Månad: juli 2021

Publicerat

Netzels lag återigen segrande varplag på Stångaspelen.

Hablingarna togo storslam i pärken. — Spännande finaler på båda håll. — Väldig anslutning till den strålande idrottsfesten.
Stångaspelen var gårdagens största idrottsevenemang inte bara för Gotlands del utan säkerligen också för Sverige och lite till, åtminstone vad deltagarantalet beträffar. Där kämpade nämligen inemot ett tusental gotlänningar i de urgamla, idrotterna pärk och varpa och deras bedrifter beundrades eller kritiserades — av 4-5,000 skådelystna, som kommit dit pr cykel, till fots, i bil eller med extratåg. Så nog var det en stor dag i Stånga alltid och som vanligt hade arrangören, hr Dahlgren, tur med vädret.
Årets tävlingar på Gumbalde äng.gåvo ett ovedersägligt bevis för de gamla gotlandsidrotternas livskraft och framåtgående just nu. Pärkspelet var bättre än på mången god dag med både många och välspelande lag, och i varpa utkämpades en final, som i spänning och säkerhet söker sitt motstycke. Netzels lag från Visby kunde slutligen foga ytterligare en seger till sina många föregående, men fråga är om inte denna dust mot Lennart Karlssons lag i Väskinde är den som krävt mest i fråga om koncentration och noggrannhet. Netzlarna vunno som bekant även i fjol och för några år sedan togo Karlssönerna hem segerlönen i denna kolossalt ansträngande dagslångt turnering.
Spelen inleddes som alltid med en kort idrottsgudstjänst, vilken förrättades av kontraktsprosten G. A. Kronqvist. Omedelbart därefter sattes tävlingarna i gång och kunde avslutas i god tid före mörkrets inbrott. Det är en synnerligen krävande uppgift att få hela detta maskineri att gå i lås, men det lyckades, även om det blev en del dröjsmål här och där. På Stångaspelen måste man också prata med goda vänner och ha en bit mat då och då mellan slagen, varför \”efterlysningarna\” bli legio. Men allting ordnade som sagt upp sig, om inte förr så skedde det hos folkskollärare Dahlgren, där alla trådar löpte ihop och alla frågor besvarades. Han fungerade som överledare, mottagningskommitte, speaker, prisdomare och generalsekreterare på en gång. Ändå hann han med att sköta om otaliga andra små detaljer, som han ordnat upp, och det är avått att tänka sig hut det hela egentligen skulle kunnat genomföras utan honom.

Dubbelseger i pärken för Hablingbo.
En avsevärd del av pärkspelet hade som bekant klarats av vid förra söndagens förtävlingar och man hade alltså att nu fortsätta på den gruppindelning som gjorts. I bakpärkens klass II hade Fårösund, östergarn och Fårö två segrar vardera att fortsätta med. Fårösundspojkarna med Gustav Kellström vid pärken visade sig vara i prima slag och vunno först över östergarn, varefter de också besegrade Fårö. I andra gruppen segrade Silte med Rune Hansson som pärkkarl.
Sandapojkarna som gjort bra i från sig vid tidigare pärkspel vunno i går juniorklassen genom att slå Stånga i finalen. övriga segrar i denna klass hemfördes av Lye och östergarn.
Frampärken blev en spännande historia, där segern hängde på. håret. De tre lagen i grupp I voro Burs, När
I och Hablingbo och gången på det hela blev den att När slog Burs, Hablingbo slog slog När och Burs slog Hablingbo, alltså vardera en seger och ett nederlag, varför antalet vunstpärkar och stick fick avgöra. Hablingbo Låg bäst till och tog här sitt första segerpris för dagen. Visby bollkubb vann en av de följande grupperna i frampärk efter segrar mot Gothem och Stånga. Spelet mellan Burs och När refererades av hr Dahlgren och han samlade på så sätt drygt tusentalet åskådare till pärken.
Som avslutning på dagen fick man se finalen i bakpärk mellan Burs och Hablingbo. Burs hade avancerat dit efter segrar över Gothem och Lau förra söndagen samt i går med seger över Visby bollklubb rrted två raka. Hablingbo vann förra söndagen över När II och hade sedan frilott. I finalen Burs-Hablingbo gick det jämnt om jämnt men Hablingbo fick in det avgörande hugget i första pärken och vann den. Lika jämnt stod det i andra och spelet gick med väldiga driv över planen. Också nu visade sig hablingarna vara snabbast och mest påpassliga – Manne Booberg var den ledande själen och hade ett kolossalt tillslag på bollen samt mötte allt som kom i hans väg. Burs fick sträcka vapen efpen efter en jämn och vacker strid men i gengäld tilldömdes de priset för ärligaste spel och det är också något värt att få vid Stångaspelen.
En svårighet för spelarna var de påträngande åskådarna, som ofta storlo i vägen vid de långa och skeva huggeri och om det inte möter överstigliga svårigheter så borde till en annan gång en del avspärrningar ordnas, vilket skulle vara till fördel för samtliga parter.

