Richard Östman
Agda Olsson.
Fårö
Vigsel i Fårö prästgård den 29 okt. 1943.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Födelsedagshyllningar.
Fru Maria Krohn, Kappelshamn, fick på sin åttioårsdag i går röna många bevis på vördnad och vänskap. Hon hyllades sålunda med bl. a. blommor och penninggåva av minnesgoda vänner, och Slite metodistförsamling frambar genom sin nye pastor, Sven Wilsby, församlingens i Kappelshamn och Slite tack för allt det förtjänstfulla arbete, som fru Krohn nedlagt i församlingens tjänst under mera än 50 års verksamhet inom densamma. Bland de omkr. 30-talet personer, som uppvaktade jubilaren — hon bor hos en dotter i Kappelshamn — föranstaltades därjämte en insamling, som resulterade i en summa på 20 kr., vilken under åttioåringens namn skall sändas till Metodistkyrkans teologiska, skola i Göteborg
I dag har ytterligare en gotländsk kärngumma av den gamla stammen varit föremål för hyllningar. Det är fru Lina Mattsson, Burge i Havdhem, som med anledning av att hon fyller 85 år uppvaktats av grannar och goda vänner med tårta m. m. och blivit bjuden på kaffe i sitt hem. Det var nämligen så, att när åttiofemåringen kom in till sitt efter att ha varit och mjölkat hade grannarna passat på att i hennes frånvaro duka ett kaffebord med allt möjligt gott såsom \”färing\”. Att åttioåringen blev angenämt överraskad säger sig självt. Många blommor m. m. har hon också fått under dagens lopp från uppvaktande släktingar och vänner. Men fru Mattsson är också en ovanlig kvinna. Trots sin höga ålder brukar hon det lilla stället vid Burge med hjälp av sin ungefär jämnårige make Lars Mattsson, som även sysslar med bokbinderi, och fru Larsson mjölkar bl. a. själv de tre kor, som de ha. Och alltemellanåt kan man få se henne på cykel fara den nära halv mil långa vägen till Korsby för att hämta hem ransonerna på korten. Genom sitt glada humör och humoristiska syn på tingen är också den gamla kärngumman synnerligen populär i sin hemsocken.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Födelsedagar.
Femtio år fyller fredagen den 17 sept. lagerchefen Emil Larsson, Visby, anställd hos grossh. Edv. Löfgren härstädes.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Bröllop.
Ett trevligt och vackert bröllop firades i Burs i söndags då fröken Etsa Hallander sammanvigdes med hr Karl-Evert Carlsson från Eskilstuna.
Gästerna samlades hos brudens syster och svåger hemmansäg. Ejnar Lindgren, Ammunde, där förfriskningar intogos. Därefter ställdes färden till kyrkan, där vigseln förrättades av kontraktsprosten G. A. Kronqvist, som talade varmt och innerligt, utgående från orden i Luk. 10: 20. Den högtidliga akten omramades av ps. 306 och 233. Bröllopsmusiken utfördes på orgeln av folkskolläraren Alex Stengård.
Uppvaktande tärnor och marskalkar voro: Inez Hallander—Bertil Gustafsson; Ester Engström—Albert Alvengren, Ingeborg Nordling—Axel Nilsson, Clary Drangel—Sigvard Ulmstedt.
Som bruttbonde och bruttöverska fungerade brudens syster och svåger hr och fru Lindgren. På kvällen hade enligt tradition en stor skara ungdomar samlats för att se brud, och då brudparet med uppvaktningar tvenne gånger visade sig dånade skottsalvorna, hurraropen ljödo och fyrverkeri avbrändes. Musiken sköttes på ett förtjänstfullt sätt av handl. Edmund Pettersson. Ett flertal telegram anlände under dagen.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Tjärfabriken i Ronehamn nedbrunnen.
Skador för 12,000 kr.
På tisdagskvällen nedbrann en tjärfabrik i Ronehamn tillhörig AB Anchér & Nordström, Stockholm. Förutom fabriken förstördes även ett upplag av cirka 250 kubikmeter stubbar och 500 hektoliter träkol samt ett skjul. Elden hade antagligen orsakats av någon gnista från en av ugnarna. Det brunna, som var oförsäkrat värderas till cirka 12,000 kr. Fabriken, som sysselsatte 12 man kommer att återuppbyggas snarast möjligt.
Elden låg på grund av vindriktningen på mot samhället, men på grund av att redan tidigt mycket folk hade kommit till platsen kunde den värsta faran avvärjas. Dock voro en del av fiskebåtarna så upphettade att de redan börja brinna innan man kunde föra bort dem.
Då elden först upptäcktes hade just den ende, som då var sysselsatt i fabriken, gått ut med en skottkärra för att hämta in stubbar. Det var en son till föreståndaren vid anläggningen. Då han åter kom in såg han att det brann uppe i taket, och han vidtog genast anstalter för att skyndsammast tillkalla folk, i första hand då brandkåren.
Allt var emellertid förgäves, då elden spred sig med fruktansvärd hastighet. Brandkåren som snabbt kom till platsen med sin motorspruta hade ingen möjlighet att ensam rädda ens intilliggande byggnader, varför även Hemse brandkår till. kallades. Vatten kunde tagas direkt ur sjön, annars hade säkerligen ansträngningarna att rädda de närmaste byggnaderna varit förgäves.
