Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Klintedistriktet av Gotländska missionsförbundet får inom den närmaste tiden ny pastor, i det att pastor Rune Bloom från Norrala den 28 febr. tillträder denna befattning, vilken stått vakant sedan pastor W. Öhrman i sept. avflyttade till Saltsjöbaden.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
Siffrorna nu uppe på 128 gårdar och 291 personer.
Som Gotlands Allahanda i går kunde meddela, förelåg hos länsarbetsnämnden vid ansökningstidens utgång den 15 ds deklarationer om behov av extra arbetskraft till jordbruket från inalles 55 gårdar, som behövde 134 personer. Emellertid tillkom med posten i går ett så avsevärt antal ansökningar, att totalsiffrorna i dag äro uppe på 128 gårdar, för vilka skulle behövas 197 manliga och 94 kvinnliga arbetare, alltså sammanlagt 291 personer. Man torde kunna förutsätta att ännu några ansökningar äro att vänta.
I går angavs också antalet planerade arbetsläger till 5 i 4 socknar. Nu har begäran om ordnande av arbetsläger inkommit från 7 kommuner och en gård. Kommunerna äro Öja, som vill ha två läger, Väte, Hangvar, Stenkyrka, också två läger, Havdhem, Eksta och Lojsta. Därjämte har Klintebys gård begärt att få anordna två läger. Inalles skulle det sålunda bli 11 läger, 6 kvinnliga och 5 manliga, med 105 manliga och 95 kvinnliga arbetare. Icke heller dessa siffror torde vara definitiva, ehuru de borde vara det, ännu kan man vänta ytterligare en eller annan ytterligare ansökan.
Ansökningarna gå nu vidare till arbetsmarknadskommissionen, som har att undersöka möjligheterna till att tillmötesgå de gjorda önskemålen. Länsarbetsnämnden har ännu icke fått några direktiv för denna hjälpverksamhet. Sedan kommissionen fått klarhet om läget i år torde emellertid bestämmelser och närmare meddelanden snart komma att utföras.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
Men går nu mest i Stockholm.
Litet var har förmodligen i affärerna sett den gotländska mesosten och d:o messmöret och en del ha kanske också smakat på denna artikel, vilken som bekant säljes utan kupong. Men mesost skall man lära sig äta och eftersom man hittills inte tillverkat sådan ost här på Gotland är det väl så, att man därför ännu inte lärt sig att bereda plats på det gotländska matbordet för denna nya gotländska mejeriprodukt. Men den är förtjänt av att komma till heders.
Det är Tingstäde mejeri som sedan i fjol höstas tillverkar den gotländska mesosten och mejerist N. Per ss on omtalar på Gotlands Allehandas förfrågan, att osten gått bra. Man började någon gång i september med denna fabrikation man gör både mesost och messmör – och hittills torde man ha framställt c :a 17 å 18,000 kg. Man bör emellertid kunna komma upp till större kvantiteter per år, men härför fordras större lokaler och det är bl. a. för att skaffa sådana som man för närvarande planerar om och tillbyggnad av mejeriet i Tingstäde. I samband därmed skall man också bygga bostad till mejeriföreståndaren.
Mesostförbrukningen i Sverige har stigit och därtill har säkerligen kristiden bidragit – man behöver billigt och kupongfritt sovel till smörgåsarna och ett nyttigare och billigare pålägg än mesosten eller messmöret kan man nog inte leta upp. Medan den årliga mesosttillverkningen i landet åren 1923-24 låg på omkring 600,000 kg. steg fabrikationen 1939 till omkring ett par millioner kg. För närvarande eller för senaste året torde kvantiteten i landet vara omkring 3 1/4 miljon kg. Vad Tingstäde mejeri beträffar beräknar man att efter ombyggnaden kunna komma upp till c :a 50,000 kg. pr år.
Det mesta av den hittillsvarande tillverkningen har gått till Stockholm medan endast en mindre del sålts här på Gotland. Gotlänningarna ha ännu inte lärt sig att äta mesost, men som redan påpekats är den både näringsrik, hälsosam och billig. En huvudbeståndsdel är mjölksocker.
Många anse mesosten bäst, när den är färsk och då skulle ju gotlänningarna med fabrikation här på ön kunna få den så färsk man kan begära. Återstår sålunda bara att vi litet till mans sätta igång med att lära oss äta Tingstäde mesost och messmör.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
12,000 kr. redovisade under det gångna året.
Gotlands hjälpcentral för krigshärjade länder hade i går afton årsmöte å Folkets hus i Visby under ledning av kyrkoherde E. Beijer.
