Repetitionskursen i olycksfallsvård,

som anordnas av Visbykretsen med kår, börjar enligt annons i dagens tidning tisdagen d. 2 mars kl. 19,30. Kursen kommer att omfatta endast 10 timmar, fördelade på fyra kvällar, nämligen den 2, 5, 10 och 12 mars kl. 19,30-22. Ingen kursavgift. Som lärare kommer att fungera dr Åke Nordlander, syster Margareta Seilitcz och kårledaren Fred Holmgren, som tillika är kursledare.
Kursen är öppen för såväl manliga som kvinnliga deltagare och är avsedd som repetition för dem, som förut utbildat sig till sjukhus-, luftskydds- eller hemskyddssamariter. Rödakorsmän och hemvärns-män böra även anmäla sig för deltagande. Alla nylittagna hem-skyddssamariter böra i första hand tänka på sin utbildning.
De som anmäla sig torde följa varje kurskväll och infinna sig i god tid till föreläsningarna, som börja precis kl. 19,30 för att det uppgjorda programmet skall kunna följas. Antalet kursdeltagare beräknas till högst 40 personer. Anmälningar komma dock att mottagas utöver det beräknade antalet, då. en ny kurs kommer att starta den 16 mars, ev. åtföljd av ytterligare en om så erfordras. Anmälningar emottagas av kretssekr. fru Borenz tel. 81 eller av kårledaren Fred Holmgren tel. 1627.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Branden i Mästerby.

Fastigheten vid Skogs station, som på fredagen hemsöktes av en eldsvåda, äges icke, såsom uppgavs av hemmansägaren Tyko Jönsson utan av hans moder fru Amalia Jönsson, har man bett oss påpeka.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Förevisning av ljudfilm ont sticktorven.

Bränslekontorets torvmöten med förevisning av ljudfilm angående sticktorvupptagning togo i går sin början i Dalhem. Huvudvikten lägges vid filmen, som på ett mycket instruktivt sätt visar upptagning och tillredning av sticktorv. Mötena fortsätta denna vecka i Guldrupe, Hejde, Levide och Tingstäde enligt annons den 18 dennes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Blidvintern vållar isbrist.

Gotlandsbehovet torde få importeras från Norrland.
Pessimister och kverulanter ha egentligen högkonjunkturtider nu — ingenting är bra, allting är på tok. Blidvintern sparar t. ex. bränsle, men samtidigt hindrar snöbristen den nya vedens framkörning. Ingen is hindrar i år sjöfarten, men bristen på is på Gotland kommer antagligen att vålla en hel del besvär och extrakostnader i år. En lång period blåsväder har nu detta nyår hindrat fisket och fortsätter det så här får man kanske inte mycket fisk att lägga på den is man förmodligen blir tvungen importera. Ingenting är bra.

Men vår tids folk har tvingats att anpassa sig efter förhållandena och att det går märks granneligen. Och är det någonting man måste utföra är det bara att sätta igång, Blid-vintern har som sagt medfört att det råder isbrist på Gotland. Och det är inte restaurangernas folkpunsch, som är i fara att bli varm, det gäller mejeriernas produkter och livsmedel över huvudtaget.
Någon kyla, som kunnat åstadkomma is för upptagning och stackning, har icke förekommit denna vinter. Det har bildats is i de vanliga isupptagningsvattnen, såsom t. ex. Tingstäde träsk samt Svejde myr och andra mindre .vattensamlingar, men den har aldrig blivit av tillräcklig tjocklek. Undersökningar ha visat, att ute i Tingstäde träsk finns i. n. 4-5 tums is, men dels är den lös i ytan, dels bär inte isen vid stränderna så att man kan få i land den.

Gotland behöver 1,200-1,400 ton is.
Gotlands Allehanda har gjort en undersökning och kommit till att för närvarande föreligger ett importbehov till Gotland av minst 1,200-1,400 ton is i Stockholmstrakten finnes ingen is och icke heller uppåt Roslagen. Södra Sverige har ju haftungefär samma väderlek som Gotland och har alltså ungefär samma brist på is. Återstår sålunda Norrland och vid en förfrågan, som mejeriförbundet idag gjort befanns, att det fanns is att få i Gävle, ehuru man inte kunde för dagen ange pris. Då man vet att här begärts 10-11 kr. kbm. eller tonnet för den is som funnits här, är det utan vidare klart att isimporten med frakter och körningar etc icke blir billig historia.