Tävlingsplatsen i varpa förstoras årligen.
En sådan mängd varpkastare som besökte Stångaspelen i år har förmodligen aldrig tidigare förekommit och det märktes också att nya platser för kastarna hade måst tas i anspråk bortåt järnvägen till. Mästarklassen omfattade 32 lag liksom klass II, de 49 lagen i klass III delades på två avdelningar och detsamma skedde i rekryt-klassen, där 64 lag tävlade. I stenklassen drabbade 33 lag ihop och oldboys ställde upp med fyra lag, summa summarum 214 lag.
Mästareklassen följdes givetvis av en intresserad publik hela dagen och man fick speciellt inrikta sig på den, varför de övriga klasserna följaktligen inte kunna få så stor publicitet eller så många åskådare.
Redan i mästareklassens första omgång kom det till hårda strider och på åtskilliga håll blev det 12-11. Netzels lag och likaså Blomberg, Gothem, visade sin klass genom att vinna var sin kula med 12-2 och det hjälpte inte att motståndet hårdnade i fortsättningen. Bland de lag som här blevo utslagna kan antecknas Leimers lag från Stockholm, som kom upp mot Knut Johansson, Bara och förlorade med 12-11, 12-8. Em. Eriksson i Hellvi åkte ut jämte Birger Olssons lag i Fole och Herman Olssons i Eksta, som kom upp mot Netzels. Karlssönerna i Väskinde manövrerade ut Svärd, Visby, vilket var det enda förlorande av fem stadslag i första omgången.

Baraborna togo en kula på Netzels.
I andra omgången fortsatte Blombergs lag, likaså Netzels och Knut Johansson att segra. Netzels fck dock släppa en kula till Hansson, Bara, med 125 men sedan blev det 12-10 och 12-3 till Netzlarna, som i fortsättningen blev enda stadslag i klassen. I den förlorande gruppen blev det ett nytt nederlag för Leiners, som kom upp mot Eriksson, Hellvi.
De båda Gothemslagen som gått vidare till tredje omgången lottades där tyvärr mot varandra. Blomberg gick fortfarande vidare i den vinnande gruppen, Karlssons Väskinde slog Karlsson Stenkyrka, Netzels vann över H. Nilsson, Garda, och Pettersson, Stånga, slog ut Knut Johansson, Bara, i samtliga fall blev det två raka kulor med klara differenser.
Vid semifinalerna i fjärde omgången lottades Blombergs lag mot Karlsson, Väskinde och det senare laget vann med två kulor på 12-10. Netzels klarade ganska lätt Stångalaget med 12 —6, 12-9. I kampen om 5-8 pris vann Karlsson, Stenkyrka och Kristiansson, Gothem.

Segersiffrorna blevo 12-11, 11-12, 12-10.
Finalen i mästarklassen blev en fenomenalt jämn uppgörelse och det var bortåt 500 intresserade som trängdes omkring målet för att se en skymt av de perfekta kasten. De båda bröderna Netzel samt Wille Pettersson pressades synnerligen hårt för första gången under dagen och det var bröderna Lennart och Oskar Karlsson samt Fred Pettersson, som levererade denna utmärkta match.
Visbylaget tog ledningen i första kulan med 5-2 och 6-3 men Väskinde utjämnade till 6-6, ett nytt ryck av Netzels utjämnades till 8-8 efter en fullkomligt enastående serie bortslagningar och sedan följdes de båda lagen åt till 11-11. Sista sticket hölls av Harry Netzel, men Lennart Karlsson hade hans varpa i gungning och det fattades endast några millimeter för att den skulle ha slagit över och rullat ifrån. Andra kulan blev den första lik med ledning för Netzel med hela 5-1. Oskar Karlsson i Väskinde var den klart bäste av alla sex kastarna och med honom som föregångsman hämtade Väskindeborna än en gång upp visbylaget vid 6-6. Så följdes man åt på nytt med vartannat stick och denna gång var det Väskindes tur att vinna vid 11-11, det var Oskar Karlsson som lade ett s. k. lock och det låg kvar, trots att Netzlarna var i obehaglig närhet.
Oskar Karlsson fortsatte i samma goda stil på tredje kulan och tog fyra raka stick. Sedan kom en liten downperiod, vadan visbyborna i stället spottade upp sig och tog sex stick i rad, 6-4 alltså. Karlssönerna kom med ett nytt ryck på fyra stick, men Netzels kom lika punktligt också nu med fyra raka. Ställningen var alltså 10-8 till visbylaget, men än var inte slaget över. Karlsönerna utjämnade till 10-10 och på nästa kast blev det två nollor och alltså bortslag. Spänningen steg för varje kast. Nu lämnades ingenting åt slumpen, ty det gällde att sätta in den avgörande stöten. 11-10 till Netzels blev det och denna gången klickade Väskindebornas nerver, när det gällde att göra 11-11, ty Netzlarnas tolva kunde man inte göra något åt.
Publiken kunde andas ut efter en sällsynt spännande uppgörelse och de säkra kämparna tackade varandra för god match, säkerligen den svåraste som Netzels lag har utkämpat på mycket länge. Laget vann tack vare sin stora jämnhet och det var ingen skam att förlora mot denna fruktansvärt vältrimmade kastartrio. Det var en final som var värdig denna stortävling på Gumbalde äng.

