Månad: juli 2021

Publicerat

RödaKors-konferens på Solhem.

Överstyrelsens vice generalsekreterare på besök. Över 100
kretsrepresentanter samlade.
I dag hålles under landshövding Erik Nylanders ordf örandeskap en konferens med det ledande rödakorsfolket på Gotland och när sammankomsten vid 1144d:n i dag öppnades voro över hundratalet representanter för öns kretsar samlade. Vid förhandlingarna ha lämnats ett flertal redogörelser för rödakorsarbetet på Gotland och deltagarna ha haft möjligheter att hämta råd och upplysningar av överstyrelsens representant vid konferensen, överstelöjtnant Rydman.
Konferensen öppnades av landshövding Nylander, som hälsade alla hjärtligen välkomna och då särskilt vände sig till överstelöjtnant Rydman. I vår mörka tid får man vara glad för varje ljusstråle, yttra de landshövdingen bl. a., och en sådan spridare av ljus är Röda Korset med all dess välsignelsebringande verksamhet för mänskligheten. Det är med stor glädje jag i dag konstaterar den livliga tillslutningen från kretsarnas sida; redan förut liar jag med glädje och tacksamhet kunnat konstatera den entusiasm som kretsarna och dess medlemmar lägga i dagen i sin verksamhet. Landshövdingen uttalade till sist den förhoppningen att dagens möte skulle bli till ytterligare ledning för nytt arbete i Röda Korsets landsgagnande gärning.
Överstelöjtnant Rydman framförde därefter en hälsning från Prins Carl till distriktet och till varje särskild krets. Prinsen ville tacka alla för det energiska arbete som nedlagts för Röda Korset i alla delar av Gotland och som tagit sig uttryck i ökat antal medlemmar, större tillgång på materiel och ökade ekonomiska resurser. Till sist framförde överstelöjtnant Rydman på överstyrelsens vägnar en 1\”illönskan om god fortsättning och hoppades att röda-korsmedlemmarna skola känna tillfredsställelse med sitt arbete.
Landshövdingen föreslog att mötet skulle avsända ett telegram till Prins Carl och den hälsning som därvid beslöts hade följande lydelse:

Röda Korsets i Visby samlade krets-ordförandemöte anhåller få framföra sin vördsamma hälsning, och i tacksamhet och beundran få uttrycka förhoppningen att det måtte förunnas Eders Kungl. Höghet att ännu långe få ägna obrutna krafter åt Röda Korsets välsignelsebringande arbete.
Erik Nylander.

Distriktssekreteraren, kapten H. Struve, lämnade därefter en redogörelse för Röda Korsets verksamhet på Gotland och framhöll bl. a. att varje gotländsk läkare samt i nödfall även sjuksköterska eller barnmorska har möjlighet att från Roslagens flygflottilj rekvirera ambulansplan till Gotland. Kostnaderna belöpa sig till 1 kr. i minuten, alltså c:a 150 kr. och i vissa fall kan Röda Korset träda emellan. Vidare har Röda Korset två vårdplatser för skeppsbrutna, en på Gotska Sandön och en på Stora Karlsö, tre hjälpstationer samt utsikt att få flera, samt ett tiotal bårar vid olika järnvägsstationer. Tal. berörde vidare samarbetet med blodgivarcentralen och frågan om förlossningshemmet i Slite, som inte är en ekonomisk fråga utan en personalfråga. Idén med hem vårdarinnor har ej slagit igenom här på Gotland, tydligen på grund av att kretsarna ej äro tillräckligt bärkraftiga, men på större platser borde man försöka få i gång denna verksamhet.
Tal. redogjorde även för Röda Korsets ekonomiska ställning och för de bidrag som distriktet erhållit från överstyrelsen, varvid man kunnat konstatera att Gotland varit mest gynnad nation. Prins Cars fond uppgår nu till 5,500 kr. På tal om olika insamlingar som Röda Korset utfört nämndes att försöket med julklappsadresserna för en del Ar sedan nu blivit en affär på 70,000 kr., där Gotland har en andel på över 800 kr.
Nästa punkt på föredragningslistan upptog förrådsfrågor överste löjtnant Rydman lämnade: en synnerligen ingående orientering rörande Röda korsförråden samt gav vidare en del råd bl. a.: ifråga om kretsförrådens skötsel.

