Gustaf Sigfrid Brydolf.

I främmande land bröts nyligen ett lit, hvars minne länge skall fortlefva på Gotland. Namnet Brydolt var kärt för månget lidandets barn. Men det är icke allenast läkaren och menniskovännen utan äfven den glade humoristen, den intelligente och vänfaste man.
nen, hvars alltför tidiga bortgång vi inregistrera i minnets bok och på hvars graf vi lägga denna enkla runa.
Hitkommen 1864 såsom förste pro: vincial-läkaren inom det nybildade distriktet i Gotlands södra härad, egnade sig Brydolf med kärleksfull hängifvenhet åt sitt ädla och ansvarsfulla kall. Der en like, fattig eller rik, hög eller låg dvaldes på smärtans läger, dithastade på kallelse B. Der stod han ofta ansigte mot ansigte med döden, och efter konstens regler och med vetenskapens medel räddade ban, näst Guds hjelp, månget dyrbart lif. Det var då bans hjerta firade sina för verlden okända glädjefester. Denna lön var oftast hans enda, men den var icke ringa för ett sådant hjerta. Understundom var icke vetenskapen nog, och det lif ban försökte rädda, balkade ur bans händer; men då såg man i B. den milde vännen, som lindrade den sista smärtan.
Så fortgick B:s ädla verksamhet i 12 år. Hans anlitande tilltog allt mera och mera och hans resor blefvo följaktligen äfven allt flera. Hans vänner frågade honom, huru det var möjligt att kunna utbärda så många mödor och själsansträngningar, då man såg att tider gafs, under hvilka han natt efter annan icke tillät sig någon hvila.
B., alltid glad, svarade: \”Jag kan icke neka den behöfvande bjelp; det går väl för sig\”. — Sjukbuden voro utomordentligt talrika i det minnesvärda läkarebostället vid Högby. Hemkommen från ett lidandets barn, kommo mnödropen från ett annat, och B. kunde icke afvisa någots. Under sistl. år hemsöktes hans egen talrika familj af en svår nervfeber. Icke mindre än 9 sjuksängar måste tillredas i hans eget tjell. Delande sin läkarevård emellan dessa och många andra likar, undergrätdes småningom hans helsa och slutligen insmög och utbildade sig den farliga och obotliga sjukdom, som skulle ända hans lif. — B. kastades på sjukbädden af som det syntes och väl äfven var, reumatisk värk. Flere veckor fortgick denna af på hvarandra följande nattresor och förkylningar ådragna sjukdom. Den syntes omsider vika, men den äldre, farligare tilltog deremot. B. beslöt att begagna bad vid utländsk badort, dit han i slutet af Juni afreste för att aldrig mera återkomma till sitt fädernesland och det nya distrikt i Örebro, som väntade honom. I Karlsbad utandades han 14 Aug. enligt hvad telegrafen förut omförmält, sin sista suck.
— Om den hänsofne menniskovännen kan väl sägas, att ban oegennyttigt uppoffrade sig i sin tjenst och för lidande likar. Men denna höga, medborgerliga dygd belönades sparsamt åtminstone af staten, som väl bör ha största skyldigbeten att utdela mödans lön till desse sina medborgare. Ja, på den resp. tjenstemannaklass som B. tillhörde kan i allmänhet lämpas Karl XI:s allbekanta uttryck: \”Blifva de icke salige, rika bli de icke\”. På 1,500 kr:s lön, som B. egde, såsom provincialläkare, kan nu för tiden en far med 9 barn icke ens nödtorftigt lefva. Är han dertill såsom B. var, en varm menniskovän, för hvilken den kalla metallen guldet, intar en underordnad betydelse i lifvet, så kan han icke taga mödang lön från sin verksamhet, långt mindre kan han samla gods och guld. B. gjorde det ej heller. Hans aktningsvärda maka och 9 barn äro nu också i en mycket bekymmersam belägenhet. Denna belägenhet förutsåg den nu igrafven hvilande mannen. Han säger derföre, i anledning af sin förutsedda bortgång, i bref till en af sina vänner: \”döden fruktar jag icke, ske Guds vilja; men stackars min hustru och mina barn\”. — B. hade rätt, icke behöfver den frukta döden, som så väl utfört Bitt dagsarbete på jorden. Men man kan sluta af de sist anförda orden, att fadershjertat pressats at smärta vid tanken på makans och alla de värnlösa små barnens blifvande öden.
Slumra nu i frid ädla hjerta, i den främmande jorden! Till Din graf vallfärda många hulpnas tysta välsignelser, och länge, länge skall Ditt minne lefva inom Gotlands bygder.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 September 1876
N:r 70

