Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
ordnas under oktober månad. Hästägare, vilka önska försälja sådana av ren ras eller med minst 6 gen. härstamning, torde anmäla detta till Gotlands Hästavelsförening, tel. Hemse 33 a (ordf.) eller Visby 1190 (sekr.). Anmälan kan även lämpligen ske under hästpremieringarna.
GOTLANDS HÄSTAVELSFÖRENING.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Juli 1943
N:r 172
Stor Ungdomsdemonstration.
Lörd. kl. 8 e. m.
Ett 25-tal scouter fr. Stockholm utföra ett omväxlande program. överste o. Fru Em Sundin leder, ass. av Brigadör 0. Lundwall och Major J. ögrim.
Sänd. kl. 11 fm. Helgelsemöte, kl. 3,30 em. Friluftsmöte i Nordergravar. Överste o. Fru Sundin, Brigadör O. Lundwall, Major J. Ögrim, Scouterna, Kårens officerare och soldater. Kl. 8 em. FRÄLSNINGSMÖTE. Överste och Fru Em. Sundin leder.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Juli 1943
N:r 172
FRÖJEL.
Församlingsfest hölls sistlidna söndag i Nedre Fröjel. Inledningsgudstjänst hölls i Fröjels kyrka med predikan av församlingens pastor och under medverkan av kyrkokören. Därefter skedde samling vid Kastalen på Fröjelberget. Där serverades kyrkkaffe med härliga bullar i Kastalens friluftssal. Den lilla utmärkta Fröjelkören sjöng en rad vackra sånger, en ung Visbyflicka, som f. n. vistas i Klinte prästgård, föredrog ett par dikter av den gotländske skalden Arvid Berggren, och pastor N. H. Mårdh höll ett lika givande som uppmärksammat föredrag om vår svenska högmässa. En god kollekt upptogs till Svenska kyrkans hednamission. Den talrikt besökta församlingsfesten, som gynnades av strålande sol, avslutades med unison psalmsång och bön av prosten G. Sjöberg.
ENDRE.
Endre lottoavdelning hade i lördags inbjudit hemvärnsmännen inom Endre område till en högsommareftermiddag i Lindarve äng. Som alltid där lottor är med saknades inte kaffetåren, och det var så även denna gång. I en skuggig vrå av ängen serverades kaffet till ett gott dopp, och såväl gäster som värdinnor läto sig väl smaka. När påtåren eller kanske det var tretåren serverats, tog lottoavdelningens ordf., fröken Karin Göransson, till orda och överlämnade till hemvärnet en statyett som pris till dess bäste skytt detta år. Gåvan mottogs av befälhavaren, lantbrukaren Arvid Pettersson, som uttryckte sitt och hemvärnets tack till lottorna för deras visade intresse. Och så hurrades det med kraft för lottor och fosterland.
Samvaron fortsatte hela eftermiddagen i den bästa stämning, och maken till kämpalekar, som där utspelades hade väl ängens gamla ekar sällan skådat. Dragkamp, stafett och \”sista paret ut\” hjälpte solen att pressa fram de klaraste svettpärlor på en grånad hemvärns-mans panna eller tvang de skönt bemålade träskorna av en och annan lotta. Här gällde det att segra, kosta vad det ville, och ingen fick dra sig undan.
Snart sjönk solen, och kvinnfolken fick ta en paus för att se till kossorna, som längtade efter att bli mjölkade. Men dessförinnan hade bordet hunnit länsas på sina förfriskningar. Och när sen alla återkommit från ladugårdssysslorna fortsattes samvaron i den vackra ängen med lottorna som trevliga värdinnor för sina hemvärnsmän.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Juli 1943
N:r 172
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/08/19430729-07-02.jpg\")
pågår för närvarande kurser på fyra till sex veckor av ett säreget slag. Det är mest kvinnor, som anmäla sig till dessa kurser. De få lära sig, att hjälpa ej arbetsföra till framsteg. Under kursens gång besöka de New York-institutioner för t. ex. enarmade personer, som där lära sig arbeta som om de hade två armar. Eleverna få lära sig fastställa diagnoser, yrkesanalys, yrkesrådgivning. På detta sätt komma många som tidigare varit oförmögna till arbete, att själva kunna tjäna sitt uppehälle.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/02/19380311-07-01-idrott.jpg\")
IF Gute arrangerar stävlingar 8 aug.
Första loppet på 1 engelsk mil på Gotland.
Enligt flerårig hävd kommer Gute att anordna störa friidrottstävlingar i början av augusti och man arbetar nu för högtryck inom klubben för att få upp detta arrangemang till något stort och värdefullt för öns idrott. Tävlingarna gå den 8 augusti och man har tillfredsställt publikens smak genom att låta löpningarna få majoritet. Det blir 100 m., 400 och 800 m. samt för första gången i modern gotländsk idrott löpning 1 engelsk mil, en distans som nu blivit synnerligen populär även i Sverige genom Häggs och Arne Anderssons rekordklippningar på distansen. Vidare löper man 3,000 samt korta häcken. Av övriga grenar har man tagit med längd, höjd och stav samt diskus och kula.