K. G. Larsson segrade åter i femkampen.
I den bekanta inhägnaden hade under eftermiddagen diverse spännande saker avgjorts. Man började med tävlingen i stångstörtning om dr Bolins vandringspris och här tog K. G. Larsson ledningen med 8,92 i första kastet, Erik Hellström låg närmat till en början men blev sedan passerad av Arne Möllerström. Larsson försökte förgäves öka i de följande kasten, han tog till för mycket och orkade aldrig över. Desto bättre lyckades Möllerström som i sista försöket lyckades få stången runt vid 9-metersgränsen och vann därmed tävlingen. Inte mindre än 14 man startade i denna gren.
Femkampen följde sedan omedelbart och tio man ställde upp varför det blev två man utslagna varje gång. På 100 m. föllo Broman, Fårö, och Gannholm, Burs, ur och detta öde drabbade sedan Bertil Möllerström, Roma, och Evald Ronström, Othem, i längdkastet. K. G. Larsson hade längsta kastet och därnäst följde Dahlström.
I höjdhoppet blev det en jämn tävling, där alla sex klarade upp till 1,40. På 1,45 klarade Larsson med mycket luft emellan och även Krusell, Levide, och lille Dahlström seglade över. K. E. Jakobsson, Levide, Arne Möllerström, Roma, och Nordström, Fårösund revo alla försök och det blev skiljehopp, där Jakobsson klarade sig vidare. I fjärde grenen, stångstörtning, blev K. G. Larsson bäste man och Dahlström låg två ända till sista kastet, i vilket Krusell tog hem andraplatsen och således gick till finalen i ryggkast tillsammans med Larsson.
Här hade Levidebon inte mycket att säga till om och snart låg han där i gräsmattan på föreskrivet sätt. Jakobsson och Dahlström tävlade om tredjeplatsen och där måste Dahlström ge sig på grund av en sträckning. Segrare blev liksom i fjol K. G. Larsson och det kan nämnas att samtliga fyra man i ryggkastet blevo pristagare även förra året.
I fortsättningen blev det extratävlingar i ryggkast samt skämttävlingar, vilka givetvis blevo upphovet till många hjärtliga skratt.

Prisutdelning av kommendör Hägg.
När samtliga klasser i varpa avverkat sitt program och den spännande finalen i bakpärk avslutats i skymningen drog sig allt folket till dansbanan, där dansmusikens sprittande toner steg över sorlet. På kvällen stillnade det ut alldeles och den stora folkfesten fortgick ännu några timmar fram på nattkröken innan det var alldeles lugnt på valplatsen Gumbalde äng.
Under kvällen hölls prisutdelning för dagens tävlingar och det var som vanligt en ståtlig och värdefull prissamling som bytte ägare. Allt som allt beräknades samtliga priser vara värda något över 3,000 kr. Som prisutdelare fungerade kommendör Arv. Hägg och hr Dahlgren erinrade i sitt avslutningstal om hur kommendör Hägg under Stångaspelens tidigare år varit en synnerligen välvillig prisdonator, som bl. a. skänkt pris till bästa lag och till bäste man på plan i fram- och bak-pärk. Hr Dahlgren framhöll också det stora pärkintresse som kommendör Häggs far, amiral Jaques Hägg, visat under hr Dahlgrens pojkår i östergarn och som sporrade till stordåd vid pärken.
Kommendör Hägg avslutade prisutdelningen med ett anförande om den gotländska idrottens betydelse när det gäller att stärka kroppen så att den som rätt bedriver sin idrott kan få kraft och beslutsamhet för mera betydelsefulla uppgifter som svensk medborgare.
Hr Dahgren riktade ett tack till kommendör Hägg och tackade alla idrottsmän för att de kommit till Stånga samt uttalade också sin stora glädje över att den gotländska idrotten gjort en sådan framryckning och uppvisat ett sådant pånyttfött intresse.