Egendomsköp.

Sjökaptenen, navigationsläraren hr W:m Svensson har sistl. onsdag, 30 Augusti, försålt sitt vid Adelsgatan belägna hus nr 39 (det s. k. Lindgrenska) till skomakaremästaren br A. R. Blomqvist för en köpesumma af 8,500 kr.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 September 1876
N:r 70

Dödsfall Lars Ivar

Att vår ende älskade Son LARS IVAR genom vådlig händelse afled i Fohle Prestgård, Onsdagen 23 Augusti 1876, kl. ½ 7 e. m., i en ålder af 8 år, 11 mån. och 2 dagar; varder endast på detta sätt slägt och vänner delgifvet.
Maria Gustafson, f. Nyströmer.
S. W. Gustafson.

Marc. 10: 14. Sv. Ps. nr 340: v. 5, 6.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 September 1876
N:r 70

Roy Fårösund

\"\"

NISSE ERICSON
SIGGE FÜRST

Olycksfågeln nr 13
THOR MODÉEN
JOHN BOTVID
m. fl.
En svensk militärfars i toppklass.
Skrattsalvorna eka i salongerna.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 14 januari 1943
N:r 10

Hansa

\"\"

EDVARD PERSSON
Stinsen på Lyckås

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 14 januari 1943
N:r 10

Födelsedagshyllningar.

Femtio år fyller i dag lantbrukaren Anshelm Österberg, Norrgårda i Väskinde, och har med anledning av bemärkelsedagen blivit föremål för hjärtliga hyllningar, som togo sin början kl. 6 i morse. Då infunno sig representanter för släktingar och vänner och gratulerade jubilaren med presenter och blommor, varvid han från släktingar fick mottaga ett par fåtöljer samt ett rökbord och av vännerna ett bokverk jämte textad adress och en penninggåva. Därjämte överlämnades blomsteruppsatser. Under dagens lopp ha hyllningarna pågått genom personliga uppvaktningar, och en mängd blomnior har kommit femtioåringen till del liksom telegrafiska lyckönskningar. Jubilaren har i afton inbjudit ett 40-tal vänner till supé i sitt hem.
Hr Österberg har varit med om att bilda SLU-avdelningen och var även dess förste ordförande. Han innehar även kommunala uppdrag samt är en intressrad skytt och uppskattad medlem i skytteföreningen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 14 januari 1943
N:r 10

Födelsedagar.

Sjuttio år fyller den 16 januari kompressorskötaren och smeden vid Gotlands kalkverk vid Storungs Karl Othberg. Han har varit anställd vid kalkverket i c:a 32 år och har gjort sig uppskattad för sin duglighet och plikttrohet. I yngre dagar var han sjöman.

Sextio år fyller om måndag snickaremästaren J. A. Olsson, Visby.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 14 januari 1943
N:r 10

Wisby Weckoblad för januari 1843.

Visby för 100 år sedan.
(Huvudsaklig källa: Wisby Weckoblad för januari 1843.)

