Gotlandsbehovet torde få importeras från Norrland.
Pessimister och kverulanter ha egentligen högkonjunkturtider nu — ingenting är bra, allting är på tok. Blidvintern sparar t. ex. bränsle, men samtidigt hindrar snöbristen den nya vedens framkörning. Ingen is hindrar i år sjöfarten, men bristen på is på Gotland kommer antagligen att vålla en hel del besvär och extrakostnader i år. En lång period blåsväder har nu detta nyår hindrat fisket och fortsätter det så här får man kanske inte mycket fisk att lägga på den is man förmodligen blir tvungen importera. Ingenting är bra.
Men vår tids folk har tvingats att anpassa sig efter förhållandena och att det går märks granneligen. Och är det någonting man måste utföra är det bara att sätta igång, Blid-vintern har som sagt medfört att det råder isbrist på Gotland. Och det är inte restaurangernas folkpunsch, som är i fara att bli varm, det gäller mejeriernas produkter och livsmedel över huvudtaget.
Någon kyla, som kunnat åstadkomma is för upptagning och stackning, har icke förekommit denna vinter. Det har bildats is i de vanliga isupptagningsvattnen, såsom t. ex. Tingstäde träsk samt Svejde myr och andra mindre .vattensamlingar, men den har aldrig blivit av tillräcklig tjocklek. Undersökningar ha visat, att ute i Tingstäde träsk finns i. n. 4-5 tums is, men dels är den lös i ytan, dels bär inte isen vid stränderna så att man kan få i land den.
Gotland behöver 1,200-1,400 ton is.
Gotlands Allehanda har gjort en undersökning och kommit till att för närvarande föreligger ett importbehov till Gotland av minst 1,200-1,400 ton is i Stockholmstrakten finnes ingen is och icke heller uppåt Roslagen. Södra Sverige har ju haftungefär samma väderlek som Gotland och har alltså ungefär samma brist på is. Återstår sålunda Norrland och vid en förfrågan, som mejeriförbundet idag gjort befanns, att det fanns is att få i Gävle, ehuru man inte kunde för dagen ange pris. Då man vet att här begärts 10-11 kr. kbm. eller tonnet för den is som funnits här, är det utan vidare klart att isimporten med frakter och körningar etc icke blir billig historia.
En hel del mejerier ha kylaggregat.
Återstår att undersöka möjligheterna av att installera kylmaskinerier. Kylaggregatfabrikerna äro för närvarande överhopade med arbete och det tidigaste man kan räkna med att få någon industrianläggning utförd lär väl vara fram emot midsommar och då har nog isen redan behövts en tid. Den fördelen har ju ett kylmaskineri framför dyr naturis, att kapitalet finnes kvar när sommaren gått, men man har å andra sidan att räkna med driftskostnaderna. Om vi icke äro fel underrättade pågår emellertid just nu undersökningar och förhandlingar om möjligheterna att installera kylmaskinerier på en del Gotlandsmejerier, som hittills saknat sådana. En hel del ha redan kylmaskin och behöva sålunda icke oroa sig för isbristen. Sådana mejerier äro t. ex. Sanda, Hässelby, Hablingbo, Levede, Linde, Hejde och Tingstäde mejerier. Autsarve mejeri planerar kylaggregat och Gotlands andelsmejeriförening undersöker för närvarande kylinstallationsmöjligheterna.
Isbehovet är som sgat stort. Gotlands andelsmejeriförening beräknar ett årsbehov av c:a 800 ton för sina mejerier, Ångbåtsbolaget brukar lägga upp för båtarnas m. fl. räkning c:a 300 ton, Gotlands fiskförsäljningsförening behöver c:a 150 ton, vartill kommer en del andra förbrukare. Bryggeriet har eget kylverk och tillverkar även is för eget behov, stadshotellet har självfallet kylskåp och kylmaskineri men brukar sommartid få komplettera
med en del naturis. Några Gotlandsmejerier, nämligen När, Burgsvik och Fidenäs, ha lyckats få is från en del skogstjärnar och Stenkyrka mejeri hoppas ännu att det skall hinna frysa nog för att ge is för vintern. Kräklingbo mejeri har kommit över 5 tums is från en skogstjärn och håller för närvarande på att lägga in denna is.
Som man ser kan även mildväder på olaga tid ha sina nackdelar om det också har vissa fördelar. Tänk bara på alla svårigheter skridskoåkare och bandyspelare haft i vinter med isbristen — plats för nya klagomål — och nu återstår att se om mejeriernas driftskostnader stiga så mycket på grund av kylsvårigheterna att mjölken även stiger i pris. Då blir också det en anledning till klagan. Men priskontrollnämnden har kanske tänkt på ispriset också när man bestämde prisstoppet?
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44