Länsarkitekt Karth demonstrerade i går densamma.
Vid den inspektionsutflykt, som drätselkammaren i går ordnat kring stadens olika områden och till vilken inbjudits stadsfullmäktige, chefstjänstemän m. fl., var kanske det intressantaste inslaget det förslag till stadsplan över Gråbo-området, som länsarkitekt Karth demonstrerade på ort och ställe.
Det nya stadsplaneförslaget omfattar ett mycket betydande område från Stenkumlaväg och bebyggelsen vid Söderhem och Lyckåker öster ut över Gråbo gård mot Terra Nova. Å ena sidan ligger Furulund och Skolbetningen, å den andra Skogsholms kronoparks område men där bortom Haga och Pilhagen. Alla skäl synas ge vid handen, att Visby stad har sitt naturligaste nya bostadsområde, särskilt om man tar hänsyn till den utmärkta jordmån, som tomtägare få för sina trädgårdar.
Ett omfattande bebyggelseområde.
I den uppgjorda planen utgör en förlängning av Jungfrustig från järnvägen i en båge bort mot Soldathemmet ett huvudstråk inom området. Huvudinfarten beräknar emellertid arkitekt Karth att få från Gutevägen vid Södervärns folkskola. Grönområden saknas icke inom det planerade området ty där finns som redan nämnts Skolbetningen, i vars södra kant arkitekten inplacerat en tomtrad som säkert kommer att bli uppskattad, och vidare ligger på södra sidan det skogsområde, som tillhör kronparken och som givetvis icke kunnat beräknas ingå. Dessa båda områden skola enligt förslaget också förbindas i planen med ett grönområde öster om Gråbo gård. Vidare ingå område för idrotts- och lekplatser m. m. samt en del allmänna byggnader.
Arkitekt Karth ger på frågan, hur många, som kunna tänkas få bostad inom detta område, när det blir fullt utbyggt, inte något bestämt svar — den saken har han inte närmare räknat över — men uppskattningsvis ettpar tusen personer.
Utredningarna rörande avloppsnäraldsson på byggnadskontoret. Kostnadsberäkningarna ha ännu icke hunnit utföras, menman torde kunna räkna med kostnader för gator och avlopp — vattenledning oräknad — för bortåt halvannan miljon kronor.
Det andra av stadens planerade tomtområden
som för övrigt — kanske rågot överraskande för de flesta — lämnats företräde av de kommunala myndigheterna, är det s. k. Norrområdet, som också besöktes. Där är terrängen en helt annan än vid Gråbo, ty i stället för trädgårdsjorden på det senare stället dominerar kalkberget och stenbrotten på Norr. Detta få inte bara trädgårdsanläggarna känna på, utan det kommer även att påverka kostnaderna för ledningsnätet, som måste sprängas ned djupt i berget. Å andra sidan komma kostnaderna för gatuanläggningar att draga nytta av, att Lummelundsväg blir huvudgata genom det nya tomtområdet. Även här beräknar man bostäder åt ett par tusen människor.
En förutsättning för ordnandet av Norrområdet är att soptippen med dess ugn flyttas — vart är emellertid ännu icke bestämt.
Tomter färdiga vid Länna och Follingboväg.
På dessa båda tomtområden skulle alltså stadens folkmängd kunna svälla ut med minst 4,000 personer. Därtill kommer det tomtområde vid Länna, som redan står delvis färdigt att taga emot tomtspekulanter. Nya tomtområden inom stadens område kunna givetvis också utläggas och färdigställas. Även om stadens bebyggelse i oerhört stark grad blivit kringskuren av de militära övningsområdena i söder och öster liksom av flygfältet i norr, föreligga säkert inga svårigheter att fylla behovet, även om en utbyggnad i periferien kommer att bli betydligt mera kostsam. Sålunda torde bl. a. Rävhagen kunna bli ett mycket vackert tomtområde, bara avloppsfrågan lärute löses.
På stadsägan 818 vid Follingboväg, där 18 tomter äro färdiga till försäljning, har efterfrågan varit mycket stark och det tillgängliga antalet är övertecknat minst dubbel upp. En byggnadsverksamhesammanhänger emellertid med byggnadstillstånden och hur det går med dem är osäkert, så länge icke kvoten för 1048 föreligger. Även vid Länna har det varit god efterfrågan och bl. a. planeras här en del bostäder för barnrika familjer.
Hur utnyttjas tomtområdena?
Givetvis sammanhänger möjligheten att utnyttja dessa områden med det sätt, på vilket tomtmarken disponeras. Ibland förefaller det som om våra stadsplanerare äro något för generösa med densamma. Ser man exempelvis de utbyggda byggnadskvarteren i Solbergaroten s. a. s. från baksidan, får man gärna det intrycket, att bebyggelsen är något för spatiös, i synnerhet om tomterna utnyttjas för enplanshus. Bara ur utseendesynpunkt skulle en något mera kompakt bebyggelse vara en fördel och det förefaller redan nu som om staden skulle, varit betjänt av — och stadens invånare — att de mera centrala delarna utanför muren, om man får använda detta uttryck, blivit bättre utnyttjade. Detta gäller väl i allra högsta grad småstugeområdet på Länna. Den stora slutna bebyggelsen vid Länna och Norrbacka utgöra i detta fall en alltför välbehövlig motvikt.
Det är väl något, som stadens styrande få ha ögonen på i forsättningen — bättre sent än aldrig. Även ur ekonomisk synpunkt är det givetvis önskvärt, att exploateringen av stadens tomtmark icke blir direkt förlustbringande för staden, såsom det dock finnes anledning befara i det nu planerade yttre Lännaområdet.
Något behov av inkorporering av områden utifrån för tomtfrågornas lösning lär icke under några förhållanden vara erforderlig.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 September 1947
N:r 207
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/09/19470911-03-01.jpg\")