Månad: september 2021

Publicerat

Flygdagen blev succé.

Strålande väder, flotta uppvisningar och 9,000 åskådare.
De gode gutar ha rykte om sig att vara ett flygsinnat släkte och det ryktet jävades ingalunda vid den stora flygdagen i går, anordnad av Gotlands flygklubb och Gotlänningen. Det var invasion från alla delar av ön o. åskådarantalet uppskattas när det var som mest till cirka 9,000 personer. Långa bilkaravaner började redan i god tid ringla sig ut mot flygplatsen, för att inte tala om alla cyklandes människor och fotgängandes stadsbor, som skulle ut för att på närmare håll bekanta sig med helikoptern och alla de andra luftkärrorna av olika snitt och format. Förutom helikoptern, som väl blev populärast av alla, fanns i den i aktion varande maskinparken även engelske kungens f. d. privatåk. Förresten var det internationellt även på så sätt att några norrmän infunnit sig med sina maskiner. I flaggprakten utanför flygpaviljongen märktes därför också de norska färgerna.
Och så var det programmet, som var både omfattande och intressant och bjöd på diverse nummer som väl nu av mången gute skådades för första gången. Som första nummer var ankomst- och landningstävling, där 15-talet maskiner från olika håll droppade in på för det mesta fina tider. Segraren i klass I hade sålunda använt en säger en sekund för lång tid, vad sägs om den prestationen! De norska maskinerna som i lördags startat från Oslo, fingo också synnerligen fina tider. I klass I segrade hr K. Drotte på en Ercoupe, närmast följd av ett par norrmän. I klass II (yrkesförare) segrade hr Fourschou på en Puss Moth.
Av de i landningstävlingen deltagande ekipagen startade ett från Jönköping och ett från Stockholm. De övriga hade att flyga från flygplatsen i Visby till Hemse kyrka, vars torn rundades, för att sedan över fyren på Stora Karlsö flyga mot målet, Visby flygplats. I detta sammanhang kan även nämnas att flera av de tidigare anmälda ekipagen inte kunde ställa upp på grund av oväder på fastlandssidan.
Och så var det dags för red. Bertil Kahlström att hälsningstala från tribunen. Han började med att konstatera att den moderna flygkonstens historia inte är lång men i stället så mycket mer fylld av bragd och äventyr. Människans längtan att flyga är däremot av gammalt datum, fortsatte hr Kahlström, som därefter bl. a. erinrade om Leonardo da Vinci, vilken för 450 år sedan studerade fåglarnas sätt att flyga och även blev den förste som angav helikopterns ide. Även vår egen Kristoffer Polhem var inne på flygningens problem. I fortsättningen erinrade tal. i korthet om bröderna Wright och om Bleriot, om det första flygcertifikatet, den första flygningen över Engelska kanalen, om Charles Lindberghs atlantflygning m. m., varefter han fastslog, att flygningen sedan med fantastisk fart gick mot sin fulländning. I dag korsas jordklotet av reguljära flyglinjer och resor som förr togo dygn i anspråk avvrkas nu på timmar. Till sist hoppades tal., att flygets fortsatta utveckling skall ske i fredens hägn och hälsade samtliga medverkande, därvid särskilt norrmännen, samt den stora publiken välkomna till Gotlands första flygdag.
Efter hälsningstalet var det klart för en märklig stafett, i vilket två lag deltogo. Lagen bestodo av motorcykel, bil, löpare och flygplan. Först var det motorcykeln som hade att överlämna
stafetten till bilen, vilken i sin tur efter en viss sträcka överbringade den till en flygmaskin, som sedan skulle gå ned mot löparen på fältet coh låta stafetten dala ned till denna och föras i mål. Ena lagets flyg hade att runda Väskinde kyrktorn och det andra Hejdeby kyrka. Det var lag II som segrade med tid 9,45,2 medan lag I fick cirka 5 sek. sämre tid, med noteringen 9,50.
Synnerligen vacker och elegant blev uppvisningen av två glidflygplan och två segelflygplan. Planen startades dels med vinsch och dels medelst bogsering och manövrerades sedan elegant och fint i luften i formationsflygning och andra beundrade manövrer;
ett av de mera uppskattade programinslagen. Därefter var det fru Thörings tur att uppträda på den luftiga arenan. Hennes uppgift var att jaga leksaksballonger i det blå, en ingalunda lätt uppgift. Av ett halvdussin uppsläppta ballonger lyckades hon bara \”ta ner\” en, men det var vackert så. Vädret var ju ur arrangörs- och publiksynpunkt strålande, men det skarpa solljuset försvårade uppgiften för den ballongjagande maskinen.
Så var man framme vid helikopterns uppvisning, som blev livligt senterad. Helikoptern är tydligen ett synnerligen märkilgt luftåk, som kan företa sig de mest underliga saker. Den snurrade som en karusell, agerade hiss rakt upp och ned, den slog fram och back, gick i sidled och bar sig överhuvud taget åt som om samtliga naturlagar inte exi= sterade för dess vidkommande.
Men i det fallet kom i tillämpliga delar hr Gösta Falck med en av flygklubbens maskiner inte långt efter i sin strålande uppvisning av avancerad flygning. Andlöst åskådade den mång-tusenhövdade publiken den skicklige \”luftakrobatens\” svindlande manövrer, vilka samtliga gingo flott och säkert under \”det höga taket\”. Det blev många spännande minuter med mag-kittlande looping the loop med och utan topproll, halsbrytande vertikalsvängar med hisnande dykning samt först och sist ryggflygning, allt avslutat med en elegant landning efter en lika elegant vingglidning. Fantastiskt bra gjort och hr Falck blev mannen för dagen.
Helikoptern var därpå ännu en gång i elden och demonstrerade livräddning.
En eka med botten i vädret hade placerats ute på fältet och på farkosten ifråga satt den nödställde, en vinkande man. Maskinen gick upp och manövrerade sig fram och ner till mannen, som därefter hissades upp i en lina för att sedan lyckligen landsättas. Helikoptern är tydligen en mycket användbar sak i åtskilliga situationer.
Under detta programinslag gick fru Thüring åter till väders, för att låta publiken gissa på vilken höjd hon befann sig när hon över flygfältet sköt ett skott från sin maskin. Publiken hade då att skriva ned sina gissningar om höjden och sedan avlämna sir a uppgifter. Det blev sannolikt högst varierande siffr yr, men den som gissade rätt eller kommit så nära rätta siffran som möjligt har att motse en flygtur gratis och franco.
Så följde flygdagens sista nummer, defilering av de deltagande planen, vilka under defileringen presenterades i högtalaren av speakern, löjtnant H. Frölén, vilken för övrigt skötte sitt maktpåliggande uppdrag på ett ypperligt sätt och höll låda med sitt stora auditorium. Efter flygningarnas slut demonstrerades planen till yttermera visso på marken och vidare gåvos gratis bioföreställningar i den stora hangaren, där flygfilmer visades för sammanlagt 4,000 besökare. Allra sist förekom passagerareflygningar med olika plan, däribland helikoptern. Och därmed var den första stora flygdagen på Gotland tillända. Den hade gynnats av ett strålande högsommarväder och får nog betraktas som något av en succé.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 September 1947
N:r 204