Bakpärk.
Mästareklassen.
Grupp I.
1) Hablingbo, Pärkkarl Manne Booberg, Nya A/B Visby Bryggeriers hederspris, Visby Bollklubbs vandringspris, Stefanigillets vandringspris, Mästerskapsplaketter till varje man i laget.
2) Burs, pk Albert Alvengren, Hederspris, Gotlands Idrottsförbunds vandringspris; 3) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren.
Grupp II:
1) När II, pk Fritz Pettersson, Konsul E. Lundbergs hederspris; 2) Lau, pk
Ragnar Larsson.
Grupp III:
1) Alva, pk Hugo Gardell, Apotekare Niklas Sandströms hederspris; 2) Stånga, pk Allan Pettersson.
Grupp IV:
1) Gothem, pk Gösta Hellberg.

Klass II.
Grupp I:
1) Fårösund, pk Gustaf Keliström, Gotlands Allehandas hederspris; 2) östergarn, pk Magnus Bendelin; 3) Fårö, pk Herbert Liljegren.
Grupp II:
1) Silte, pk Rune Hansson, Slite cements hederspris; 2) Näs, pk Hans Karlsson.
Grupp III:
1) Levide, pk Alfons Nilsson; 2) I 18 107:e komp., pk vpl K. G. Berg.
Grupp IV:
1) Vänge, pk Hans Persson.

Juniorer.
Grupp I:
1) Sanda, pärkkarl Tore Karlsson,. Gotlänningens hederspris; 2) Stånga, pk Sixten Wallin.
Grupp II:
1) Lye, pk Martin Hansson, Gotlands Andedsmejeriförenings hederspris; 2) När III, pk Ture Häglund.
Grupp III:
1) östergarn, pk Rune Nilsson.
Frampärk.
Grupp I:
1) Hablingbo, pk Rune Mattsson, Konsul C. G. Björkanders hederspris, Kungapokalen i vandringspris, Mästerskapsplakett till varje man i laget.
2) När I, pk Ivar Häglund, Hederspris, Gotlänningarnas i Gävle vandringspris; 3) Burs, pk Hilding Havdell.
Grupp II:
1) Lau, pk Ragnar Larsson, Gotlands Mejeriförbunds hederspris; 2) När II, pk Ture Nilsson.
Grupp III:
1) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren, A/B 0. S. Björkmans hederspris; 2) Stånga, pk Erik Karlsson; 3) Got-hem, pk Henning Gahnström.
Till bäste pärkkarl i bakpärk, mästareklassen, A/B Gust. Lövqvists hederspris (fåtölj) tilldelades Albert Alven-gren, Burs.
Dir. Carl E. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i bakpärk klass II har tilldelats Rune Hansson, Sina,
Dir. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i juniorklassen: Tore Karlsson, Sanda; d:o d:o i frampärk Hilding Havdell, Burs.
Knut Östergrens vandringspris till den socken som deltagit med största antal lag gick till Närs I. F.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

Gotland låg närmast segern i oavgjorda Upplandsmatchen.
Andra halvlek en enda Gotlandspress. — Svensson sköt utjämningsmålet. — Hasse Lundh publikfavorit.
Gotlänningarna ställde till sensation i Uppsala i går kväll, när de i landskapsmatchen mot Uppland satte i gång med en våldsam press i andra halvlek, utjämnade den ledning som Uppland skaffat sig före pausen och fortsatte att bombardera Göte Janssons målbur med hela serier av farliga skott. Uppland slapp dock undan med oavgjort, men med aldrig så litet tur hade det kunnat bli en seger med både ett och två måls övervikt. Det är första gången som ett oavgjort resultat noteras mellan Uppland och Gotland och det ger en god bild av det jämna styrkeförhållande som nu uppstått.Matchen började kl. 7 i går kväll på Studenternas idrottsplats inför en publik på 1,756 personer. Redan efter några minuter fick Lundh göra en dykning efter en boll och klarade också skottet men föll. i stället så illa att han stukade ett finger rätt svårt. Man kunde dock rycka det i led igen och han fortsatte att spela trots skadan. Han fångade också upp allt som kom i närheten av mål och lyckades ständigt med sina utrusningar. Än en gång bröt han upp sin skada, men fortsatte likafullt i samma goda stil och blev därmed mäkta populär bland publiken.
Under första halvlek gick ingen av kedjorna särskilt bra. Othberg återfanns på centerplatsen i Gotlandslaget sedan han blivit återställd från sin skada, men han hade dock order om att hålla igen i början och Victor Pettersson fick därigenom bära upp det mesta av arbetet. Glyn Persson var inte på särskilt gott spelhumör; han höll ej sin plats ordentligt och drev för länge med bollarna. Försvaret spelade bra och Henna Karlsson tog lekande lätt gadden ur Upplandseentern Olofsson, som inte motsvarade upplänningarnas förväntningar. De båda Gotlandsbackarna ”Plåtarn” och Ekström voro båda säkra och ytterhalvorna spelade båda två utmärkt, särskilt då ”Greven”, som drog upp flera farliga långbollar och bl. a. lade en vacker frispark som målvakten hade all möda att klara. Hasse Lundh blev som nämnts mycket applåderad för sin starka insats och han var otvivelaktigt en av lagets bästa. Han hade dock en jämbördig konkurrent i Upplandsmålet, ty det var tack vare honom som Uppland undgick nederlaget. Därjämte spelade ch Ehrnlund och vhb Berglund bra i Upplandslaget, men kedjan blev i sin helhet en besvikelse, ty innertrion grötade ihop sig och lyckades inte alls med sina anfall.

