Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
hade i förmiddags terminsavslutning i lokalen en trappa upp i sockerbrukets kontorsbyggnad. Studieledaren fröken Maj-Britt Malmström från Malmö hälsade de nuvarande välkomna och läste därvid bl. a. upp en julhälsning till de sex eleverna från direktör Carrie. Härpå talade disponent Bengt Dieden till eleverna och tackade såväl dem som deras studieledare för det nedlagda arbetet under hösten och efter ytterligare några ord av fröken Malmström skildes man åt. Vårterminen börjar torsdagen d. 9 jan. kl. 10. Nya anmälningar mottagas av disp. Dieden. Nämnas kan f. ö. att en gotländsk trio — två robertsforsare från Roma och en från Hemse — på lördag avlägger sin realexamen på Hermods i Malmö. Enligt fröken Malmström klarade alla tre sina skrivningar så utmärkt att någon nämnvärd risk för \”kuggning\” inte föreligger.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
Länsstyrelsen i Visby hemställer hos regeringen om bemyndigande att t. v. få anställa en taxeringsassistent. Länsstyrelsen vill på denna tjänst förordna landskontoristen Rune Karlsjö. som f. n. genomgår en av finansdepartementet anordnad kurs för civilekonomer. Brist på arbetsuppgifter för en taxeringsassistent behöver icke befaras, allra helst som bokföringsgranskningar, vilka tidigare tyvärr inte medhunnits i den omfattning som varit önskvärd, kommer att i största möjliga utsträckning uppdras åt honom. Det är nämligen påkallat, säger länsstyrelsen, att sådana granskningar kommer till stånd särskilt vid omsättningsskattens avveckling. Dessutom förutser länsstyrelsen, att övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen antagligen kommer att medföra betydande arbete. (P.)
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
sammanträdde i Visby den 15 dec. till ord. kvartalsmöte. Vid mötet diskuterades den för hela veterinärkåren aktuella sön- och helgdagsledigheten. Vidare förelåg ett förslag från professor åkerblom att bilda hovvårdsföreningar inom länet med ambulerande fast anställda och kompetent utbildade hovslagare.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
I en till lantbruksstyrelsen inkommen rapport rörande kontroll-föreningsverksamheten på Gotland under kontrollåret 1945-46 har sammanlagt 646 besättningar med 5,662 kor varit anslutna till verksamheten. I genomsnitt har det blivit en avkastning pr ko och år av 3,816 kg. mjölk med fetthalt av 4,04 proc., vilket motsvarar 154 kg. smörfett. Den högsta avkastningen redovisas för Fardhems kontrollkrets med 172 kg. smörfett, varefter följer Stångaortens och Hemseortens med vardera 169 kg., Levide med 165, Havdhem och Dalhem med 164 samt Sandaortens och Lindeortens med vardera 159 kg. smörfett. Svagaste resultaten redovisas för Endre med 130 kg., Tingstäde-Bro med 139 samt Valls och Visbyortens kontrollkretsar med vardera 140 kg. smörfett pr ko och år. (P.)
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
Provinsialläkare tjänstgör även för militären. Medicinalstyrelsen förordar hos regeringen att Fårö, Bunge, Rute ocl Fleringe kommuner från den dag, regeringen framdeles bestämmer, skall utgöra ett provinsialläkardistrikt med benämningen Fårösunds provinsialläkardistrikt och med läkaren stationerad i Fårösunds samhälle. Enligt styrelsens mening kan det inte vara rimligt att ortens berättigade intresse av att få bättre tillgång till öppen sjukvård och även hälsovård skall stå tillbaka på grund av att militär läkare finnes där. Det avsedda distriktets befolkningsstock är så tillmätt att en provinsialläkare synes kunna tillgodose den militära sjukvården i orten och det civila klientelet blir mångdubbelt större än det militära. Den lämpligaste lösningen synes styrelsen därför vara att provinsialläkare mot arvode bestrider den militära sjukvården för den på orten förlagda marinen och flygvapnet tillhöriga personalen. Enligt vad styrelsen under hand inhämtat från flygöverläkaren torde hinder mot en sådan anordning inte möte från flygvapnets sida. Skulle hinder resas från marinens sida, lär det bli nödvändigt antingen att de kommunala myndigheterna vidtar åtgärder för att lösa frågan om lokaler för bostad och mottagning för provinsialläkaren, eller att finna någon form för att provinsialläkartjänsten t. v. uppehålles av den nuvarande militärläkaren i Fårösund. Styrelsen har överlagt med representanter för de kommunala och militära myndigheterna, och föreslår att ett Fårösunds provinsialläkardistrikt beslutas åtminstone i princip. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar har tillkännagett det önskemålet, att den nuvarande befattningen som stabsläkare i Fårösund bibehålles, och att denne läkare får i uppdrag att mot arvode ha hand om vissa göromål, som normalt tillkommer provinsialläkare. (P.)