Av den därvid föredragna årsberättelsen framgår bl. a., att under det gångna året influtit icke mindre än 12,246 : 27 kr, från givmilda gotlänningar till Hjälpcentralens arbete. Utgifterna uppgingo till 12,861:85 kr., men tack vare ett saldo från 1941 fanns det ännu vid senaste årsskiftet en behållning på 4,657:40 kronor.
280 finska barn överfördes till Gotland.
Bland utgifterna märkas 5,000 kr. till Hjälpkommittén för Finlands barn och 3,000 kr. till Svenska Norgehjälpen. Bland övriga större poster märkes kostnaden för transport och utspisning av finska barn med 2- å 3,000 kr.
Hjälpcentralens verksamhet under år 1942 har huvudsakligen bestått i överförandet av finska barn till Gotland samt deras tillsyn och vård. Innan januari månads utgång hade 700 anmälningar om fosterhem på Gotland inkommit, men på grund av den hårda vintern och Gotlands isolerade läge dröjde det ända till juni månad, innan några barn kunde överföras hit, och då kunde endast 280 av de 700 anmälda fosterhemmen få sin önskan uppfylld. Sammanlagda antalet finska barn, som överförts till Gotland genom Hjälpcentralens försorg, är 400. Under hösten var det meningen att alla skolpliktiga barn skulle återvända till Finland, men på grund av det alltjämt svåra försörjningsläget ändrades denna bestämmelse så, att endast i fall, där föräldrarna krävde det, barnen skulle hemsändas. Inalles hemsändes under de sista månaderna av år 1942 omkring 60 barn härifrån. Under sommaren ställdes en finsk dam, fru Inez Sandberg, till Hjälpcentralens förfogande för att ska kontakt med de nyanlända finska barnen och hjälpa fosterföräldrar att förstå sina skyddslingar samt ???? till deras hem i Finland.
För genomförandet av barntransportema står Hjälpcentralen – framhålles det i berättelsen — i stor tacksamhetsskuld i första hand till Angbåtsbolaget och Lottorna.
Av de kläder, som insamlades under hösten 1941, sändes 1,000 kg. till Finland och 500 kg. till Rädda Barnen i Stockholm. Resten har dels utdelats till en del gotländska fosterhem för finska barn, dels överlämnats till Rädda Barnen här på Gotland. Endast ett par tiotal kg. återstår nu.
Hjälpbehovet är stort!
Vidare riktas i årsberättelsen ett hjärtligt tack till alla som med penningmedel, genom emottagande av fosterbarn eller personligt arbete deltagit i Hjälpcentralens arbete och möjliggjort detta. Inte minst riktas detta tack till ombuden ute i socknarna, som mer än en gång fått ta på sig mindre angenäma uppgifter.
\”Året 1942 är nu länge sedan till ända, men de nödlidande av krigets fasor hemsökta ländernas behov av vår hjälp och vårt bistånd är alltjämt lika stort – om inte större – än någonsin\”, heter det till sist. \”Såväl i Finland som i Norge bespisas dagligen tusentals barn genom medel från Sverige. Hundratals sjuka finska barn vårdas på barnsjukhus i Sverige, lika många erhålla på Sveriges bekostnad vård i Norge, Belgien, Frankrike, Grekland, alla vända de förhoppningsfullt sina ansikten mot norr, där Sveriges folk ännu lever sitt vardagliga liv ungefär på samma sätt som innan kriget. Ska de vänta för, gäves? Det beror på var enskild av i oss. Ett offer – aldrig så litet – från var enskild individ blir sammanlagt en stor möjlighet till hjälp och räddning för skaror av svältande, sjuka barn.\”
Nya personer i styrelsen.
Styrelsen är vald på två år, men ett par kompletteringar måste göras. Kyrkoherde Beijer, som fungerat som ordförande, avgick på grund av sin förestående avflyttning från staden, och till hans efterträdare valdes assistent Georg Pettersson. Till kassör valdes fru Britt Heijl, som skött uppdraget sedan fru Majken Blomquist avflyttat från Gotland. Efter fruarna Kerstin Carlson, Visby, och Margit Lindström, Klintehamn, som undanbett sig återval, beslöto de närvarande anmoda fru Hildur Löf och lärarinnan Margit Cederlund att inträda i styrelsen och till revisorssuppleant i stället för fru Löf valdes fru Astrid Wahlgren.
