Ombyte av tåg.
SONJA WIGERT
HASSE EKMAN
GEORG RYDEBERG
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Ombyte av tåg.
SONJA WIGERT
HASSE EKMAN
GEORG RYDEBERG
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
FOLLINGBO.
Samlingshögtid i Metadistkapellet. Inför höstens och det nya konferensårets arbete hade Metodistförsamlingen i Follingbo under söndagen anordnat samlingshögtid. Efter det att psalmen: \”Med pelarstoder tolv, står Herrens kyrka\”, sjungits, inledde pastor Gösta Rosenqvist med bön och bibelläsning. I sin betraktelse nämnde talaren om huru Herren Jesus kommen från himmelen, har älskat oss med en evig kärlek, och huru han har löst oss från våra synder. Den förvandling som en människa på det sättet blir föremål för gör henne till en Guds präst i denna tid. Och det är den kallelsen som församlingen skall fylla under nuvarande förhållanden. Talet utmynnade i en hjärtlig önskan om välsignelse över herde och församling inför det nya konferensåret. Efter ännu en gemensam psalm skedde samling kring ett festligt dukat kaffebord. Efter det att alla låtit sig kaffet väl smaka, gjordes insamling och makarna Pettersson sjöngo en sång. Tal hölls vidare av bröderna Hellgren och Jakobsson. Den senare förärade pastor Lindell ett välkomstpoem inför det nya året. Till slut talade pastor Lindell och tackade för de hjärtliga ord som mött honom inför det nya året med dess uppgifter. Med ledning av det motto som Metodistkyrkan satt över sin verksamhet detta år: \”Korsets kraft Folkens räddning\”, talade så pastorn om de uppgifter som vänta oss alla i Guds rike i denna tid. De givande stunden avslöts så med bön, lovpsalm och välsignelse.
VALLSTENA.
En bilkrock inträffade vid halv 9-tiden vid Norrgårda i Vallstena under tisdagen, då en lastbil, som kom från Bäl-hållet kolliderade med en kronans bil, som kom utmed den smala vägen söderifrån. Kollisionsplatsen ligger strax norr om den skarpa kurvan, som vägen gör, där skogsvägen mot Tjelder i Boge utgår från vägsträckan Allekvia i Vallstena—Gute i Bäl.
Vid kollisionen blev lastbilens aggregat delvis förstört under det att skadorna på kronans bil inskränkte sig till in-bucklade stänkskärmar.
Någon överdådig framfart var det inte fråga om enligt vad ögonvittnen berätta. Lastbilen endast rullade fram så långt ut på sin sida av vägen som möjligt under det att kronbilen framfördes med något större hastighet.
Felet torde till större delen ha legat i den så ytterst smala vägen, vilken tydligen blivit missbedömd av förarna. Vid den polisundersökning som företogs på kollisionsplatsen visade sig nämligen vägbanans bredd blott uppgå till 3,30 m., under det att bredden på de båda bilarna uppgick till resp. 2 och 1,70 m.
Orienterarna skrämde hästen på taggtråden. —Brydde sig ej om honom. Ett synnerligen tanklöst tilltag lät sig ett lag orienterare under söndagen begå vid Norrgårda i Vallstena. Orienterarna hade lagt upp sin löparbana så, att den kom att gå fram över ett mindre åkerfält vid Norrgårda. En häst gick här på bete på åkern, och vid de många löparnas uppdykande bland buskarna vid åkerkanten blev denne så uppjagad, att den rusade på taggtrådsstängslet kring åkern. Den rev med sig trådarna samt en del t. o. m. nedslagna pålar och sprang runt åkern med detta utan att kunna göra sig fri. När äntligen det hela upptäcktes av markägaren, hade hästen ådragit sig mycket svåra skador och endast en veterinärs snabba ingripande kunde rädda honom från att förblöda.
Ögonvittnen uppger, att flera av löparna iakttagit händelsen, men ej brytt sig om hästen utan fortsatt loppet. Ej heller markägaren hade underrättats om, att banan lagts över åkern eller att någon skada orsakats hästen.
Yttrande som löparna fällt vilka uppfattats av vittnen tyder dock på att varken hästens svåra belägenhet eller skador undgått deras uppmärksamhet. Emellertid torde de nu ha åtal från markägaren att vänta för sitt synnerligen ansvarslösa uppträdande.
TOFTA.