Frispark gav upphov till Upplands mål.
Upplands ledningsmål kom efter 30 min, på första halvlek. Förspelet var en frispark, som lades upp av Berglund, varefter centern Olofsson touchade med huvudet och placerade bollen i nät utan chans för Lundh.
Uppland låg som nämnts över något i denna halvlek, men gotlänningarna hade inga större svårigheter att hålla hemmalaget stången.
Efter pausen kom Gotland i gång på ett helt annat sätt och det blev ideliga situationer vid Upplandsmålet. Vid 10 min. kom fullträffen, som gav utjämning och förarbetet till den gjordes av Victor Pettersson, som lade över en boll till sinytter Bengt Svensson. Denne rundade i sin tur en försvarare och sköt kanonhårt i nät. Kort efteråt hade Svensson ett likadant skott på väg men Göte Jansson räddade fullständigt intuitivt. Glyn Persson kom fri vid ett senare tillfälle och fick en chans som han inte brukar missa men nu hände det likafullt. Uppland fick inte många anfallschanser under andra halvlek och det var ingen situation vid gotlandsmålet som såg direkt hotande ut under denna period.
Efter matchen samlades spelarna till en kollation på Rullan, där minnesgåvor överlämnades till Upplands spelare och vidare erhöllo Victor Pettersson \’ och Gösta Eriksson var sitt cigarrettetui, då de nu kunde fira ett litet jubileum med vardera tio landskapsmatcher. ”Plåtarn” erhöll dessutom ett cigarrettskrin fullt med cigarretter från klubbkamraterna i AIK för hans goda insatser inom klubben och Henry Karlsson fick nu sin statyett som han tilldelades i samband med Eskilstunamatechen. Upplands förbundsordförande, hr Carl Ringlund, tackade Gotland för god match och framhöll att det är den förbättrade träningen som fört Gotland framåt så att laget nu är i klass eller t. o. m, bättre än Uppland och uppmanade sina egna att ta exempel av gotlänningarnas framåtanda.

Nöjda gotlänningar.
Vi hade i morse gotlänningarna på tråden — de ha tagit in på Park hotel i Uppsala — och Hässelgren var talesman för det glada gänget:
— Det var rena oturen som hindrade oss i andra halvlek, för chanserna fanns och grabbarna spelade verkligt bra. Likagärna som det blev 1—1 så kunde vi ha vunnit med 2—1 eller 3—1. Svenssons mål var en exakt upprepning av det han gjorde i matchen mot Eskilstuna och publiken jublade gott när utjämningen kom, för gotlänningarna blev verkligen populära här uppe. Upplands mål tillkom främst genom felmarkering och Lundh var totalt ur spel det ögonblicket.
— Jag har sällan sett ett Gotlandslag spela så som i går. Lundh gjorde den ena paradräddningen på den andra i första halvlek och ytterhalvorna spelade alldeles utmärkt, Vi stannar hela dagen i Uppsala, ty vi trivs prima här, i all synnerhet som vi lyckades göra en så pass god match.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

Publicerat

Förlovade

Lennart Nilsson och Britta Norman
Roma. Halla.

Folke Hellström
Rut Thomsson
Halmstad den 30/6.

Kontoristen
Johan Swanberg och Kerstin Olofsson
Stockholm, Rone.
28/6 1943.

Einar Söderlund
Ninnie Pettersson
Hemse. Linde.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

Publicerat

Jordfästningar.