En hel del mejerier ha kylaggregat.
Återstår att undersöka möjligheterna av att installera kylmaskinerier.
Kylaggregatfabrikerna äro för närvarande överhopade med arbete och det tidigaste man kan räkna med att få någon industrianläggning utförd lär väl vara fram emot midsommar och då har nog isen redan behövts en tid. Den fördelen har ju ett kylmaskineri framför dyr naturis, att kapitalet finnes kvar när sommaren gått, men man har å andra sidan att räkna med driftskostnaderna. Om vi icke äro fel underrättade pågår emellertid just nu undersökningar och förhandlingar om möjligheterna att installera kylmaskinerier på en del Gotlandsmejerier, som hittills saknat sådana. En hel del ha redan kylmaskin och behöva sålunda icke oroa sig för isbristen. Sådana mejerier äro t. ex. Sanda, Hässelby, Hablingbo, Levede, Linde, Hejde och Tingstäde mejerier. Autsarve mejeri planerar kylaggregat och Gotlands andelsmejeriförening undersöker för närvarande kylinstallationsmöjligheterna.
Isbehovet är som sgat stort. Gotlands andelsmejeriförening beräknar ett årsbehov av c:a 800 ton för sina mejerier, Ångbåtsbolaget brukar lägga upp för båtarnas m. fl. räkning c:a 300 ton, Gotlands fiskförsäljningsförening behöver c:a 150 ton, vartill kommer en del andra förbrukare. Bryggeriet har eget kylverk och tillverkar även is för eget behov, stadshotellet har självfallet kylskåp och kylmaskineri men brukar sommartid få komplettera
med en del naturis. Några Gotlandsmejerier, nämligen När, Burgsvik och Fidenäs, ha lyckats få is från en del skogstjärnar och Stenkyrka mejeri hoppas ännu att det skall hinna frysa nog för att ge is för vintern. Kräklingbo mejeri har kommit över 5 tums is från en skogstjärn och håller för närvarande på att lägga in denna is.
Som man ser kan även mildväder på olaga tid ha sina nackdelar om det också har vissa fördelar. Tänk bara på alla svårigheter skridskoåkare och bandyspelare haft i vinter med isbristen — plats för nya klagomål — och nu återstår att se om mejeriernas driftskostnader stiga så mycket på grund av kylsvårigheterna att mjölken även stiger i pris. Då blir också det en anledning till klagan. Men priskontrollnämnden har kanske tänkt på ispriset också när man bestämde prisstoppet?

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Andelsslakteriets distriktsmöten.

Det första mötet hölls i går i Öja.
Årsmötena med distrikten inom Gotlands andelsslakteriförening ha nu tagit sin början.
Det första mötet hölls i går eftermiddag på pensionat Botvide i Öja med första distriktet omfattande Vamlingbo, Sundre, Hamra, Öja, Grötlingbo, Näs och Fide socknar. Det öppnades enligt styrelsens förordnande av f. riksdagsman Th. Hansén, Bonsarve i Vamlingbo, som även valdes till att leda dagens förhandlingar. Som representant för slakteriet var styrelsens ordförande, landstingsman Efraim Larsson, Simunde i Vamlingbo, närvarande. I sin välkomsthälsning vände sig hr Hansen särskilt till landstingsman Larsson.
Sedan stadgeenliga ärenden be. handlats företogs val av ombud. Därvid utsågas för de olika socknarna följande personer (suppleanterna inom parentes): för Vamlingbo Th. Hansen, Bonsarve (Konrad Olsson, Gervalds), för Sundre Robert Antonsson, Vennes (Lottfrid Kihlman, Västergårda), för Hamra Jakob Pettersson, Bonsarve (Karl Östergren, Sutarve), för Öja Sven Lindström, Botvide (Ivar Pettersson, Boxarvet, för Grötlingbo Gunnar Larsson, Norrkvie (Hugo Nilsson, Mårtens), för Näs Knut Gardell, Gans (Oskar Lindqvist, Sixarve), samt för Fide Hj. Jakobsson, Västergårda (Aug. Nilsson, Andetse). Samtliga ombud och suppleanter äro omvalda utom ombudet för Öja, som är nyvalt.
Landstingsman Efraim Larsson lämnade en kort resumé över rörelsen och dess resultat under det gångna året. Stämningen vid mötet var god och tillfredsställelsen över under det gångna året uppnådda resultatet allmän. Mötet var besökt av ett 20-tal personer. Utom ombuden hade ett flertal andra andelsägare infunnit sig, och samtliga till distriktet hörande socknar voro representerade vid mötet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Nykterhetsnämndernas årsrapporter.