Röda konsförråden kunna indelas i tvenne grupper, först de stora sykvårdsförråden, vilka äro avsedda för krigsstjukhusen och andra krigssjukvårdsanstalter samt utgöra de först, för vederbörande anstalter utrustade förråden. Dessutom bar Röda korset större centrallager av viktig förbandsmateriel till ett virde av 200,000 kr. spridda över beta landet.

Den andra gruppen utgöres av kretsråden eller, som de också kallas, målnitgsförråden, i vilka ligga för utlåning avredda persedlarna. I dessa förråd ingal regel persedlar för den enklare sjukvålden samt vidare persedlar att använda av skolbarn såsom overalls, skor och strumpor för byte etc. Nämnda förråd innehålla. därjämte numera också förråd för\’ hemvärnens förbandsplatser. Dessa trio tämligen nytillkomna men omfattas med stort intresse av samtliga kretsar. Även persedlar för luftvärnet ingå i dessa förråd. Tal. nämnde i fortsättningen att de utensilier, som Röda korset hittills ställt till hemvärnets förfogande, för ett halvt år sedan hade ett värde av 300,000 kr., medan förråden för luftvärnet betingade ett värde av cirka en halv miljon kr. Det sammanlagda värdet av Röda korsmateriel uppgår till i runt tal 8 milj, kr. varav 3,5 milj. belöpa på kretsarna.
Då det sålunda är stora värden, som stå på spel, är det av vikt att förråden skötas väl, så att intet förfares Lena-dan, sade tal. och lämnade härefter en hel del råd beträffande förrådsförvaring etc. Han nämnda härvid bl. a., att lokalerna såvitt möjligt böra vara fukt- och dammfria samt inte vara utsatta för starkt dagslius. Vidare bör temperaturen hållas så jämn som möjligt, luftväxling anordnas o. s. v. Särskilt med hänsyn till malen är det viktigt att temperaturen hålles vid 10-12 högst 15 år. Relativt låg temperatur och flitig vädring är det säkraste medlet mot malen. Emellertid är det svårt att få lämpliga lokaler, ofta måste man vara nöjd om förrådslokaler överhuvud kunna anskaffas. Därför gäller att de olika persedlarna förvaras på sätt som för envar av dessa persedlar är bäst.

Tal. erinrade slutligen om att varje kretsstyrelse är ansvarig för sina förråd. I kretsstyrelsens uppgifter skall därför även ingå, åtgärder för betryggande vård av de olika persedlar, som ingå i dessa förråd.
Tal. avtackades med applåd samt i ett kort anförande av landshövdingen, varefter de närvarande hade tillfälle att framställa frågor, vilka därefter besvarades.
Efter kafferast vidtogo förhandIingarna åter kl. 2,30. De beräknas vara avslutade vid femtiden. varpå deltagarna samlas på stadshotellet till gemensam middag.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

S. M. U:s ungdomskurs i Hogrän.

Givande föredrag under fredagen.

