Prisstopp borde gälla även för gaturenhållningen.

Fastighetsägarföreningen klagar hos k. m:t.
Drätselkammarens åtgärd att borttaga de hittills gällande rabatterna på avgifter för gaturenhållning har på Visby fastighetsägareförenings vägnar överklagats hos k. m :t av föreningens ordförande, civilingenjör Gunnar Lyttkens, som yrkar att k. m :t skall undanröja det av Statens priskontrollnämnd lämnade medgivandet till sagda åtgärd.

Hård prisstopp för fastigheternas inkomster.
Bland fastighetsägarne i Visby stad har, heter det i besvären, detta nämndens beslut mottagits med stol förvåning, alldenstund det synes vara svårt att finna någon logisk grund för nämndens ståndpunkt Sedan åtskillig tid tillbaka råder genom gällande hyreslagstiftning ett fullt effektivt prisstopp för fas. tighetsägarne, därest dessa skull( genom ökade hyresintäkter söks skaffa sig kompensation för de ökade omkostnader, som kommit att åvila dem. Icke ens för de starkt ökade kostnaderna för uppvärmning av fastigheter har full kompensation medgivits vare sig teoretiska eller ännu mindre i realiteten. Att skaffa sig gottgörelse för fastig. hetsförvaltningens ökade kostnader på annat sätt än genom ökad belastning av i fastigheten inneboende hyresgäster, kan icke heller gärna tänkas.
Att samtidigt, som fastighets ägarne sålunda äro utsatta för denna hårda ekonomiska press genom speciell lagstiftning, de omkostnader, som skola åvila fastigheterna, tillåtas stiga såsom om något allmänt prisstopp icke skulle förefinnas, måste föranleda de av denna prispolitik drabbade att framföra att ett kommunalt verk låter sina anställdas löneförmåner och andra omkostnader ökas kan icke utgöra skäl för. kommunen att övervältra dessa ökade kostnader på en ekonomisk motpart, som ovedersägligen hårdare än andra är bunden av statens prisstoppspolitik, en motpart, som sålunda icke kan skaffa sig kompensation utan måste låta sig försvarslöst trängas från ömse håll.

Höjning på icke mindre än 43 procent.
Därtill kommer att den beslutade åtgärden innebär en prisförhöjning med icke mindre än 43 procent på de avgifter, som gällde den 31 okt. 1942, och vilka avgifter dessförinnan utgått oförändrade under mer än tjugo år.
Drätselkammaren har motiverat sin anhållan med, att renhållningsverkets drift under senare år gått med förlust och styrkt detta med en tablå för de senaste fem åren. Enligt denna utgör stadens förlust i medeltal 37 procent. Genom höjningen på 43 procent skulle gaturenhållningen komma att gå ihop eller lämna ett mindre överskottt. Det är emellertid att märka att den senaste femårsperioden innefattar tre exceptionellt snörika och kalla vintrar, vilket i hög grad fördyrat gaturenhållningen. Att ställa denna femårsperiod såsom norm för framtida ersättningar betecknas i besvären som lika felaktigt som om samma periods bränsleförbrukning skulle tagas till utgångspunkt vid beräkning av framtida merkostnader för bränsle.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Födelsedag.

Femtio år fyller den 28 jan. köpmannen John Reinhagen i Eksjö. Jubilaren har under en lång följd av år varit pastor inom Svenska Missionsförbundet. Han föddes den 28 jan. 1893 i Slätthögs socken, Kronobergs län. Åren 1916-20 genomgick han Svenska Missionsförbundets missionsskola. Som predikant i Älmhults fria missionsförsamling tjänade han åren 1920-21, samt i Boxholms friförsamling åren 1921-26.
Året 1927 kallades han till Linde missionsdistrikt, där han verkade ett tiotal år, varefter han öppnade affär i Eksjö. På mellantider och söndagar har han varit ordets förkunnare även där, tills han för ett par år sedan drabbades av en sjukdom av så svår art, att han blev förlamad i benen. Under året som gått har han blivit opererad ett par gånger. Vi hoppas att hans förbättring nu vid halvsekelsdagen har fortskridit så han kan gå omkring \”på egna ben\”. Säkert är det många som ihågkomma honom denna dag. Måtte jubilaren på det nya halvseklet få uppleva dagar av god hälsa i kretsen av sin familj.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Skriftställaren Gustaf Näsström talar i Visby.

