Månad: september 2021

Stora anslagsökningar beslöts vid landstingets sammanträde idag.
Länets landsting håller i dag sitt första arbetsplenum under höstens lagtima möte och förhandlingarna inleddes vid 12-tiden under riksdagsman Per Svenssons ordförandeskap. Den största frågan gällde som vanligt anslagen till sjuk- och hälsovård, som för 1948 ökats kraftigt och beräknas omsluta sammanlagt 3,144,205 kr. Däri ingår bl. a. kostnaden för ändring av krigssjukhuset i Hemse till hem för kroniskt sjuka, vilket beräknas dra en kvarts miljon, inköp av ytterligare tomtmark i kv. Borgen för 100,000 kr. samt tilläggsanslag för innevarande års sjukhusstater med 341,000 kr. Ärendena under sjukvårdsutskottet kom som vanligt först på föredragningslistan och utskottet hade till alla delar instämt i de förslag som framlagts för landstinget.

Ändrade ritningar för \”hälsogården\”
100,000 går till inköp av angränsande tomt.
Årets landsting har av flera anledningar fått frågan om den s. k. hälsogården i Visby till ny behandling. Inköpet av den förut omtalade tomten i kv. Borgen har verkställts, skissritningar har uppgjorts o. ett 20-årigt amorteringslån på 373,000 kr. har upptagits, men flera nya omständigheter har tillkommit och ändrat på de ursprungliga planerna, bl. a. måste hela bygget ritas om, då trevåningshöjden förbjudits.
Vid köpeförhandlingarna fick förvaltningsutskottet möjlighet att förvärva också den intilliggande tomten nr 22 i samma kvarter och utskottet har funnit detta köp önskvärt dels för att få tillräckliga utrymmen för den beslutade byggnaden dels för den framtida utvecklingen av landstingets verksamhet. Utskottet har tecknat preliminärt kontrakt om köp av tomten för 100,000 kr., som kan täckas med ett i årets stat upptaget anslag för planerade nybyggnader.
Långa underhandlingar med myndigheterna har förts för att få ritningarna till byggnaderna godkända. Förslaget om trevåningshus mötte bestämt motstånd och man har därför måst omarbeta ritningarna till två våningar med vindskupor. Byggnadskroppen har därigenom blivit längre vilket också varit en av orsakerna till förslaget om det nya tomtköpet. De nya ritningarna avviker avsevärt från de ursprungliga, varför utskottet har ansett det erforderligt att landstinget prövar dem. Om byggnadskostnaderna kommer att överstiga det beviljade anslaget ämnar förvaltningsutskottet begära tilläggsanslag vid nästa års landsting.
För i år gällde det alltså att godkänna det preliminära köpekontraktet, vilket landstinget också gjorde, och som en följd härav beviljades också anslaget på 100,000 kr. Förvaltningsutskottet fick också i uppdrag att låta uppföra \”hälsogården\” enligt de av arkitekten E. B. Isberg upprättade nya ritningarna.