Röda kors-kurs i Tofta. Under tiden 7-13 september har en 18 timmars kurs i hemsjukvård varit anordnad härstädes under ledning av rödakorssyster Karin Berglin. Kursen har pågått i folkskolan under kvällstimmarna och deltagarnas antal har varit 29.
På söndagsförmiddagen anordnades en övning i samband med hemvärnet från Eskelhem och Tofta. Samariterna fingo då visa vad de dugde till i det de fingo rycka ut i terrängen och plåstra om de \”skadade\” och sedan medelst cykelbårar transportera dem till förbandsplatsen, där de omhändertogos. Efter övningen följde kritik av syster Karin.
På måndagskvällen avslutades kursen. Deltagarnas tack till syster Karin framfördes av fru Svea Hansson, som överlämnade en penninggåva samt en rosenbukett. Till sist samlades man i småskolan kring ett festligt dukat kaffebord.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Den italienska flottan.
Allt sedan de allierades hopp från Nordafrika till Sicilien har den 2 lienska flottan gång på gång dykt upp i pressdiskussionen. Före, den italienska kapitulationen frågade man sig, och det med all rätt, var den höll till någonstans. Även om den måste anses vara underlägsen de förenade allierade sjöstridskrafterna i Medelhavet, så var dess handicap dock inte större än att man bort kunna vänta sig någon sorts aktivitet av den i samband med de känsliga landstigningsoperationerna. Den italienska flottan var berömd för sina snabba enheter; just för sådana ändamål som blixtsnabba stötar mot de allierades transportkonvojer borde den varit som skapt.
Flottan lät emellertid aldrig höra av sig. Den .senare utvecklingen har antytt att detta kunnat bero på två orsaker, dels en viss stridsovilja bland personalen efter tidigare debacel t. ex. vid Cap Matapan, dels på att de styrande ansett flottan utgöra ett lämpligt bytesobjekt vid en eventuell kapitulation och därför hållit den i reserv.
Vid kapitulationen uppstod så frågan om vem som skulle få hand om denna dyrbara maktfaktor. Med tyska besättningar skulle den ha kunnat bli ett besvärligt crux för de allierade vid de fortsatta operationerna i Italien, vilka ju helt och hållet hänga på sjötransporterna. I engelsk hand skulle den återigen betyda att de allierade nu voro absolut allenarådande i Medelhavet, och att de . därför skulle kunna detachera stora förband tyngre enheter till områden där dessa kunna komma att behövas bättre — Indiska Oceanen och Stilla Havet. Det är inget tvivel om att den italienska kapitulationen kan komma att vålla ett svårt streck i räkningen för japanerna, tack vare den oväntade förstärkning som Stilla Havsflottorna nu kunna få. Japan har byggt hela sin strategi i söder på effektivt understöd av flottan, och den allierade förstärkningen kan komma att få snabba och oväntade följder.
Kapitulationen gav engelsmännen fem av de italienska slagskeppen, därav två — Littorio och Vittorio Veneto — fullt moderna 35,000tonnare. Tyskarna ha fått ett slagskepp, Conte di Cavour, och ett är sänkt, Roma. Dessutom synas engelsmännen ha fått hand om huvudparten av kryssarna och de lättare enheterna. En lätt kryssäre är internerad på Balearerna tillsammans med några jagare. Var den stora ubåtsflottan tagit vägen har man inte hört någonting om.
Italien hade vid sitt inträde i kriget sju färdiga slagskepp och ett AR Impero, under byggnad. Om detta någonsin färdigställts är obekant. Tre av de sju slagskeppen voro fullt moderna enheter, nämligen Roma, Littorio — som döptes till Italia (?) då Mussolini störtades — och Vittorio Veneto. Dessa tre fartyg voro samtliga på -35,000 ton.
Nyast var Roma, som färdigställdes omkring år 1941. De övriga två sjösattes år 1937. Farten är 30 knop och bestyckningen 9 st. 38-centimeterskanoner, 12 st. 15-em kanoner och starkt luftvärn. De fyra övriga slagskeppen, Andrea Doria, Caio Duilio, Conte di Cavour och Guilio Cesare äro av äldre datum. De sjösattes resp. 1911 och 1913 och äro på 23,600 tons. För några år sedan ombyggdes de synnerligen radikalt. Deras tidigare relativt blygsamma fart pressades därvid upp till 27 knop — förmodligen. på bekostnad av skyddet. Ett kanontorn med svåra pjäser offrades också. Fartygen ha nu 10 st. 32-em.-kanoner som huvudbestyckning.