Klubben har f. n. underhandlingar med flera kända fastlandsidrottsmän och resultatet kommer väl att spörjas nom den närmaste framtiden. Anmälningstiden utgår den 4 augusti,
Fotbollen i kväll
kommer att stå mellan VIF och kustartilleriet, emedan AIK, som i går nämndes som kustens motståndare, inte kan ställa upp acceptabelt lag på grund av inkallelserna. VIF har nu fått ihop ett lag av A-spelare och reserver som kommer att bjuda kustartilleristerna motstånd. Kl. 7 i kväll början man.
Budkavlar sändas till idrottsjubileet 14 aug.
Från Haparanda i norr, från Ystad i söder och från Sälen i väster komma budkavlar med budskap från de olika landsändarna att stråla samman i Stadion den 14 augusti för att ytterligare höja glansen över riksidrottsförbundets 40-årsjubileum, som den dagen firas med festligheter i Stadionborgen och i Stadshuset.
Organisationen av budkavlarna har skett i samarbete med cykelförbundet, och budkavlarna transporteras på cykel av kända drottsmän från de trakter som passeras. I anslutning därtill göras olika arrangemang och på flera platser förbereder man större eller mindre tävlingar.
Kavlarnas utseende har fastställts efter modeller i Nordiska museet, äro fullt tidstrogna och ha som emblem försetts med riksidrottsförbundets idrottsmärke i guld. De tre stafetterna — Nordstafetten, Sydstafetten och Nordväststafetten ha försetts med budskap präglade på kalvskinnspergament och författade av biskop Jonzon i Luleå, författare Nils Ludvig Olsson i Höör och redaktör John Werkmäster i Falun. Budskapet uppläses på de orter där uppehåll göres.
Nordstafetten startar i Haparanda redan på måndag.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171
Ökningen omkring 60,000 kg. första halvåret.
I tisdagens nummer av denna tidning fanns en artikel, som berättade, att osttillverkningen i landet ökat kraftigt under första halvåret eller fram till och med maj månad. Närmare 1,3 miljoner kg. mera ost än motsvarande tid i fjol hade under 1943 års fem första månader producerats i riket förutom en mesost-kvantitet, som var få stor, att man icke lyckats vinna avsättning för hela tillverkningen utan måst börja beredskapslagra denna slags ost.
Med nyssnämnda siffra för ögonen syntes det oss som det kunde vara av intresse att höra hur osttillverkningen skett på Gotland under första halvåret och Gotlands Allehanda har därför gjort en rundfråga till ostmejerierna på ön, varvid en del uppgifter erhållits. Därav framgår, att under första halvåret, alltså till och med juni månad, på Gotland tillverkades 160,877 kg. ost. Ehuru siffror på fjolårsproduktionen saknas från ett par mindre mejerier torde man kunna som säkert anse, att produktionen samma tid i fjol icke mycket översteg 100,000 kg. Ökningen i ystningen i år skulle sålunda uppgå till omkring 60,000 kg.
Tingstäde mejeri ökade mest eller med 14,044 kg. från 32,039 kg. i fjol till 46,083 kg. i år, Barlingbo minskade från 22,098 till 17,098, Havdhem ökade från 17,399 till 22,727, och Stånga från 22,691 till 24,168, Hesselby, som i fjol första halvåret icke ystade alls, ystningen kom igång först under senare halvåret, har i år presterat 28,058 kg. Rone, som ifjol tillverkade 4,579 kg. på hela året, har under första halvåret tillverkat 7,047 kg. och Hablingbo har ökat från 1,211 i fjol till 4,296 kg. i år. Alskog rapporterar c :a 6,000 kg. i år, Hejda 3,000 och Stenkyrka 2,400 kg.
Använd mera mesost.
Av Riksosts rapport framgick som nämt, att mesost producerats i så stora mängder att man sett sig nödsakad att gå in för beredskanslagring. Och ändå har mesosten många goda egenskaper, som borde göra den livligare använd än som faktiskt är fallet. Mejerichefen i Tingstäde hr Persson understryker också detta. Tingstädemejeriet är det enda Gotlandsmejeriet som hittills tillverkat mesost, men i nästa vecka får det konkurrens från Hesselby mejeri, som då upptar tillverkning även av sådan ost — man beräknar c :a 100 kg. pr dag — och glädjande nog också har köpare till sin tillverkning. Enligt vad hr Persson i Tingstäde meddelar, är det ringa efterfrågan på mesosten denna tid på året. Tillverkningen minskar därför under sommaren för att åter öka i september och pågå till i maj. Mesosten är icke endast ett bra och billigt smörgåspålägg, den är också ett utmärkt tillsatsmedel vid bakning — man löser då först upp osten — och brödet blir faktiskt bättre av mesosten. Dessutom är mesosten hälsosam.
