Dag: 10 september 2021

firas måndagen den 16 dennes av stuveriarbetaren Sven Husell, Visby, och hans maka Nanna, född Pettersson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Flerårigt miljonarbete började i oktober.

Större, bättre och modernare hamn är ett ständigt återkommande krav i en så framåtgående och expansiv sjöfartsstad som Visby. Olika delar av den väldiga hamnanläggningen har också under den närmast gångna tiden förbättrats och snyggats upp avsevärt. Nu är man framme vid yttre hamnbassängen, vilken inom några år inte bara kan lämna kajplats för betydligt större tonnage och flera båtar utan också kommer att kunna erbjuda bättre lastnings- och lossningsmöjligheter. Full fart är det sedan oktober månad på arbetet, som omfattar dels utvidgning och dels fördjupning av bassängen. Detta kommer för övrigt att utföras i två etapper och går löst på hela miljonen.
Frågan om en sanering och utvidgning av yttre hamnen har länge varit aktuell och sedan en del av stadens egen småbåtstrafik i och med att fiskhamnen byggdes försvunnit därifrån, har stadens styresmän skyndat skrida till verket. Arbetet går i hamndirektionens regi och omfattar i korthet ombyggnad av en 150 m. lång sträcka av gamla kajen på Holmen och en nybyggnad och förlängning av kajen ifråga c:a 90 m. inåt land. Dessutom skall den s. k. Prinsbryggan och den gamla slipanläggningen, som inte användes längre, rivas i första etappen. I andra etappen, vilket arbete man ännu inte bestämt tidpunkten för, kommer yttre hamnbassängen att muddras upp till ett djup av 6 m. med undantag av innersta delen.

Varje detalj noga beräknad.
Tillsammans med byggnadschefen, stads- o. hamning. Nils Söderberg gjorde G. A:s medarb. häromdagen en visit på platsen, där till att bärja med ett 15-tal man bl. a. sysslar med att bygga stenkaj och fördämningar. I jämnhöjd med gamla artillerikasernen bakom kronans vidunderliga tankhinder, som knappast pryder sin plats, ligger arbetsfältets första station — ett tillfälligt varv, där några man gjuter sådana konstigheter som förankringsplattor till dragstag. De skall så småningom användas till själva kajbyggnaden och är stora betongbjässar på flera meters längd och bredd och flera decimeters höjd. Ett 50-tal är färdiga och sedan återstår 20 plattor, vilka liksom de föregående skall gjutas i stora träformar där \”mattor\” av armeringsjärn inlägges. Sedan får de ligga orörda i formen c:a 14 dagar. För den oinvigde förefaller det kanske vara en obetydlig detalj. Men den fortsatta rundvandringen visade, att varje detalj i ett dylikt jätteprojekt måste vara noga beräknad och planerad för att inte äventyra arbetet i sin helhet.
I trakten av gamla båtslipen är huvudstyrkan koncentrerad och där träffade vi på stöddiga mannar, vilka med friska takter baxade kajstenar på sin plats, där nya inre kajen kommer att ligga. Finurligt nog har man utnyttjat sten från gamla kajen längst ute på Holmen och vinner därigenom avsevärd tid. Men det är ändå ett nog så drygt arbete att frakta de meterlånga och halvmetertjocka kolosserna på sin plats.
— Kajstenarna skall läggas i bruk på själva berggrunden, som i hamnens inre del ofta ligger 2 m. under havsytan, berättade ing. Söderberg. Därvid måste man ta hänsyn till vattenståndet, som är olika på olika platser, och kajens överkant skall i färdigt skick ligga 1,80 m. ovan vattenytan.

Vädret många gånger hinder i arbetstakten.
Något arbete för veklingar är inte hamnbygget, där arbetarna inte har någon avundsvärd lott i blåst och kyla, i ur och skur. Många gånger är vädret t. o. m. ett rent hinder i arbetstakten, som måste vara hårt uppdriven, om företaget skall hinna bli färdigt inom de tre år, som beräknats. Särskilt besvärligt har de mannar, som håller på att förlänga gamla kajen inåt land. Där måste marken, som på Holmen delvis är kalkberg och delvis utfyllnadsjord, på en del ställen fyllas igen och på andra platser schaktas ur. Men det är inte bara att hälla ned grus och sten eller i motsatt falla spränga bort berget.
— Svårigheterna är många förklarade byggnadschefen. Hela nya kajen måste vila på berggrunden och den har antingen ett tjockt lager utfyllnadsmassor eller blålera på ytan och man får därför gräva sig ned ett par in. i vatten. Många utskjutande delar måste sprängas bort o, vad gäller gamla kajen, som helt och hållet måste göras om, vilar den delvis på träkistor.
Dessa kistor har placerats på utfyllnaden, som i sin tur ligger på den sluttande berghällen. Skulle man utan vidare sätta igång att spränga där, kanske stora delar av underlaget intill kajen följde med och rasade ner i vattnet. Entreprenörerna som tillfrågats om just detta arbete har varit rädda att ge sig på det.

