var så frisk att använda munnen beslöt man sig för att använda sig av det. Den ene stack i fortsättningen ner en trädgren, som räven högg fast i och halade upp honom några centimeter åt gången medan den andre med en annan gren sköt på bakifrån. Sakta men säkert kom räven högre och högre tills han fick huvudet uppför då den ene av jägarna gav honom ett bedövande slag i huvudet. Sedan man förvissat sig om att den verkligen var ofarlig drog man upp den och avlivade den slutgiltigt. Det sålunda fällda djudet var en stor hanne.
Det berättas att en chaufför under lika egendomliga förhållanden fällt en räv i Lappsmyr i Lye. Räven hade jagats av en hund tills den kom fram på myren i utmattat tillstånd. I samma ögonblick passerade en bil vägen förbi myren, och chauffören såg räven och hunden samt anade situationen och sprang ner på myren och slog ihjäl räven. Det blir ju tillskott i både köttransonen och på pälsmarknaden.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
TOFTA.
Tofta rödakorskrets hade lördagen den 9 januari försäljning i folkskolan. Ganska mycket folk hade kommit tillstädes.
Festligheten, som tog sin början vid halvåttatiden, inleddes med psalmsång samt en nyårsbetraktelse av kyrkoherde N. H. Ronqvist. Därefter följde en stunds underhållning, varvid förekom tvenne uppläsningar av fru Ingrid Ronqvist, omväxlande med sång, utförd av hr Joel Björkqvist från Bjers. En duett sjöngs även av hrr Björkqvist och I. Hansson.
Med nämndeman Gahnberg vid klubban vidtog sedan försäljning av skänkta varor. Allt hade en strykande åtgång och behållningen uppgick till 325 kr., vilken oavkortad tillfaller rödakorsverksamheten.
Sist avtackades samtliga närvarande av folkskollärare Ivar Hansson, varefter sjöngs \”Du gamla, Du fria\”.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
STÅNGA.
Ungdomsföreningen Febe har under helgen hållit sitt årsmöte hos lantbr. Oscar Pettersson, Bogs. Ordf. inledde med bibelläsning, välkomsthälsning och bön.
Det gångna årets verksamhet har varit god och en ny medlem har intagits i föreningen. Till styrelse för år 1943 valdes Oscar Pettersson, Bogs, ordförande, Efr. Jakobson, vice ordf., Gust. Nilsson, Dals, kassör, Lars Jakobson, Bosarve, sekr. och Sylve Pettersson, Stenstu, vice sekr. Till revisorer utsågas Elsa Levander, Lye, och Josef Johansson, Maldes. Sångledare blev Gust. Nilsson, Dals. Behövliga verksamhetskommittéer tillsattes. Ett anslag av 60 kronor beviljades till GMU och för SMU göres sedvanlig insamling genom missionssparbössor. Julbrevet från SMU styrelse och sekretariat föredrogs av ordf. Som det i år är 30 år sedan föreningen bildades beslöts att anordna en trettioårshögtid den 21 febr. Pastor S. Ahltoft avslöt den goda samvaron med tänkvärda minnesord varpå följde en bönestund.
Trettondagen höll missionsförsamlingens söndags skola sin julfest med stor publiktillslutning av barn och äldre.
Den rätta julstämningen infann sig från början då barnen hurtigt uppstämde: \”Fröjdas vart sinne, julen är inne\” o. s. v. och genom talkör framförde en klämmig välkomsthälsning. Föreståndaren läste så Jes. 9: 1-7 och ledde i bön. Barnkören sjöng \”Stilla natt, heliga natt\” varefter julgranens ljus tändes av barnen, som därvid läste bibelspråk under fröken Elsa Levanders ledning. Stud. S. E. Svensson från missionsskolan på Lidingö höll en intressant lektion med barnen med \”Jesus kan förvandla allt\” som motto. I det rikhaltiga programmet ingick även deklamation av en röst sekunderad av talkör, marsch kring granen, kaffeservering, utdelning av biblar, jultidning och gotter m. m. En näpen och uppskattad jul- och nyårstablå utfördes. Festen avslöts av stud. Svensson.
Juniorföreningens årsmöte hölls hos Oscar Pettersson, Bogs. Ledarinnan fru Hildur Pettersson inledde och Efr. Jakobson blev förhandlingsordf. med Kerstin Johansson som sekr. Till kassör valdes Sylve Pettersson, sekr. Kerstin Johansson, vice sekr. Maj-Britt Cederlund och organist Erland Johansson. Till revisorer utsågos Gullan Söderlund och Erland Johansson. Eddy Jakobsson föredrog en intressant berättelse och sjöng en solosång. Sång utfördes även av Ingeborg Söderlund. Även beslöts att utdela i prenumeration juniortidningen \”Friska Vindar\” till alla medlemmar. Efter tal av Efr. Jakobson avslöt Oscar Pettersson det av god vilja och framtidshopp präglade årsmötet.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8
Kommerskollegium vill komma åt den florerande smyghandeln.
Kommerskollegium förordar att även utbjudande av ransonerad vara skall beläggas med straff och ej endast saluhållande av sådan vara. Med den innebörd, som tillagts de båda begreppen torde det förfarande, som vanligast förekommer inom smyghandeln vara just utbjudande, och det kan därför knappast anses tillfredsställande, att denna form för att tillhandahålla en ransoneringsvara i motsats till saluhållande blir straffri.
Detta framföres i kollegii yttrande över förslaget till ändringar i författningarna för ransoneringarna för att få mera enhetliga föreskrifter på detta område. De skiljaktigheter, som nu finnas i fråga om utformningen av ransoneringsbestämmelserna försvåra givetvis författningarnas efterlevnad och kollegium anser att dessa svårigheter ytterligare kunna, •ökas i den mån nya regleringar komma till utan att mera enhetliga principer för deras genomförande fastställas. Det måste därför, säger kollegium, ej minst näringslivets synpunkt\” anses önskvärt, att ransoneringsföreskrifterna i största möjliga utsträckning bli likartade. Kollegium tillstyrker också förslaget med vissa modifieringar.
Enligt de i förslaget uppdragna allmänna riktlinjerna för regleringarna skulle ett utbyte av ransonerade varor vara tillåtet. Därav synes följa, säger kollegium, att ej blott utlåning utan även byte av ransoneringskort skulle vara tillåtet. Sålunda skulle det endast vara överlåtelser av inköpsbevis på annat sätt än genom byte, som skulle vara förbjudna. Kollegium anser därför att stadgandet i denna del bör förtydligas. I fråga om saluhålllande och utbjudande av ransonerad vara, där överlåtelse ej får ske, anser kollegium, att utbjudande i minst i lika hög grad som saluhållande innebär en fara för ransoneringarnas genomförande.
I förslaget har även införts bestämmelser om husbondeansvar vid en del förseelser mot ransoneringsföreskrifterna. Kollegium ifrågasätter emellertid, om det kan ses rimligt att husbonde straffas som gärningsman exempelvis för sådan överlåtelse i strid med ransoneringsföreskrifterna, som någon hos honom anställd utan hans vilja och vetskap gjort sig skyldig till.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8