Allmänna omdömet om Turisttrafikkommitténs konferens.
Nordiska turisttrafikkonferensens fyradagarsvistelse i Visby är slut. Efter rundturer i staden och på landsbygden igår avslutades både dagen och kohferensen med Visby stads middag på Snäckgärdsbaden för konferensdeltagarna och en del inbjudna från staden. Stämningen steg alltefter som aftonen led och när den ljusstrålande Gotland vid midnatt lämnade kajen, var det med en sjungande och hurrande skara överförtjusta, nöjda och glada konferensdeltagare. Allmänt omvittnades hur bra man funnit sig till rätta här och det goda intryck Visby gjort på både herrar och damer: Det var bara en omständighet, som stänkte vemod i glädjebägaren, att turistintendent Beer, som ordnat och ställt för resenärerna här nere, måst intaga sjuksängen och icke kunde deltaga i konferensens slutskede. Men församlingen beslöt med spontan anslutning sända honom några tacksamhetens och välgångsönskans blommor.
Programmet genomfördes i går ehuru beklagligtvis ett blödande magsår tvingat intendent Beer att lämna konferensen och intaga sjuksängen. Detta så mycket mer beklagligt som han just till denna dag förberett sin demonstration av hur Gotlands turistförening arbetar. Detta visades nu i stället praktiskt av föreningens ciceroner, som också skötte sig på ett sätt, som förskaffade dem konferensdeltagarnas stora beundran. Allmänna meningen var att turistföreningens organisation fungerade perfekt och att särskilt ciceronerna voro förebildligt bra. Detta kan intendent Beer också taga åt sig som ett vackert erkännande av hans intresserade och framgångsrika arbete i föreningens och turismens tjänst.
Kl. ½ 10 i går förmiddag samlades konferensdeltagarna till en rundtur i staden, varvid ciceronerna togo hand om deltagarna bussvis. Efter lunchen, då Ångbåtsbolaget stod som värd, startade bussarna åter kl. 14 och man tog då vägen närmast till Väte. Där mötte professor Johnny Roosval emot och demonstrerade kyrkan samt följde sedan med till Mästerby o. skildrade även denna kyrka för besökarna. Härifrån ställdes färden förbi Klinte kyrko o. genom Klintehamn till Gnisvärd, där man slutade vid den stora skeppssättningen. Sedan gick färden över Tofta tillbaka till staden.
Stämningsfull och gemytlig samvaro på Snäckgärdsbaden.
Sedan man haft någon timme på sig för att ordna upp sina angelägenheter i staden begav man sig vid 19-tiden i bussar till Snäckgärdsbaden, dit Visby stad inbjudit konferensdeltagarna på avskedsmiddag. Här fyllde deltagarna hela nedre matsalen med honnörsbordet på östra långsidan.
I sinom tid hälsade här stadsfullmäktiges ordförande hr Georg Pettersson gästerna välkomna. Han erinrade om vad Gotland har att bjuda resenärerna av historiska minnen, blommor och blått hav. Visby vill även kommunalt göra vad det kan för att gäster från andra håll ska trivas här, men tal. påpekade samtidigt att staden därför icke glömmer sin egen utveckling till sina invånares fromma. Tal. uttryckte stadens glädje över att alla de nordiska länderna voro representerade vid konferensen
och middagen och hoppades att deltagarna kunde återvända hem med
goda och angenäma minnen.
Ångbåtsbolaget och Turistföreningen — två goda föredömen.
Förste talare i de följande många talens rad var sedan turistchefen Mogens Lichtenberg från Danmark, som höll ett med entusiasm mottaget anförande.
Han berömde Gotland och Visby som man \”gjort\” på flera sätt. Tiden hade dock gått alltför fort. Tal. kom bl. a. in på Valdemar Atterdag, som i motsats till konferensens deltagare icke hade någon glädje och behållning av sitt härjande på Gotland — något sådant skulle emellertid aldrig ske mera, försäkrade tal., som däremot sade sig icke ha något emot att Danmark, som saknade sådana underbara ruiner, som Visby har, fick 10 proc. av intäkterna
I fortsättningen riktade sig talaren till alla, som hjälpt til att ordna och genomföra denna konferens. Ångbåtsbolaget fick en särskild eloge för sitt sätt, att icke endast ordna resemöjligheterna på ett utmärkt sätt utan också därtill genom förnämligen hotell-och restauranganläggningar sörjt för resenärernas trevnad och förplägnad under deras vistelse på Gotland. Bolaget har sålunda visat att det icke endast är fråga om att tjäna pengar utan att det också känt sitt ansvar emot resandeströmmen, och bolaget står som ett gott föredöme för både in- och utlandet. Tal. tackade vidare dr Arwidsson i Gotlands fornsal, dir. Mehler och fru Beer för den förtjusande stunden i Helgeandskyrkan (applåder), professor Roosval, med flera. Han tackade också gotlandspressen icke endast för referaten utan också för de synpunkter på turismen, som kommit till synes på ledareplats. Han vände sig slutligen med de närvarandes tacksamhet till Gotlands turistförening, som så väl sköter sin uppgift att den kan sägas vara en inönsterförening för allt vad turistföreningar heter och till sist riktade tal. sig till landshövding Nylander, som icke varit en ordförande till namnet utan också i hög grad till gagnet. Talet utmynnade i ett leve för landshövdingen och Gotlands turistförening.