Skildrar sina intryck från Amerikaresan.
Ett evenemang i föredragsväg ha vi att emotse i Visby inom kort. Skriftställaren Gustaf Näsström välkänd bl. a. som Fåröälskare och som fruktad konstkritiker i Stockholms-Tidningen kommer nämligen att den 1, 2 och 3 februari hålla föredrag här om de intryck från USA, som han samlat under en halvårslång resa tillsammans med fyra andra svenska journalister som den stora republikens gäst. Red. Näsström är reporter och kulturskribent i ovanligt lycklig förening och den som läst hans reseskildringar eller hört honom i radio vet, att han både är en skarpsynt observatör och en glänsande föreläsare. Man kan alltså bereda sig på några mycket givande aftnar.
Initiativet härtill kommer från överstelöjtnant Eriksson, och ett av föredragen hålles på A 7. Måndagen den 1 febr. inbjuder den nya lokalföreningen i Visby av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet sina medlemmar och även allmänheten att kostnadsfritt i Gamla Apoteket åhöra redaktör Näsström, som påföljande dag är inviterad att tala vid Sällskapet D. B. V:s sammankomst på Stadshotellet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Överfullt hus då medborgarkursen i Östergarn startade.

Stort intresse för den nya kursformen.
I går kväll öppnades den tre veckors medborgarkurs, som anordnats av Gotlands folkbildningsförbund och förlagts till Östergarn, och det var tydligt att arrangemanget väckt odelat intresse i bygden, ty folkskolan, som skall tjänstgöra som kurslokal, var vid kursens början så fullpackad att sittplatserna inte på långt när ville räcka till. Mellan 125 och 150 personer hade samlats för att bevista kursens öppnande av landshövdingen och även om det givetvis inte blir så fullt i fortsättningen räknar man i alla fall med ett talrikt deltagande vid kursens föreläsningar. I kväll öppnas en parallellkurs i När och även här kommer landshövding Nylander att närvara.
östergarnskursen tog sin början vid 6-tiden i går kväll och sedan alla så långt möjligt beretts plats tog kyrkoherde C. J. Björkander till orda för att hälsa de närvarande välkomna. Han vände sig därvid särskilt till landshövdingen och landskamrer Lindell och tackade dem för att de velat närvara och därmed ge ökat värde åt kursen samt uttalade sin glädje över att Östergarn blivit centrum för den första av dessa nya kurser.