S. M. U:s ungdomskurs fortsatte på fredagen i Hogrän under kand. K.-G. Isakssons ledning. Efter frukosten följde bibelstudium över ämnet \”Guds löften\” av sekreterare Isaksson, vilken framhöll att Guds löften stå som en väldig båge över jorden, en lysande brygga av löften. Hela vår kristna tro är grundad på dessa löften. Kristendomen står eller faller med dem. Guds löften gälla alla personligen. Det första löftet är löftet, att Gud vill ha med mig att göra. Det andra är, att han bar en plan med mitt liv, och det tredje är, att Gud till sist skall segra. Guds eviga löften mynna ut i denna strålande fanfar: Gud skall segra trots allt. Med sådana löften lönar det sig att kämpa på det godas sida här på jorden. Det lilla goda, det uns av barmhärtighet, som ändå finns kvar i denna onda och hatfyllda tid skall visa sig ha segermakten till bundsförvant. Vad betyder inte denna förvissning, att kärleken skall segra i vår tid. Sann tro på löftena gör att de bli verklighet.
Efter bibelstudiet följde föredrag av Margareta Nyrén över ämnet \”Synd som hinder, liv som befriar\”.
Med utgångsord i från Luk. 9, 23-24 framhöll föredragshållaren att tiden behöver en ny människotyp, som är öppen och fri, utan fruktan, ärlig infar Gud. Vi skola vandra i ljuset — i absolut öppenhet inför Gud. Inte bättre och inte sämre än vi äro — båda delarna äro synd. Johannes döparen svarade öppet och förnekade intet, när man frågade honom, vad han sade om sig själv. Han var allenast rösten som ropade.
De synder, som binder människorna. ha olika namn, men alla hindra oss att leva ett liv i frihet. Talaren underströk hur man förr givit en hel del olika namn på synd, men glömt bort att det som binder kommer inne från vårt eget liv. Vår självupptagenhet hindrar oss från att leva ett fritt liv och är därför synd. Avundsjukan hindrar även människan att leva i frihet, den hindrar den verkliga gemenskapen med andra. Vår egen stolthet blir även en synd som binder. Om någon tror sig något vara, så bedrager hen sig själv. När den ene tror sig något vara, så blir detta ett hinder i gemenskapen människor emellan. Även anseende till personen säger oss skriften är synd. Man kan ej komma människor till hjälp, om vi ha anseende till människor. Kritik är flykten undan ansvar. Människorna har stor benägenhet att baktala varandra, men från allt det- ta måste de frigöras ifrån. Gud kan inte frigöra en människa förrän hon ser att allt detta är synd då först förmår han att hjälpa. Vi kan inte själva frigöra oss, utan vi måste lämna ut allt åt Gud och då kan han frigöra oss. Först då en ung människa upplever syndens verklighet i sitt liv, så kan Gud göra henne fri.

Efter föredraget följde en stund samtal, då flera talare hade ordet.
Efter middagsrasten höll sekreterare Isaksson föredrag över ämnet:: \”Huru skall jag bruka min bibel, så att gudsordet blir levande\”.

Talaren gav en del råd och vinkar till de unga, hur de skola använda sin bibel. Många ha den känslan att bibelordet ej är levande för dem och de måste hjälpas fram till kärlek av detsamma. Först framhöll talaren att vår läsning av ordet ej får bli en vana utan bör vara ett behov. Det får inte bli en prestation, ej heller ett lexikon, som vi slå upp i brydsamma lägen för att få hjälp. Vi få ej fästa oss vid det yttre, utan ordet vill visa oss i vilket läge vi äro och hjälpa oss komma in i en rätt ställning till Gud. Denna bibelläsning kräver en viss förberedelse. Bön är nödvändig för att rätt förstå ordet. Jag måste fråga mig, vad Gud vill uppenbara i ordet, samt söka komma in i det historiska sammanhanget. Till sist bör jag fråga mig själv, har detta något att säga mig personligen.

En stunds intressant samtal följde efter föredraget.
Dagens enskilda överläggningar avslutades med gruppsamtal, pojkar och flickor i skilda grupper samtalade om dagens ämnen.
Kvällens offentliga möte inleddes av evangelist Arthur Eriksson, Burgsvik, med bibelläsning och bön. Sekreterarne Margareta Nyrén, K.-G. Isaksson och Arnold Sandberg talade. En för kursen sammansatt musikförening sjöng ett flertal sånger. Dessutom sjöngo Arthur Eriksson och Berthil Söderström var sin solosång. Det välbesökta mötet avslutades av pastor Herbert Karlsson med några manande ord och bön.
Kursen fortsätter under lördagen med enskilda möten och under söndagen med offentliga, då kursledarna tala och ett 25-tal sångare medverka med sång.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

Bröllop.

Dubbelbröllop förrättas kl. 5 i eftermiddag i Visby domkyrka mellan skräddaren Gustaf Sörhage och fröken Lezzie Lindfors samt mellan kommunaltjänstemannen Carl Gutefors och fröken Signe Lindfors, samtliga i Visby. Vigselförrättare är domkyrkokomminister Nils Öberg.

Bröllop firas även i eftermiddag mellan Iantmäteritekniker Ingvar Helström och fröken Doris Harrysson, dotter till stationsinspektor Harry Johansson, Visby, och hans maka, född Ahlander. Vigselakten förrättas i domkyrkan kl. 6 av stadsmissionär Edvin Holmedal.

