Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Skolöverstyrelsen föreslår i sina riksdagspetita för nästa budgetår bl. a., att en befattning som lärare i kvinnlig slöjd skall överflyttas från samrealskolan i Köping till högre allm. läroverket i Visby. (P.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
Kvantiteten däremot nedsatt av torkan.
Den nu bärgade grödan har så tillvida kommit med en positiv överraskning som höstsäden givit ett vida bättre resultat än vad man tidigare vågat hoppas, säger konsulent Lorensson när vi spörja honom om skörden. Sämre torde det emellertid ställa sig med vårsäden.
Någon siffermässig sammanställning av de nu till hushållningssällskapet inkomna skörderapporterna föreligger inte ännu och därför är det en snåla vanskligt att göra något bestämt uttalande om skörden. Av rapporterna torde emellertid framgå så mycket som att torkan haft en synnerligen menlig inverkan på skördens storlek, men att däremot kvaliteten i regel är god, på sina håll till och med mycket god. Bärgningen har i stort sett skett under gynnsamma betingelser och kärnskörden förefaller vara bättre än väntat. Som redan framhållits har höstsäden givit ett bättre utbyte än man tidigare trodde skulle bliva fallet efter den långvariga torkan. Vad vårsäden beträffar synes denna vara mera ojämn och tröskningsresultaten äro mycket växlande. Ifråga om oljeväxterna förefalla dessa åtskilligt sämre än. i fjol. Bäst har höstrapsen klarat sig.
Som väntet har den rikliga nederbörden under förra månaden medfört stor välsignelse för såväl betor som rotfrukter, men även vallarna ha repat sig storartat, vilket medfört goda beten. Någon större nytta torde nederbörden däremot inte ha medfört för potatisens del, annat än möjligen för den sent satta.
Vad slutligen utsikterna för höstsådden angår äro dessa tämligen ljusa.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
Sockerhalten f. n. omkring 15 procent.
De gotländska sockerbetorna ha repat sig betydligt efter den nederbörd som kommit på sistone, men skall man komma upp till medelskörd behövs det ännu åtskilligt med både regn, värme och solsken.
Enligt en nyligen företagen kvantitetsuppskattning av sockerbetsskörden på Gotland räknar man med att betorna skola lämna 25 å 26 ton pr hektar, vilket är under medelskörd och ungefär samma hektar-kvantitet som i fjol. Den totala sockerbetsskörden blir emellertid icke oväsentligt mindre än 1942, då ju, som bekant, den med betor odlade arealen på, ön i år är betydligt mindre än som var fallet föregående år eller omkring 2,500 hektar mot 3,047 i fjol.
Vad beträffar sockerhalten i de gotländska sockerbetorna är det givetvis för tidigt att nu fälla något slutgiltigt omdöme. För närvarande rör det sig dock om 14-15 procent, enligt vad disponent Ulfheden på sockerbruket i Roma meddelar på vår förfrågan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/02/19380311-07-01-idrott.jpg\")
Oavgjord finalmatch cupturneringen.
TvG-Handels blev 8-3, mörkrethindrade förlängning.
I går kväll möttes finalisterna i korporationoeras fotbollsturnering, nämligen TvG och Handelsanställda De belöningar och hyllningar som man avsett för det segrande laget fick man emellertid spara till ett annat tillfälle, ty resultatet av gårdagens spel stannade vid oavgjort. När pipan gick för full tid var ställningen nämligen 3-3 och då mörkret redan började sänka sig över planen så var det inte tänkbart att ordna någon förlängning. Dagen för omspel är ännu ej bestämd, men man kommer att ordna med den nya finalen med det snaraste.
Inemot 300 personer hade mött upp för att se gårdagens match, där handelsfolket gjorde en stark första halvlek och tog ledningen med 3-1. Sten Gottberg gjorde 1-0 åt Handels, sedan följde utjämning av TvG:s Nordgren och därpå två nya handelsmål av Asklander och Franzén, som spelade yttrar. Efter pausen var det TvG som hade turen på sin sida och först reducerade man med en straff, varpå utjämningen kom efter en stunds klungspel. Efter konferens med domaren beslöt man att avstå från förlängning, som eljest skulle ha gått ytterligare en halvtimme, ty skymningen hade redan börjat bli besvärande för målvakterna.
I. F. Varpas mästerskapstävlan i kulkastning hålles i morgon i Åhsbergska hagen med början kl. 9 f. m., vilket vi härmed vilja erinra om.
VIF:s klubbmästerskap i allm. idrott för seniorer och juniorer inledas på tisdag nästa vecka. Första dagens grenar äro löpning 100 m., kula och höjd. Tävlingarna börja kl. 18;15.