Publicerat

Idrott och Sport.

\"\"

Nytt gotländskt diskusrekord i matchen staden-landsbygden.
Stadsborna vann med 151 poäng mot 130.
Det blev ett nytt gotländskt rekord 1 diskus av K. G. Larsson vid tävlingen mellan Staden och Landsbygden igår, som i enlighet med tipsen slutade med seger för Staden, 21 poäng före landsbygdspojkarna. Det nya rekordet kontrollmättes till 44,15, och som diskusen höll vikten vid vägningen efteråt bör alla formaliteter vara klara för godkännande. Även 1 övrigt nåddes goda resultat överlag. Holmdahl gjorde ett formidiabelt sprinterlopp i medvinden och fick tiden 10,9 med KIK:s lille Kristoffersson drygt 2 meter efter. Tidsskillnaden verkar något stor dem emellan.

I denna gren nådde landsbygden f. ö. överraskande goda framgångar. Holmdahl vann även höjd på 1,77 och i den form han befinner sig nu bör han ha goda möjligheter att bättra på sitt gotlandsrekord. Lindenfalk gladde med 172 och hade goda möjligheter på 1,77, Sven Wemnell skuttade hela 643 i längd och Ulle Stenbom nådde 13,05 i tresteg. Sandin vann 400 utan att förta sig, men på 1,500 tvingades Knut Gardell och Einar Dahlin att gå för fullt för att hålla undan för Gustav Söderlund och Ström på upploppet. Leif Åbom vann kula på föga märkliga 12,89 och Mårtensson den jämna spjuttävlingen på 49 meter. I den avslutande stafetten ledde landsbygden med några meter efter 3 sträckor, men Arne Sandin kom i finishen på 400 och gav Staden segern.
Landsbygdens ungdomar visade goda takter och vann 5 av de 7 grenarna. Eve Jansson slog återigen Molle Pettersson på 100 och tiden blev goda 11,7. En vacker dubbelseger ordnade Gardelin och Lavergren på 1,000 meter, och John Göthberg tog hem specialgrenarna kula och diskus noterande 37,22 i sistnämnda grenen. G. Björk var ganska överlägsen segrare i spjut. I hoppgrenarna trimferade stadspojkarna Lundström och Ove Pettersson med Utmärkta 1,67 och 6,02 I resp. höjd och längd.
Staden vann altså denna första kraftmätning, som vann de tävlandes stora gillande. Landsbygdens lag som nödgades undvara sitt trumfess Ville Karlsson tog nederlaget med jämnmod och lovade att komma igen nästa år ännu bättre rustat.
Publiken var fåtalig och arrangemangen lämnade en hel del övrigt att önska.

Resultat:
Seniorer:
100 meter: 1) Åke Holmdahl, S., 10,9, 2) S. Kristoffersson, L., 11,4, 3) Einar Smith, L., 11,5, 4) Lars-Erik Larsson, S., 11,6, 5) S. Mårtensson, L., 11,6, 6) D. Liljeborg, S., 11,7.
Poäng: Staden 11, Landsb. 11.

400 meter: 1) Arne Sandin, S., 54,0, 2) Tore Johansson, S., 54,2, 3) K. A. Söderström, S., 54,4, 4) H. Liljegren, L., 54,8, 5) A. Hejdenberg, L., 55,2, 6) S. Hellenberg, L., 56,8.
Poäng: S. 16, L. 6.

1,500 meter: 1) Knut Gardell, S., 4,12,8, 2) Einar Dahlin, S., 4,14,4, 3) Gustav Söderlund, L., 4,15,2, 4) Ture Ström, L., 4,17,2, 5) Ingvar Johansson, L., 4,23,2, 6) E. Lindfors, S., 5,00,0.
Poäng: S. 13, L. 9.

Stafett 1,000 meter: 1) Staden 2,08,7, 2) Landsbygden 2,09,5.
Poäng: S. 5, L. 3.

Höjdhopp: 1) Ake Holmdahl, S., 1,77, 2) R. Lindenfalk, S., 1,72, 3) Bertil Larsson, L., 1,67, 4) Lennart Larsson, L., 1,57.
Poäng: S 12, L. 7.