Bröllop firades i lördags i brudens hem vid Rommunds i Gammelgarn mellan hr Arvid Lerberg och fröken Astrid Petterson. Vigseln förrättades i Östergarns prästgård av kyrkoherde C. J. Björkander. Såsom tärnor och marskalkar tjänstgjorde Eva Södergren—Arne Lerberg, Sonja Pettersson—Gustav Björklund, Ulla Ekman—Sigfrid Pettersson. Bruttöverska var fru Olga Ekman, Kräklingbo, och brutthonde lantbr. J. O. Hammargren, Hugreifs.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

Dödsfall.

I en ålder av 76 år avled i går änkefru Emma Charlotta Pettersson härstädes. Den bortgångna, som var änka efter framlidne handlanden A. W. Pettersson, var under sin krafts dagar maken behjälplig i affärsrörelsen och efterlämnar minnet av en gedigen kvinna, som vunnit många vänner. Närmast sörjes hon av sonen, civilingenjör Fritz Dehnberg, Gotlands kraftverk, sonhustru och barnbarn samt en gift fosterdotter.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

Jordfästningar.

Till gravens frid vigdes i går stoftet efter änkefru Johann Wäss, Runne i Sanda. Efter samling i sorgehuset fördes kistan till Sanda kyrka. Den högtidliga akten inleddes här med ps. 586: 1-2, varefter kyrkoherde Åke Hultmark höll griftetalet med ledning av text från Joh. 14 samt förrättade jordfästningen enligt ritualen. Som avslutning sjöngs ps 377. Kistan fördes därefter ut till kyrkogården och sänktes i graven, där kransnedläggning förekom. Sist lyste officianten frid över griften.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

När våren kommer, skola tyskarna

samla krafter till ett segerrikt slag.
Armén i Ryssland har lyckats övergå från offensiv till försvar, säger Hitler.

Hitler talar.

Berlin, 30 jan. (Sv. D.) På fredagen högtidlighölls nioårsdagen av nationalsocialisternas övertagande av makten i Tyskland på traditionellt sätt. Det väldiga sportpalatset var fyllt till sista plats redan en halvtimme före den tidpunkt som kungjorts för den Führers tal.
Dekorationen var densamma som tidigare och tvärs över fonden hängde en transparang med orden \”Mit dem Führer zum Sieg\”. För sårade medlemmar av krigsmakten hade speciella platser beretts och på reserverade platser sutto ett 40-tal av de högsta militära cheferna, bland dem också ett par polisgeneraler, som intagit platser bredvid sina kolleger från krigsmakten.
Strax efter kl. 17 intonerade musiken Badenweilermarschen och rikskanslern inträdde, följd av bland andra propagandaminister Göbbels Hitler hälsades med ovationer. Göbbels besteg därefter talarstolen och höll ett kortare anförande, där han bland annat sade, att segern nu ej längre var en trons sak utan en visshet. Sedan han talat om \”det judisk-frimurar-plutokratisk-marxistisk-kommunistiska herradömet\” hos motståndaren, varvid ett sus gick genom hela palatset, formulerade han det som i fortsättningen skulle bli den röda tråden också genom rikskansler Hitlers anförande, appellen till hemorten. \”Såsom fronten kämpar för segern, arbetar hemorten för den\”.
Sedan den skarpa belysningen dämpats besteg rikskansler Hitler talarstolen, medan filmkamerorna surrade och publiken applåderade. Var och en griper till orda på sitt sätt, sade rikskanslern, och jag har trott mig höra återvända dit, varifrån jag kommit — till folket. Därefter gav han en vidsträckt återblick över tiden från föregående världskrig och lät därvid sina sarkasmer flöda över den engelska politiken, som inlett en kamp mot Tyskland, icke av kärlek till Europas folk utan i eget intresse. Status quo-politiken hade, sade han, inneburit att den som var rik förblivit rik och den fattige fattig. Utvecklingen är däremot en aldrig stillastående process, som man ej kan sterilisera.