Prenumerationspriset å:, Wisby Weckoblad för år 1843 var, såsom i föregående artikel nämndes, 2 riksdaler 32 skillingar banko vid utdelning i staden och 3 riksdaler banko för exemplar, som utsändes med lantposten.
Nu framställer sig frågan : Huru mycket motsvarar i riksdaler banko år 1843 i nutida mynt? Svaret härpå blir:
Är 1843 var 1 riksdaler banko lika med 1: 50 kr. Men en sammanställning av de uppgifter, som lämnats av Socialstyrelsen och Myntverket, giver vid handen, att penningvärdet då förhöll sig till penningvärdet år 1942 såsom 123 till 38. Härav framgår, att 1 riksdaler banko förstnämnda år motsvarade cirka 4: 85 kr. enligt sistnämnda års myntvärde. Och den indelades, såsom bekant, i 48 skillingar.
Här må tilläggas, att Wisby Weckoblad utkom en gång i veckan, nämligen på fredagarna, och att varje nummer av tidningen omfattade fyra tvåspaltiga kvartsidor.
Källarmästare Ytterberg hade annonserat, att han nyårsdagen 1843 ämnade anställa en \”Maskerad – och Kostym-Bal\” i Oscarsalen. I annonsen därom tillades: \”Entrée-afgiften blir 40 sk. Banco personen, hvaruti inbegripes Soupée för Damerna\”.
Emellertid ändrade han sig, vilket framgår av följande av honom undertecknade annons:
\”1 stället för den i förra Tidningen annonserade Maskeradbalen blifver på fleres begäran en vanlig Bal arrangerad, å Oscarssalen Nyårsdagen den 1 Januari 1843. Entréeaf-giften med The, Lemonade och Soupée för Damer, bestående af Bouillon med Pastejer, blir 40 sk. Banco personen. För Herrar är Soupée arrangerad i det vanliga matrummet. Balen börjas kl. 7 e. m. Rum för Kappor anvisas af vaktmästare.\”
Sällskapet D. B. W:s ledamöter sammanträdde tisdagen den 3 januari kl. 5 e. m. hos mamsell Anna Engeström.
Hushållnings-Sällskapets tredje subskriberade soaré hölls två dagar därefter. Den ägde rum i kronofogden G. Lindströms hus och tog sin början kl. 6 e. m.
I tidningens nummer för sistnämnda dag lästes en av Konungens befallningshavande utfärdad kungörelse, vars huvudsakliga innehåll var följande.
De personer, som från länets sammanskjutna jaktkassa ville erhålla premier för under loppet av år 1842 fångade eller dödade rävar och rovfåglar, vilka premier skulle utdelas vid Gotlands Skarpskytte- och Jägare-Gilles högtidssammankomst den 26 januari, borde senast den 19 i samma månad ingiva sina ansökningar till gillets sekreterare, den ovannämnde kronofogden. Dessa ansökningar skulle åtföljas av: 1) intyg från pastor, två kyrkvärdar och socknens skallfogde, att den sökande tillhörde en socken, som lämnat bidrag till nämnda jaktkassa, och att fångsten respektive dödandet skett inom en sådan socken; 2) öronen av de rävar och benen av de rovfåglar, för vilka premier söktes.
En annons för sångläraren löjtnant Kjörkander:
\”Sångöfningar hos undertecknad taga sin början Onsdagen den 18 dennes kl. 5 e. m. Nya Elever kunna dertill anteckna sig kl. 3 e. m. ofvannämnda dag, hvarefter inga Elever för den terminen kunna emottagas. Priset är beräknadt efter 16 timmars undervisning till 1 R:dr 16 sk. Banco i månaden. Wisby den 12 januari 1843.

