Hansabio

\"\"

har om måndag urpremiär samtidigt med Stockholm på den svenska filmen \”Livet måste levas\”, en dramatisk historia om två svenska sjömanspojkar, som återvända från någonstans \”utanför spärren\” för att pröva på livet i gamla Sverige. Den ene av dem — gestaltad av Oscar Ljung — blir nblandad i ett passionsdrama, där en ung flicka, nykorade stjärnan Elsie Albiin, håller på att få sätta livet till inför en mans obehärskade och omotiverade svartsjuka. Mellan de två utspelar sig under händek.ernas gång en romantisk kärlekssaga. Oscar Ljungs
kumpan i filmen är Elof Ahrle, som gör en djupvattenfarare med hjärtat på rätta stället. Men Ahrle finns inte bara framför kameran utan även bakom eller rättare sagt bredvid, ty han är även filmens regissör.
I övriga roller medverka Marianne Löfgren, Hilda Borgström, Tord Bernheim, Julia Caesar, Douglas Håge m. fl.
Även förprogrammet påkallar intresse. Det utgöres av den nya kortfilmen om. Wilhelm Peterson-Berger och heter \”Frösöblomster\”.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Till Gotlands varpkastare.

För någon vecka sedan hade Lye L F. anordnat sin sedvanliga hösttävling i centimeterskastning i varpa. Ett vandringspris har uppsatts, som skulle erövras 5 gånger för att bli ständig egendom. Vid nämnda tävling voro deltagarna uppdelade på tre mål. Två av dessa mål voro placerade på ganska bra mark, men å det tredje målet var ena pinnen placerad intill en gammal körväg, där marken var hård så att varpstenarna hade svårt för att ligga kvar. Deltagarna på tredje målet beslöto då efter 2-3 kast, att flytta målet till en lämpligare plats. Detta skedde också. Målet-måste flyttas omkring 25 meter för att få en plats, som var i det närmaste lika bra som mål nr 1 och 2. Centimeterskastningen slutfördes utan att något hände. Men när resultaten hopräknats och det befanns, att en av deltagarna å mål 3 hade vunnit tävlingen och vandringspriset för femte gången blevo ett par deltagare missnöjda och började agitera för att tävlingen skulle \”gå om\”, då de ansågo att tredje målet icke skulle ha fått flyttats. Protest lades in. Men styrelsen ansåg sig icke kunna avgöra saken, enär stadgarna icke säger något om ett sådans fall. Därför utlystes ett extra sammanträde, där genom röstning beslöts att tävlingen skulle \”gå om\” nästföljande söndag.
Jag ber härmed få framföra en fråga till de varpkastare och övriga intresserade, som kunna bedöma en sådan här sak.
Skall, vid centimeterskastning, icke alla kastare ha samma rätt till tävlan på lämplig mark, då sådan finnes på platsen? Och är ovannämnda. \”brott\” så stort att sådana åtgärder måste vidtagas. Samt ännu en sak. En protest skall väl avgöras av styrelsen och icke av tävlingsdeltagarna. Kan den senare tävlingen ogillas?
1459/46 -30 Lundgren.
Marinpost 3246.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Visby Unglottakår

