Månad: juli 2021

Publicerat

Landstinget enigt om att anställa en röntgenläkare.

Förvaltningsutskottet fick i uppdrag att föra frågan vidare.
Vid landstingets förhandlingar i går redogjorde, såsom i korthet omnämndes, landshövding Nylander för de överläggningar som skett för att knyta en röntgenolog till den gotländska sjukvården.
Från de statliga myndigheternas sida har vid upprepade tillfällen framhållits önskvärdheten av att ur besparingssynpunkt få ett närmare samarbete mellan civilt och militärt på sjukvårdens område. Frågan är nu aktuell, då regementsläkarbefattningen på I 18 är ledig och skall tillsättas och även bataljonsläkarbefattningen inom kort blir ledig genom dr Borgs förflyttning. Det har uttalats önskemål om att regementsläkaren samtidigt skulle kunna fylla uppgiften som röntgenolog vid lasarettet och för den skull ha förhandlingar förts med generalfältläkaren, varvid jag och riksdagsman Söderdahl samt fältläkare Carlson och dr Nordqvist voro närvarande.

Röntgenologen bör ej vara militärläkare samtidigt.
Radiologförbundet kom emellertid med invändningar och anförde att en sådan kombination vore olycklig. Frågan har därför varit föremål för ny behandling vid lasarettsdirektionens senaste sammanträde, då dr Söderberg reste hit som föredragande vid ärendets behandling. Från radiologhåll föreslås att en verkligt kvalificerad kraft kommer hit till Gotland och det anföres också att röntgenologens arbete ej går att kombinera med regements- eller bataljonsläkarebeställning. Samma åsikt har även anförts av prof. Berven och av lasarettsläkaren dr Nordqvist. Det anses också att en röntgenolog på Gotland skulle få så pass stor enskild praktik att man kan få en verkligt kvalificerad kraft. Behovet av en röntgenläkare är stort och det är en allvarlig brist att vi inte förfoga över en sådan här nere, då många fall måste skickas till fastlandet för undersökning. Lokalfrågan bereder inga svårigheter, det är endast apparaturen som är dyr och kostar omkring 40,000 kr., men genom anskaffandet av den kunna många andra besparingar göras.
Landstinget kommer i varje fall att ställas inför nödvändigheten att skaffa en röntgenavdelning och bästa sättet att lösa frågan vore att inrätta en ny lasarettsläkartjänst. Lasarettet har stort behov av en sådan kraft, som kan lösgöra de övriga läkarna från rön tgenologiskt arbete.
Om förvaltningsutskottet får underhandla med sökande till en sådan tjänst kunde vi redan om några- månader ha en skicklig röntgenolog här. Det vore tacknämligt om landstinget gåve förvaltningsutskottet så att säga ett tyst medgivande att arbeta efter dessa linjer och uttala sin redobogenhet att i höst besluta om inköp av nödvändig apparatur, yttrade landshövdingen till sist.

Endast Gotlands län saknar röntgenavdelning.
Hr Ahls ten uttalade för sin del fullt förtroende för förvaltningsutskottets åtgöranden och hr Söderdahl framhöll den oerhörda betydelse frågan har för Gotland med dess avskilda läge. Gotlands är dessutom det enda län, som saknar en sådan avdelning, och vi ha över huvud taget för litet antal specialavdelningar, vilket ofta medför dyra resor till fastlandet för vårdsökande gotlänningar. Tal. redogjorde därefter något för överläggningarna med militärens representanter, vilka planer emellertid strandat. Ingen i förvaltningsutskottet är emot de förslag som nu framlagts utan alla anse att det är en fråga som bör lösas med det snaraste. Kostnaden skulle kunna läggas på nästa landsting och medlen förskotteras. Men saken är brådskande, inte minst därför att klientelet med nuvarande ordning får vänta länge på lasarettet och läkarna äro betungade av arbetet.
Även hr Levander uttalade sitt förtroende för landstingets förvaltningsutskott och ansåg behovet stort De direkta utläggen komma endast att gälla terapiapparaten och det får landstinget i vilket fall som helst vidkännas.
Hr Nyström framhöll att han i vanliga fall gärna ville ha papperen på bordet innan man beslöt något vidare i saken, men denna gång var han beredd att genast ge sitt fulla förtroende för åtgärden, ty även den skickligaste läkare måste ibland ha röntgen till hjälp och kostnaderna få vi bära även om det svider en smula.
Ordf. kunde därmed konstatera att samtliga grupper anslutit sig till de framförda synpunkterna och landstinget förklarade sig enigt att ge förvaltningsutskottet i uppdrag att lösa frågan.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Ny motorspruta till S:t Olofs sjukhus.