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
Till besiktningsman för tjurar inom Gotlands län under åren 1847 —1949 föreslår hushållningssällskapet hos lantbruksstyrelsen husdjurskonsulent Bengt Ljunggren, Visby, med lantbrukaren Adolf Gahne, Roma Kloster, som suppleant. (P.)
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
Då riksantikvarien jämte professor Johnny Roosval för någon tid sedan besökte Lojsta kyrka, upptogs bl. a. till diskussion frågan om en omläggning av allmänna vägen strax väster om kyrkogårdsområdet. På grundval av denna diskussion har landsantikvarien på Gotland inkommit med redogörelse för frågans nuvarande läge. Riksantikvarien framhåller nu hos byggnadsstyrelsen att det ur kulturhistorisk synpunkt och med hänsyn till miljön skulle vara synnerligen olyckligt om området mellan kyrkogården och de väster därom på ömse sidor om den befintliga allén vid kyrkan belägna skolhusbyggnaderna skulle komma att spolieras, genom framdragandet av ny väg. Ehuru denna vägsträckning vid två särskilda tillfällen blivit fastställd — i båda fallen dock utan att riksantikvarieämbetets mening inhämhämtats — anser han sig icke kunna underlåta att hemställa om byggnadsstyrelsens medverkan vid sådan justering av det fastställda förslaget till vägomläggning att nämnda område mellan skolbyggnaderna och kyrkogården ej blir berört därav.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
Konsul Erik Lundberg i Visby har begärt riksantikvariens stöd att erhålla byggnadstillstånd för vissa underhållsarbeten i fastigheten Cafe Bron. Riksantikvarien framhåller i denna sak, att den timrade byggnaden utgör ett mycket stort kulturhistoriskt värde och att det därför är synnerligen angeläget att vidta åtgärder till skydd för densamma. Den löper i nuvarande skick mycket stor risk att skadas och riksantikvarien vitsordar därför att medgivande lämnas för en grundlig konservering av byggnaden. (P.)
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
En montör vid Motorcentralens vulkverkstad skulle i dag sätta på däck på ett bilhjul, då fälgen plötsligt gick sönder. Automatiskt försökte montören skydda sig med högra handen, varvid fälgen slog av handens lilfinger, o. fortsatte upp i pannan på mannen. Han fördes omedelbart till lasarettet, där man amputerade fingret och såg om övriga skador. Efter vården har han fått återvända hem.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
Nästan omöjligt att köpa en bil i Staterna, där privat företagsamhet triumferar och inflationen bekymrar.
Dir. Arendt de Jounge.
Direktören för Slite Cement Arendt de Jounge kom i morse tillbaka från sin Amerikafärd, som han startade tillsammans med sin maka för jämnt tre månader sedan, och Allehanda har av honom fått några färska intryck från det stora landet i väster, där man nu ställt om till fredsproduktion och kör för fullt på alla områden. Ännu är det dock mycket svårt för att inte säga omöjligt för en amerikan att skaffa sig en ny bil och sådana typiskt amerikanska produkter, som kameror och filmrullar är också svåra att få tag i. Men allt ordnar sig bara man slipper strejkerna, som de senaste åren har förgiftat hela det amerikanska näringslivet. — Atlantresorna med Gripsholm bjöd på spännande upplevelser, ty vi hade eld ombord både ut och hem. Det allvarligaste tillbudet var säkerligen det på utresan, då elden bröt ut i ett maskinrum, vilket väl är det vär sta som kan hända på ett oljeeldal fartyg. Maskinerna stoppades och vi låg där och rullade mitt på Atlanten. medan fartygets folk gjorde sitt i del tysta. När vi kom utanför Skottland på hemresan blev det som bekant eld i bagagerummet och den hade vi. som reste i cabinklass, mera känning ay. Den började vid halv 4-tiden på morgonen och många blev givetvis väckta dels av röken dels av en knackning på dörren, åtföljd av uppmaningen att gå upp på däck. Naturligtvis: var det en obehaglig överraskning men någon panik som det talats om i tidningarna, kunde vi inte märka och resenärerna i turistklass visste inte om något förrän på morgonen.