höll i går kväll årsmöte i Lottalokalen varvid ett 50-tal medlemmar voro närvarande. Kårens ledare, fröken Birgit Selmer, uppläste styrelseberättelsen varur följande om unglottornas verksamhet under det gångna arbetsåret är hämtat.
Visby Lottakårs unglottaavdelning, som har 80 medlemmar, började sin verksamhet för det nya arbetsåret med samling å flickskolan den 18 september, då arbetsplanen för hösten genomgicks. Sedan samlades unglottorna var fjortonde dag med början den 9 oktober. På grund av arbete, dels på drogfarmen i Akebäck, dels med ärtplockning, potatisplockning m. m. var det omöjligt att samla unglottorna tidigare. Genast började arbetet på stjärnprogrammet. Detta år gällde det att avlägga prov både för första och andra stjärnan.
Under höstterminen klarade första stjärngruppen av orientering samt flagg- och fankunskap, medan andra stjärngruppen lärde sig bl. a. en del försvarskunskap, såsom den militära gradbeteckningen och igenkänningstecken på olika nationers flygplan. Under ledning av fru Maj Söderberg avlades sjukvårdsprov för båda grupperna på vårterminen. Dessutom undervisade fru Ulla Molin andra stjärngruppen i fältkökets användning. Övriga punkter på stjärnprogrammet fullföljdes, och vid vårterminens slut utdelades första stjärnan — den gröna – till 16 unglottor och andra stjärnan – den vita – till lika många.
Den 13 och 20 september avlades prov för löttornas orienteringsmärke, varvid 6 unglottor tilldelades märket. 2 unglottor under 16 år fullföljde även banan. Den 27 september och 4 oktober klarade 6 unglottar Riksorienteringens prov för silvermärket samt 5 st. densammas för bronsmärket. Dessutom ha unglottorna under året deltagit i cykelorientering och vanlig orientering under ledning dels av kårens idrottslot ta, dels av unglottaledaren och vice ledaren.
Under tiden den 23 oktober-1 november deltog unglottaavdelningen i \”Hus och hemutställningen\”, där Visby stads ungdomsorganisationer voro representerade, vardera med en monter. Ett par unglottor medverkade i en ungdomsunderhållning på utställningen med musik och deklamation. Samarbetskommitt&I för klädvård inom Gotlands län ordnade en demonstration av priskontrollerade kläder, varvid några unglottor voro mannekänger.
Den 29 november, då visbylottorna serverade sitt traditionella adventskaffe i Gamla Apoteket, hade unglottorna i ett stånd försäljning av en del julsaker, som förfärdigats under höstens arbetsaftnar. Behållningen gick till fältjulklappen, och den 18 december inpackades 20 st. julklappar till neutralitetsvakten.
Vidare ha unglottorna medverkat vid julfester, med servering vid kompaniaftnar, vid förbundsskjutningar, vid utspisning av hemvärnet, vid idrottsfest och vid Invalidutställningen å Gamla Apoteket.
De ha vidare sålt 720 Norgenålar och 125 kartor Olaus-Petrimärken för anskaffande av fälttestamenten.
Sista sammankomsten för året ägde rum den 4 juni i form av ert examen i närvaro av Gotlands lottachef, fru Hildur Löf, ordföranden i Visbykåren fru Ingrid Löwenberg, jämte tre andra lottor. Efter förhöret, varvid flickorna visade prov på sina kunskaper för erhållande av första, respektive andra stjärnan, utdelades de gröna och vita stjärnorna.
Två unglottor bevistade på stipendier av kåren unglottakursen på Weda den 16-28 juni 1943 och avlade där prov för tredje stjärnan – den blå.
Under sommaren 1942 utförde unglottorna följande beredskapsarbeten: En unglotta tjänstgjorde på Lc., 8 unglottor tjänstgjorde vid luftbevakning en på olika Ls på Gotland, tillsammans 48 veckor, 2 unglottor hade expeditionstjänst hela sommaren, 38 unglottor arbetade i lantbruk i hem, tillsammans 595 dagar, och 3 st. i läger i 7 veckor, en unglotta var husmor i ett arbetsläger i 2 veckor, 21 unglottor arbetade på drogfarmen i Akebäck, tillsammans 114 dagar, och 2 unglottor arbetade i barnkoloni under 4 veckor. Dessutom hjälpte en del unglottor till i eget hem på landet med trädgårdsarbete och lantbruksarbete hela sommaren, och en del yngre flickor plockade medicinalväxter.
Revisionsberättelsen upplästes även av kassaförvaltaren. Inkomsterna uppgingo till 273: 28, utgifterna till 56: 30 och behållningen blev alltså 216: 98. Ansvarsfrihet bev:ljades styrelsen för det gångna verksamhetsåret.
Därefter företogs val av styrelse. Ordföranden Elsa Nelson omvaldes, övriga fyra styrelsemedlemmar blevo: Vera Karlsson, Anna-Karin. Hellsing, Inga-Britt Fernström ch Margit Siltberg. Till styrelsesuppleanter utsågos Asta Bolin och Greta Södergren.
Unglottaledaren hälsade därefter medlemmarna välkomna tillbaka till det nya arbetsåret och uppmanade unglottorna att deltaga i tävlingen om lottornas vandringspris i orientering, varefter årsmötet avslutades.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Oljeväxtodlingen på Gotland.