En motorspruta av märket \”API 70\” har i dagarna levererats till S:t Olofs sjukhus och sprutan är nu efter vederbörlig provkörning klar att tas i bruk. Från brandkårens sida har man givit sjukhuspersonalen instruktion i sprutans skötsel så att man ögonblickligen kan inskrida om någon brandfara skulle uppstå på sjukhuset. Sprutans kapacitet är 500 minutliter och konstruktionen är sådan att man med ett enkelt. handgrepp kan lyfta bort motorn från slangkärran och placera materielen, där man har bästa användningen av den.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Föreningsdag i Dalhem.

Jordbruksorganisationerna i Dalhem hade i onsdagseftermiddag sina ordinarie årssammanträden i kommunalrummet under ganska god tillslutning från medlemmarnas sida.
Först kom R. L. F.-avdelningens årsstämma, som leddes av vice ordföranden Arvid Jakobsson, Suderbys. Hr Jakobsson hälsade först de närvarande välkomna till stämmorna, särskilt vände han sig till ombudsman Allan Andersson, Visby. Man övergick därefter till förhandlingarna och uppläste först föregående årsprotokoll samt kassarapporten och revisionsberättelsen, vilka godkändes. Dock beslöts att överföra stöd-fonden till kassan enligt förslag från ombudsman Andersson. Avdelningen har 41 medlemmar, varav några nya ingingo i avdelningen under det förra året. Till styrelse för det nya året omvaldes Gustav Stengård, Siggur, Arvid Jakobsson, Suderbys, Viktor Hanen, Binge, Ture Karlsson, Busarve, samt Ejnar Rosvall, Granskogs. Till suppleanter omvaldes likaså Erik Asp och Bernhard Bergman. Till revisorer valdes K. Höggren, Busarve, och Rikard Pettersson, Dunegårda, med Olof Stenström, Räkarve, såsom suppleant. Till ortsförbundets stämma valdes ombud utom ordföranden och sekr., nämligen Harald Pettersson, Dunegårda.
Kontrollföreningen fortsatte sedan med sitt sammanträde under ledning av Aug. Kolmodin, Granskogs, och med Ivar Johansson, Hallfoser, som sekreterare. Av årsredogörelsen framgick att 270 helårskor och 56 halvårskor kontrolleras inom föreningen. Kassan har omslutit kr. 1,806:97. Revisorernas berättelse upplästes och godkändes. Till styrelse omvaldes A. Kolmodin, K. Bolin, Burge, samt Ivar Johansson, Hallfoser. Suppleant är Gunnar Johansson, Slitegårds. Även revisorerna omvaldes, nämligen V. Hellgren och E. Nordström, Ganthem, med Adolf Kolmodin som suppleant.
Tjurföreningen kom därefter med sitt sammanträde under Ivar Johanssons ordförandeskap, och med Harald Pettersson som sekr. – Styrelseberättelsen upplästes. Av den framgick att 160 kor förts till föreningens båda tjurar. 131 kor äro tecknade i föreningen. En ny mediem har ingått i föreningen under året. Kassan har omslutit 1,462:17 kr. Föreningens tillgångar över skulder är 843 kr. Både årsberättelsen och revisionsberättelsen godkändes av stämman, och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen.
Beslöts att utbyta tjuren 338 Sunds Hero och uppdrogs åt styrelsen att i samråd med husdjurskonsulent Ljunggren söka att ordna utbytet på bästa sätt.
I styrelsen omvaldes Ivar Johansson, Ernst Nilsson, Gandarve, och Harald Pettersson, supplerade av Arvid Stenström, Räkarve, och Gunnar Johansson, Säte-gårds.
Till revisorer valdes Ragnar Rosvall och Gustav Björkqvist med Rikard Pettersson som ersättare.
Dalhems Kreaturs försäkringsförening örsäkringsförening höll sitt sammanträde med Nils Jakobsson som ordf. Räkenskaperna har balanserat på kr. 5,012:09 enligt redogörelsen, som upplästes. I föreningen äro djur försäkrade för 170,695 kr., därav 99 hästar för 60,005 kr. och 351 nötkreatur för 110,695 kr. I premier har erlagts kr. 2,560:48, varav kr. 1:50 utdebiterats på 100 kronors försäkringsvärde. Föreningens tillgångar belöper sig på kr. 2,332:16.
Den nuvarande styrelsen består av Nils Jakobsson, Dunegårda, Erik Johansson, Stenstu, A. Gardell, Grindarve, B. Bergman, Busarve, och R. Sjödell. För åren 1944 45 valdes Arvid Andersson, Prästgården, Ragnar Johansson, Anderbåtels, och Artur Larsson, Tule. Suppleanter blev Evald Bjersander, Slitegårds, filmer Cederlund, Vidunge, och Harry Engström, Nygårds. Revisorer blevo Ivar Johansson, Karl Larsson med L. A. Ohlsson som ersättare.
Sist höll nu äggföreningen sitt sammanträde under Oskar Petterssons ledning. Räkenskaperna upplästes och godkändes. Av ordförandens redogörelse framgick att medlemmarna lämnat 7,388 kg. ägg till ett pris av 18,592:70 kr. Äggmängden har sedan förra året sjunkit nära 4,000 kg.
Val av styrelse för det kommande året företogs och de förutvarande omvaldes, nämligen Oskar Pettersson, Ivar Johansson och E. Rosvall. Kvarvarande i styrelsen äro Villy Johansson och Harald Pettersson. Även revisorerna omvaldes, nämligen Evald Bjersander och Gustav Björkqvist samt valdes Ejnar Rosvall, Granskogs, att representera föreningen vid äggcentralens årsstämma. Ersättare föl honom blev Harald Pettersson, Dunegårda.
Samtliga sammanträden voro härmed slut och man övergick till kaffedrickningen i småskolans sal. Efter kaffepausen höll ombudsman Andersson ett intressant och livligt uppskattat föredrag om jordbruksorganisationerna och deras betydelse nu och efter krisen. Efter detta föredrag avslöts föreningsdagen.
—m.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Hararna på Stora Karlsö utrotade.