Längdhopp: 1) Sven Wemnell, S., 6,72, 2) Arne Sandin, S., 6,33, 3) S. Mårtensson, L., 6,21, 4) E. Smith, L., 6,06, 5) R. Lindenfalk 5,92, 6) S. Kristoffersson, L., 5,51.
Poäng: S. 14, L. 8.

Tresteg: 1) Ulle Stenbom, S., 13,05, 2) P. 0. Aronsson, S., 12,74, 3) S. Mårtensson, L., 12,72, 4) T. Bäckström, L., 12,27, 5) Bertil Larsson, L., 11,86, 6) E. Lindfors, S., 11,78.
Poäng: S. 13, L. 9.

Kula: 1) Leif Abom, 12,89, 2) L. öd-fjäll, S., 11,83, 3) K. G. Larsson, L., 11,71, 4) E. Lindfors, S., 11,56, 5) N. Nordström, L., 11,11, 6) Lennart Larsson, L., 11,09.
Poäng: S. 15, L. 7.

Diskus: 1) K. G. Larsson, L., 44,15, (nytt gotländskt rekord), 2) I. Häglund, L., 39,85, 3) G. Wallån, L., 38,39, 4) G. Dahlgren, S., 38,27, 5) L. Åbom, S., 37,77, 6) S. Wemnell, S., 34,62. Poäng: S. 6, L. 16.

Spjut: 1) S. Mårtensson, L., 48,00, 2) D. Liljeborg, S., 46,95, 3) E. Lindfors, S., 46,80, 4) B. Larsson, L., 46,31, 5) S. Wemnell, S., 46,26, 6) K. G. Larsson, L., 41,58. Poäng: S. 11, L. 11.
Seniorer sammanlagt: Staden 116, Landet 87.

Ungdom:
100 meter: 1) Eve Jansson, L., 11,7, 2) Ove Pettersson, S., 11,8, 3) Mats Siggelin, L., 12,2, 4) Allan Pettersson, S., 12,3.
Poäng: S. 4, L. 7.

1,000 meter:, 1), Bertil Gardelin, L., 2,51,2, 2) Curt Lawergren, L., 2,52,0, 3) Nils Pettersson, S., 2,53,7, 4) P. 0. Gustavsson, S., 2459,0.
Poäng: S. 3, L. 8.

Höjd: 1) Lennart Lundström, S., 1,67, 2) Ove Gahne, L., 1,57, 3) Allan Pettersson, S., 1,57, 4) Mats Siggelin, L., 1,47.
Poäng: S. 7, L. 4.

Längdhopp: 1) Ove Pettersson, S., 6,02, 2) Per Bendelin, L., 5,57, 3) Allan Pettersson, S., 5,49, 4) Mats Siggelin, L., 5,47.
Poäng: S. 7, L. 4.

Kula: 1) John Göthberg, L., 11,16, 2) L. Lundström, S., 11,14, 3) B. Liljeborg, S., 10,92, 4) G. Björk, L., 10,81.
Poäng: S. 5, L. 6.

Diskus: 1) John Göthberg, L., 37,22, 2) Börje Carlsson, S., 30,47, 3) Tore Pettersson, L., 29,45, 4) Leif Eriksson, S., 22,38.
Poäng: S. 4, L. 7.

Spjut: 1) G. Björk ,L., 46,30, 2) B. Liljeborg, S., 40,78, 3) T. Österberg, L., 38,23, 4) S. Holmberg, S., 35,40.
Poäng: S. 4, L. 7.

Ungdom sammanlagt:
Staden 35, Landet 43.
SLUTPOÄNG: Staden 151, Landsbygden 130.

Bordtennisserie i höst!
Till glädje för alla bordtennisspelare kan vi meddela att en bordtennisserie kommer till stånd i höst. Det är åtskilliga år sedan en dylik serie utövades på Gotland. Det är nu bara att hoppas att så många klubbar som möjligt ansluter sig, såväl från staden som landsbygden. Vidare får vi hoppas att lokalproblemet skall få en snar lösning. Lokaler är det ju, som alla klubbar väl fått erfara ganska ont om i vår stad. Och så var det DM:et, som enligt gammal tradition väl kommer att hållas den första söndagen i december.
T—re.

AIK utklassade Gute i utehandbollsfinalen.
I utehandbollen möttes i lördags AIK och Gute, där det förstnämnda laget vann en överlägsen seger med de icke föraktfulla siffrorna 15-2. Därmed har AIK seriesegern bärgad.
AIK 6 4 2 0 56-22 10
Gute 6 4 1 1 51-42 9
VIF 5 1 1 3 30-41 3
I 18 5 0 0 5 24-56 0