Tillståndet anses i regel tillfredsställande.
Västerhejde nykterhetsnämnd rapporterar till socialstyrelsen, att nykterhetstillståndet senaste året i det stora hela varit gott liksom år 1941. Ordningen vid nöjesplatserna har även varit tillfredsställande. Ett önskemål som nämnden framställer är minskad sprittilldelning såväl å motböcker som å restauranger även begränsad pilsnerkonsumtion. I statsbidrag söker nämnden 48 kr.
Rone nykterhetsnämnd. vill ha 60 kr. i bidrag för fjolårets verksamhet. I denna kommun anses nykterhetstillståndet varå mindre tillfredsställande. Nio personer bötfälldes i fjol för fylleri, därvid åtta förseelser begingos i Hemse. Nära hälften av fylleristerna saknade motbok.
Sanda nykterhetsnämnd söker bidrag med 40 kr. Gott nykterhetstillstånd anses råda i kommunen, och någon olaga sprithantering har ej förmärkts.
Nykterhetsnämnden i Tingstäde söker likaledes 40 kr. i statsunderstöd. Nykterhetstillståndet är gott, rapporterar nämnden.
Hellvi nykterhetsnämnd begär 50 kr. i statsbidrag. I denna kommun har nykterhetstillståndet förbättrats.
Fardhems nykterhetsnämnd önskar 25 kr. i statsbidrag för 1942.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Rid i Hatt visas för I 18:s personal.

\”Rid i Hatt\” — \”Glada gängets\” och Gotlänningens kabaré-revy —uppföres i dag kl. 19 i I 18:s gymnastiksal för depåns personal. Inträdet blir 50 öre för manskap. Allmänheten äger tillträde mot en avgift av kr. 1:50. Behållningen går till I 18:s förströelsedetalj och kommer sålunda regementets personal till godo.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Bibelkursen i Klintehamn.