Ernst Andersson – framtidsmannent påpekar Idrottsbladet i en rubrik över texten om det senaste Stadionloppet på 2 engelska mil. K. E. Larssons seger var visserligen klar, men det var ingen överraskning att Andersson med sin långspurt besegrade Erik Elmsäter, som dock aldrig gjort en så fin prestation i slätlopp förr. Andersson kom med en mycket god finish och är en klar framtidsman, heter det vidare i artikeln.
Jag skulle ha hållit ledningen längre under näst sista varvet, så hade det gått bättre, förklarade Andersson i sina kommentarer till loppet. Mina träningsmöjligheter äro ovanligt goda, då jag tränar så gott som dagligen på en mosse utanför förläggningen. Befälet är också bra. Snart får det dock vara nog med det militära, för i oktober går kontraktet ut och jag tänker inte förnya det. I fortsättningen skall jag träna in litet kortare steg så att det går bättre på 5,000, för det är ju i alla fall mästerskapsdistansen.
Klubbmatch l allmän Idrott utkämpas i morgon kl. 16 på Gutavallen mellan Visby AIK och ett kombinerat lag från Tingstäde och Stenkyrka. Följande grenar äro upptagna: 100 meter, 400 meter och 1,500 meter, längd- och höjdhopp, kulstötning, diskus- och spjutkastning.
Landskampen i utehandbollavlyses.
Stockholm. (TT.) Landskampen i utehandboll mellan Sverige och Danmark, som skulle spelas i Stadion om söndag, har nu definitivt måst avlysas, meddelar Svenska handbollförbundets ordförande Gösta Björck.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
Vanges i Burs socken.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/08/19430904-08-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/08/19430904-08-02.jpg\")
Ett par mycket gamla gårdar är två parter Vanges i Burs socken. Den större av egendomarna Vanges, som numera brukas av lantbrukaren Pehr Bandelin, har troligen varit i samma släkts ägo sedan 1600-talet. Tyvärr har man inte riktigt klart belägg för hur länge släkten Bandelin varit ägare av Vanges, ty för åtskilliga år sedan försvunno de äldsta handlingarna under en vindsröjning. En del handlingar finnas dock alltjämt kvar, som tyda på att gården på 1750-talet var i nämnda släkts ägo, berättar lantbrukaren Lars Bandelin, som i många är brukat fädernegården till dess han för någon tid sedan överlät densamma på sonen Pehr Bandelin.
Den gamla vackra gården har under senare tider restaurerats invändigt, men exteriören har fortfarande sin ålderdomliga prägel. Meningen är att manbyggnaden ytterligare skall moderniseras. – Det är meningen, säger hr L. Randelin, att det skall bli centralvärme etc. så snart tiderna för dylika arbeten bli gynnsammare än vad de äro för tillfället.
Ekonomibyggnaderna äro rymliga och ladugården har plats för ett 30tal klavbundna djur. Häststallet har trenne spiltor och övriga nödvändiga utrymmen för hästarnas hemvist.
Jordbruket har centraliserats.
Till här nämnda egendom Vanges är det ganska vidsträckta ägor och\’ ännu större ha de fordom varit. För att rationalisera jordbruket, ägnar man sig åt hemjordarna, meddelar hr L. Bandelin, som vi följa med på en tur utåt Hummelbosholm. Ute på denna holme har Vanges en stor areal, som delvis är skogsbevuxen.
Förr i tiden, berättar hr B., då vi vandra omkring på den intressanta holmen, hade vi många åkrar härute, och då var det väldigt besvärligt att hålla vägar och stängsel. Den yttre delen av holmen såldes för några år sedan till Gullgårda, som använder denna mark till fårbete. Till Van ges finns det fårbeten och andra beten tillräckligt ändå. Förresten var det föga lönande att odla jordarna härute, för det blev sällan riktigt bra skördar. Lång väg är det ju också hit från gården och med nuvarande tillgång på arbetskraft är det helt enkelt omöjligt att bearbeta jorden på holmen. Det är bättre att använda de här markerna till fårbeten, ty fåren trivs bra här och bli riktigt köttiga och granna.
Vid stranden mot Bandelundaviken, visar oss hr B. sin egen gamla fiskarbod, som uppfördes för ett par hundra år sedan. I den finns det kojplatser och naturligtvis fiskedom av olika slag.
På den tiden vi brukade jordarna här på holmen, fiskade vi ganska mycket, säger hr B. Det var många \”kallduppningar\” man fick vara med om på höst och vår, och dem har man allt känning av ännu. Fisket var då av större betydelse än nu och det var många bodar här, av vilka det numera inget mera finns kvar än stensättningarna.