Söndagens fotboll.
VIF-KA 3 2-1.
Visby IF bör känna sig nöjd efter söndagens serieseger över KA 3, ty dels var två av de bästa ord. spelarna förhindrade och dels hade kustartiertlilsre hindrade och dels hade kustartilleristerna en hel del att säga till om på planen. Turen var emellertid Visby IF väl bevågen och man kan också påstå, att det var första halvlekens kraftbesparande medvind, som avgjorde matchen till Visbys fördel. Då visade nämligen VIF ett gott spel för att så efter paus i stället gå in för att behålla sitt försprång man skaffat sig.
Efter paus fick KA 3 helt naturligt rika tillfällen att hålla till på Visby planhalva. Men bakre försvaret med Lund i toppform arbetade säkert och grusade alla gästernas förhoppningar om poängskörd. Visby kan alltså hålla kontakten med täten efter denna seger. Man skulle emellertid önska att kedjemannarna i fortsättningen är litet kvickare i benen än som nu är fallet. Efter femton minuter tog hemmalaget ledningen genom vy Nyman, som utnyttjade en försvarstabbe. 10 min. före paus ökade centern Olle Eriksson till 2-0 på ett överraskande långskott, som smet in vid ena stolpen. I början på andra halvlek fick Lund göra täta ingripanden för att hålla nolla. Bl. a. gästernas centerforwards igenom och ensam med målvakten. Man antecknade vidare ett K4 3-skott tätt över 29:e minuten. Mot slutet kom KA 3:s reducering: vb schablade, Ortleib störtade fram, slog på en hårt skruvad boll som Lund aldrig hann få under kontroll. I sista minuten missade artilleristerna tidernas chans tlil 2-2.
I KA 3:s individuellt spelstarka elva lade man märke till vi. Högberg, vh Karlsson och ch. Widén, Hasse Lund arbetade säkert som vanligt, Hjälte och Löfqvist slet uppoffrande och i kedjan var de båda inrarna, Svennefeldt och Olsson de mest effektiva. Nisse Torndahl dömde bra inför en fåtalig publik.

Stenkyrka—Slite 2-4.
Slite behöll serieledningen igår genom att besegra Stenkyrka med 4-2 sedan ställningen i halvtid varit 1-0. Stenkyrka höll spelet ganska väl uppe och trivdes tydligare bättre på den gropiga planen än slitepojkarna. Första slitemålet gjorde Oskar Andersson efter tjugo minuters spel, trots lovvärda försök från sliteforwards blev detta halvtidsledningen. Andra halvlek blev spännande, Slite ökade på sin ledning genom hi. Othberg med ett vackert skott. Stenkyrka satte igång med en stark press som gav två mål i utbyte, det första sköt h. y. Fred Andersson och straffen placerade centern Svensson utom räckhåll för Gardelin. Slutresultatet 4-2 fastställde Jonasson med två smidiga mål.

Hemse—Roma 0-0.
I går var det seriepremiär på Sudervallen, ty Hemse BK mötte i sin första seriematch Roma efter flera års bortovaro från div I. Det blev en synnerligen jämn tillställning, där t. o. m. Hemse hade det mesta av spelet, men det brast i avslutningen av anfallen. I slutet på matchen arbetade dock Roma upp sig och kom med flera farliga anfall. Bl. a. hade gästerna en boll inne i buren, men domaren var skymd och friade. 1 gengäld skulle hemmalaget haft en straff i första halvlek för grov hands av ena Romabacken. Det var två starka försvarslag som möttes, fast Hemses nya målvakt fick dock inte visa vad han gick för. Hemsekedjan arbetade nog bra bara det fanns skyttar som kunde avsluta anfallen. \”Ida\” Vallin var som vanligt till sin fördel.

Div. I.
Slite 2 2 0 0 13— 3 4
AIK 2 2 0 0 6— 2 4
Roma 2 1 1 0 4— 3 3
VIF 2 1 0 7 5— 5 2
Othem 2 1 0 1 3— 4 2
Hemse 1 0 1 0 0— 0 1
KA 3 2 0 0 2 2— 4 0
Stenkyrka 2 0 0 2 3— 7 0
Gute 1 0 0 1 1— 9 0

Norra:
Väskinde—AIK B 4-4.
Stenkyrka B—Slite B 5-2.

Södra:
Fardhem—Ljugarn 14-2.
Rone—Alva 11-1.
Vänge—Hablingbo 6-0.
Hemse B—Burs 12-0.
Fardhem 2 2 0 0 25— 2 4
Hemse B 2 2 2 0 0 18— 1 4
Vänge 2 1 1 0 9— 3 3
Rone 2 1 0 1 12— 3 2
Hablingbo 2 1 0 1 2— 7 2
Alva 2 0 1 1 4— 14 1
Ljugarn 2 0 0 2 3— 20 0
Burs 2 0 0 2 0— 23 0

Juniorserien: Othem—AIK 1-1.

Varpa
Kjellbergspokalen.
Idrottsföreningen Varpas tävlan om Kjellbergspokalen ägde igår rum ute i Krookska dungen. Vid uppropet hade endast 14 av föreningens medlemmar infunnit sig, det lägsta antal som förekommit under de senaste 20 åren.
På grund av den ringa tillslutningen, beslöts att tävlingen skulle äga rum med 2-mannalag, vilka skulle sammansättas med hjälp av handicapslistan.
Efter slutförd kastning erhöll prislistan följande utseende: 1) Henning Nyberg, E. Sandin; pokalsegrare för året; 2) Edvin Malmkvist, Edvin Andersson. Tröstpris: 1) John Palmgren, K. E. Pettersson.
Idrottsföreningen Varpa har nu endast en tävling till att avverka, nämligen om \”Tempopokalen\”, innan programmet är slutfört.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 September 1947
N:r 204

Publicerat

Skytte

\"\"

Gotlänning erövrade guldmedalj.
Riksmedaljen i guld erövrades av &C. E. Nilsson, Visborgs, vid Hallands skytteförbunds tävlingar i Varberg den 31 aug. Resultat: 49 plus 27 — 76 poäng, vilket överstiger fordringarna med 5 poäng.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 September 1947
N:r 203