Roosevelt \”ömklig dårhuspatient\”.
Därefter kom Hitler in på utrikespolitiken och kallade Churchill för \”pratmakare och drinkare\” och Roosevelt för \”ömklig dårhuspatient\”. Engelsmännen ha, sade rikskanslern icke förstått att världen ändrat sig efter \”deras stora brottningstid\” Nu ha de lierat sig med världsjudendomen. \”Judarna hata oss och vi dem med rätta\”. Antingen komma de germanska folken att dö eller också kastas judarna ut ur Europa. Under oerhört jubel sade rikskanslern att mot judarna deras egen gamla lag tillämpas: \”öga för öga, tand för tand\”. Med Italien är Tyskland förbundet på liv och död, fortsatte han. Japan — här applåderade publiken särskilt starkt — är den tredje \”fattiglappen\”. I fortsättningen räknades Tysklands budsförvanter upp, varvid Finland fick en speciellt varm applåd, samt de makter som sänt frivilliga till östfronten, ocn därvid hyllades fransmännen livligt. Talaren apostroferade den tyska krigsmaktens olika grenar, varvid blotta omnämnandet av generalöverste Rommels namn utlöste en applådåska, som varade en minut och kom taket att svikta. Starka applåder utlöste också hyllningen av den tyske infanteristen, \”der deutsche Musketier\”, och rikskanslern förklarade sig känna sig som Tysklands förste infanterist.

Maximum av arbete i hemorten.
Icke den sovjetryska krigsmakten utan en kyla på upp till 45 grader har tvungit de tyska arméerna att göra halt och intaga en försvarslinje, och härför beslöt Hitler att ensam övertaga ansvaret. Den svåra operationen \”har nu lyckats\”, meddelade han. Om få veckor börjar vintern lossna i söder, och när våren kommer skall den tyska krigsmakten gå till allmänt angrepp. Här avbröts talaren av starka applåder.
Slutet av anförandet formade sig till en lidelsefull appell till hemorten att prestera ett absolut maximum av arbete. Hemorten anar vad sol daterna ha att utstå i 35, 38 ja 42 graders kyla, och därför måste den också göra allt för soldaterna vid fronten. Därför — arbeta, tillverka ammunition och åter ammunition. sade rikskanslern, som dessutom betonade vikten av att alla i transportväsendet göra sitt yttersta. I talet betonades också enigheten mellan parti och krigsmakt. Anförandet präglades av ett starkt självmedvetande och vid ett tillfälle yttrade rikskanslern till exempel, att han visste, att intet \”vad det än vore\” kunde kasta honom ur sadeln.
Efter talet sjöngs nationalsångerna och därefter hyllades Hitler av publiken stående.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

Gotländska gårdar.

Lauritze i Ardre (Ljugarn).

Manbyggnaden vid Lauritze (Lavase).
Ladugards byggnaderna.