O. Kjörkander.
Handels-Societetens ledamöter kallades att sammanträda den 17 i samma månad kl. 3 e. m. för att höras över handelsbokhållaren J. P. Sjögrens till magistraten ingivna ansökning att vinna burskap såsom handlande.
Ett tillkännagivande från rektor Cramér \”Vår-Terminen vid härvarande Högre Lärdoms- och Apologist-Scholor börjar den 1:sta nästkommande Februari kl. 10 f. m. Scholornas samtliga discentes anmanes att sig i rätter tid infinna.
Af vederbörande betyg åtföljd anmälan till intagning sker, mundtligen eller skriftligen, hos undertecknad, helst och senast den 31:sta januari kl. 9-11 f. m. Intagningen anställes den 1:sta Februari kl. half 12 f. m., och inskrifning sker samma dag kl. 2 e. m., då de i Schol-Ordningen anbefallda afgifterna erläggas. Mellan afdelningarna eger ingen flyttning rum.

Wisby den 18 Januari 1843.
J. N. Cramér,
Rector Scholce.

Aktieägarne i ångfartyget Gotland kallades att den 20 Januari kl. 3 e. m. sammanträda i Rådhuset för att erhålla kännedom om och, besluta rörande ett från Ångfartygs-Direktionen i Stockholm inkommet köpeanbud på nämnda ångfartyg.
Tre dagar därefter började vårterminen i Carl Ahlbergs privata växelundervisningsskola (Lancasterskola). Eleverna skulle infinna sig kl. 9 f. m. nämnda dag.
Den 26 januari högtidlighölls såsom Carl XIV Johans födelsedag. Officiellt fyllde han då 79 år, men i verkligheten var han ett år äldre.
När Bernadotte år 1810 anlände till Sverige, ansåg han det lämpligt att \”föryngra sig\” ett år, varför han då förklarade, att han vore född den 26 januari 1764. Denna oriktiga uppgift infördes i Statskalendern, figurerade där under konungens hela regeringstid och bibehölls sedermera i biografiska uppslagsböcker o. d., till den bekante forskaren och författaren greve F. U. Wrangel bevisade, att Bernadotte var född den 26 januari 1763.
Beviset därför framlades i hans år 1889 utkomna bok \”Från Jean Bernadottes ungdom\”.
Alltså: den 26 januari 1843 var i verkligheten, ehuru icke officiellt, Carl XIV Johans 80-årsdag.
Såsom förut nämnts, hade Got, lands Skarpskytte- och Jägare-Gille samma dag sin högtidssammankomst.
Den ägde rum i källarmästare Ytterhergs Oscarssal och börja-de kl. 5 e. m.
Två dagar därefter, Carldagen, firades såsom konungens namnsdag. Den var Hushållnings-Sällskapets högtidsdag, och dess ledamöter sammanträdde kl. 10 f. m. i Oscarssalen.
Samma dag hölls där en av Ytterberg anordnad bal. Den började kl. 7 e. m., och inträdesavgiften var 40 skillingar banko, \”för hvilken afgift serveras med Dragonpunsch, The och Mandelmjölk samt åt Damerna Bouillon med Pastejer\”, såsom det stod i källarmästarens annons.
I samma lokal ägde en barnbal rum söndagen den 29 januari. Även den var arrangerad av Ytterberg, som härom meddelade: \”Entrée-afgiften för subskribenter blir 32 skill. och för de i Staden boende, som ej subskriberat, 40 skill. Banko. Servering af The, Bouillon och Pastejer blir lika med föregående Bal. De, som godhetsfullt subskriberat för 3, erhåller 4 Entrée-billetter.\” Bland de vigda och de döda märktes följande personer
Vigda : Tillförordnade postinspektoren Nils Lange och mamsell Christina Elisabeth Rundberg; kofferdikaptenen Carl Johan Lyberg och mamsell Emilie Eleonora Nyberg.
Döda: Änkan Margaretha Elisabeth Wiberg (hennes namn före giftermålet ej angivet i tidningen), 75 år; styrmannen Lars Åkerberg, 46 år.
August Gynther.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 14 januari 1943
N:r 10

Modern villa i Stånga helt förstörd av eld.