Landshövding Nylander tog därefter till orda.
Han erinrade om att närhelst vi svenskar i dessa mörka tider samlas, bör det vara vår plikt att stanna i eftertanke och tacksamhet över att gamla Sverige ännu står som det gör. Vi böra också erinra oss den oskattbara förmån vi äga, att vi leva i ett fritt land, där svensk lag råder, där var och en får behålla sin religiösa tro, där enskilda människor, grupper och organisationer kunna fritt samarbeta och där alla medborgare bära gemensamt ansvar för fosterlandet. Går allt detta förlorat, då blir livet utan värde. Detta måste vi särskilt erinra oss när bekymmer tynga och svårigheter av olika slag stöta till. Sådana äro i tider som dessa ofrånkomliga och de komma helt visst att öka.
Landshövdingen ville inför denna församling av lantmän och fiskare begagna tillfället att erinra om en ny aktuell restriktion, vilken nog kommer att väcka missnöje och opposition. Han redogjorde så för bilfrågan samt lämnade en del förklaringar — landshövdingen berörde också myndigheternas svårigheter i allmänhet. Men, sade landshövdingen, inför alla bekymmer av olika slag äro Karlfeldts ord från förra världskriget även nu aktuella:
\”Min egen klagan vill jag ödmjukt dränka i världens ödsligt stora sorgebrus och minnas: vad den ringe nu bör, skänka är ej sitt mörker, men en glimt av ljus\”.
Dessa skaldens ord mana oss till att ej måla svart och klaga inför varandra utan till att med jämnmod och förtröstan bära våra bördor. Vi måste motarbeta missnöje och misstro och ej låta hopplöshetens mörker tränga in i medborgarnes sinnen. Vi veta att en dag kommer dock ljusare tider.
Jag har, sade landshövdingen i fortsättningen vidare, velat göra dessa erinringar, när jag nu går att öppna dessa medborgarekurser, de första i sitt slag här på Gotland. Han underströk sedan särskilt med några ord det varma namnet medborgarekurser och vad det innebär, påpekade det gedigna programmet och dess värdefulla huvudämnen samt underströk nyttan av dylika kurser och hurusom de bidraga till ett ökat bildningsintresse. De kunna också bli en god förberedelse för den som sedermera vill gå igenom folkhögskola. Landshövdingen uttalade också en förhoppning om samarbete mellan folkhögskolan och dessa kurser, nämnde om skolöverstyrelsens och övriga anslag samt framförde ett tack för desamma, liksom han riktade ett varmt tack till Gotlands folkbildningsförbund och den lokala kursbestyrelsen samt till alla dem, som ställt sina krafter till förfogande, arrangörer och föreläsare.
Landshövdingens slutord lödo: Och må det nu, som det står i en broschyr om det frivilliga bildningsarbetet i Sverige, här en verklig folkhögskolestämning växa fram med fördjupande föreläsningsserier, diskussioner m. m. och det hela bli till nytta och tillfredsställelse för alla deltagande. I den förhoppningen förklarar jag härmed denna medborgarekurs öppnad .
En sångkör utförde några sånger mellan föredragen och vidare läste instruktör Gustafsson Kerstin Heds dikt \”Studiecirkeln\”.
Kursens första föreläsare, landskamrer Harald Lindell, trädde därefter fram till talarstolen och gav i en dubbelföreläsning en mycket intressant och av djup sakkunskap präglad översikt av våra skatter. Han beskrev den historiska bakgrunden, och kom sedan in på hur de gamla skatterna förändrats genom tiderna och hur nya pålagor tillkommit. I fråga om vårt nuvarande skattesystem gav han en grundlig och allsidig orientering och slutligen talade hon också något om den omsättningsskatt som jordbruk och fiske fått vidkännas under denna kristid.
Sedan föreläsningarna avslutats uttalade fiskeriinstruktör Gustafsson ett varmt tack å kursdeltagarnas vägnar till landshövding och landskamrer samt höjde ett kraftigt besvarat leve för dem. Även till alla övriga som medverkat under kvällens lopp riktades några tacksamma ord och till sist sjöngs Du gamla, du fria.
Studierna under de närmast följande kvällarna komma att omfatta en kurs i självdeklaration under ledning av folkskollärare A. D. Gardell och i början på nästa vecka håller riksdagsman G. Skoglund, Umeå, fyra föreläsningar med ämnen från det kommunala livet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under december månad 1942:
För hästar: Gösta Hult, Suderbys i Västerhejde 950 kr., Heinz von Kern, Halner i Bro, 600 kr., Nils Franzén, Anglarve i Träkumla, 350 kr., V. Berglund, Vestringe i Lärbro, 1,200 kr., G. Nyström, Stenstugu i Kräklingbo, 125 kr., Elis Kellström, Broungs i Bunge,
För föl: L. O. Larsson, Ungbåtels i 520 kr., Stånga, 70 kr., Skäggs A.-B., Väskinde, 80 kr., Axel Johansson, Myrsjö i Stenkumla, 120 kr., Adolf Andersson, Oppegårds i Vallstena, 100 kr., Hugo Pettersson, Myrungs i Linde, 50 kr.
För nötkreatur: Karl J. Pettersson, Sigers i Havdhem, 300 kr.
För svin: Sally Wiik, Prästgården i Havdhem, 200 kr., Konrad Hertz, Bläsungs i Väskinde, 45 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Inbrott på I 18:s underofficersmäss.

Under den gångna natten har ett inbrott förövats i underofficersmässen på I 18, där man med tillhjälp av ett stämjärn brutit upp ett skåp, vari en växelkassa m. m. förvarades. Tjuven eller tjuvarna synas ha varit väl lokaliserade och hade kläm på var de kunde hämta ett mera värdefullt byte. Kassan, som torde ha utgjort c:a 50 kr., har givetvis försvunnit och vidare saknar man en del tobaksvaror, men hur mycket som tillgripits har ännu inte kunnat bestämt utrönas.
Krigspolisen har hand om utredningen och undersökningarna pågå som bäst i dag.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Systugan börjar åter

sin verksamhet den 1:a februari och kommer att hållas öppen måndagar mellan 12-4. Arbetet ledes som förut av fröken Selma Forsberg och kommer att omfatta ändringar och omsyning av gamla plagg på samma sätt som under hösten.
Dessutom kommer systugan under februari månad att även vara öppen på tisdagar mellan 6-8 e. m., då en skräddarmästare undervisar och hjälper besökarna med pressning och reparation av herrkläder.
På grund av att klädvårdskommittén för sin verksamhet under 1943 fått anslag av stadsfullmäktige, kommer systugan att hållas öppen för allmänheten utan avgift.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Stor brist på springpojkar och lärlingar.