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

Sta\’n slår landsbygden med ungefär 20 poäng.
Kraftmätningen på kolstybben mellan staden och landsbygden i morgon blir sannolikt sevärd, även om den knappast kan väntas bli så där riktigt jämn. Vi har nämligen vid en approximativ beräkning funnit att chanserna väger i stadspojkarnas favör.
Enligt det följande skulle striden mellan de fullvuxna ge poängen 106—78 för sta\’n, medan ungdomarna från landsbygden — att döma av deras insatser i GM härförleden — visar sig värst med 4235. Slutresultatet blir därmed 141—120 — men kom ihåg att landsbygdspojkarna går in med näbbar och klor för denna första drabbning mot de på papperet mera avancerade stadspojkarna! Att det här blir en friidrottsmatch där de uttagna kommer att kämpa, det ken var och en vara säker på, ty de som får äran att försvara de gotländska färgerna mot Södertörn den 14 ds blir nominerade på måndag…
Här följer i all korthet vårt s. k. tips med stadens siffra först:
Seniorer:
100 m.: Favorit individuellt: Holmdahl. Poäng: 14—8.
400 m.: Tore Johansson. 16—6.
1,500 m.: Gustaf Söderlund; 12—10.
Höjd: Holmdahl. 13—9,
Längd: -Wemnell. 12—10.
Kula: Åbom, 13—9.
Diskus: K. G, Larsson. 10—12,
Spjut:- Mårtensson. 11—11,
Stafett: staden. 5—3.
Ungdom (sta\’ns. siffra först):
100 m.: Eve Jansson, KIK. 5—6.
1,000 m.: Bertil Gardelin, Eksta. 3—8.
Höjd: Lennart Lundström, Gute, 7—4.
Längd: Ove Pettersson, Gute. 7—4,
Kula: Gösta Björk, Slite. 4—7.
Diskus: John Göthberg, KIK. 3—8.
Spjut: Lundström, Gute. 6—5,
Allt med reservation för eventuella ändringar…
Åke.

Gute slog KA 3—FGIK med 13—5 inomhus.
Säsongens förste gotländska handbollsmatch inomhus spelades igår kväll i KA 3:s sporthall mellan en kombination från KA 3—Fårösunds GIK och Gute. Resultatet av den vänskapliga uppgörelsen blev 13—5 (5—2) i stadspojkernas favör. Närmare hundratalet personer: såg på.

Ungdomens orienteringsuppbåd önskar arrangörer.
SOFT uppmanar alla orienteringsledare, gymnastik- och folkskollärare, scoutledare m. fl., vilka handhar ungdomens friluftsverksamhet, att ställa sig som arrangörer vid förbundets stora propegandatävling, ”Ungdomens orienteringsuppbåd”, som pågår hela höstsäsongen.
Ingen vidlyftig organisationsapparat erfordras. Banan förlägges till hemortens omedelbara närhet och arrangemanget kan genomföras med två funktionärer. All materiel, inklusive kontrollkort och priser i form av diplom, erhålles utan kostnad från förbundet.
För alla pojkar och flickor gäller det att redan nu börja träningen med kompass och karta.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 September 1947
N:r 203

Publicerat

Kooperativt länsmöte på Gotland.

Gotlandskretsen av Kooperativa förbundets andra distrikt höll söndagen den 31 aug. sedvanligt kretsmöte i Visby.
Närvarande voro 75 ombud från de kooperativa föreningarna på Gotland. Kooperativa förbundets styrelse representerades av hr Hugo Edstam. Efter hälsningsanförande av distriktsordföranden hr Uno Vahlstedt utsågs hr Sten Johansson från Rute att leda dagens förhandlingar.
Distriktets revisor hr Joel Persson gav en redogörelse över verksamheten inom distriktets föreningar. Av denna framgick att 53 föreningar med 307 butiker äro verksamma inom distriktet. Därav kommer på Gotland 9 föreningar med 31 butiker. Omsättningen för hela distriktet under år 1946 utgjorde 50,509,977 kr., med en ökning jämfört med 1945 av 6,802,449 kr. Omsättningen för Gotlandsföreningarna utgjorde 5,045,867 kr., vilket innebär en ökning jämfört med 1945 av 774,877 kr.
Medlemsantalet för hela distriktet är 35,408 medlemmar, vilket innebär en ökning mot föregående år med 1,176 medlemmar.
Hr Persson berörde även frågan om lagerhållning och kostnaderna och manade till försiktighet på grund av nu rådande tidsläge.

Våra uppgifter nu.
Efter revisor Perssons redogörelse överlämnades ordet till direktör Hugo Edstam, som inledde frågan om ”Rörelsens ekonomi”. \”Tal. inledde sitt anförande med att ta åhörarna ut i de krigshärjade länderna och ge en orientering hur svårt dessa har för att klara sitt uppehälle. I allmänhet är derag butiker stängda på grund av varubrist.
I vårt land finns ännu en hel del att köpa till rimliga priser, men. för att skydda kronans värde får vi nog försöka knappa in på konsumtionen och inrikta oss på att spara. I anslutning till direktör Edstams anförande upplästes och antogs en allvarlig maning från Kooperativa förbundets förvaltningsråd och styrelse, vari bl. a. underströks: Köp endast kontant och ej på kredit eller &vbetalning; uppskjut alla sådana inköp, som kunna anstå tills valutatillgången åter blir rikligare; deltag i sparandet och medverka till avsättning av de planerade statliga obligationslåner, och undvik nu varje icke absolut ofrånkomlig investering i nya anläggningar. Förvaltningsrådet och styrelsen anse det nödvändigt att nu inrikta hela kooperationens samlade kraft på att medverka i arbetet för att skydda penningvärdet. Detta är en för svenska folket gemensam uppgift, som i dagens läge är så betydelsefull, att den kräver en personlig uppoffring av varje medborgare. Förvaltningsrådet och styrelsen vädja till landets 850,000 kooperativt organiserade hushåll att visa vad en enig samverkan förmår skapa.
Efter direktör Edstams anförande hölls rast för lunch. Vid förhandlingarnas återupptagande överlämnades ordet till hr Vahlstedt, som inledde frågan om rörelsens parlamentariska organisation.
Nästa fråga på dagordningen var val av arbetsutskott för Gotland samt ledamot av distriktsstyrelsen. Till arbetsutskott för Gotland utsågs hrr Martin Danielsson och Erik Andersson, Visby, Thomas Tomsson, Hablingbo, Sten Johansson, Rute, samt Arvid Broman, Fårö. Till ledamot i distriktsstyrelsen utsågs affärschef Martin Danielsson, Visby, med affärschef Valter Österberg, Autsarve, som suppleant.
Som sista punkt på dagordningen var ett anförande av Försäkringsinspektör Erik Andersson från Visby, som redogjorde för försäkringskooperationens premiesänkningar.
Ordföranden framförde sedan ett tack till de närvarande och vände sig särskilt till gästerna från fastlandet, samt uttalade sin förhoppning om kooperationens fortsatte framgång.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 September 1947
N:r 203