Höstrapsen lämnade bästa utbytet.
Då nu relativt mycket av de gotländska oljeväxtodlingarnas skördar inlevererats till resp. mottagare för Svenska Spannmålsaktiebolagets räkning ha vissa preliminära sammanställningar kunnat göras som i hög grad böra intresse odlarna. De meddelas här med mycket stor reservation för eventuella justeringar i båda riktningarna, när leveranserna kunnat slutföras, skriver signaturen Alång i Jordbrukarnas Förening: blad. Han fortsätter:
Höstrapsen har lämnat det bästa utbytet och medelskörden för 122 av de 145 hektar, som odlats på Gotland, utgör 1,370 kg/ha, vilket motsvarar c:a 52 dt/ha av höstvete i värde. Detta innebär relativt god lönsamhet i genomsnitt men är c:a 2 dt/ha lägre än föregående år. Medelskörden på Gotland för de tre åren 1941-43 utgör 13,5 dt/ha — c:a 540 kr. pr tld med nuvarande pris o. torde med en mera omsorgsfull skötsel icke minst i samband med skörden och likaså ifråga om rapsbaggens bekämpande kunna stegras måhända högst avsevärt. Tillgången på handelsgödsel särskilt kväve har varit mycket knapp, vilket för dessa kvävefordrande växter betyder ett högst avsevärt avbräck.
Vårrapsen har enl. den preliminära sammanställningen kommit närmast höstrapsen ifråga om lönsamhet. Hittills inlevererade odlingar ha lämnat c:a 790 kg/ha vilket i värde motsvarar c:a 30 dt. korn pr hektar, vilket icke utgör någon direkt enastående avkastning och jämfört med föregående års siffra på 13,9 dt/ha innebär årets resultat en sänkning med c:a 6 dt/ha eller icke mindre än 43 proc. Medeltalet för de tre år odlingen ägt rum här ute blir icke full 10 dt/ha = c:a 450 kr/tid. Torkan blev tydligen för svår och rapsbaggen fick under den av torka hämmade utvecklingen från knopp-till blomstadiet tillfälle att åstadkomma större skada än man räknat med. Brist på kväve har även för vårrapsens vidkommande säkerligen satt ned skörderesultatet och bristande kännedom om det lämpliga mognadsstadiet. har medfört stort spill på många håll.
Vitsenapen har liksom föregående år lämnat det sämsta utbytet av Crusifererna. Hittills inlevererade odlingar ha endast lämnat c:a 520 kg/ha mot c:a 1,100 föregående år. Denna minskning innebär att årets skörderesultat av vitsenap på Gotland endast motsvarar c:a 16 dt/ha av korn. Genom att vitsenapen odlats på trädan och på mycket dåliga jordar i många fall bör resultatet med hänsyn till torkan betraktas som dåligt, dock icke så katastrofalt, som man på vissa håll velat göra gällande. Medelavkastningen för 3 år blir för vitsenapen c:a 7,5 dt/ha = c:a 280 kr/tid.
Vallmoodlingen har enligt storleken på hittills inlevererade fröpartier, som dock äro ganska få, endast lämnat 268 kg/ha innebärande en kornskörd av c:a 14 dt/ha. Året har varit ogynnsamt för vallmoodlingen, men utsikter finnas att kvarvarande odlingar avsevärt komma att stegra medelskörden. Som det för tillfället ser dt blir 3 årsmedeltalet för vallmoskörden 4,7 dt/ha = c:a 300 kr. pr tid.
Oljelinet har lämnat ganska gott utbyte. De relativt få inlevererade odlingarna av La Plata-typ ha lämnat över 880 kg/ha medan Concurrentlinet läm nat ca 560 kg. Här tillkommer ett halmvärde, som kan beräknas till minst 250 kr., varför de olika typerna äro relativt jämbördiga. Fröskörden ligger i genomsnitt på 645 kg. frö hittills för båda slagen gemensamt, vilket motsvarar c:a 27 dt korn pr ha. Medeltalet för 3 år blir om endast fröskörden beaktas c:a 7,3 dt/he eller med nuvarande priser 365 kr. pr tld. Därmed ligger linet före såväl vallmo som vitsenap, vilket var fallet även föregående år.
Linhalmen från Concurrentlinet kommer att förberedas till blånor vid hampberedningsverket. Mottagningen beräknas kunna börja inom den närmaste tiden.

