Guldpenna och bok i barnavård KA 3-ligans byte.

En hel rad affärer hemsöktes på en dag.
lördags hölls åter rannsakning inför rådhusrätten på kronohäktet med de tre kustartillerister, som häktats för omfattande stölder ur kronans förråd samt för ett flertal butiksstölder i Visby. Hittills är det endast de sistnämnda tillgreppen som behandlats inför rätta och ännu återstår en del att klara ut beträffande det härjartåg i affärerna, som de tre toge sig före en eftermiddag i höstas. Tidigare har kuppen i Th. Wennerbergs uraffär relaterats och det lyckade resuitatet där gav upphov till omedelbar fortsättning i andra affärer. Det verkade som om de till varje pris måste tillfredsställa sitt stöldbegär, ty de reflekterade tydligen inte alls över vad de stulo och hur de skulle kunna dra nytta av tjuvgodset utan det gällde bara att stjäla vad man kunde komma över.
Tempo blev föremål för nästa besök och här upprepades taktiken med att en i sällskapet uppehöll expediten medan de övriga \”arbetade\”. I denna affär blev bytet bl. a. en del portmonnäer, en rakhyvel, en kniv och en putshyvel. I Sylve Norrbys bokhandel uppsökte två av butiksråttorna en undanskymd vrå, där de stoppade på sig 2-3 böcker vardera. Vad böckerna handlade om hade de inte fäst något avseende vid och sålunda kom det sig att en av herrarna tågade iväg med ett verk om \”Föräldrar och barn\” under sin uniformskavaj. Nu började det bli svårt att hantera allt tjuvgods och man kom därför överens om att skaffa en väska till grejorna. Tempo uppsöktes åter men en resväska drog man sig i alla fall för att stjäla och den saken blev sålunda ärligen betald. Efter en snabbvisit i Ytterbergs affär blev Ernst Swensons juveleraraffär nästa mål och efter besöket där ökades väskans innehåll med en guldpenna, en smörask i silver och ett nysilverfat. Pennan värderades till 65 kr. och hade tillgripits i ett obevakat ögonbbrick innanför disken, de övriga föremålen hade stått på disken. Efteråt hade uppdelning av det stulna skett så att alla skulle få lika.
Ett par andra tillgrepp i Visby äro utredningsstadiet och det blev därför nytt uppskov till lördag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Dödsfall.

En gammal inom sin hemsocken välkänd och uppskattad odalman, f. hemmansägaren Anders Theodor Mattsson, Allmungs i Havdhem, avled i går efter att ha dragits med ohälsa cirka ett års tid.
Anders Theodor Mattsson var född vid Rosarve i Havdhem den 30 nov. 1868 och blev år 1897 ägare till Abrlmungs. Han var en synnerligen duktig jordbrukare, och i sin krafts dagar innehade han därjämte flera kommunala förtroendeuppdrag, bl. a. i skolråd, kommunalnämnd och fattigvård, och han var även överförmyndare.
I sparbanksstyrelsen var han kassör alltsedan sparbankens start 1905, och han innehade denna post ända till i fjol. Personligen var den bortgångne en gedigen man, som efterlämnat det bästa minne. Han var sedan många år medlen av Havdhems baptistförsamling.
Närmast sörjande vid hans bår är en dotter, gift med hemmansägaren Elmer Thomsson, vilken för ett par år sedan övertog gården efter svärfadern.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Födelsedagar.

Den höga åldern av 92 år uppnår i morgon f. sjökaptenen Otto Karlström härstädes. Han är född i Hellvi och kom redan vid 16 års ålder till sjöss, där han fick pröva på många äventyr på världshaven. Sedermera var han befälhavare på olika fartyg från Visby och Slite, tills han 1914 återvände till landbacken. Han var därefter några år hamnmästare i Visby. Trots sin ålder är han ännu pigg och rörlig, även om synförmågan är något nedsatt. Han är sedan många år medlem av Visby metodistförsamling.
— Sjuttio år fyller om onsdag den 20 dennes förre hemmansägaren Arvid Kviström, Banna i Lärbro. För cirka 35 år sedan inköpte jubilaren gården vid Banna, där han nedlade mycket arbete på dess förbättrande både ifråga om jordbruket och byggnaderna samt utökade arealen genom inköp och nyodlingar. Gården har han för en tid sedan överlämnat till sin yngste son, men han är fortfarande med i de dagliga sysslorna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Förlovning

Mellan arkitekt Hugo Du Rietz och fröken Karin Rubarth, dotter till sjökapten Axel Rubarth härstädes och hans maka.
— Mellan lantbrukaren Axel Johansson, Myrsjö, Stenkumla, och fröken May Laurin, dotter till lantbrukaren Herbert Laurin, Gardrungs i Stenkumla, och hans maka, född Krohn.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Herman Hermanssons griftefärd.