Omöjligt få död på rävarna. — Även örnar härja därute.
Fjolårets stränga vinter medförde bland andra tråkiga följder, att rävar togo sig över till Lilla och Stora Karlsö och att harar från Stora Karlsö över isen togo sig över till både Lillön och Storlandet. Gotlands Allehanda har interpellerat inspektor J. Nordström på Stora Karlsö om hur det är med hararna där ute nu.
— Det finns inga harar, säger hr Nordström. Vi ha både i fjol och i år gjort allt vad vi kunnat för att få död på de återstående rävarna här ute, men förgäves. I fjol hade vi bland annat en av landets mest erfarna och framstående jägare här med utmärkta jakthundar, grythundar bl. a., men den expeditionen fick en enda rävunge som. byte. Däremot ha vi då och då mera av en händelse lyckats fälla en och annan räv, inalles ha sålunda sex rävar fått släppa livet till, men vi ha nu i år kunnat konstatera, att det ännu finnes tre rävar kvar. Så mycket snö har det varit att vi kunnat se detta, men nu senast när jag var ute var det åter barmark och man ser då inte att skjuta. Men förr eller senare skall vi väl kunna ta kål på rövarna. Nu finns det i alla fall praktiskt taget ingen hare kvar på Stora Karlsö.
— Det har sålunda inte varit själva hårdvintern i fjol som decimerat harstammen på ön?
— Nej då, vi ha hållit dem med foder så för den delen har det inte varit någon fara. En del harar tog sig över till Lillön, där man tidigare icke hade några sådana, och en del fortsatte också, till Storlandet. Nu i år har även ett par örnar hållit till på Stora Karlsö och stulit en hare då och då.
— Men de stanna väl inte på Karlsö?
— Nej, det är två havsörnar och de bruka härja där ett par månader på året för att sedan åter draga sina färde. Vi kunde ju skjuta dem, men det gör vi inte ur ren naturskyddssynpunkt, och om de taga några harar på vintern spelar detta mindre roll.
— Hur skall det nu bli med harstammen på Storön i fortsättningen?
— Ja, det är inte så farligt, harar kan man åter inplantera och det ordnar sig kanske kvickt, men värre är att rävarna härja bland andfåglarna, som bygga sina bon på stränderna. Blir detta fågelbestånd illa åtgånget tar det flera år att reparera den förlusten och det vore ju beklagligt. Men jag skall snart ut igen, säger hr Nordström och jag får nog jägare i sällskap så vi skall se om vi inte en vacker dag kan knipa de återstående micklarna.
— Är det annars något nytt från fågelön?
— Nej inte annat än att tördarna kommo den 15 febr. och det är ungefär normal tid, möjligen något tidigare än i genomsnitt om åren. De hålla ännu så länge till på sjön vid stranden.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Landsbygden. Västerhejde.