Publicerat

Kriminalisternas högborg har 120,000 bovar på kort.

Högeffektiv vetenskaplig utrustning och sinnrikt register hos vårt Scotland Yard.

\"\"
120,000 svenska bovar är registerade på Kriminaltekniska
anstalten. Så här oskyldigt ter sig utanverket.

Mästerdetektiven har utbytt förstoringsglaset mot mikroskop och spektograf! Alla vetenskapens landvinningar står numera i den kriminaltekniska forskningens tjänst. Medan Sherlock Holmes i stor utsträckning fick lita till sitt fenomenala minne betjänar sig hans moderna efterföljare av en högeffektiv registreringsmetod. De flesta bovar avslöjas faktiskt redan i kortregistret . . .
Sveriges Scotland Yard är yngre än sina nordiska kolleger och tills vidare mindre namnkunnig än sin förebild. Den är en strängt vetenskapligt arbetande inrättning — mån om sin ställning som ett självständigt statligt verk, om sitt oberoende av de polisiära myndigheter den betjänar och sin opartiskhet mot den allmänhet som kan söka dess bistånd.
Kriminaltekniska anstalten, som tillkom först 1939, är inrymd i Stockholmskriminalens byggning vid Bergsgatan. Här presiderar överdirektör Harry Söderman (mot en bakgrund av kontinental erfarenhet), här laboreras under uppsikt av laborator Nils Landin och registreras under ledning av kriminalkommissarie Viktor Hagelberg. Dessutom finns det ett kansli och så ett museum som inte är öppet för allmänheten.
— Vad vi eftersträvar, säger laborator Landin, är att komma in i utredningarna på ett så tidigt stadium som möjligt. Vi sänder därför assistenter direkt till brottsplatserna och kan ibland ha rätt många man samtidigt ute på fältet.
— Vår huvuduppgift är att utföra kriminaltekniska undersökningar, främst i brottmål, för landets polismyndigheter.
Det gör vi gratis. Så har vi rätt, men inte skyldighet, att ta emot uppdrag av privatpersoner. Vi konsulteras då utan förpliktelse för oss att göra anmälan till polisen. Det kostar uppdragsgivarna en slant och det slags uppgifter kan vi inte ta emot med eftersättande av viktigare fall.
Trots den administrativa boskillnaden har anstalten naturligtvis mycket samröre med polisen: den hyr sina lokaler av Stockholmspolisen, sköter dess kriminaltekniska rutingöromål och får i utbyte fyra assistenter. Polismän från hela landet tas också emot här för att komplettera sitt vetande på området.

\"\"
Den här trasiga klänningen har hittats i en sjö. Brott eller olycka? Där bakom skymtar
kemiska laboratoriet.