Hampskörden bör ses om.
På förekommen anledning erinras om att bästa torkmetoden för den skördade är långskyl mot lina spänd mellan krakstör. Då rundskyl användes böra dessa göras så små som möjligt för att torkning av de relativt bladrika blomställningarna skall kunna ske med nuvarande mindre gynnsamma torkningsmöjligheter. De stora av ända upp till ett 20-tal kärvar bestående rundskylarna måste delas upp i mindre, om de icke skola taga skada.
Om sortering och bindning med extra band sker i samband med uppsättningen kan den bättre hampan lämpligen sättas i långskyl, medan den kortare sättes i rundskyl med högst 6-8 kärvar uppställda så glest som möjligt.
Extrabandet, som lämpligen anbringas medelst en vissnad hanplanta ur kärven, placeras antingen c:a 30 cm. från stubbändan eller c:a 60 cm. från blomställningarnas mitt, alltså minst med 30 cm:s avstånd, och utgör förutsättning för skördens placering i klass P eller I. Längden skall vara resp. 1,75 och 1,20 för dessa klasser.
Det bör kanske meddelas, att även i år betalningen av hampskörden efter särskild framställning höjts från kontrakterade 50 proc. av rågpriset, alltså 12: 50, med 3: — kr. till 15: 50 pr 100 kg. för klass I. Det tillägg därutöver, som planeras som ersättning för lagring, trösk, extra band och leverans på olämplig tidpunkt skulle kunna bli upp till 5 öre pr kg., varför ett pris på närmare eller t. o. m. över 20 öre för klass I hampa blir möjligt att uppnå. En skörd av endast 2 ton/tld skulle därmed kunna betinga ett värde av icke mindre än c:a 400 kr. vartill kommer fröskördens värde å 1: 15 kr. pr kg. Med årets tätare bestånd och jämnare odlingar skördade i god tid bör ett relativt gott resultat ganska allmänt kunna uppnås.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Det skulle vara intressant

att veta, huruvida Järla I. F., vilken stockholmsförening som bekant i morgon gästar Gotland, skall vinna klubbmatchen i orientering mot Visby I. F. Det gäller ångbåtsbolagets vandringspris, och där har Järla förut två inteckningar och behöver nu bara en till för att för alltid hemföra priset. Slite I. F. sköter banläggningen.
Samma bana användes för övrigt av AIK och I 18, som samtidigt mötas i klubbmatch.


Ej mindre intressant bli uppgörelserna i division 1 i fotboll, där Othem, sgrn ännu har idel segrar, skall möta VIF – och kanske få sin första poängförlust – eller gå vidare obesegrad fram. VIF måste ha finfin målkvot vid eventuell seger, om laget skall kunna räkna med att få hamna överst på tabellen. Vidare blir det uppgörelser mellan AIK – I 18, Slite-Fårösund, Hablingbo-Alva, I 18—Gute.
Hoppas det kommer att gå lugnare till på fotbollsfronten denna gång än i söndags.


Våra skyttar tävla bl. a. på pistol om Reichenbergska vandringspriset, och vid fältskjutning i Slite gäller det Rolf Pedersens vandringspris.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Jordfästningan.

I Stenkumla ägde i torsdags en gripande begravningshögtid rum, då stoftet efter den i sitt 77:e levnadsår avlidna Selma, Björkman fördes till den sista vilan. Efter en andaktsstund i hemmet i Ansarve ställdes färden till kyrkan. Under tdiierna av Chopins sorgmarsch inbars kistan i kyrkan och placerades å katafalken. Hrr Emanuel och Johannes Gardell, Stenkumla, sjöngo \”När min vandring på jorden är slut\” av A. H. Ackley. Efter den gemensamma sången \”O, att hos Gud få vara\” förrättades den frikyrkliga begravningskaten av past. S. Nahlbom, Näs, som talade med ledning av orden i Kor. 15:57 \”Men Gud vare tack som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus\”.
Hr Em. Gardell sjöng från orgelläktaren \”Den store vide Flok\” av E. Grieg. Från Stenkumla Baptistförsamling nedlades genom E. Gardell en krans. Efter sången \”Få vi alla en gång mötas\” och bön utbars kistan under stilla orgelmusik och sänktes i graven.
Efter ytterligare sång och kransnedläggning lyste officianten frid över griften. En rik blomstergärd hade ägnats den avlidnas minne.
Utanför varje gård var hela den långa vägen, där sorgetåget drog fram, vackert smyckad med granris och blommor som en sista hyllning till den bortgångna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Bröllop.