Några hangarkryssare hade Italien ej, däremot ett flygdepåfartyg, Guiseppe Miraglia, vilket rapporteras anlänt till Malta.
Av sina tunga kryssare hade Italien vid kapitulationen kvar tre å fyra stycken 10,000-tonnare sjösatta åren 1926—32. Dessa enheter utmärka sig för hög fart men ett ganska bristfälligt skydd. Bestyckning 8 st. 20,3-em.-kanoner. Starkt luftvärn.
Lätta kryssare hade Italien ganska många. Dessa utmärka sig för sin otroligt höga fart, åtskilliga av dem uppges ha gjort betydligt över 40 knop vid sina provturer, och detta är hastigheter som man annars knappast väntar sig finna annat än hos jagare och MT-båtar. Ett annat utmärkande drag är kryssarnas otroligt långa och konstiga namn, vad säges om ett fårtygsnamn som ”Luigi di Savoia Ducca degli Abruzzi” eller ”Emanuele Filiberto Ducca d\’Aosta”. Bestyckningen är åtta å tio 15,2 cm.-pjäser och gott luftvärn… Italien – hade även en jagarflotta på ett femtiotal enheter och ett hundratal ubåtar.
Huvudparen av denna långt ifrån föraktliga flotta synes ha kommit i engelska händer. Frågan är emellertid vilken användning engelsmännen skola kunna ha av. den. Fartygen äro på grund av sin konstruktion strängt bundna till Medelhavet. De äro byggda för att operera i närheten av sina baser med stor fart och inte för längre expeditioner på oceanerna. För tjänst i nordliga europeiska farvatten kunna de inte brukas utan omfattande ombyggnader. Bland annat sakna de uppvärmningsanordningar för besättningarnas kvarter, en detalj som ansetts onödig att belasta far tygen medi det varma Medelhavet. Man skulle emellertid kunna tänka sig, att engelska och amerikanska besättningar trimmades in på fartygen, som därefter skulle kunna sköta bevakningen i Medelhavet. Åtminstone för jagarna och en del av kryssarna är detta tänkbart. De större enheterna kräva å andra sidan mycket väl inkörda besättningar, och det är väl frågan om, om engelsmännen under rådande förhållanden ha tid och lust att lägga ned arbete på en dylik utbildning. Huvudsaken för de allierade är, att flottan inte längre utgör något hot emot dem, och det är ju vackert så.
(STB.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212
Tvillingarna
Melvyn Douglas, Robert Sterling m. fl.
Förspel: Slaget om England.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212
Kvinnor i bur
med Corinne Luchaire
Förspel en gotländsk rapsodi
STENAR SOM TALA.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212
De korsikanska bröderna
Douglas Fairbanks Jr
Ruth Warrick
Akim Tamiroff, m. fl,
Spännande äventyr, vilda ritter, strålande fäktningar och romantik.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212
ELEANOR POWELL
RED SKELTON
På väg till Porto Rico
Förspel: Kung utan krona.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212
Järnvägstorget, Klintehamn,
lördagen den 18 och söndagen den 19 sept. samt onsdagen den 22 sept.
TORGDAGEN den 24 sept. öppnas tivoli kl. 2 e. m.
— FIN-FIN MUSIK. —
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212
har denna dag intagits följande anmälan:
den 26 juni 1943 antogos stadgar för Etelhems Andelstvättförening u. p. a., som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att idka tvättinrättningsrörelse i Etelhems socken samt annan i samband därmed varande. ekonomisk verksamhet. Styrelsen, som har sitt säte i Etelhems socken, utgöres av Ragnar Ture Johansson, Garda, Torgny Albin Eklund, Etelhem, Ernst Henning Skönlund, Etelhem, Georg Gustaf Felix Hallbom, Etelhem, och Karl Albert Wedin, Etelhem, ordinarie ledamöter, med Herman Laurentius Fredrik Larsson, Garda, Karin Gahnström, Etelhem, och Bertil Anton Samuel Andersson, Buttle, såsom suppleanter. Föreningens firma tecknas av Torgny Eklund och Albert Wedin var för sig. Räkenskaperna avslutas för kalenderår. Kallelse till föreningssammanträde sker senast fjorton dagar före dess hållande genom anslag i föreningens lokaler, samt om styrelsen så anser nödigt, genom annonser, affischer eller på annat lämpligt sätt. På samma sätt delgivas medlemmarna även andra meddelanden.
Visby i landskansliet den 13 september 1943.
LÄNSSTYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212