Kolbod vid Hejde tjärfabrik nedbrann i morse.
Även vid tjärfabriken i Hejde har man haft påhälsning av den röde hanen, men elden härjade här icke själva fabriken, varför skadorna blevo av betydligt mindre omfattning än i Ronehamn.
Elden upptäcktes vid femtiden i morse av en telegrafarbetare, som cyklade förbi och därvid såg rök uppstiga från det skjul, där fabrikens lager av träkol förvarades. Han styrde omedelbart om, att folk alarmerades per telefon men släckningsmanskapet kunde icke uträtta så mycket, då skjulet med sitt brännbara innehåll snart var övertänt. I stället fick man inrikta sig på att hindra eldens spridning till själva fabriken, och detta lyckades också — mycket tack vare gynnsam vindriktning.
Skjulet representerar icke något större värde, och för tillfället funnos endast cirka 50 hl. träkol i detsamma. Dessutom spolierades emellertid fullständigt en kolkross, värd ett par tusen kronor, varjämte det förmodligen kommer att bli någon tids driftsstopp vid fabriken, då nu lagerlokal för träkolet saknas. De av elden förorsakade skadorna täckas av försäkringar.
Fabriken äges av en göteborgsfirma i oljebranschen.
Branden torde ha uppstått genom självantändning i kollagret. På grund av reparation har nämligen verksamheten vid fabriken varit nedlagd under några dagar, varför vårdslöshet med eld e. d. knappast kan antas ha förekommit.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Rådhusrätten
i Visby har av k. m :t beviljats ersättning för budgetåret 1943-44 med 800 kr. för förlorad lösen genom inteckningsförnyelserna avskaffande. (P.)
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Årets hovvårdskurser.
Ledaren av årets hovvårdskurser i Östra distriktet leg. vet. Sven Dyrendahl, Stockholm, upplyser i rapport till lantbruksstyrelsen, att 880 personer deltagit i nämnda kurser, vilket motsvarar mer än 50 personer pr kursdag. Detta tyder på, att intresset för kurserna är stort, särskilt då i Östergötland och på Gotland. Dock måste konstateras, att hovbeslaget på många håll ännu ej ägnas den omsorg, som är nödvändigt för att våra dagars hästar skola kunna utnyttjas på bästa sätt. Vanligaste felet är, att det blir alldeles för lång tid mellan skoningarna. Man har med andra ord ej förstått att det är dålig ekonomi att ej sko om sina hästar i tid. Det nya standardiserade hovbeslaget (bred slätsko) vinner glädjande nog alltmera terräng och på en del håll har det nära nog slagit ut de gamla hakskorna.
Är intresset för hovvård stort, så kan tyvärr ej detsamma sägas om klövvården. Någon sådan existerar på många håll helt enkelt inte. Här återstår mycket att göra. Med tanke på hur känslig kon är för smärtande processer, kan man utgå från att nedgången av mjölkproduktionen vid \”ömma fötter\” är högst avsevärd.
Vid kurserna på Gotland har deltagarantalet varit: Eskelhem 40 personer, Vall 60, Etelhem 45 och Levide likaledes 45 personer. (P.)
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Godssamtrafik till Fårösund.
Järnvägsstyrelsen tillstyrker Gotlands Järnvägsbolags framställning om inrättande av godssamtrafik till Fårösund i den mån framställningen avser paketgods, ilstyckegods och fraktstyckegods, under förutsättning att bolaget förbinder sig att iakttaga de villkor angående trafikering, ansvarighet och expediering som järnvägsstyrelsen angivit.
Som förutsättning för inrättandet av direkt samtrafik med Fårösund anser styrelsen det kravet först böra ställas att järnvägsförvaltningen förbinder sig att även i fortsättningen sköta expeditionsstället fullt järnvägsmässigt. Vidare bör förvaltningen utryckligen förbinda sig att tillämpa järnvägstrafikstadgans bestämmelser på billinjen och att uppehålla regelbunden godstrafik på billinjen förslagsvis med en dubbeltur pr dag. Därjämte synas de föreslagna tilläggen för billinjen i någon mån kunna reduceras med hänsyn till den minskning av vissa kostnader som inträder vid direkt expediering.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Fylleriet ökar ytterligare.
Fylleriet var som bekant i fjol anmärkningsvärt högt, men ändock har det hittills i år blivit ytterligare stegring, fastslår kontrollstyrelsen med ledning av inkomna uppgifter från domstolarna för första halvåret. Hela antalet förseelser denna tid beräknas till 19,200 mot 16,350 i fjol. Detta betyder ökning med 17 proc. Om man jämför halvårssiffran med medeltalet för åren 193539, utgör ökningen drygt 32 proc. Det nu konstaterade fylleriet är det högsta sedan år 1920. Emellertid förtjänar anmärkas, att de preliminära siffrorna för juli antyda, att de senaste skattehöjningarna på spriten bidragit att stävja fylleriet, i det att julisiffran är sju procent lägre än i fjol. Junisiffran var 10 proc. lägre än år 1942.
På Gotland har fylleriet ökat med 24 proc. jämfört med de senaste fem åren före kriget. (P.)
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213
Skolläkartjänsten vid läroverket.
Sökes av regementsläkare Sigfrid Hansson och bataljonsläkare Curt Ström, båda i Visby. Den sistnämnde innehar tjänsten på förordnande till höstterminens slut.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213