Nya anslag till semesterhemmen.
Föreningen Kvinnornas Semesterhem får 3,000 kr. till Björkhaga.
Bland nya anslag hos första utskottet märktes en framställning från Föreningen Kvinnornas Semesterhem, som hade anhållit om 3,000 kr. för hemmets upprätthållande. Hemmet, som är f. d. pensionat Björkhaga i Sanda, har haft premiär i sommar och föreningen skall ännu anskaffa och förränta 23,000 kr. av de 45,000 som huset kostat, varjämte kommer förlagskapital för driftens upprätthållande. Inackorderingsavgiften är satt till 3 kr. pr dygn, vilket inte på långt när motsvarar omkostnaderna.
Landstinget beviljade de begärda 3,000 och även Föreningen Lillängen u. p. a. erhöll 3,000 kr. i likhet med föregående år för sitt semesterhem i Västerhejde.
Anslaget till Frälsningsarméns semesterhem i Sylfaste höjdes i år till 1000 kr. mot tidigare 500, då hemmets ledning i år haft det betydlig svårare att skaffa medel till hemmet.
— Landstinget har beslutat att utbildningskurser för sjukvårdsbiträden skall ordnas under 1948 genom avtal med Södermanlands läns landsting. 5,000 kr. beviljades för ändamålet.
— För anskaffande av insulin åt obemedlade eller mindre bemedlade i länet anslog landstinget 9,000 kr. Det bestämdes också på förslag av provinsialläkarna att det läkarintyg som erfordras för att få insulinet, även skall kunna utfärdas av civila tjänsteläkare, förutom av läkarna vid landstingets sjukvårdsanstalter.
— För bekostande av vissa organpreparat till obemedlade eller mindre bemedlade anslogs 1,500 kr. Landstinget föreskrev samma villkor som gälla för bidrag till kostnaderna för inköp av insulin.
— För täckande av landstingets andel i den ambulatoriska kvävgasbehandlingen beviljades ett förslagsanslag på 2,000 kr.
— För vårdkostnader vid Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet lämnades ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Lasarettets budget ökar med 0,5 milj.
Även årets stat behöver kraftig förstärkning.
Lasarettets stat för nästa år hörde som vanligt till de största utgifterna landstinget hade att besluta om och i år har man som sagt fått företa en avsevärd höjning för att klara utgifterna nästa år. Det är främst lönekontot som ökats genom de nya avtalen för personalen, men också på andra poster har man fått sätta Betydligt högre siffror i staten, som nu ökar med i runt tal en halv miljon. Noga räknat omsluter den en summa av 1,585,955 kr., varav landstinget skall betala 1,334,700 kr. I fjol vid landstinget var siffrorna 1,101,957 resp. 915,000 kr. Därtill kom att landstinget i år måste taxera ut tilläggsanslag för innevarande år med stora belopp, varom mera nedan.
Lasarettets lönekonto för 1948 omsluter 898,759 kr. mot 430,432 kr. i årets stat, vilket dels beror på de avtalsenliga höjningarna dels på diverse omregleringar av tjänster och höjda arvoden. En tjänst som extra läkare för öron-, näs- och halssjukdomar har upptagits och vidare har direktionen anhållit om nyinrättande av en underläkartjänst på röntgenavdelningen. För huvuddelen av sjukhusens befattningshavare tilllämpas numera bruttolönssystemet och de anställda betala sålunda fastställda ersättningar för kost och logi, inom anstalterna. För lasarettet betyder det att 84,000 kr. återkommer nå inkomstsidan i ersättningar från personalen. Utgiftsposten för värme har höjts med 30,000 kr., då nya byggnader tillkommit och bränslet blivit dyrare. Oljeeldningen beräknas bli klar först nästa år. Vårdavgifterna bibehållas oförändrade och beräknas ge 156,755 kr.
Driftsstaten för sanatoriet under 1948 slutar på 357,100 kronor mot 231,334 kr. innevarande år, vilket innebär att uttaxeringen för denna sjukvårdsinrättning höjes fr. 166,200 kr. till 259,000 kr. De nya löneavtalen ha genomförts och flera nya befattningshavare har anställts eller kommer att anställas den närmaste tiden.
För E-paviljongen, som ännu inte tagits i bruk men som avses för 44 länspatienter, har en tilläggsstat gjorts upp, vilken slutar på 160,000 kr., varav 97,000 uttaxeras. I fjol beviljades 5,500 kr. för ytterområdenas iordningställande och ytterligare 7,000 kr. begäres för 1948.
Driftsstaten för Epidemisjukhuset slutar på 178,000 kr. mot 129,089 kr. innevarande år. I uttaxering kräves 137,000 kr. och höjningen har samma orsaker som vid övriga inrättningar. För reservsjukhusets drift har upptagits oförändrat förslagsanslag med 28,000 kr.
Mariahemmets stat för 1948 slutar på 248,000 kr. med 161,000 i uttaxering. I fjol fastställdes staten för 1947 till 170,575 kr. med 100,300 kr, i utdebitering.

Enighet om fortsatt utbyggande för sjukvården.
Vid behandlingen av lasarettets stat begärdes ordet av vice ordföranden, hr Engström, Som hade mött ganska skiftande uppfattningar om hur landstinget bör sköta sina sjukvårdsinrättningar. Man säger att det blir för dyrt att inrätta specialavdelningar och att det vore billigare att sända över dem till sjukhus på fastlandet. Visst kunde det bli billigare för landstinget men landstinget skall se till att man ger den bästa omvårdnaden för befolkningen. Det blir inte bara dyrt för den enskilde att resa över till specialbehandling utan också omöjligt för många av de fattiga. Många är också rädda för att resa över. Det viktigaste är att man har specialvården så nära som möjligt för att snabbt kunna anlita den och att ha den lätt tillgänglig för återkommande behov. Även om det blir kostsamt för landstinget med specialavdelningar bör vi ändå göra detta offer för våra innebyggare. En ny utvidgning förestår för öron-, näs- och halsavdelningen, som fyller ett stort behov.
Skatten ökar men jag är optimistisk nog att tro att vi kan sänka nästa år, ty samtidigt med att de anställda får högre lön får vi också ett ökat skatteunderlag, varjämte vi kan hoppas att staterna inte skall visa underskott nästa år.
Tal. kom sedan in på den allmänna skattedebatten, som förts under våren och på de argument som framförts om byggsvårigheter och materialbrist där det varit skarpa åsiktsskillnader mellan partierna. Tal. ställde frågan till landstingsledamöterna hur man vill ha det i framtiden och om alla är med på en utveckling av socialvård och sjukvård. Utgifterna kommer att stiga och enbart lönerna har ökat oerhört men jag har inte hört någon som vill ha dem mindre utan tvärtom har röster höjts för att göra dem högre. Jag hoppas att Gotland skall kunna uppehålla den standard som är möjlig på alla områden för att gotlänningarna skall stanna kvar och trivas.
Hr Ahlsten deklarerade sin inställning med ett klart ja till utbyggandet av anstalterna för sjukvården så att gotlänningarna får samma möjligheter när nu sjukvården skall bli fri för alla. När landstinget nu ser om i sitt hus måste man dock göra klart för sig läget och jag vill något dämpa den optimism som finns. Om man studerar staten för lasarettet visar den att lönerna ökar med en halv miljon men gör man vissa jämförelser så finner man att relation mellan civil personal och sjukvårdspersonal änlnu inte uppnåtts. Vid andra löneförhandlingar i år har 15 procent varit det minsta som krävts i löneökningar för arbetare och tjänstemän och till dessa 15 procent har då också kommit 5 procents indexökning.
Vi skall inte invagga oss i någon optimism om skattesänkning och om man bygger ut blir det ett luftslott om man inte har personal för att ta hand om de sjuka. Denna personal skall tas från den allmänna marknaden och vi får tävla med den allmänna lönenivån för att få dem. I staten ingår inte några stora nybyggnadsföretag och det är också en anledning till att vi inte kan tänka oss någon skattesänkning ett annat år, då byggfrågorna kommet i förgrunden. Bifall till utskottets före slag.