Ljugarn är mest kind som gammal handelsplats omkring den hamn, som av ålder funnits där, fiske har alltid bedrivits vid dess båda fiskelägen, men det har dock vunnit sin största berömmelse som turistort, sedan det upptäcktes någon gång omkring sekelskiftet av folk från storstaden, som önskade sig en riktigt lantlig och fridfull uppehållsort under sommarmånaderna. Efterhand utvecklade det sig till en livlig turistort och många människor ha sökt dit, vilket lagt grunden till samhällets nuvarande omfattning och höga nivå.
Pensionat och serveringsställen växte upp både här och där, och vid slutet av det förra kriget anlades det ett elektricitetsverk för det lilla samhället. En fin och präktig betongväg blev också utförd här för några år sen. Sommargästerna ha emellertid under de två sistlidna somrarna som följd av världsläget endast varit ett fåtal, ett förhållande, som för Ljugarnsborna, vilka till stor del ha sin inkomst genom dem, medfört stora konsekvenser. Fisket är också fortfarande en av de näringsgrenar, som åt en del lämna utkomst, och en bra ock präktig fiskehamn har iordningställts.
Även jordbruket har i stort sett följt med och flera välskötta jordbruk kan man finna härnere, bland vilka Lauritze, som äges av lantbrukaren Gunnar Gustafsson ingalunda jävar benämningen mönstergård.
Ovannämnda gård ligger ett litet stycke från vägen, som leder ner till hamnplatsen, men dock synlig för resenären, som färdas vägen fram. Gårdens totala areal omfattar 96 har, varav 15 har utgör åkerjord, som består av sandmylla och har varit täckdikad sedan 1928, denna åkerjord är i ganska hög kultur och odlingar av olika växtslag utföres här. Både hel- och halvträda förekommer, men särskilt potatisodling har här givits en framträdande plats. Hr Gustafsson har nämligen sedan 5 år tillbaka haft kvalitetsodling av potatissorterna Gloria och Ergold för statens växtförädlingsanstalt på en areal av 2 tnld. På vår förfrågan om denna odlings resultat och rön framhåller hr G., att Ergold gav största kvantiteten första året men led av virus och mosaiksjuka, som försämrade i hög grad dess kvalité. Gloria-potatisen visade sig mera härdig mot dessa sjukdomar, varför den kan betraktas som avgjort bättre Genomsnittsavkastningen pr tnld. höll sig omkring 20 ton.
Till gården hör också 5 har odlad myr, den s. k. Dammyr, belägen vid landsvägen Ardre—Ljugarn. Denna myrmark som är svagt dikad användes till höslåtter, men ej för kreatursbetning. Den återstående delen av arealen utgöres av skogsmark c:a 80 har med god återväxt och tittgång. Årliga skogsavverkningar förekomma i mindre omfattning, bl. a. har förutom en del björk för gengasved även två kolmilor bränts under sommarens lopp. Under 1939 avverkades på denna areal 1,000 kbm. skog för avsalu.
Gårdens kreatursbesättning utgöres av i regel 6 mjölkkor samt några ungdjur, rasen är genomgående rödbrokig blandras., Hästarna äro f. n. tre stycken av helardennerras, två drag och en unghäst. Svinen utgöres i vanliga fall av fyra stycken, av vilka en är modersugga, och smågris-uppfödningen är också en inkomstkälla här. Hönsskötseln, som för ungefär 15 år sen av hr G. tillämpades i ganska stor omfattning, då det hölls en hönsstam under vissa år på 400 å 500, har nu på grund av mindre lönsamhet reducerats till endast ett 50- tal.
På förfrågan om fårskötsel bedrives på gården framhåller hr G., att den nuvarande stängsellagen här på ön inte uppmuntrar till denna djurarts hållande. Med anledning därav samt med tanke på den skada, som fåren tillfoga det växande ungskogs-beståndet hölls här på gården inga får.
För jordbrukets drift finnas förutom en Allis Chalmers traktor full och modern uppsättning av redskap och maskiner bland vilka märkas en potatisupptagare o. sorterare samt en s. k. gallringsbana. Även en bilvagn — öns första av sitt slag — blir särskilt föremål för vår uppmärksamhet. Denna byggde hr G. 1933 egenhändigt efter att ha fått. uppslaget ur en tysk lantbrukstidskrift.
Av gårdens propra och gedigna åbyggnader nämna vi först manbyggnaden med bakbygge av sten under eternittak, som innehåller 9 rum, 2 kök, 2 hallar o. s. v. samt har vatten-och värmelodningar insatta. Uti en fristående tvättstuga och källare, uppförd av ägaren egenhändigt utav cement enl. nopsasystem, finnes mån. ga och praktiska anordningar bl. a. en lågtryckspanna för kokning och vattenvärmning.
Ladugårdsbyggnaderna av sten, äro uppförda 1896, men blevo ombyggda och restaurerade 1936 och här är allting ordnat på ett mycket praktiskt vis, en stor och rymlig trösklada, urinbrunn och cementerad gödselstad fullständiga gårdens behov på det området. Tvenne fristående byggnader av trä inrymma det ena vedbod och redskapsskjul med magasin ovanpå, den andra smedja och slöjdbod. Gården är sedan 1918 helt elektrifierad och här användes el.-kraften till allt, som den bara lämpar sig, ty överallt finnas specialmotorer för såväl foderhissen och potatissorteraren som för dammsugaren och symaskinen och allt annat. Hr G. är själv elektrisk montör. Hår finnas också elstängsel sedan 1937 för fållorna.
Lauritze har sedan 1780 varit släktens ägo, och övertogs 1896 genom av den nuvarande ägarens fader August Gustafsson, som var en arbetsam och energisk man och förbättrade gården på många sätt. Han dog 1937. Dessförinnan hade sonen 1927 övertagit gården.
—ss—

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

Japansk tvåmanstank.

Japanerna ha under striderna på Filippinerna satt in en ny typ av stridsvagnar, s. k.
tvåmanstank, manövrerade av unga studenter. — Vår bild visar en sådan tank.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25