Stoftet efter fru Almy Hilda Sofia Drangel, Väskinde, vigdes i går middag till den sista vilan. Jordfästningsakten ägde rum i östra gravkapellet och förrättades av domkyrkoadjunkten Ingemar Björck, som i sitt griftetal utgick från textorden i 1 Tim. 6: 12. Före akten sjöngs ps. 586: 1 och efter densamma 45: 8. Efter den högtidliga akten i kapellet fördes kistan till norra begravningsplatsen och sänktes till griftero, varefter officianten lyste frid över stoftet.
En rik skörd av blommor hade sänts till båren.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

Sextio år fyllde i går fru Ann Smedberg, maka till lantbrukaren V. Smedberg, Othemars i Othem, och blev därvid föremål för stora och hjärtliga hyllningar.
Tidigt på morgonen uppvaktade den närmaste släkten med presenter och blommor samt Othems kyrkliga syförening med ett tennfat med församlingens kyrka ingraverad. I samband härmed framförde fru Elli Wernberg församlingens tack för det goda och intresserade arbete fru Smedberg nedlagt i föreningen, som hon tillhört sedan sin ungdom, samt önskade henne många lyckliga och ljusa år bland vännerna i föreningen.
Under dagens lopp uppvaktade ytterligare vänner och bekanta med blommor och presenter, varav nämnes en fåtölj samt silver- och keramikarbeten m. m.
På eftermiddagen och kvällen voro släkt och vänner inbjudna till en festlighet i jubilarens hem.
Sjuttio år fyllde i går änkefru Augusta Sandström, Garda, änka efter framlidne urmakaren Vilhelm Sandström. Fru Sandström är alltjämt synnerligen pigg och kry och klarar sig på egen hand i sin fastighet. Hon blev under bemärkelsedagen uppvaktad av släktingar och goda vänner med värdefulla presenter, blommor och telegram.
På sin sjuttioårsdag den 25 juni blev förra lärarinnan i Hejnum, fru Anna Rosén, Katrineholm, föremål för storartade hyllningar. Trots att hon rest ut till sin dotter och måg letade sig representanter för vänkretsen samt för släktingar på Gotland dit, uppvaktande med blommor, presenter och penningar. Även barnen lyckönskade med kärkomna presenter.
Under dagens lopp anlände vidare ett flertal telegram samt en myckenhet blommor från såväl föreningar som enskilda.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

Publicerat

Födelsedagar.

Femtio år fyller den 7 juli hr Emil Enström, Lickershamn, Stenkyrka.

Sextio år fyller den 6 dennes änkefru Hilma Broné, Värnhem, Visby, änka efter framlidne folkskolläraren i Buttle Henrik Broné.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

Publicerat

Förlovning

Mellan handlanden Folke Hellström, Barlingbo, och fröken Rut Thomsson, dotter till lantbrukaren Arvid Thomsson och hans maka, född Hansson, Bjerge i Vallstena.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

Publicerat

Gotlands hemslöjdsförenings årsmöte.