Lekande barn vållade branden – räddades undan av hembiträdet. Bristfälligt brandväsen på orten.
En eldsvåda, som totalt ödelade en av de värdefullaste byggnaderna i Stånga stationssamhälle, inträffade i går eftermiddag, då trafikbilägare K. G. Gardells relativt nyuppförda tegelfastighet blev lågornas rov på grund av att lekande barn handskats ovarsamt med eld.
Synnerligen ogynnsamma omständigheter spelade också in vid olyckan, ty dels voro såväl husägaren som hans maka borta, dels har Stånga alltjämt inte fått sitt brandväsen ordnat trots många framstötar i frågan och dels rådde kraftig blåst vid olyckan, varför elden grep omkring sig i byggnaden med rasande fart. Inte heller fanns någon till hands som kunde ta ledningen av räddningsarbetet, varför såväl huset som det värdefulla lösöret gick fullständigt förlorat. En lycka var dock att barnen i tid kunde föras bort från den brinnande byggnaden av den flicka som hade tillsyn över dem.
På morgonen hade herr Gardell kört till Visby med sin bil och vid 3-tiden lämnade också hans maka hemmet för att gå till en kaffebjudning. En 15-16 års flicka hade tillsyn över makarnas tre små barn i åldern 2 1/2-6 år och som lekkamrat till dem befann sig också en nå. got äldre grannpojke i huset. Barnen hällo till uppe på en kammare i andra våningen och vid 1/2 4-tiden kommo de nedrusande i trappan. När hembiträdet kom dem till mötes fick hon se hur rök och eld trängde ut från kammaren och hennes första åtgärd var att föra barnen i säkerhet i granngården, där hon också per telefon alarmerade fru Gardell. Alan ringde också till Hemse för att varsko brandkåren och sockenbor tillkallades genom klämtning i kyrkklockan.
Under tiden hade flera personer varsnat branden och kommo till platsen, men som nämnts hade man endast små handsprutor att tillgå och med dessa kunde man givetvis inte få någon effekt. Inte heller fanns det. någon som kunde ta ledningen av släckningsarbetet och man insåg också hur fåfängt det var att försöka rädda byggnaden, sedan fönsterrutorna sprungit sönder och vinden givit full fart åt elden. Inte förrän i :sista stund kom man i gång med försöken att rädda lösörat och man lyckades då endast få ut en del matvaror samt en tvättmaskin från källaren, medan hr Gardells alla värdehandlingar, obligationer, pengar m. m. förstördes jämte allt övrigt värdefullt lösöre.

Vattnet frös i brandslangarna.
Hemsebrandkåren anlände i sinom tid, men elden hade då fått övertaget och man fick inrikta sig på att hålla branden nere så mycket som möjligt för att hindra spridning. Det var ont om vatten i närheten men man drog slangledning från en av järnvägsstationens brunnar och fick där igenom god vattentillgång. Tyvärr stoppade inte brunnen och när den länsats och man skulle flytta över till en annan brunn, frös vattnet i slangarna, varför brandmanskapet hade det synnerligen motigt. De solida väggarna i byggnaden ävensom tegeltaket gjorde dock sitt till för att hålla eldslågor och gnistor nere och inga närliggande byggader blevo därigenom allvarligt hotade. En mindre fastighet på 40 meters avstånd från eldhärden låg dock i vindriktningen men den bevakades oavbrutet av släckningsmanskapet, i vilket också en del militär befann sig. Ladugård och garage lågo ej i vindriktningen och undgingo därigenom förstörelse. Endast efter någon timme var byggnaden ödelagd men det brann länge i ruinerna och man har för den skull haft eftersläckning och bevakning hela natten samt i dag på morgonen, då elden fått riklig näring bl. a. i husets bränsleförråd.
Den nedbrunna byggnaden uppfördes år 1937 och var fullt modernt inredd samt omfattade två våningar med tillhopa ett tiotal rum. Villan var försäkrad i Gotlands södra härads brandstodsförening för 30,000 kr., vilket i nuvarande tidsläge ingalunda torde täcka det verkliga värdet. Lösöret var försäkrat för endast 10,000 kr., vilket inte på långa vägar motsvarar de riktiga värdena. Värdefulla handlingar samt försvarslåneobligationer för 2,000 kr. och omkring 1,200 kronor i kontanter försvunno i lågorna.

