Dag: 11 juli 2021

ETELHEM.
Garda hushållningsgille höll i går sitt årssammanträde i härvarande småskola samtidigt som en s. k. jordbrukaredag var anordnad.
Sammanträdet öppnades av gillets ordf., lantbr. Albert Wedin, Vestringe i Etelhem, som hälsade talare och publik välkomna, varpå följde förhandlingar. Förra sammanträdets protokoll upplåstes och godkändes. Till styrelseledamot för åren 1943-45 omvaldes lantbr. Ernst Gillerfors, Juves i Garda, med hr Edv. Hansson, Kyrkeby i Etelhem, som ersättare. Till skörderapportörer utsågos för Etelhem Gunnar Larsson, Kyrkeby, för Garda Axel Nilsson, Guffride, för Lye Gustaf Nilsson, Dals, för Alskog Eric Larsson, Anningåkra. Sedan matrikeln justerats föreslogos till nya medlemmar av hushållningssällskapet från Etelhem: Sture Gillerfors och Eskil Gillerfors, Bara, Ingvar Larsson, Sigvalda, Emil Ljunggren, Nygårds, Einar Johnsson, Bjärby, och Henning Larsson, Ugloser, från Garda: Henrik Olofsson, Tälleby, Tyko Jacobsson, Robbenarve, och Efr. Hansson, Nygårds, från Lye: Rud. Söderberg, Bosarve, Gösta Thomsson, Rotarve, Karl Pettersson, Medebys, Karl-Anton Larsson, Bjärges, Josef Olofsson, Herrfars, och Karl Norrby, Sigulds, samt från Alskog: Allan Larsson, Bota, Folke Bergström, Lassor och Lennart Nyström, Rudvior.
Sedan förhandlingarna därmed voro avslutade framträdde konsulent Bengt Ljunggren och höll föredrag om \”Kristiden och dess inflytande på länets husdjursskötsel\”. Tal. påpekade först den väldiga omsvängning som ägt rum i vårt land från att vi haft ett betydande exportöverskott och tills vi nu ha ett stort importbehov. Härtill har de dåliga skördeåren samt slutad import av gödning och kraftfoder medverkat. Småbruken, som baserat sin ekonomi på. husdjursskötseln, är det stora problemet i vår tid. De rena jordbruken ha hitintills haft det bättre, men konst-gödselbristen kommer nu att mera försvåra deras läge. Av husdjursskötseln har hästaveln och fåren varit fe som lönat sig bäst. Man fruktade ett tryckande saluöverskott på hästar, men exporten har skaffat undan överskottet och gjort att priserna blivit jämförelsevis goda. Fårens lönsamhet beror av det stora behovet av ull samtidigt som de äro billiga i underhåll. Beträffande nötkreaturen har ju en stor utgallring måst ske, men tal. konstaterade att den kanske verkat gott då det sämre mate, rielet fått ge vika. I fråga om tilldelningen av oljekraftfoder har Gotland ställts i gynnad ställning på grund av den rikliga rotfruktsodlingen här. Tal. slöt med att poängtera vikten av att göra de olika näringsgrenarna så lite förlustbringande som möjligt.
Konsulent Lorensson talade därefter om växtodlingen och konstaterade att för Gotland betyder den animaliska produktionen mest, varför också odlingen av foderväxter måste få en stor plats. Tal. varnade dock för att lägga allt för stora arealer i vall, ty de dåliga foderåren ha visat att vi kunna klara oss med mindre fodergivor. Tal. rekommenderade inblandning av blåluzern i vallarna för att motverka klöverrötan, samt förordade att gå in för hässjningsmetoden och inläggning av A. I. V.-foder. Vallfröodlingen rekommenderades. Av fodersäden tål baljväxtodlingen ökas och av rotfruktsodlingen ligger potatisen bäst till. Tal. hoppades på ett blivande potatislagerhus i Visby.
Efter en rast höllo de båda talarna ytterligare var sitt föredrag, konsulent Ljunggren om utfodringen och konsulent Lorensson om vegetabilproduktionen och gödslingen. Samtliga föredrag avtackades med kraftiga applåder. Dessutom visades jordbruksfilm.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 28 januari 1943
N:r 22