Näste talare var direktör Yrjö Soini i Turistföreningen för Finland, som främst tackade kommunikationsföretagen, Statens järnvägar och Nynäsbanan, Sv. Turistföreningen o. Sv. turisttrafikförbundet samt myndigheterna för vad de respektive gjort för konferensen. Han kom också in på valutaproblemet, där förhållandena göra att \”vi äro fattiga när vi komma till Sverige\”. Han ville rekommendera ordnandet av ännu ett möte som detta men med representanter för jordens alla länder, det gäller att hålla turismen igång och därvid hoppades talaren på ökat intresse från statsbaknernas sida.
Landshövdingen hyllar konferensens arbetsmyror.
Fullmektig Roar Norgrenn, Landslaget for reiselivet i Norge, underströk de goda erfarenheter man fått under vistelsen i Visby och därefter tog landshövding Nylander till orda.
Han framförde först Gotlands turistförenings tack till hr Lichtenberg för hans vackra och berömmande ord och betygade den glädje det varit att få mottaga konferensen här. Sann glädje, trevnad och samförstånd hade också präglat arbetet här dessa dagar. Tal. riktade ett tack till initiativtagarna till konferensen Svenska Turistföreningen och Svenska turisttrafikförbundet och påpekade, att det alltid finnes några som bakom kulisserna svarar för att allt går i lås. För vår egen krets, sade landshövdingen, är det idag tråkigt att behöva sakna vår verksamme Waldemar Beer, som just insjuknat, men landshövdingen uttalade förhoppningen, att intendenten snart måtte återvinna hälsa och krafter (här instämde de församlade med en hjärtlig applåd). Landshövdingen slutade med att vända sig till fru Essie Antell i Svenska turistföreningen, vilken är den som från början haft alla organisationstrådarna i sin hand och burit en stor del av ansvaret för att det förberedande arbetet gått så väl i lås. Landshövdingen överlämnade under de närvarandes livliga bifall en blomsteruppsats.
Här anlände ett telegram från intendent Beer, som önskade deltagarna i mötet en god och glad avslutning på konferensen. I anslutning härtill och till landshövdingens yttrande föreslog hr Georg Pettersson att de närvarande skulle sända intendent Beer en blomsterhyllning som tack för vad han gjort och som uttryck för de närvarandes förhoppning om hans snara tillfrisknande. Förslaget mottogs med allmänt bifall och applåder.
Ytterligare lovord för dagarna i Visby.
Härefter talade museumsdirektor 0. Andrup från Hilleröd i Danmark, som med utgångspunkt från några minnen från sin bröllopsresa till Visby, talade vackert och vältaligt för damerna samt utbringade ett trefaldigt leve för dem. Härpå svarade Kari Asbjörnsen från Sarpsborg, som käckt och välfunnet på damernas vägnar tackade herrarna för denna konferenssammanvaro, och här följde ett norskt hurra 3 X 3. Därpå kom redaktör Aa. Böggild från Taasinge i Danmark och gav en rolig skildring av samvaron i Visby på vers — man hade haft så roligt och slösat med pengar så det var fråga om man kunde betala hotellräkningen. Kåseriet mottogs med jubel och applåder och efterföljdes av ett tal av redaktör Eigil Helland-Hansen, Norge, sam slutade med att tacka Visby stad och höja ett 9-faldigt leve för staden. Direktör Thordarsson från Island vittnade att han aldrig skulle glömma Gotland. Han hade här funnit icke olika nordiska folk utan ett enda. Slutligen kom redaktör Chr. Nyberg från Sorö amtstidende i Slagelse på, Själland, Visbys vänort i Danmark, talade för Visby som vänort och höjde ett leve för Visby.
Strax efteråt kom den officiella avslutningen i det att hr Georg Pettersson höjde ett leve för Norden och Nordens folk, varpå unisont sjöngos de olika nationalsångerna. D. v. s. den isländska gick litet knaggligt. Så bröt man laget och efter ytterligare en stunds samvaro var det tid att embarkera bussarna och bege sig till båten. Stämningen var då hög och allsången ljöd både i bussar och från motorfartyget Gotland. När efter livligt avskedstagande Gotland slutligen lade ut, hurrades för Visby och Gotland och man sjöng åter de olika nationalsångerna. Nordiska turisttrafikkonferensen i Visby var slut.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 September 1947
N:r 209