Den andra kursdagen vid bibelkursen i Metodistkyrkan tog sin början kl. 10,30 f. m. med morgonbön som leddes av pastor Eric Anderzon, Östergarn. Med utgångsord från Matt. 14: 27, \”Varen vid gott mod, det är jag\”, betonades hur tryggt det är att veta att på tidens upprörda hav Kristus är med och giver oss styrka och kraft.
Kl. 11 f. m. höll past. Bergsten dagens föredrag som han rubricerat \”Kan en modern människa vara en kristen?\”
För att kunna giva svar på den frågan, sade talaren, måste vi först söka klarhet i vad som menas med en modern människa. På detta område har det ofta varit begreppsförvirring. Vi mena ofta att en modern människa är en som är modernt klädd och som följer tidens rytm. Här döma vi ytligt, ty det kan vara så att det yttre kan vara välvårdat, men den inre halten vara vanvårdad. Vi kan ej döma efter det yttre, ty nutidsmänniskan har ej någon yttre enhetlig livsåskådning.
Men den moderna människan finns. Och hennes olycka är att hon menar sig ej blott vara skapelsens krona, utan skapelsens herre. Och det är detta som gör det så svårt för henne att bliva en kristen. Men även om det är svårt kan hon bliva en kristen. Detta tam vi dömer efter det yttre. Men gå vi till rätta med frågan och ser saken från en modern människas inre livssammanhang blir ställningstagandet ett annat. Ty denna människa är framförallt estetisk. Inte så att hon är skönhetsälskande i första hand, utan styres av lust- och olustsynpunkter. Man anlägger smaksynpunkter på sin själs ställning istället för saksynpunkter, och därför blir man liknöjd med själens ställning. Det jag inte vill, befattar jag mig inte med. Även på moralinställningen lägges dessa synpunkter och därför går just nu en våg av brottslighet fram ibland oss. Den moderna människan som lever efter dessa principer är en kontrast till en kristen personlighet. Hon kan visserligen vara religiös, tilltalas av den religiösa konsten och litteraturen, men hon kan ej vara en kristen. Ty den kristne har tagits ut ur detta snedvridna livssammanhang och ledes av Guds vilja. Detta måste även bliva den moderna människans erfarenhet om hon vill bliva en kristen.
Efter past. Bergstens givande föredrag serverades kaffe för kursdeltagarna och kl. 12,30 f. m. samlades man igen för att lyssna till past. Lindell som höll dagens andra föredrag över ämnet \”Brinnande hjärtan\”. Även detta blev ett innehållsrikt och tankeväckande budskap.
Även på fredagskvällen var offentligt möte anordnat i Metodistkyrkan och detta inleddes efter psalmsång av past. Östlund. Vidare talade past. Lindell och efter strängmusiksång och solosång av fröken May Johansson talade past. Göte Bergsten över 1 Mosb. 17: 17 med ämne \”Det leende tvivlet\”.
Möten voro även anordnade i Tofta metodistkapell, där past. Törnqvist ledde och pastor och fru Blomqvist medverkade med tal och sång, samt i missionshuset i Eskelhem, där past. E. Anderzon predikade och evangelisten N.-E. Ohlsson sjöng ett flertal sånger.
På lördagen fortsatte bibelkursen med morgonbön, som leddes av past. N.-E. Ohlsson. Past. Göte Bergstens föredrag var över ämnet: \”Hur blir man en kristen?\”. Över ämnet \”Saknar vår ungdom kampvilja?\” talade past. L. Blomqvist och på em. talade past. Bergsten om \”Bön och medidation\”. Kvällens möte hade samlat en talrik menighet, och tal höllos av samtliga pastorer, samt vittnesbörd, av kursdeltagarna, som även framförde ett flertal sånger.
Söndagen var kursens sista dag och till avslutningen hade samlats många tillresande från Gotlands metodistförsamlingar. Vid gudstjänsten kl. 11 f. m. predikade past. Bergsten över dagens text i Matt. 20: 1-16. Vidare förekom medlemsintagning och nattvardsfirande.
Kl. 3 e. m. hölls högtidsmöte med föredrag av past. Bergsten samt sång av Gotlandsmetodisternas Sångarförbund. Vid detta tillfälle framförde församlingens pastor ett tack till kursens ledare past. Göte Bergsten, för hans gedigna insats och för de berikande föredrag han hållit.
Slutligen kom kursens sista möte, som blev ett varmt evangeliskt framförande i vittnesbörd och sång. Med känslan av att ha upplevt Guds nåd skiljdes kursens deltagare för att i hemföreningen förverkliga vad bibelkursen givit.
I fortsättningen kommer dock några kvällar evangeliska möten att hållas i Metodistkyrkan under medverkan av past. Eric Anderzon, Östergarn, och past. Sam. Törnqvist samt sångarna.
Zäta.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Slite

\"\"