VÄSTERHEJDE.
Norge-afton hölls i söndags kväll i församlingshemmet i Västerhejde, varvid de olika föreningarna samt de fyra skolavdelningarna gemensamt deltogo med program. Efter hälsningstal av folkskollärare H. Fardelin, på vilkens initiativ festen tillkommit, sjöngo bröderna Gardell Stenhammars \”Sverige\” och \”Ja, vi elsker\”. Röda-korskretsen utförde därefter en vacker tablå i anslutning till prins Vilhelms dikt: \”Rädda barnen\”, varefter ungdomskretsen framförde en talkör, benämnd \”En gammal svensk förbön\”. Andra avdelningen, som huvudsakligen innehöll skolavdelningarnas program, utgjordes av en pjäs: \”Den store skräddaren och den lille mannen\”, ett sagospel \”Vi suckar det så tungt uti skogen\”, en tablå med talkör \”Nordens brödraskap\” och deklamation\’ \”Björbacka-mor\” av Kerstin Hed, alltsammans utfört på ett sätt, som länder de uppträdande till heder. I denna avdelning sjöngo också några flickor ur IOGT-scoutkåren ett par trevliga norska sånger.
Vid flera tillfällen under kvällen bjöd NOV-logens musikcirkel på både klassisk och lättare musik på sitt utmärkta sätt. Kyrkl. syföreningen, som skänkt tårtor och mycket annat gott svarade också för försäljningen av detta vid ett par särskilda pauser. Vid dessa pauser tecknades också många särskilda bidrag till Norge-hjälpen på listor, som föreningsombuden handhade.
Som avslutning deklamerade en flicka Nordahl-Griegs ståtliga dikt \”den 17 maj 1940\” på norska, varefter festen avslöts med unisont \”Du gamla, du fria\”.
Behållningen, som var rent netto, , uppgick till omkring 475 kr.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Landsbygden. Eksta.

EKSTA.
Bibelskolan för Junior-ungdom, anordnad av Gotl. distr.- förening, började i måndags eftermiddag. Ett 20-tal elever från olika delar av ön möttes då i Salemkapellet, där de välkomnades av församlingens ordf., handl. J. Alström, och skolans lärare, pastorerna M. Helin och J. Gustafsson. Skolschemat upptar bl. a. bibelstudium, undervisning i bibelns grundsanningar, bibelns geografi, baptisthistoria, missionshistoria, isagogik och sång. Eksta baptistförsamling har berett skolan ett gästfritt mottagande.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Landsbygden. Vallstena.

VALLSTENA.
Spinntävling anordnades i tisdags eftermiddag i SLU-lokalen, där tio föreningsmedlemmar anmält sig till tävlan. Som prisdomare fungerade fru Andersson, Visby, och fröken Nilsson, Stånga, och tävlingsledare var fröken Elsa Liljeström, Vallstena. Sedan de tävlande spunnit en timme, bjödos samtliga åskådare, som uppgingo till ett 50-tal, på kaffe av tävlingsdeltagarna. Efter kaffet förrättades prisutdelning, varvid fru Margareta Larsson erhöll första pris. 2) fru Kerstin Jakobsson, 3) fröken Anna Eriksson, 4) fru Björnhild Karlsson, 5) fröken Eva Eriksson 6) fröken Elsa Östman.
Priser hade kunnat anskaffas tack vare frikostiga penningbidrag från ett flertal lantbrukare i socknen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Landsbygden. Silte.

SILTE.
En junior- och G.K.-ledarekurs kommer att hållas i Silte baptistkapell den 25-28 mars under ledning av söndagsskolsekr. Herb. Brander från Stockholm och ungd.-sekr. H. Carlesäter. Programmet kommer att omfatta såväl teoretisk som praktisk undervisning, och torde komma att visa sig uppslagsrik för deltagarna. Kursen är avsedd för junior- och G. K.-ledare från hela ön.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46

Publicerat

Slite

\"\"