Vad blev det av oljeeldningen?
Hr Carlson var överraskad av det sätt på vilket vice ordföranden lagt upp frågan och hade aldrig hört den möjligheten diskuteras att man borde sända specialfall till fastlandet. Det har alltid rått enighet i sjukvårdsfrågorna. En annan sak är att finna vägar till besparing utan att resultatet blir sämre och tal. ville härvidlag peka på fjolårets anslag på 18,000 kr. till införande av oljeeldning vid lasarettet, varmed minst 12,000 årligen skulle sparas. Nu föreligger emellertid en kostnadsökning på 30,000 kr. just för bränslet genom att man inte fått oljeaggregatet färdigt och att man fått köpa dyrare bränsle. Vilka orsaker, utöver vanliga leveranssvårigheter, har gjort att den frågan måst uppskjutas?
Hr Engström tog också upp oljeeldningen och framhöll att direktionen och utskottet har gjort allt men från myndigheternas sida har ställts sådana krav att det blivit omöjligt, i annat fall hade saken varit löst i början av nästa år.
Hr Sandgren fann diskussionen nyttig och intressant och noterade med tacksamhet att alla vill göra sitt bästa. Det har varit skarpa diskussioner förut men ur dessa har utkristalliserat sig nödvändigheten att göra det bästa möjliga. Han noterade också hr Ahlstens erkännande av kollektivavtalets delar och att man vill ha fram den fysiska arbetskraften i jämbredd med den intellektuella.
Hr Söderdahl: Det har byggts en hel del för vår sjukvård men ännu är inte allt tiptop och det blir aldrig ett ordentligt lasarett utan en medicinsk avdelning och permanenta specialavdelningar. Tankegången är nu den att först bygga ut kök och panncentral och sedan försöka utröna hur den vidare utbyggnaden skall ske. Planen är att sammankalla förvaltningsutskott, lasarettsdirektion och samtliga läkare till ett sammanträde för att gå igenom hela projektet och undersöka platsbehoven. Medicinska avdelningen torde behöva 64 platser.
Allt detta kostar mycket pengar för landstinget om inte hjälp kommer från staten eller genom skatteutjämning landstingen emellan. Den senare utvägen har redan prövats och förkastats o. då återstår möjligheten av statsbidrag, men enligt andra grunder än f. n. Sålunda har man tänkt sig statsbidrag enligt skattekronornas antal pr innebyggare.
Landstingen har gått in för ett ensartat löneavtal och det gör att många av dem kommer upp till avsevärda lönestegringar, Gotland har dock inte legat bland de sämre i det fallet men höjningen blir ändå stor. Man har med detta avtal velat få bort dragkampen mellan stat och landsting i dessa frågor.
I Löneökningarna är så stora att enbart de skulle ha krävt en ökning av landstingsskatten med 65 öre, men genom att skattekronornas antal ökat m. 98,000 och att vi hade en ingående balans på 336,577 kr., varjämte anslaget till oförutsedda utgifter minskats, har det hela ändå gått att ordna ihop med en höjning av 60 öre.
Om oljeeldningen sade tal. att man i det sammanhanget kommit in på frågan om lasarettets kök skulle elektrifieras eller inte, vilket i sin tur var avgörande för valet av panna. Utredningen gav slutligen vid handen att man måste beställa en dyrare typ än vad som förut bestämts och leveransen blev därmed försenad till februari.
Debatten pågår vid tidningens pressläggning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 September 1947
N:r 200