Mjölkmängderna minska fortfarande — betesmarkerna torrbrända.
Vid vår rundfråga passar vi också på att höra hur det ligger till med mjölkleveranserna i torkperioden. Övervägande minskar mjölkmängden, på sina håll ganska mycket, på andra håll mindre, men — även ett par goda rapporter ha lämnats. Sålunda är mjölktillförseln fortfarande tämligen normal till Alskog och Le-vide mejerier, minskningen är knappast större än den brukar vara i juli månad. Fidenäs mejeri rapporterar detsamma. I fjol var ju betet bättre på sommaren och därför också mjölkmängden större, men som sagt vid dessa tre mejerier anses mjölktillförseln nu i juli såsom tämligen normal för årstiden. Så har den minskat dess mera på andra håll. Vid Hesselbymejeriet har mjölkmängden minskat ungefär. 30 proc. och i Stånga är minskningen icke långt ifrån densamma eller från 13,000 till 9,500 kg. pr dag. Till Hejdemejeriet är mjölkleveransen nu ungefär 2,000 kg. mindre pr dag än normalt, vid Tingstädemejeriet är minskningen mellan 2.5 och 27 proc. Vid Hablingbomejeriet var leveranserna mycket goda under hela första halvåret men nu har kvantiteten gått ned med omkring 1,000 kg. pr dag. Vid Ronemejeriet är minskningen i medeltal c :a 2,000 kg. eller 3,500 mot normalt 5,500 kg. För Stenkyrkamejeriets del är situationen den, att om mjölkmängden sjunker ännu något får man sluta upp med ystningen i nästa vecka. Den sista veckan har mjölkmängden här ute sjunkit med c :a 500 kg. pr dag. På tal om osttillverkningen så har som bekant detta mejeri inriktat sig på leverans av ostmassa till fastlandet för tillverkning av s. k. \”Valla-ost\”.
Man rapporterar nästan överallt brunbrända vallar och över huvud betesmarkerna bjuda snart intet bete. Man ser därför ganska mörkt på situationen. Undantagen äro som sagt icke många ehuru de dock finnas.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171
Försäljaren Vilhelm Segerqvist i Stockholm söker hos högsta domstolen ändring i underrätternas beslut att döma honom till en månads fängelse för bedrägeri m. m., bestående i att han i dec. 1942 till olika personer i Visby försålt c :a 15 satser glasskålar, ifråga om vilka han vid försäljningen falskeligen uppgivit, att de voro eldfasta. Han hade ej heller haft tillstånd idka gårdfarihandel. I besvären söker han nedsättning av straffet. (P.)
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171
Om hembygdsforskaren, Hazelius-medaljören och poststationsföreståndaren Carl Franzén i Hellvi skriver signaturen Heng i St.-T. en längre artikel med bilder, vari den bekante gotländske amatörforskaren skildras. Tack vare honom och andra folkets forskare bevaras åt framtiden de viktigaste dragen av den andliga värld, som våra förfäder levat i sen århundraden tillbaka. Värdet av hr Franzens arbete är så mycket större som han räddat mycket i sista stund genom att uppteckna vad de gamla haft att berätta. Sedan halvtannat årtionde har hr Franzén arbetat för Nordiska museet och landsmålsarkivet i Uppsala.
Artikelförfattaren behandlar bl. a. en del gammal vidskepelse på Gotland och berättar särskilt, att åskan gick sommaren 1934 i tre veckor i Hellvi, medan hr Franzen skrev på en avhandling om åskan i folktro och sägen. Bara avhandlingen blev färdig och avsänd till Uppsala, slutade åskan att gå i Hellvi.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171
Västerhejde kristidsnämnd har hos k. m:t anfört besvär över länsstyrelsens resolution angående fastställelse av arvode åt nämndens ordförande. Länsstyrelsen hemställer att besvären lämnas utan bifall.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171
som i gårdagens tidning i korthet omnämndes, var så gott som en exakt kopia av den brand, som uppstod därute för några veckor sedan.
Även denna gång brann det i hamphalmen i det betongskjul, som användes som upplagsplats, och elden har av allt att döma uppkommit genom att en spik eller en sten på grund av friktionen mot utblåsningstrummans väggar åstadkommit gnistbildning. Elden var något häftigare denna gång, och brandkåren hade det ganska besvärligt med att lämpa om och kasta ut halmen. Fabrikens egen brandkår hade dock redan fått ut en del slangledningar och börjat släckningen, då brandmännen anlände, vilket ju betydligt underlättade det fortsatta släckningsarbetet.
Utom det att en del takstolar blevo uppbrända anställde elden ingen större skada, då som nämnts hela skjulet är tillverkat av betong.
Den anordning för utblåsningen av hampavfallet, som nu två gånger vållat brand, är endast provisorisk, och när anläggningen blivit helt färdig skall avfallet blåsas direkt in i brännugnen.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171