Resterna av ett elektriskt strykjärn, en trasig klänning på en skyltdocka, några paket tändstickor i upplösning, vita tabletter i ett provrör, en hög smutsigt linne — praktisk taget inga vittnesbörd om brott och olyckor är för makabra eller för triviala för att intressera kriminalexperterna. Undersökningarna utförs med samma omsorg oberoende av brottets storleksgrad.
En vandring genom laboratorieavdelningen avslöjar en fin samling apparater och hjälpmedel av det slag man kan påträffa i vilken välförsedd vetenskaplig forskningsanstalt som helst och litet därtill.
— En stor del av våra undersökningar gäller brandrester, berättar biträdande: byråingenjören Arne Hansson i kemiska laboratoriet. Arbetsborden bär syn för sägen. Här ligger bl. a. några paket tändstickor, som självantänts 1 ett varulager. Stickorna hade blivit fuktiga, kloratet hade lösts ut och avsatt sig på strykytorna och så behövdes det bara en obetydlig friktion för att det skulle bli eld. Kemisten avslöjade sammanhanget.
En av de vanligare — och aktuellare! — frågorna som experterna får besvara lyder: Innehåller de här tabletterna narkotika? I olika slag av brottmål kan kriminalisterna få ta hand om t. ex.
smutsigt sänglinne, en genomskjuten kavaj, en fläckig matta, litet träull — allt viktigt indieiematerial. Rent fysiologiska och biokemiska analyser görs emellertid i speciallaboratorier.
Uppgifterna varierar alltså betydligt.
Till de vanligare fysikaliska uppgifterna hör att bestämma identifieringsnumren på en stulen cykel eller motor. Det är ofta bortsvetsat eller bortfilat. — Och det lyckas i de flesta fall, säger förste kriminalassistenten Stellan Cleve med en aning triumf i tonen.
Och illa går det också för den husmor som lämnar sitt elektriska strykjärn påkopplat så att det blir eldsvåda. Hennes skuld kan i de allra flesta fall klart påvisas: Kortslutningsmärken i ledningarna skvallrar om att strömmen varit på när isoleringen bränts sönder av. elden…
En stadig ställning för strykjärnet, med 5—6 em. höga ben kan för övrigt avvärja brandolyckan.
Anstalten har givetvis sitt eget fotolaboratorium och ”Stockholmsavdelningen” dessutom sin egen ateljé, där över 17,000 brottslingar redan blivit avporträtterade en face och i profil.
Långa rader med kortsystem, djupa lådor med kort i många färger, granna hänvisningskort och ryttare, som plockas på och av som kläder på en pappersdocka allt efter som innehållets status förändras…
Det är registeravdelningen som i semestertider förestås av förste kriminalassistenten Gösta Sterner, Här finns register på 120,000 kända bovar, vilket vill säga att c:a 20,000 svenska brottslingar årligen inregistreras i det s. k. personregistret. Dessutom finns det inemdet 300,000 hyggliga svensker i passregistret, det är sådana som fått pass efter 1940.
Stulen och bortkommen egendom h?? också sitt vidlyftiga register — det ??? cyklarna som dominerar det s. k. g??? registret. Vidare registreras själva brotten — d. v. s. alla detaljer rörande platser och personer i samband med kriminella handlingar. -Bovarnas 4,000 öknamn och deras lyten och vanor finns här på kort. Slutligen är det fingeravtrycksregistret — den moderna kriminalforskningens mest kända registreringsmetod.
Anmälan: Min cykel är stulen. Jag såg mannen som for i väg med den, han haltade litet, föreföll att vara under medellängd, c:a 40 år gammal med svart hår…
Och så börjar jakten i registren. Förste kriminalassistent Gustaf Klint plockar mel van hand fram de 53 kort i registret över 250 låghalta brottslingar som gäller personer i åldern 35—45 år. Bland dem skiljer han hastigt ut 15 kort på korta karlar. Av dem är 8 blonda, 7 mörkhåriga. En av de sistnämnda är en känd cykeltjuv… Telefonkonferens med personregistret. Och inom mindre än två minuter ligger vederbörandes – fotografi och personalia framför anmälaren. Trots att bilden är en smula ålderstigen är boven igenkänd. Efterlysningen går ut omedelbart…
Så ungefär kan det gå till. Men vet ni att 20,000 cyklar stöldanmäls varje år och att ungefär hälften kommer tillrätta,
att polisen har 1,126 olika cykelfabrikat i register,
att en brosch på 20,000 kr. kom till rätta tack vare polisens registrering efter fem år — och att man ännu hoppas hitta en ring, värd 16,000 kronor,
att den största kontantkuppen i Sverige på senare år var vårens kassaskåpssprängning i Djursholm, där tjuven kom över mer än 70,000,
att det har stulits klockor för 25,000, tavlor för 50,000 och värdeföremål för 100,000 kr. på ett bräde på senare tider,
att det har stulits klockor för 25,000, tavlor för 50,000 och värdeföremål för 100,000 kr. på ett bräde på senare tider, satt i fjol efterlystes gods till. ett samnanlagt värde av c:a 3 milj. kronor,
att Sveriges hemligaste tidning Polisunderrättelser — har 25,000—30,000 personnotiser pr år,
att 100,000 personer finns i fingertrycksarkiven och att det kan ta mellan en timme och fyra dagar att identifiera ett avtryck,
att förste assistenten G. L. Dalström uppfunnit en numera allmänt använd förbättrad metod att konservera fingeravtryck,
att en kyrkstöld klarades upp efter tio år — tack vare troget bevarande av anonyma fingeravtryck,
ätt 235,000 svenskar tog ut pass åren 1940—46 medan 165,000 pass registrerats detta år och att det dessutom finns ett 100,000-tal som man ännu inte hunnit registrera,
att — ja, listan kan förlängas hur mycket som helst. Kriminaltekniska vet det mesta om brott som är värt att veta och bjuder på väldigt mycket av intresse också för en lekman. Snart kommer det också en ordentlig brottsstatistik i samverkan . med Statistiska centralbyrån…
Det får räcka med en slutreplik av hr Sterner:
— Passregistret är vår enda civila avdelning. Det omfattar till största delen hederligt folk. Polisen vill inte göra en oförvitlig medborgare för när, den har ingen som helst åstundan att ens registrera alla människor utan åtskillnad.
— Men när ett brott begås här hemma måste vi ha möjligheter att fastställa den eventuellt kända gärningsmannens rörelsemöjligheter — t. ex. om han har pass och således kan tänkas resa utomlands.
Eller om han redan är utomlands, söker han förr eller senare kontakt med sina hemlandsmyndigheter — då om inte förr vet vi var vi har honom! (Press.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 September 1947
N:r 203

Publicerat

Hansa

\"\"

Den stora press- och publiksuccén
fortsätter även hela nästa vecka!
EDVARD PERSSON
Jens Månsson i Amerika

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 September 1947
N:r 203

Publicerat

Gotländska Gårdar.