Vidare beslöt Hjälpcentralen att av tillgängliga medel överlämna 1,000 kr. till den insamling till förmån för Finlands krigsinvalider, som inom kort startar här på ön. Som bekant finns en särskild hjälpkommittk för Finlands invalider, vilken tagit till uppgift att på svensk bekostnad och vid svenska skolor och kurser omskola så många finska krigsinvalider som möjligt.
Sedan Hjälpcentralens verkställande ledamot, fru Dagny Sundgren, i korthet redogjort för den konferens rörande hjälpverksamheten för Finland, som nyligen hölls i Stockholm i närvaro av bl. a. socialminister Fagerholm, avslöts sammanträdet av kyrkoherde Beijer, som därvid uttalade ett tack till styrelsemedlemmarna för det arbete de utfört och till alla andra, som på ett eller annat sätt beredvilligt givit Hjälpcentralen sitt stöd i dess arbete till fromma för våra grannländer, främst deras barn.
Det bör till sist kanske nämnas, att Hjälpcentralena postgironummer är 189909, och att alla gåvor, både stora och små, fortfarande mottagas med största tacksamhet. Varje offer ger, som det säges i årsberättelsen, en möjlighet till hjälp och räddning för skaror av svältande och sjuka barn.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
på Gamla Borgmästaregården i Visby fortsätter programenligt och man hade redan dessa dagar hunnit avverka ett omfattande pensum. Kursdeltagarna voro under förmiddagen ute på rundvandring till de ekonomiska föreningarnas olika anläggningar i staden och detta har självfallet varit en givande och mycket intressant utflykt. Man började med slakteriet, där förfarandet vid slakt och förädlingsprocedurer studerades och under förmiddagen har man i tur och ordning besökt Äggcentralen, Centralföreningen, Centralkassan, Mejeriförbundet och Skogsägareföreningen. Vederbörande företagschefer ha fungerat som ciceroner och ha demonstrerat olika förfaringssätt med produkterna samt lämnat upplysningar om driftens omfattning och uppläggning.
I går eftermiddag talade direktör G. Nelson, Centralföreningen, om SLR-organisationen och därefter följde ett föredrag om mejeriorganisationen av organisationschef A. Boman. I morse talade kursledaren agronom Röstin om föreningsrörelsens principer och samarbetsfrågorna, landstingsman Ahlsten talade om ägghandelsorganisationen och sedan red. N. Sjölander och direktör Åke Wahlgren om jordbrukskasseröreisen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
Medaljöverlämning här i Visby.
Som tidigare omtalats i pressen utförde ett av flottans hjälpfartyg den 23 oktober 1942 ett mycket förtjänstfullt räddningsarbete under hårt väder vid bispringandet av besättningen från den tyska ångaren Johannes C. Russ, som strandat vid Sydostbrotten i Norra Kvarken. Med uppenbar fara för eget liv gingo härvid två man av hjälpfartygets besättning, värnpliktige flaggkorpralen 7-214-31 Jakob Christian Pagels och värnpliktige korpralen 10-221 11 Sven Lennart Andersson, i jollen för att medelst denna söka underlätta de tyska besättningsmännens transport från ångaren, varvid jollen vid flera tillfällen var nära att gå runt i den grova sjön.
Pagels och Andersson, vilka för närvarande tjänstgöra vid Gotlands marindistrikt, hava för vid sagda tillfälle visat mod och rådighet tillerkänts silvermedalj för berömliga gärningar och Livbåtssällskapets förtjänstplakett jämte diplom.
överlämnandet av dessa nådevedermälen och förtjänsttecken till Pagels och Andersson har nu skett av chefen för Gotlands marindistrikt, generalmajor Åkerhielm, vid tvenne ceremonier, den ena i hamnen i lördags i närvaro av flottans till Visby förlagda personal och personal ur Gotlands sjövärnsflottilj, den andra på generalens tjänsterum på tisdagen i närvaro av Pagels och Anderssons närmaste chefer samt befäl och manskap ur marindistriktsstaben.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
Lantbruksstyrelsen har på framställning av Gotlands Andelsslakteriförening godkänt att ombudsman H. Karlquist, Lye, får t. v. vara suppleant för klassificeraren vid kontrollslakteriet i Visby. (P.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
Skolöverstyrelsen har förklarat vikarierande ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Slite Axel Björklund berättigad att från vårterminen i år uppbära lön i högre lönegrad.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
Skolöverstyrelsen har nu fastställt reglemente och timplan för folkskolan i Anga skoldistrikt. (P.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39
Lantbruksstyrelsen har berättigat A.-B. Hampberedning att lyfta 918,000 kr. av det i november 1941 beviljade statslånet om 1,020,000 kr. för den nya hampberedningsanstalten i Visby. (P.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39