Dag: 31 augusti 2021

Ett intressant verk av rektor Steffen.
Det är ett lika välkänt som beklagligt faktum, att dokumentariska vittnesbörd om förhållandena på Gotland under medeltiden aro ytrerligt svårtydda och sparsamma. Den omfattande litteratur om Gotlands medeltid, som trots detta sett dagen, behandlar därför framför allt byggnadsmonument och kyrkliga inventarier, vilka betraktats ur konsthistorisk eller kulturhistorisk synpunkt. Det är också tack vare det överflödande rika beståndet av sådana minnesmärken, som den gotländska medeltiden kommit att omges med en särskild strålglans.
Gutarnas konstfärdighet och materiella kultur kan numera anses vara ganska väl belyst, medan bristen på dokument medfört, att andra företeelser icke fått den behandling de förtjäna. Egentligen är det förvånande, hur litet vi veta om en så grundläggande faktor som samhällsorganisationen, under det att vi nästan steg för steg kunna följa de olika kyrkbyggmästarna från socken till socken. Visserligen innehåller den i början av 1200-talet nedskrivna gutalagen åtskilligt i detta avseende, men i vad mån den återspeglat det verkliga förhållandet har varit ovisst.
I dagarna föreligger i bokhandeln ett till omfånget ganska blygsamt men innehållsmässigt mycket betydande arbete av den outtröttlige gotlandsforskaren Richard Steffen. Med detta arbete har Steffen velat sprida ljus över just gutasamhällets organisation, närmare bestämt dess administrativa, rättsliga och kyrkli- ga indelning under äldre tid. Ett arbete som detta skulle av skäl som ovan antytts ha ställt sin författare inför oöverstigliga svårigheter, därest han valt att arbeta enbart med medeltida dokument. Genom sin verksamhet som föreståndare för Arkivdepån har Steffen emellertid som ingen annan haft tillfälle att
lära känna det gotländska samhällslivet i dess olika yttringar, sådant det avspeglar sig i arkivalierna, alltifrån 1400-talets slut och framåt. De erfarenheter förf. därvid vunnit överensstämma inte alltid med stadgandena i gutalagen, men präglas ändå av sådan genuin traditionsbundenhet, att han i vissa avseenden anser sig böra frånkänna gutalagen dess sanningsvärde. \”Gutalagen är ett prästverk, den representerar i vissa fall icke ett rådande utan ett eftersträvat rättstillstånd\”. Som en naturlig följd av detta betraktelsesätt kommer Steffen till resultat, som ganska avsevärt skiljer sig från övriga forskares.
Det kan här icke bli fråga om någon ingående kritik av detta arbete, därtill saknar anmälaren kompetens, utan endast att i någon mån redogöra för dess huvudsakliga innehåll. Enligt Steffen indelades Gotland efter två system, ett världsligt, vilket går tillbaka till förhistorisk tid, och ett kyrkligt, vilket tillkom, sedan kristendomen på ön konsoliderats eller på 1100-talet. I det förra bildade de 20 tingen, ledda av sina tingsdomare, den minsta judiciella enheten, men vart och ett var i sin tur indelat i normalt fyra fjärdingar, vilka synas ha haft betydelse huvudsakligen i beskattningshänseende. Över tinget stod sättingen med sin sättingsdomare som dörran. de och förvaltande myndighet och över dessa landstinget, Gutnaltinget, med sin ledare landsdomaren, Den kyrkliga indelningen utgjordes Av socknen med kyrkoherden som den naturlige ledaren och tredingarna med de tre prostarna i spetsen. Socknen och tredingen saknade under medeltiden och långt fram i nyare tid all civil betydelse. Tings- och fjärdingsindelningen är enkel och redig, medan socknarna tydligen bildats mera godtyckligt: de närmast omkring en kyrka liggande gårdarna, tillhörande olika ting och fjärdingar, ha sammanslutit sig till en församling (socken). Endast i ett fall ha socken- och fjärdingsgränserna redan från början sammanfallit. Dessa förhållanden belysas genom ett antal kartor.
Ett annat avsnitt behandlar skatterna under medeltiden från den äldsta tributen till sveakonungen med 10 mark silver från varje sätting fram till Ivar Axelsson Thotts mera komplicerade och betungande skattesystem med sommarskatt, vinterskatt och vintermantal. Detta skatteväsen, vilket synes ha haft svenska förebilder, blev bestående så länge Gotland var danskt.
I ett avslutande kapitel framlägger förf. en hypotes om en redan under förhistorisk tid eller i samband med svearnas erövring av Gotland företagen halvering av ön med tre sättingar i var hälft. I den norra delen var Tingstäde huvudort och tingsplats, i den södra Suderting. Då man tidigare antagit, att var treding haft sitt ting, har man sökt sistnämnda plats i Sudertredingen. Förf. lokaliserar den emellertid till Medeltredingen, närmare bestämt till egendomen Ejmunds i Mästerby socken. Med antagandet om Suderting som huvudort för de tre sydligaste sättingarna får förf. fram en matematisk-historisk grans mellan de båda hälfterna, vilken nära nog vinkelrätt skär den i sydväst-nordostlig riktning gående naturliga gränsen, som utgöres av ett brett skogsbälte. En sådan delning måste ha företagits av ett erövrarfolk.
I en efterskrift meddelar författaren, att det föreliggande arbetet är ett sammandrag av ett större tänkt verk, som med detta lägges åsido. Det är givetvis beklagligt, att så sker, ty det är mycket, som man skulle vilja veta mera om, men å andra sidan får man vara författaren oändligt tacksam för vad han med detta arbete skänkt gotlandsforskningen. Det är ett i högsta grad svårtillgängligt område, som härigenom blivit tillrättalagt, ett område, som visserligen åtskilliga gånger förut upptagits till vetenskaplig behandling, men aldrig av en så initierad författare. Av allt att döma kommer Steffens arbete att bli av stor betydelse för gotlandsforskningen och säkerligen kommer det att väcka livlig diskussion bland fackmännen.
Gunnar Svahnström.
Richard Steffen: Gotlands administrativa, rättsliga och kyrkliga organisation från äldsta tider till år 1645. Lund 1943.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 september 1943
N:r 217