Men vid stranden av Bandelundaviken har andra små trevliga stugor vuxit upp under senare år – sportstugor, som anlitas av weekend-firare från närliggande bygder.
Det finns ännu en del odlade jordar på Hummelbosholm, men de flesta jordägarna ha som förut antytts upphört med åkerbruket därute. Det vill till mycket nederbörd, om åkrarna på den torra holmen skola bära någorlunda givande skördar. Men för fåraveln är som sagt holmen ett eldorado.
Åkerbruket till Vanges bedrives således hemma kring gården. Det är ett 60-tal tnld åkerjord till egendomen ifråga, vilket man tycker kan räcka. Jordarna bestå merändels av lättare jordarter såsom sandmylla och grusblandad mylla, som är i god växtkraft och sålunda givetvis mycket värdefullare att odla än markerna på holmen. Åkerjorden är täckdikad.
Till nämnda Vanges hör också cirka 120 tnld skogsmarker samt 6 tnld ängsmark. Betena äro goda ock likaså skogstillgången, fastän en del av arealen består av hällmark. Men det finns gott om skog för både virke och ved för gårdens behov – och mera till.
Innan vi lämna Vanges, försöka vi att få en bild av den intressanta manbyggnaden, men eftersom de omgivande dejligt grönskande träden, stå ganska tätt intill bostadshuset, är det omöjligt att med\’ kameraögat fånga den. Men med liten fantasi, kan man nog räkna ut hur ett gammalt ärevördigt corps des logis till en större gotländsk bondgård ser ut. Dessbättre ha vi på Gotland flera vackra manbyggnader, som har sin stil bevarad sedan forna dagar.
T-a
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
Genom utslag den 9 september 1935, som vunnit laga kraft, har Söderbygdens vattendomstol i anledning av besvär över en den 15 september 1934 avslutad syneförrättning rörande företag, kallat Slite kloakledningsföretag och avseende avledande av spillvatten från Slite i Othems socken av Gotlands län fastställt plan för företaget.
Hos vattendomstolen har sökanden till företaget, Slite köping, anhållit om medgivande att på det sätt frångå nämnda plan, att ett däri för avloppssystemet A ingående bräddavlopp finge utföras utan föreskriven rensnings-brunn och att i följd härav spillvattnet från nämnda system finge genom en ledning av viss närmare angiven beskaffenhet ledas direkt ut i havet.
Erinringar mot ansökningen skola, vid äventyr att vattendomstolen eljest icke är pliktig att fästa avseende vid deras innehåll, framställas i skriftlig inlaga, som i två exemplar ingives till I vattenrättsdomaren senast den 2 oktober 1943.
Ett exemplar av handlingarna i målet hålles tillgängligt hos ordföranden i byggnadsnämnden i Othems socken, Slite, såsom aktförvarare.
Kallelser och andra meddelanden till parterna införas i Gotlands Allehanda samt hållas tillgän li a hos nämnde
aktförvarare.
Stockholm den 31 augusti 1943.
Av vattenrättsdomarämbetet:
Anton Thelln.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
Utbildningen börjar — under förutsättning av Kungl. Maj its tillstånd — i början av februari 1944 och omfattar grundläggande flygutbildning vid flygvapnets flygreservskola under omkring 9 månader, omedelbart följd av grundläggande flygslagsutbildning vid någon flygflottilj under omkring 12 månader. Sedermera fullgöres fyra repetitionsövningar om 45 dager.
Utbildningen berättigar icke till anställning som officer eller underofficer på aktiv stat eller i reserven. Chefen för flygvapet äger avbryta utbildningen för dem, som visa sig olämpliga.
Löneförmåner:
Värnpliktslön jämte elevtillägg om 100: —kronor i månaden såsom elev i flygreserv-skolan och därefter under flygslagsutbildning och repetitionsövning (samt under bereciskorpstjänstgöring) flygtillägg med 150: — kronor per månad. Därest den värnpliktige med godkända vitsord genomgått grundläggande flygutbildning jämte fullständig flygslagsutbildning, erhålles efter avslutande av denna utbildning en premie om 1.250: — kronor.
Värnpliktig flygförare kan, efter att hava fullgjort viss del av utbildningen, be. fordras till värnpliktig korpral och därefter till värnpliktig furir.