En stämningsmättad högtidlighet i Havdhems kyrka.
En högtidlig och stämningsfull begravning ägde på lördagen rum i Havdhem, då stoftet efter lantbrukaren N. Hermansson, Havor, fördes till den sista vilan. Mycket folk hade samlats för att följa den bortgångne på hans sista färd, och kyrkan var fullsatt.
Begravningsgästerna samlades i sorgehuset, där innan avfärden till kyrkan en andaktsstund hölls under kyrkoherde Josef Hoffmans ledning. Kyrkoherden läste en text i bibeln och höll bön, varjämte ps. 331 sjöngs av de närvarande. Färden ställdes därpå till Havdhems kyrka. Under det folkskollärare Valter Karlsson utförde Chopins sorgmarsch på orgeln inbars kistan i det med blommor och grönt smyckade templet, där även levande ljus hade tänts.
Akten inbreddes med psalmen 540: 1-3 och sedan tonerna förklingat framträdde kyrkoherde Hoffman till båren. I en av varm känsla buren betraktelse utgick han \’ från orden i Fil. 3: 20-21 \”Vi åter hava vårt medborgarskap i himmelen, och därifrån vänta vi ock Herren Jesus Kristus såsom Frälsare\”. Kyrkoherden berörde därvid livets obeständighet och svagheter gentemot det eviga livet, där vi böra söka vårt rätta hem. Talaren erinrade vidare om Herman Hermanssons stora och gagnande livsverk i det allmännas tjänst, hur han på jordbrukets område var en föregångsman i mångt och mycket och att han genom sina initiativ och intresse för bl. a. jordbruksekonomiska angelägenheter stod i första ledet bland dem, som bidragit till att det gotländska lantluket nått den höga standard, som det har. Herman Hermansson hade också vunnit många vänner och gynnare, som nu tacka honom för vad han varit och verkat och som i saknad och sorg böja huvudena vid hans bår. Härpå förrättades jordfästningen och psalmen 44: 1-3 sjöns unisont, varefter folkskollärare Karlsson sjöng Davids psalm \”Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar\” av Gunnar Wennerberg.
Den avlidne bringades härefter ett sista tack och farväl av representanter för olika föreningar och institutioner. Det blev en gripande stund, varunder erinrades om Herman Hermanssons insatser på olika områden, och av samtliga uttalades i vackra och erkännsamma ordalag vad den bortgångne betytt för Gotlands jordbrukare och att dessa skola bevara hans minne i tacksamhet och vördnad. Sålunda framförde direktör Edward Wahlgren ett tack och sista farväl, hr Aug, Jacobsson talade å Havdhems kommuns vägnar, där den bortgångne beklätt så många förtroendeuppdrag, hr Johan Ahlsten bragte den avlidne en sista hälsning och tack från Gotlands läns hushållningssällskap, direktör Åke Wahlgren talade för Sveriges jordbrukskassa, hr Efr. Larsson, Simunde, frambar styrelsens för Gotlands andelsslakteri avskedshälsning, hr Per Svensson, Sorby, talade för Gotlands centralkassa, hr Ivar Hoppe för Riksförbundet Landsbygdens Folk, hr Joh. Johansson, Gardarve, framförde en sista hälsning och ett tack från Södra Gotlands lantbruksklubb, hr K. Stenström från Södra Gotbrands brandstodsförening, hr K. 0. Pettersson, Sigters, uttalade ett tack från Havdhem-Eke jordbrukskassa och hr Ahlsten frambar en sista hälsning från Gotlands nya Tegelbruks A. B. Vidare talade hr Ahlsten å Hemse folkhögskolas styrelses vägnar och rektor B. Nordlander frambar en hälsning från skolans personal.
Efter avskedshälsningarna till den avlidne sjöng kamrer Adolf Björkdahl \”Hur ljuvt det är att hamna\”, bredsagad på orgeln av folkskobrlärare Karlsson. Slutligen uttalade den avlidnes son Anders Hermansson på de anhörigas vägnar ett varmt tack till alla för den hedersbevisning, som kommit hans faders minne tibrl del. Under orgelns toner utbars så kistan och sänktes i den öppnade griften å kyrkogården, och här nedlades nu en stor mängd kransar dels från nämnda föreningar och institutioner och dels från enskilda vänner. Vid graven sjöngo så de närvarande psalmen \”Dagar komma, dagar flykta\”, och till sist lyste officianten frid över Herman Hermanssons sista vilorum.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Femtio år.