Intressant föredrag av hemslöjdsinstruktör Mattis Hörlén.
Gotlands hemslöjdsförening har i dag hållit sitt årsmöte på stadshotellets terrass under ordförandeskap av landshövdingskan Anna Nylander, som hälsade de till ett sextiotal personer uppgående mötesdeltagarna välkomna och särskilt vände sig till statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén, som var närvarande vid sammanträdet.
Landshövdingskan framhöll, att intresset för hemslöjden är stort här på Gotland och att det därför är med stort intresse man genom fru Hörlén vill höra hur förhållandena gestalta sig på fastlandet. Hon erinrade också om, att inventeringen av gamla textilier åter skall upptagas här på Gotland och uppmanade föreningens medlemmar att hålla ögonen öppna beträffande gamla mönster o. d. Vidare planeras kurser i vävning, växtfärgning och stickning — kurser, som äro mycket önskvärda ur hemslöjdsarbetets synpunkt.
I styrelseberättelsen omnämnes bl. a att arbetsutskottet under året sammanträtt 7 gånger. Vintersammanträde med styrelsen hölls den 7 febr. och ordinarie årsmöte den 27 juni. Föreningen har vid slutet av år 1942 250 medlemmar, därav 232 årligen betalande, 15 ständiga och 3 stödjande.
Vid styrelsens vintersammanträde höll statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén ett orienterande föredrag i om den förestående hemslöjdsutställningen i samband med 1942 års distrikt-lantbruksmöte. Till detta sammanträde voro alla föreningens sockenombud kallade för att erhålla instruktioner om insamlingen av bygdeslöjden till lantbruksutställningen. Vid årsmötet höll fru Ulla Melin ett föredrag om sina intryck från 4:de allmänna distriktlantbruksmötet i Norrköping.
Gotlands läns landsting har tilldelat föreningen ett anslag på 300 kronor. Från statens hemslöjdsanslag har föreningen erhållit 400 kronor.
Försäljnings- och verkstadslokalerna äro som förut belägna i portikhuset S:t Hansgatan 21Försäljningen genom Hemslöjdsförbundet i Stockholm har fortgått och visat gott resultat med en omsättning av 6,260 kronor.
Genom Svenska Hemslöjdsföreningens riksförbund har föreningen deltagit i den av Svenska Slöjdföreningen i mars 1942 i Köpenhamn anordnade utställningen \”Svensk Form\”. Utställningen torde ha givit en representativ bild av svensk hemslöjd av i dag genom utställningsföremålens konstnärlighet och högt stående kvalitet. Gotlands Hemslöjd utställde plädar, filtar samt korgslöjd. Utställningsföremålen sändes genom Hemslöjdsförbundet, som ordnade hemslöjdsutställningen.
På inbjudan av Svenska Fåravelsföreningen deltog Gotlands Hemslöjd genom Hemslöjdsförbundet i en av Får avelsföreningen i november månad anordnad propagandautställning i Stockholm, benämnd \”Fåret i kristid\”. Utställningen omfattade uteslutande färdiga produkter av svensk ull av olika typer. Gotlands Hemslöjds utställningsalster utgjordes av filtar, plädar, kostymtyger samt stickade saker.
På lantbruksmötet i Norrköping sommaren 1942 deltog Gotlands Hemslöjd tillsammans med de till distriktet hörande hemslöjdsföreningarna, Östergötlands läns hemslöjdsförening, Jönköpings läns hemslöjdsförening, Södra o. Norra Kalmar Läns hemslöjdsföreningar, med en stor och kvalitativ högtstående kollektion slöjd från hela länet, vilket belönades med 5 hederspriser, 20 1:a pris, 35 2:a pris, 53 3:e pris. Föreningens egen utställning, som den, rönte även mycket god kritik. Försäljningen var livlig och många beställningar gjordes. Hela hemslöjdsavdelningen på lantbruksmötet betecknades såsom ett av de bästa framträdanden hemslöjden här i landet någonsin gjort.
Mellan 23 okt.-1 november deltog Gotlands Hemslöjd i en utställning i Visby kallad \”Hus och hem\”, som arrangerats av ungdomsorganisationerna i staden. Utställningen var ordnad i bilfirman Appelqvists nya affärslokaler vid Söderväg. Utställningen var livligt besökt och intresset för hemslöjdens avdelning stort.
Föreningen har under året hållit en spånadstävling i ull i Tingstäde med 16 deltagare samt en uttagningstävlan i ull för lantbruksmötet med 18 deltagare. Två av de bästa spinnerskorna i uttagningstävlingen fingo på hemslöjdens bekostnad resa till Norrköpings-utställningen och där tävla med de två bästa spinnerskorna från de övriga fem deltagande länen.
Bland föreningens större beställningar under året kan nämnas möbelty- ger, gardiner och mattor till Åkermanska Stiftelsen samt flera stora mattor till Gotland och fastlandet.
I samband .med hemslöjdsutställningen i Norrköping belönades sex stycken av föreningens väverskor med Svenska Hemslöjdsföreningens Riksförbunds bronsplakett för det gagnerika arbete, som dessa utfört till föreningens fromma.
Den konsultativa verksamheten har på grund av den rådande knappheten på material ej varit så livlig som före\’ gående år, men tack vare den inhemska i ullen har dock vävverksamheten varit relativt god och hemslöjden har i många fall kunnat bistå med råd och upplysningar. SLU har under vintern haft en livlig propaganda för handspinning och ordnat flera spånadstävlingar, där föreningens föreståndarinna varit prisdomare. Föreningens v. ordförande har på inbjudan av SLU-föreningen i Tingstäde hållit ett föredrag där om \”Hemslöjdens utveckling genom tiderna.\”