För antagning fordras
a) att vara villig fullgöra ovannämnda tjänstgöring för utbildning och repetitionsövningar ävensom beredskapstjänstgöring, då så erfordras;
b) att vara inskriven som värnpliktig;
c) att under det år, utbildningen avses börja, fylla högst 25 år;
d) att inneha erforderlig skolunderbyggnad (kunskaper motsvarande realexamen) samt
e) att uppfylla fordringarna på kropps-beskaffenhet för utbildning till flygförare:
detta utrönas genom läkarundersökning, som genom chefens för flygvapnet försorg företas efter det ansökan om antagning inkommit; innan ansökan insändes skall vederbörande genom egen försorg undergå läkarundersökning motsvarande den för fast anställning vid krigsmakten,
Utbildning kan sökas av varje värnpliktig (även i tjänst varande), som fyller ovan angivna fordringar oberoende av tilldelning, tidigare militär utbildning m m. Utbildningen tillgodoräknas vederbörande såsom i fredstid fullgjord värkpliktstjänstgöring eller del därav.
Yngling, vilken år 1944 fyller 19 eller 20 år och icke är inskriven såsom värnpliktig, kan det oaktat, om han i övrigt fyller fordringarna, av chefen för flygvapnet antagas för utbildningen. Efter sådan antagning blir han inskriven såsom värnpliktig.
Utbildningen år ej avsedd för fast anställt eller f d fast anställt manskap vid krigsmakten.
Ansökan
att bliva antagen till denna utbildning skall ställas till Chefen för flygvapnet, Stockholm, och vara inkommen före den 1 oktober 1943.
Ansökan skall åtföljas av inskrivningsbok eller utdrag ur stamkort, av militärläkare utfärdat läkarintyg att den sökandes kroppsbeskaffenhet fyller samma krav som gälla för fast anställning vid krigsmakten, åldersbetyg, styrkta avskrifter av betyg i avlagda examina och intyg rörande eventuell praktisk tjänstgöring, övriga handlingar, varmed sökanden vill styrka sin behörighet, intyg, därest sökanden är omyndig, att målsman icke har något att erinra mot ansökan samt uppgift om postadress och telefornummer.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
Från och med den 1 september 1943 gälla följande prisbestämmelser för spannmål, avsedd för annat än utsädesändamål.
A. Brödsäd samt i södra och mellersta Sverige odlat korn.
kronor per deciton
Vårvete 29:60
Höstvete 27 :60
Råg 26:60
Korn 24:60
Priserna gälla i södra och mellersta Sverige vid leverans fritt närmaste prisort samt i norra Sverige vid leverans fritt av köparen anvisad mottagningsort.
kronor per deciton
T. D. m. 15/10 1943 Fr. o. m. 1/4 1944
Vithavre 18:50 19:70
Svarthavre 18:— 19:20
Stråblandsäd 19:50 20:70
Korn, odlat i norra Sverige 22:50 23:70
Vicker och foderärter 37:50 38:70
Priserna gälla fritt av köparen anvisad mottagningsort, dock att vid försälj. ning mot licens tii annan jordbrukare priserna gälla vid leverans banfritt säljarens närmaste järnvägstrafikplats eller enligt däremot svarande leveranssätt.
kronor per deciton
Gula matärter 40:—
Gröna matärter 45:—
Matbönor 100:-
D. Gemensamma bestämmelser.
För vara av annan kvalitet än normalkvalitet skall prisreglering verkställas. De närmare föreskrifterna återfinnas i livsmedelskommissionens cirkulär nr 1511 a, 1511 b och 1512.
Stockholm den 31 augusti 1943. STATENS LIVSMEDELSKOMMISSION.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
för kommunerna Alva, Havdhem, Eke, Hablingbo, Silte och Näs är anordnad genom Mödra och Barnavårdsfilialen i Havdhem. Lokal distriktsköterskans mottagning i Bertil Karlströms fastighet. Mottagnigstid: 2:dra fredagen i varje månad kl. 15-16.
Förebyggande vård lämnas åt havande och förlösta kvinnor intill tre veckor efter förlossningen, barn intill ett års ålder, barn intill skolåldern under förutsättning att de före ett Ars ålder åtnjutit vård vid verksamheten.
Den förebyggande vården är kostnadsfri. I densamma ingår icke läkarvård för sjukdom.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203
LÖRDAGEN DEN 11 SEPT. kl. 11 f. m. låter Stins S. Gottberg, Hemse station, på grund av avflyttning genom offentlig auktion försälja sitt lösöre, varav nämnes: Möbler: Matrumsmöbel av ek, best. av bord, 6 stolar, byfM, linneskåp och serveringshylla. Toalettbyrå av valnöt, peidestal av mahogny, chäslong, blomsterbord, gungstol, karmstolar, turist- och stolsängar, kommod, mangel, gardinstänger och kornichar, el. armatur, fotogenlampor, en 5-armad ljusstake, gökklocka, glas och porslin, isskåp, tvättmaskin, järn- och plåtkaminer, järnspis, ankhus, stängselnät, trasmattor, böcker, kläder m. m. m. m.
Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 februari 1944 eller vid anfordran.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 september 1943
N:r 203