\"\"

Busarve i Gothem.
Gothems socken vid Gotlands nordöstra kust tillhör en av de största socknarna på norra Gotland och på sätt och vis kan man säga att den nog också utgör en av de natur- och kulturhistoriskt mest intressanta. Vi behöver bara peka på den gamla stenåldersboplatsen vid Svalings, det märkliga boplatsområdet vid Västerbjärs från samma tid, de gamla fiskelägena vid den milslånga kusten från Tjelderviken i norr till Kläppviken i söder. Vi behöver bara nämna den ståtligt Gothemshammaren med sin outforskade fornborg, samt Gothemsån, strandängarna och det lilla fågelträsket Storsund ej långt från Medebys fiskeläge norr om Kyrkbingegrundet, för att få det påståendet bekräftat. Och träffar man den äldre bondebefolkningen där, särskilt folk i kusttrakterna, kan man ännu få lyssna till en del mycket vackra ord och tonfall i deras tungomål, som man ofta förgäves får söka inom de mera centrala delarna av Gotland.
Arkeologerna har bevisat att Gothem tack vare Gothemsån och den gamla Linaviken var tidigt befolkad, och även om socknen alltjämt utfylles av ganska stora skogs- och myrmarker, utbreder sig inom dess mellersta del en stor öppen bygd, där grannlagen och gårdarna vackert grupperar sig runtomkring socknens ärevördiga medeltidskyrka. Kommer man resande västerifrån över Nybro som leder över Gothemsån, och når upp på högplatån ser man dem ligga där, ganska tätt sammangyttrade och följer man sedan vägarna, som bär ned till den gamla hamnplatsen Boltvaldavik eller till Hangre, träffar man också där en bebyggelse, som av allt att döma är av ålderdomligt datum.
Men icke bara till de gamla fiskelägena, hamnplatserna och socknens mellersta, centrala del har bebyggelsen blivit koncentrerad. Även invid sluttningarna i Gothemsåns dalgång har bebyggelsen alltsedan stenåldern levt kvar, och följer man stora landsvägen nordostut från Nybro mot Boge, vilken går nästan parallellt med årännan, träffar man även där en del grannlag och gårdar. Det är förutom Västerbjärs, gårdarna St. Gervide, Nyholm, Botvalde och Busarve. Det sistnämnda grannlaget beläget vid en mindre överfartsväg, som förkortar vägen mot Boge. Det var denna gård därborta vid stranden av Gothemsån, vi i dag skulle ägna vårt intresse.
Hemmansägare Hans Norrbys gård vid Busarve i Gothem omfattar enl. gammal mantalsräkning c:a ett halvt hemman och förutom vid Busarve, där gårdens byggnader äro belägna, befinner sig en del av dessa fastighetens marker även inom Hinser råmärken.
Själva fastmarksåkern, som består av 30 tunnland, utbreder sig i dalgången nedanför gården till Gothemsån. Jordmånen här är ganska god. Men består den av mylla på blandad sand och lerbotten. Alltsammans är täckdikat och befinner sig i mycket god kultur.
Vad det sedan gäller myrmarken, befinner sig denna i Lina myr, där gården förfogar över ett skifte på tio tunnland, som ligger utmed myrens nordöstra strand och varav en stor del har odlats. Vid högvattenstånd står denna åkermark visserligen under vatten, men här har likväl under årens lopp odlats såväl höstsäd som vårsäd och foder. Ängsmarken, som hör till gården, ligger däremot vid Malmunde. Ängen, som i sin helhet omfattar 5 tunnland, har förut varit hävdad, men användes nu uteslutande till betesmark.
Fastigheterna i Gothem äro i regel ganska skogrika och till hr Norrbys gård vid Busarve hör också ett flertal skogsskiften med en sammanlagd areal av mer än 200 tunnland. Ett skifte på 50 tunnland ligger sålunda invid den s. k. \”Sandkullbacke\” på vägen mot Boge. På norra sidan om Asbro finns vidare ett annat skifte av samma storlek, och i dessa båda skogsskiften har man en mycket vacker skogsväxt\” därav större delen på bördig sandbotten.
Det tredje skogsskiftet ligger ute på Gothemshammar och går ned till ett litet vackert fiskeläge, kallat \”Bynju\”, där ännu havsfiske för en del år sedan idkades. Arealen på denna skogsmark är 110 tunnland, men skogsväxten är här icke så rik och vacker, som på den förut omtalade sandjorden. Förutom havsfisket vid kusten äger gården givetvis även fiskerätt i Gothemsån, till vilken gårdens hemskifte gränsar. Under vissa år fångas här mycket id under idfiskesäsongen på våren. Gäddor och annan sötvattensfisk finnes nog också där liksom kräftor. Men något annat än idfiske i ån brukar man likväl \”int\” såilä me\”, för att nu använda ägarens egna ord.
Vad det gäller byggnaderna vid Busarve utgöres såväl manbyggnad som flygel av stenhus under tegeltak i vacker gotländsk stil. Manbyggnadens grundmurar äro säkerligen av äldre datum än själva byggnaden i övrigt, som verkar vara från början av 1800-talet. Flygelbyggnaden uppfördes däremot år 1922 och är medelst en mindre tillbyggnad förenad med manbyggnaden. Manbyggnaden blev år 1924 omrestaurerad och är nu försedd med såväl elljus som slask- och vattenledning.
Även ladugården är ett stenhus, men försedd med spåntak. Den uppfördes år 1894 efter det den förutvarande ödelagts genom eldsvåda, och inrymmer nu stall, lada och koladugård. Av övriga byggnader må mämnas en magasinsbyggnad av trä under tageltak, byggd år 1911, samt en smedja och snickarebod, likaledes av trä. Gårdens kreatursbesättning utgöres i medeltal av 2 draghästar, 10 nötkreatur samt 4-5 svin. Traktordrift har sedan många år förekommit vid gården.
Till släkten kom gården i slutet av 1650-talet. År 1795 innehades den av nuvarande ägarens svärfaders fader, som hette Lars Hansson. Nuvarande ägaren övertog den i sin tur år 1927 efter att han sedan år 1913 innehaft en del av densamma. Förutnämde Lars Hansson, som ägde Busarve på 1780-talet efter att ha blivit ingift dit, synes ha varit född vid Jusarve i Gothems socken.
A-d.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 September 1947
N:r 203