Inberäknat de i försäljningen sysselsatta har föreningen under året givit arbete åt 59 personer. Arbetslöner har utgått med 20,323 kronor. Omsättningen under året har uppgått till 91,428 kronor.
Följande tablå över utförda arbeten belyser verksamheten under året: 16 st. stora trasmattor över 3 kvm., 31 st. små trasmattor under 3 kvm., 1 st. ryamatta 160 X 260, 1 st. ryamatta 200 X 300, 3 st. ryamattor 120 X 200, 2 st. halvryor 150 X 210, 4 st. röllakansmattor över 6 kvm., 4 st. röllakansmattor över 2,4 kvm., 59 mtr trasmattor i längd, 2 st. skyttlade mattor 130 X 200, 106 st. plädar, 106 st. filtar, 79 st. axelschalar, 423 st. halsdukar, 34 m. barnfiltar, 429 par tumvantar, 563 par fingervantar, 112 par barnvantar, 242 par sockor, 5 par sportstrumpor, 79 par herrstrumpor, 119 st. mössor, 532 m. band, 2,055 m. dräkt-, ulster och kostymtyger, 870 m. gardiner, 292 m. möbeltyg, 206 m. duktyg, 482 m. bomullstyg, 105 m. sållväv, 85 m. handduksväv, 113 m. linneväv, 5 st. jumpers, 10 m. duktyg, 48 st. tabletter, 17,8 m. tablettväv, 37 m. serv. väv, 52 st. kuddar, 49 st. dukar, 11 st. västar, 15 st. barnkragar, 16 st. näsdukar, 24 st. förkläden, 58 st. dukar, 80 damasttabletter, 26 st. tevagnsdukar, 163 st. underlägg, 132 st. servetter.
Ävenrevsionsberättelsen föredrogs, varefter ansvarsfrihet beviljades.
Till ledamöter av styrelsen omvaldes i tur avgående landshövdingskan Anna Nylander, fruar Ulla Melin, Erica Ekman och Brita Löfvenberg samt fröken Dagny Alfvén, samtliga från Visby, fröken Brita Forslund, Bro, fru Alice Nilsson, Endre, fröken Naima Björkander, Hörsne, fröken Judith Lithberg, Kräklingbo, fruarna Elin Sjögren, Hogrän, Helny Mattsson, Hablingbo, Agnes Nilsson, Hemse, Ruth Stengård, Burs, Anna Lindström, Öja, samt A. Andersson, Slite — den sistnämnda nyvald efter fru. Märta Myrsten, som undanbett sig återval. Revisorer blevo husdjurskonsulent B. Ljunggren och fröken Maria Kolmodin, Visby, supplerade av rektor B. Nordlander, Hemse, och disponent C. 0. Kolmodin, Visby.
Sedan föredragningslistan därmed genomgåtts framförde ordföranden ett tack till föreningens föreståndarinna fröken Magda Larsson för hennes nitiska arbete samt till de övriga anställda och till de duktiga väverskorna.
Om hemslöjdens framtida uppgifter talade därefter fru Hörlén, som först uttryckte sin glädje över att åter ha fått komma till Gotland ett hemslöjdslandskap med gamla traditioner.
När kriget bröt ut hyste vi en stor oro för hemslöjdens öde — man fruktade materialbrist m. m., men det har sedermera visat sig, att farhågorna voro ogrundade. Hemslöjden har tvärtom fått ett verkligt uppsving, vilket egentligen icke är så underligt, om man betänker dess betydelse just för de enskilda hemmen.
Störst har intresset givetvis varit på landet, där de naturliga möjligheterna finnas att ta vara på det egna materialet, men också andra befolkningsgrupper börja få upp ögonen för hemslöjdens värde. Det bör också i detta sammanhang påpekas, att hemslöjd icke är en stil utan ett tillverkningssätt, som i sig innesluter både de mest utsökta kvalitetsvaror och den enklaste bruksvara. Tidigare har speciellt industribefolkningen haft föga intresse över för hemslöjden\’, men även här har en stor förändring skett — intresset för det i hemmet tillverkade har stigit ofantligt och här synes hemslöjden ha fått ett tacksamt fält för sitt framtida arbete.
Men mest hoppfullt är det faktum, att ungdomens intresse för hemslöjden befinner sig i stigande. Det måste dock undervisning till för att hålla detta intresse vid liv och alldeles särskilt bör kännedomen om materialet utvecklas. Man må också i detta sammanhang ha rätt att hoppas på myndigheternas kraftiga stöd — inte minst till ullhanteringen efter kriget.
I fortsättningen framhöll tal. också hur hon vid besök på SLU-utställningen i Västerås och JUF-kongressen i Uppsala konstaterat hemslöjdens höga standard och icke minst fäst sig vid de vackra arbetena från Gotland. Hon uppmanade vidare den gotländska hemslöjdens ledare att utnyttja de anslag, som skolöverstyrelsen beviljar för kursverksamheten. Det är visserligen endast längre kurser, som äro anslags-berättigade, men det går ju bra att\’ kombinera ihop flera olika grenar, så\’ att tiden sammanlagt uppgår till 4050 timmar.
Ett intimt samarbete mellan hemslöjden och allmänheten liksom med andra institutioner i synnerhet hushållningssällskapet rekommenderades liksom, att vävkurser startades i städerna och att bygdegårdarna på landsbygden tages i anspråk för hemslöjdsändamål.
I anslutning till föredraget visades också en liten trevlig utställning från SLU-tinget i Västerås, varvid tal. poängterade vikten av att tillverka en bra bruksvara och ej blott mera konstfärdiga alster.
Till sist ägnades några ord åt den manliga slöjden, där ännu mycket återstår att uträtta just i fråga om tillverkningen av vardagens bruksvaror i Sedan ordf. framfört ett tack till talarinnan, avslutades sammanträdet med gemensam kaffedrickning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149