Besök hos cement- och kalkindustrier. — Resan till Amerika var planerad redan 1939 men det blev då uppskov av känd anledning och har inte kunnat ordnas förrän nu. Mitt ärende var att studera problemen inom cement- och kalkindustrien, särskilt då oljeeldningen, samt övriga tekniska och organisatoriska frågor. Det blev en rundtur över hela den väldiga kontinenten, först en avstickare till Montreal i Kanada, därifrån till Chicago via Niagara, sedan med flyg till Seattle på västkusten, där vi också besäkte San Francisco och LosAngeles, innan vi återvände till New York över Denver. Avstånden därute är fantastiska och man får ingen riktig uppfattning om dem förrän man verkligen befinner sig där. Det tar fyra dagar att resa med tåg tvärs över och längsta flygresan för vår del tog hela 14 timmar. — Alla var naturligtvis glada över att kriget var ett avslutat kapitel och att produktionen kunnat ställas om för fredsmässiga tillverkningar. Materialsvårigheterna var dock ännu sto-da o. allting var dyrt, varjämte inflationshotet bekymrade många. Priskontrollen var ju i verksamhet och den hade till följd att det rådde stor köttbrist, när vi kom ut till Amerika. Priset hade satts för lågt och det var ingen köttproducent som sålde, förrän det blev ändring igen. Bostadsbristen var förstås mycket kännbar, när byggnadsproduktionen nu legat nere under kriget, och det stora problemet var att få hotellrum — det hjälpte inte att beställa månader i förväg utan man fick lita till affärsvänner för att få tak över huvudet.
Lewis\’ senaste strejk mycket impopulär. — De mänga strejkerna har förgiftat de amerikanska arbetsförhållandena o. den senaste kolstrejken hade blivit rena katastrofen, om inte lösningen kommit så snabbt. Den var syn. nerligen impopulär hos allmänheten, därför att Lewis riktade sig mot staten, och för övrigt blev ju följden den att en massa tåg drogs in, julhandeln, som börjar redan i november, blev mörklagd o. s. v. Roosevelts \”nya giv\” gav fackföreningarna en väldig makt och arbetsgivarna ha inte motsvarande möjligheter att göra sig gällande då de inte få sammansluta sig. När en fackförening säger upp sitt kontrakt blir det alltså ingen påföljd och då kan man hålla på att strejka så länge som helst. Amerikanarna i gemen har dock tröttnat på allt detta strejkande och man struntar helt sonika i strejkvakter och plakat. Bland blir det också konflikter mellan de stora fackorganisationerna CIO och AFL, vilket kan ha till följd att halva styrkan på en fabrik går i strejk medan andra hälften går kvar i arbetet. Man räknar med att få en ny lagstiftning på arbetsmarknaden och det torde vara en nödvändighet för att få ordnade förhållanden, framhåller dir. de Jounge. — Men det goda gemytet hos amerikanarna finns kvar som alltid, de är vänliga, artiga och gästfria och allt umgänge är ledigt och glatt utan titlar och sådana där besvärligheter.
Bara posten är statligt storföretagsi U. S. A. Det var en spännande tid under valet, där ju republikanerna vann en större seger än de ens vågat hoppas, ett kraftigt utslag för amerikanarnas frihetsvilja och ett bevis på, att man inte vill veta av några statsingripanden. — Jag hittade bara posten som statligt företag, annars drevs allting med stor framgång i privat regi, såväl järnvägar, telegraf, elverk, flyglinjer, spårvägar som industrier och annan företagsamhet. Vi hann också, med att besöka tre universitet, bl. a. Yale, där professor Kökeritz tog emot oss och sände hälsningar hem till Gotland. I New York träffade vi en kokerska från Visby, som bara varit därute i några månader men som trivdes bra och nu hälsade hem till släkten. På ett \”dinner-party\” i New York hörde vi Mrs Roosevelt tala, hon är amerikansk delegat i FN och en mycket populär person. Mindre populära än någonsin är negrerna genom en påtaglig skärpning av raslinjen i nordstaterna och vidare har Amerika fått ett judeproblem genom den stora invandringen av skyddssökande judar under kriget.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 19 December 1946 N:r 295
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/09/19461219-03-01.jpg\")