Ungdomsarbetslösheten förbytt i brist på arbetskraft.
För några år sedan var ungdomsarbetslösheten ett stående tema i den sociala diskussionen. De halv-stora pojkarna och flickorna, som slutat skola och kommit över konfirmationsåldern, gingo sysslolösa och kunde icke få någon anställning. Till de ekonomiska svårigheterna för föräldrarna, som måste försörja dem, kommo de sociala synpunkterna enligt ordspråket \”fåfäng gå lärer mycket ont\”.
Denna situation har snabbt blivit omkastad. I den mån högkonjunkturen inför det stundande världskriget skapade allt större sysselsättning för arbetskraften i allmänhet, plockades också de yngsta årsklasserna in i en verksamhet anpassad efter dess art. Till en början för-märktes kanske en tendens, att den förbättrade ekonomiska ställningen för hemmen gjorde vissa föräldrar obenägna att låta barnen taga anställning alltför tidigt. Men i den mån krigsårens ansträngningar inriktat sig på att åstadkomma armar till beredskapen på olika arbetsamråden, så har det också ansetts naturligt, att de unga — detta gäller nu speciellt städerna — fått rycka in och taga anställningar antingen som lärlingar i förekommande yrken eller vanligen först som bud i affärer och vid kontor.
Förhållandena ha på några år förändrat sig så starkt, att det f. n. råder stor brist och stor efterfrågan även på arbetssökande av denna kategori. Det är det stående klagomålet över allt i affärerna här i staden, att det icke går att erhålla springpojkar eller springflickor.

Icke halva antalet lediga platser har kunnat besättas.
Vi få situationen bekräftad vid länets arbetsförmedling, då. vi be att få taga del av föreliggande statistik på området. För springpojkar och springflickor föreligga siffrorna för förra året klara. De visa, att av 221 lediga platser har det varit möjligt att besätta endast 101. Fördelade på gossar och flickor har för gossarna antalet lediga platser varit 158 och antalet tillsatta platser 68, medan för flickor 63 platser varit anmälda och av dessa 33 blivit tillsatta. Enbart här föreligger alltså brist på ett hundratal arbetssökande i denna ålder och icke fullt hälften av det anmälda behovet har kunnat fyllas.
Men detsamma gäller även rekryteringen av lärlingar i yrkena, där väl i regel medelåldern är något högre. Här har arbetsförmedlingen för dagen icke möjlighet att ge fixerade siffror, innan det statistiska materialet mera ingående bearbetats, men tendensen är densamma och platser stå obesatta inom olika yrken.
Man frågar sig vad ungdomen i den åldern tagit vägen. Det är som om den bara var försvunnen, säger man på arbetsförmedlingen.
Samma erfarenhet har man givetvis bland arbetsgivarve, icke minst affärsmännen, som stå allt mera strandsatta, då det gäller att skaffa affärsbud, vilka ofta också utgöra rekryter till platserna bakom disken. Man avvaktar, att en ny årsklass skall bli färdig att rycka in och i någon mån fylla de lediga platserna i denna krävande beredskapstid, då all arbetskraft suges upp för det samhällsnyttiga arbetet på olika avsnitt av den fredliga fronten, sedan den militära beredskapen först tagit sin anpart av landets samlade arbetskraft.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Stenkumla gille

hade på måndagen sin årssammankomst i samband med en jordbrukskurs och denna hade i år förlagts till Atlingbo bygdegård, där hemmansägare Ivar Hellgren, Nygårds, ledde dagens förhandlingar.
Ovanligt många hade hörsammat kallelsen, ty det var bortåt ett 40-tal besökare på kursen där konsulenterna A. Lorensson och B. Ljunggren höllo två föredrag vardera för att lägga fram det gångna årets erfarenheter inom sina speciella områden.
Vid gillets förhandlingar omvaldes till styrelseledamot lantbr. Nils Franzén, Anglarve i Träkumla, samt till suppleant lantbr. Randolf Westergren, Gottskalks i Träkumla.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Tullmannaförbundets Gotlandsavdelning

höll sitt ordinarie årsmöte i lördags på Folkets hus i Visby. Efter förtärandet av välkomstkaffet började mötesförhandlingarna, varvid först lämnades en redogörelse över det gångna årets verksamhet, varvid ansvarsfrihet beviljades den avgående styrelsen. Bland andra ärenden diskuterades även avdelningens ställningstagande till förbundets anslutning till LO:s statstjänarekartell, varvid beslöts att röstning inom avdelningen skulle äga rum.
Till styrelseledamöter för kommande år valdes K. Kahlström ordförande, G. Klintberg sekreterare, A. Vallin kassör samt II. Sundberg och K. Vestberg, samtliga omvalda.
Efter behandlingen av en del nya ärenden, avslöts det alltigenom kamratliga sammanträffandet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20