Slite skyttegille
hade i söndags anordnat fältskjutning vid Klinte skola i Boge. Ett 25-tal deltagare hade anmält sig, varav majoriteten utgjorde hemvärnsmän. Gillets övriga skyttar lyste däremoth så gott som helt med sin frånvaro — tyvärr.
Skjutningen torde få anses ha varit relativt lätt, men trots detta blevo resultaten ganska nedslående, säkerligen beroende på mindre tillfredsställande ljusförhål, landen vid målen 1 och 2, vilket särskilt gjorde sig gällande för de sista patrullerna.
Målen voro som vanligt 4. Mål I utgjordes av 1/6-fig. på 135 m. avstånd, mål 2 1/3-fig. på 200 m., mål 3 1/4-fig. på 150 m. och mål 4 1/8-fig. på 85 meter. Resultaten bleve följande:
Klass IV—V: 1) B. Bonde 23 träffar, 2) R. Pedersen 19 tr., 3) G. Berggren 15 tr.
Klass III: 1) K. Hagström 16 tr., 2) Valter Nilsson 15 tr., 3) H. Andersson 12 tr.
Klass II: 1) F. Ardell 19 tr., 2) G. Persson 17 tr., 3) F. Nilsson 13 tr., 4) W. Remen 13 tr.
Klass I: 1) N. Pettersson 9 tr., 2) K. Nilsson 7 tr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Landsbygden. Eksta.

EKSTA.
Lottafest för hemvärn e t. Eksta lottagrupp hade i söndags anordnat en fest till förmån för hemvärnet.
Då skolsalen vid 7-tiden var till bristningsgränsen fullsatt, sjöngs lottasången, varefter gruppchefen för Eksta hemvärn, hr Konrad Olofssön, Grymlings, hälsade alla välkomna, särskilt aftonens föredragshållare, serg. Eskelund från Havdhem, vilken hade tjänstgjort vid fronten i Finland. Pastoratets sångkör under ledning av folkskollärare Ivar Larsson, Levide, sjöng Slumrande toner.
Serg. Eskelund besteg därefter talarstolen och med uppgifter ur sin dagbok lät han en intresserad lyssnarskara följa med till Finland från avresan från Sverige till återkomsten. Många spännande och gripande scener rullades upp. Talaren påtalade bh a. lottornas stora mod, som ibland övergick soldaternas. Det hade t. o. m. hänt att bomber slagit ner under pågående matlagning och förintat allt, men som ett under blev ingen människa skadad.
Det intressanta föredraget belönades med en ihållande applåd, varefter hr Olofsson avtackade talaren. Härefter sjöngs unisont Vårt land.
Två barn i sju-årsåldern beträdde så talartribunen, den ena flickan var från Finland, och höllo varandra i händerna under det frkn. Inga Andersson till orgelackompamenang sjöng Mina små kamrater; en synnerligen vacker och tilltalande symbol för gemenskapen mellan Sverige och Finland.
Nu följde paus, varunder kaffet hade en både rykande och strykande åtgång. Hr Bertil Jacobsson, Lillegårds, underhöll med dragspelsmusik. Sångkören sjöng Finsk folkvisa och Hör vad budskap bringar vinden.
Efter sången spelades en pjäs benämnd Då ingrep hemvärnet. Pjäsen var förlagd till hemtrakten och framfördes efter förhållandena bra. Den röda tråden var hemvärnsmannen Sven Pettersson, som hade utfört en mycket viktig order för sent så att fienden hun.nit bita sig fast i en bunker vid Siltebron. Pettersson hade av löjtnanten i hårda ordalag blivit förebrådd detta o. beslöt inom sig att sona sitt brott. Han uppträdde nu civil med fullpackad ryggsäck och utrustad med ett munspel.
Fort nog ingick rapport att P. sprungit som en galning, spelande, mot fortet och väl ditkommen exploderade hela ryggsäcksinnehållet, vilket innehöll explosiva varor, med följd att såväl han själv som fienderna och bunkern förintades. De spelande skötte sina uppgifter bra, särskilt löjtnanten, som hade det ganska hett.
Kyrkoherde Amer förrättade avslutning med som alltid några lämpliga ord. Kyrkoherden påminde om den förestående passionstiden och därmed förknippade lidandet, samt att Finlands kamp är vår. Till alla som i olika former trätt hjälpande till vårt broderland, t. ex. de som tagit finska barn, de som frivilligt gått ut i striden, bad nu talaren få framföra ett tack, vidare ett tack till kvällens föredragshållare, till sångarna, till anordnarna av denna fest samt till dem som framfört pjäsen. Till sist läste kyrkoherden Välsignelsen och gemensamt sjöngs Du gamla du fria.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44