Polisutredning har verkställts.
Gnista från tomtebloss antände huset.

Med all sannolikhet är det gnistor från ett tomtebloss som vållat den häftiga branden – det är det resultat man kommit till efter den polisundersökning som i dag verkställts av landsfiskalsassistenten Emil Bertland i Hemse.
Av de förhör som hållits har det framgått, att barnen fått tag i ett tomtebloss som de tänt på sovrummet i övervåningen. De hade inte haft några tändstickor att tillgå, men kamraten till barnen i huset hade likväl fått eld på tomteblosset genom att koppla in en elektrisk kamin och tända blosset mot denna. De hade inte märkt något efteråt men tydligen har gnistor från blosset legat och pyrt och sedan fått god näring i de lätta sängöverkasten.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 14 januari 1943
N:r 10

Idrott och sport.

\"\"

Domarpondus och utvisning.
Varning och straffkast bättre än utvisning.

\”Handbollsdomarna på Gotland sakna pondus, och det får man inte genom att visa ut ett par spelare i matchens början\”, sona föreslagits i tidningen Gotlänningen – det påståendet vågade signaturen utslunga i tisdagens nummer av Gotlands Allehanda. Märket Cebe i Gotlänningen, som i vanliga fall heter Allan Sandström och är kanske den ende handbollsdomaren här med pondus, tog i går upp diskussionen i Gotlänningens spalter på ett så skickligt sätt, att han fullständigt lyckades glömma bort vad diskussionen ursprungligen gällde.
Han påpekar, att då en spelare tjurar och begår en rad ojustheter, då skall. han utvisas. Undertecknad skrev dagen innan, att \”går någon avsiktligt in för att förstöra spelet och är ojust, då skall han ut från planen. I det fallet äro vi alltså ense. Vad jag däremot angriper är Sandströms åsikt att man bör utvisa ett par spelare i matchens början för att få ordning på för hårt spel. Måste man gå så långt, då är ens domarkompetens inte mycket att hurra för. Allan Sandström har själv under sin långa domarkarriär knappast visat ut en enda spelare – just tack vare sin pondus.
Nej herrar domare, kör inte ut spelarna för första bästa förseelse i matchens början bara för att få \”ordning på planen\”. Varna i stället syndaren och döm straffkast – det är ett kännbart straff och en utvisning förstör i allmänhet bara spelet.

Bandy-DM börjar d. 24 jan.
Gutavallens isbana håller på att ordna sig.

Fotbollförbundet har nu fastställt spelplanen för årets bandy-DM, som sträcker sig över tre söndagar. Början göres den 24 jan. och då mötas Gute-A 7, VIF-Slite samt Klintehamn-AIK.
Söndagen den 31 jan. spelar 1 18 mot segraren i matchen i Klinte-AIK och vidare mötas segrarna i matchen VIF-Slite och Gute-A 7.
Finalen spelas därefter den 7 februari. När DM genomförts kommer spelplan att uppgöras för turneringen om Slites vandringspris.
Man har i dag börjat spola Gutavallens träningsplan för att bereda möjligheter till issport för stadens idrottsmän. Man hade beräknat att ha banan klar till söndagen, men då köldgraderna nu synes minska är det osäkert om allt kan bli färdigt. I de övriga bandymetropolerna Slite och Klintehamn har man ju sjöis att tillgå och här blir det alltså mest en renhållningssak för arrangörerna.

Skidutflykt med lägerbål.
Visby Cykelklubbs skidsektion anordnar på fredag kväll skidutflykt för allänheten. Åkning cirka en halv mil norrut i terrängen. Därefter rast och lägerbål. Medtag smörgåsar. Alltså i morgon kväll kl. 7 e. m. vid österport med skidor och glatt humör.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 14 januari 1943
N:r 10