Om onsdag passerar en av stadens mera kända affärsmän, handbranden Gustaf Lindblad, halvs ekelsgräns en.
Hr Lindbbrad är nämligen född den 20 januari 1893 i Visby och son till frambridne skräddaremästaren August Lindbbrad. Efter att ha genomgått Bröderna Påhlmans handelsinstitut i Stockholm praktiserade han några år på Hjabrmar Klints kontor. År 1916 startade han egen rörebrse, i det han öppnade en pappershandel och fotografiskt magasin vid Adelsgatan 32, vilken affär han år 1920 överbrät till handlanden David Holmert. Hr Lindbbrad gick nämbrigen då i kompanjonskap med handbranden Sture Nelson och övertog firman Hibrdegard Lindströms bosättningsaffär. Den 1 okt. 1921 startade han den firma vid Södra Kyrkogatan, som är välkänd under namnet Lindblads bosättningsaffär och som han genom driftighet och vaken affärsbbrick upparbetat tibrl den stora omfattning den nu har.
Även om hr Lindblad ägnat sitt största intresse åt sin affärs utveckbring, har han emebrbrertid även en del uppdrag inom föreningslivet och är såbrunda sedan flera år ordförande i Visby köpmannaförenings bosättningsbransch och suppleant i styrelsen för Visby köpmannaförening. Dessutom är han suppbreant i taxeringsnämnden.
Ovanstående data ger en bild av en affärsman, vars bredstjärnor varit energi och arbetsamhet, och därtill har han haft ån god blick för vad som kräves för driften av en modern affärsrörelse. Femtioåringen är därför också väl förtjänt av sin framgång.
Det förtjänar även erinras om, att hr Lindblad i yngre år var en duktig idrottsman, som skördade många lagrar på kolstybben, rättare sagt gräsvabrbren, ty det fanns ingen sådan idrottsanbräggning i seklets ungdom här i Visby, som våra dagars idrottsmän ha nöjet att tibrlgå. Det var på Visborgs sbrätts gräsplan man höll de flesta stora idrottstävbringarna förr om åren, och bland de idrottsmän, som då hörde till de främsta märktes Gustaf Lindbbrad — för övrigt främst på sitt område. Det var huvudsakligen som löpare han gjorde sig känd och innehade a. distriktsrekordet på 1,500 m. år DM. Tiden lydde på 4,42 min., vilket var en utmärkt prestation då. Men även kortdistanserna prövade han med framgång, bl. a. 100 och 400 m., på vilken sistnämnda sträcka han noterade 55 sek., vilket resultat står sig gott än i dag som är. Det var den gamla Visbyföreningen I. F. Kamraterna, som han tillbehörde och som vid denna tid bl. a. även räknade Einar Råberg och Gunnar Nibrsson m. fbr. såsom stöttepelare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Branden i Bunge

är alltjämt föremål för polisutredning. Som tidigare nämnts obducerades i lördags liket efter de i ett rum i den brinnande byggniden anträffade 79-årige hemmansägaren Oskar Blomgren av professor Wilh. Bosaeus, Stockholm. Vid obuktionen har intet framkommit om talar emot teorin om att den öde drabbats av hjärtslag i det att den avlidnes hjärta vid obduktioner befanns vara brustet. Liket föredde däremot inga yttre skador.
Som vanligt vid dylika tillfällen äro på, orten en del rykten i sing, vilka bl. a. gå ut på att mordbrand skulle föreligga En mystisk man hade strax före branden iaktagits springande på vägen och ortsbefokningen vill sätta mannen i sambandmed branden. Mannen som tidigare genom pressen anmanats att ta sig i förbindelse med lantlsfiskalen för att mordbrandsteorierna skola kunna bringas ur världen har ännu inte hörsammat kallelsen enligt vad landsfiskal Bonde på vår förfårgan i dag meddelat.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Ett isbälte i Fårösund

har under några dagar vållat en del besvär för sjöfarten och bl. a. ha en del skutor fått söka sig andra vägar, då de inte kunnat forcera sig igenom. En motorskuta kom sålunda in till Visby under veckohelgen sedan man fått ge upp hoppet om att komma igenom.
Isbandet är några hundra meter brett och ligger i norra delen av sundet. Isens tjocklek är endast några tum men den har packat sig och en del sörja har också bildats, varför det blivit litet besvärligt, meddelar mästerlotsen Haldur Wigsten på vår förfrågan. Ångbåtarna gå nu emellertid igenom utan svårigheter och med hjälp av tövädret hoppas man få ytterligare lättnad i isförhållandena. På färjeleden har man inte haft någon känning av isen, utan turerna ha gått som vanligt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Släktnamnen.

K. m:t har godkänt släktnamnet Nordanås för predikanten. Herbert Karlsson, Hogrän.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Anslag till skjutbanor.

Regeringen har av innevarande budgetårs anslag till skjutbanor tilldelat Alskogs skytteförening 1,425 kr,. Garda skyttegille 1,450, Levide-Gerums skytteförening 1,118, Vamlingbo-Sundre skyttegille 1,900 och Väte skyttegille 5,100 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13