Ett trevligt bröllop firades den 18 september i Hemse, då konditoriinnehavaren Olle Tervaniemi sammanvigdes med fröken Thyra Jansson, båda från Burgsvik.
Före vigseln samlades de till ett fyrtiotal inbjudna gästerna i chaufför Gust. Lorentzons hem, där de hälsades välkomna av dagens värd och värdinna, stationsföreståndare Waldemar Söderlund, Bander, och fru Astrid Lorentzon, Hemse. Vigseln förrättades av kyrkoherde Hejneman, vilken i hjärtliga ordalag önskade de nygifta lycka och framgång på deras gemensamma livsvandring.
Efter vigseln samlades gästerna å Hemse hotell, där de av direktör Widner och dennes fru bjödos till ett trots kristid välförsett middagshord. Under middagen anlände ett flertal lyckönskningstelegram och flera tal höllos. På kvällen var en stor skara samlad för att på sedvanligt sätt hylla brudparet. Kvällen förflöt omväxlande med sång, deklamation och dans, varjämte förfriskningar intogos.
Uppvaktande tärnor och marskallar voro: Vera Jansson—Bror-Inge Andersson, Gerd Hafdell—Thure Jansson, Marianne Pettersson—Walter Karlsson. Brudnäbb voro: Rosemarie Jansson och Leif Lorentzon.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Ofog på Södra kyrkogården.

Under senaste tiden har det förekommit, att småpojkar tagit sig orådet före att hemsöka huvudsakligen Södra kyrkogården och där lägga beslag på de blommor, som placerats i vaser vid gravarna. Blomstren ha därefter de små \”vildarna\” kastat omkring lite varstans, och dessutom ha de roat sig med att flytta vaserna från sina platser.
Det skedda får väl tillskrivas rena oförståndet hos småpojkarna, men ofoget måste ju stävjas, och vi vilja därför rikta en hövlig maning främst till föräldrar, att de må se till pojkarna och upplysa dem om det förkastliga i att beröva de avlidnas grifter de prydnader, genom vilka de anhöriga velat hedra minnet av de bortgångna.
Skulle några av de små bytingarna bli tagna på bar gärning, så få de givetvis vara beredda på, efterräkningar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Biskopens vedbod enastående byggnad.

Framhåller riksantikvarien.
Biskop Ysanders framställning till regeringen om anslag på 4,000 kr. till konserverings- och restaureringsarheten på den s. k. Biskopens vedbod i Visby. tillstyrkes livligt av riksantikvarien, som. samtidigt meddelar att erforderlig arbetskraft i form av vapenfria värnpliktiga nu står till hans förfogande.
I sin art är denna byggnad enastående i Visby, framhåller dr Curman. Genom en restaurering av den skulle staden få ett byggnadsminnesmärke av synnerligen stort konst- och kulturhistoriskt intresse.
Byggnaden utgör återstoden av en medeltida salbyggnad, vilken varit avsedd att tjäna representationsändamål. Av undersökningar; som riksantikvarien tidigare låtit utföra på byggnaden, har det framgått, att bottenvåningen bestått av två kryssvälvda rum, medan övervåningen innehållit en enda, tunnvälvd sal. Vid byggnadens ena gavel har under medeltiden legat ett med salbyggnaden sammanbyggt hus, som, enligt vad en undersökning av de under marken bevarade grundresterna utvisat, torde ha innehållit de boningsrum, vilka varit fogade till salbyggnaden. (TT spec.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221

Varmblodsaveln.

Föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på Gotland ansöker hos k. m:t om statsanslag för 1943 med 2,000 kr. Rörande verksamheten i fjol, då liknande statsunderstöd utgick, framhålles, att verksamheten bedrivits efter samma linjer som tidigare. Vid fjolårets premieringsmöten, på Gotland godkändes 61 betäckta ston och fölston samt 42 ungston av varmblodigt slag. I jämförelse med 1941 innebär detta ökning av antalet fölston med 5, medan antalet ungston minskats med ej mindre än 14. Anledningen till det låga antalet visade ungston torde ha varit den stora skördebrådskan, som medförde en stark nedgång av totala antalet visade hästar. Fjolårets storekrytering måste anses tillfredsställande såväl kvantitativt om kvalitativt, anser föreningen. 10 ston uttogos genom remonteringsnämnden; ifråga om nio av dem erhöllos lån med. sammanlagt 15,600 kr. Av remonteringsnämnilen inköptes 39 ridhästremonter på Gotland, detta förutom de nämnda avelsstona. För samtliga hästar betalades i medeltal 1,663 kr., för enbart ridhästremonter 1,642 kr. Slutligen meddelas, att av varmblodiga hingstar på Gotland i fjol betäcktes 161 ston, vilket innebär ökning från 1941 med 21; antalet ifråga överstiger medeltalet på de senaste 10 åren med 10. (P.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 september 1943
N:r 221