Fullt hus på scoutfesten.
Slite Scoutkår hade på onsdagen anordnat en synnerligen lyckad fest på biograflokalen. Den som inte varit omtänksam nog att redan på förhand försäkra sig om biljett, fick vackert vända om hem med den trösten att programmet skulle ges ännu en gång —nästkommande måndag.
Festen inleddes med en scoutsång, varefter kyrkoherde And. Wernberg besteg podiet och i ett hälsningsanförande erinrade om att Slite Scoutkår, som bildades den 29 febr. 1940 och således i dagarna fyller sina tre år, redan kunnat glädja sig åt en mycket snabb utveckling. Den omfattar f. n. ett 70-tal scouter och vargungar. Men lokalfrågan har vållat stora bekymmer, då man hittills varit hänvisad till folkskolans korridorer. Och så har planer och förhoppningar på möjligheten att anskaffa en egen stuga småningom vuxit fram. För att skaffa medel härtill hade denna fest anordnats. Sliteborna hade också genom frikostiga gåvor och på annat sätt visat sin förståelse för saken. Med Slite Flickscoutkår, som bildades först i fjol, skulle kvällens behållning delas lika. Efter att till sist ha beklagat, att så många måst vägras inträde på grund av platsbrist, hälsade talaren alla välkomna och riktade sig därvid särskilt till kvällens huvudtalare biskop T. Ysander.
\”När jag står här som scout bland scouter, vill jag rikta mig till dem, som ännu besitta det rätta pojklynnet\”, började biskopen sitt fängslande och med stort intresse avlyssnade föredrag, som kryddades med en del upplevelser och minnen från från egna tidigare levnadsår. I fortsättningen koncentrerade biskopen sitt anförande kring semiternas lösenord \”Var redo\”. Till denna andliga spänst höra tre ting: vakenhet, självdisciplin och träning. En bra karl behöver ej blott starka nävar utan även en god ryggrad för att kunna förverkliga sina goda föresatser. Självdisciplin är nödvändig för den, som vill bli sin egen herre. Hövlighet och artighet ge en andlig vinning på ett andligt plan. I scouternas redobogenhet ingår också ordet renhårighet. Till sist ville biskopen som symbol för tapperhet och tjänande uppställa en f. d. slitebo och herde i denna församling, vilken i ett främmande land tappert kämpat mot rasande bränder efter fientliga bombflottors anfall för att skydda sin kyrka eller talat tröstens ord till lidande människor utan hänsyn till olikhet i trosuppfattning.
Efter föredraget, som mottogs med varmt bifall, följde ett underhållningsprogram, i vilket ingick ett flertal smärre sketcher samt sånger och musik, allt utfört av scouterna själva, vilkas prestationer livligt belönades med applåder.
Till sist frambar kyrkoherde Wernberg scouternas tack till alla frikostiga givare och främst till biskop Ysander för dennes värdefulla medverkan, varefter som avslutning sjöngs scoutsången.

Nykterhetsnämnden
framhåller i sin nu avgivna berättelse för år 1942, att nykterhetstillståndet inom köpingen i jämförelse med närmast föregående år synes ha förbättrats, i vad det gäller antalet avdömda fylleriförseelser, vilka nedgått från 21 till 8. Dock gör sig onykterheten alltjämt märkbar särskilt bland ungdom, som saknar motböcker, samt besökande sjömän. Liksom tidigare har polismyndigheten i stor omfattning måst ingripa mot berusade personer. Berusningen, säger nämnden, torde till stor del härröra från restaurangbesök. I stort sett anser därför nämnden nykterhetstillståndet som oförändrat. Ordningen vid nöjesplatserna inom köpingen har dock varit god.
Enligt nämndens uppfattning skulle förhållandena förbättras, om utskänkningskvantiteten minskades till 2/3 av den nuvarande.
Nämnden har behandlat 16 motboksärenden, varvid anmärkning i nykterhetshänseende förekommit i 3 fall. 8 personer ha erhållit nykterhetsintyg för erhållande av körkort. På grund av spritmissbruk ha 5 personer varit föremål för nämndens ingripande, vilket lett till att 2 personer erhållit varning varjämte en blivit såväl varnad som avstängd. Antalet fylleriförseelser har uppgått till 8.
I statsanslag har nämnden erhållit 100 kr., varjämte köpingen bidragit med 75: 35 kr.

Vid bastun i Othem
har badfrekvensen under föregående år ökat, framgår av nu föreliggande rapport. Med uppehåll för tiden mitten av juni till slutet av augusti har bastun hållits öppen under 42 baddagar, varunder serverats sammanlagt 1,868 bad, varav 920 för vuxna (män: 545 och kvinnor: 375) och 948 för skolbarn. Männen synas således ha utnyttjat badmöjligheterna flitigare än kvinnorna. 32 karbad ha serverats, varav damerna begagnat sig i 26 fall och männen i endast 6 fall. De senare ha tydligen föredragit bastubad, som betalats med 25 öre, medan karbadet kostat det dubbla, vilket trots detta är mycket billigt. Ungdom under 16 år ha haft fria bad.
Inkomster och utgifter balansera på en summa av 1,003 kr. med en brist på 765 kr. Den uppkomna bristen beror huvudsakligen på de omfattande reparationer, som måst företagas, sedan föregående års stränga vinter förstör en del av anläggningen. Varje bad har i genomsnitt kostat 54 öre, varvid inkomsten uppgått till 13 öre, varför en brist på 41 öre uppstått för varje bad.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1943
N:r 46