Upplyftad bärgningspråm får bära borrmaskiner.
Ett drygt förarbete till en urschaktning längs gamla kajen hade vi tillfälle att en stund studera närmare. Här gällde det att få bort vattnet och blåleran på botten för att komma åt berget. Ing. Söderberg, som tidigare gjort en del beräkningar, hade kommit underfund med att en s. k. fångdamm måste byggas — ett arbete på åtskilliga dagar. Ett par man fraktade ut flera meter långa järnspånt, som lodrätt sänktes ned i vattnet utefter en träställning. Vigt och elegant klättrade \”gubbarna\” omkring på ställningen och passade in ena spånten efter den andra. Med hjälp av en kompressordriven spåntslagningsapparat åkte järnbalkarna ned någon decimeter i kalkstensbottnen o. sedan pressades de ned ännu mera med hjälp av \”hejare\”. När så själva \”fångdammen\” är inbyggd, skall den tätas. Därpå pumpas vattnet bort och schaktning eller sprängning kan göras i torrhet.
En annan intressant sak är en gammal mudderpråm, man håller på att bygga om för att använda vid borrningar i berggrunden. Ursprungligen var den försedd med två stora luckor rakt ned i vattnet, vilka nu tätats. En del reparationer har man också måst göra och dessutom har hela pråmen lyfts upp genom två jättefat, vilka på en träställning under pråmen får tjänstgöra som pontoner. Två man jobbade för fullt med att ställa pråmen i ordning. Av kraftiga järnbalkar och trävirke byggde de ställningar för två borrmaskiner, som i fortsättningen kommer att vara till ovärderlig nytta, eftersom hela pråmen kan förhalas omkring i hamnbassängen. Men att det inte är småsaker det rör sig om, förstår man av, att varje borrmaskin väger 4 ton styck och drivs med råoljemotor.

Portalkran bland finesserna på nya kajen.
Trots att man redan hunnit jämförelsevis långt i arbetschemat utgör detta blott en bråkdel av hela företaget. Materialbristen har som vanligt lagt hinder i vägen och dessutom skall arbetena avpassas så, att halva nuvarande kajen i görligaste mån kan användas för trafik, lastning, lossning etc.
— Och hur kommer hamnen att ta sig ut, när den är fullbordad?
— Kajens inre del på en längd av 50 m. får en frontmur av sten, som stupar lodrätt ned i vattnet ända till berggrunden, berättade ing. Söderberg. Övrig del av kajen, en sträcka om 190 m. skall förses med en frontvägg av järn-spånt, som kommer att hållas fast bland annat av dragstag fästade i de tidigare omnämnda förankringsplattorna, vilka skall ligga under jorden. Det blir alltså en särdeles stabil anordning.
På hela kajsträckan skall sedan kransskenor monteras såväl 1,35 m. från kajkanten som på ett särskilt kranfundament av betong, beläget c:a 11 m. från och parallellt med kajkanten. På kranskenorna skall två stycken s. k. portalkranar monteras och avståndet mellan kranbenen blir så stort, att två järnvägsvagnar obehindrat kan gå inunder bredvid varandra. (I föregående sagt har Allehanda i sitt julnummer, vilket utkommer om en vecka, en bild, som visar, hur portalkranen kommer att ta sig ut.) Kranhöjden blir c:a 20 m. över vattenytan och krankroken kommer att ligga c:a tio meter utanför kajkanten. För övrigt kommer anbud på krananläggningen att infordras om någon månad.

Så långt är det hittills planerat för Visby-hamnen, som i färdigt skick kommer att vara en ny prydnad och en praktisk sådan i vår stad.
Svedje.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291