Månad: september 2021

Har nu berikats med brandstation och andelstvätt.

Havdhems stationssamhälle kan numera inrangeras bland öns mest betydande. Sedan länge har detta samhälle i en av Gotlands bördigaste bygder varit säte för omfattande kommersiell verksamhet. Såväl handel som industri är representerade i Havdhem, som nu berikats med ännu ett företag, nämligen en modern tvättanstalt katatbel att betjäna södra Gotlands kundkrets. Havdhems splitter nya andelstvättinrättning har officiellt öppnats med tal av landshövdingen.

Då vi häromdagen besökte Havdhem, var det naturligtvis först och främst för att titta på Sudrets stora moderna tvättanstalt, men även kasta ett öga på andra företeelser i denna vackra bygd.

Tvättanstalt och brandstation under samma tak.
Andelstvättföreningens ordförande, lantby. Aug. Jakobsson, Allmungs, som redan då tanken på tvättanstalt blev väckt i dessa trakter, varit en av de drivande krafterna, blir vår ciceron i det nya företaget.
— Egentligen var det ingenjör T. Eklund i Etelhem, som inspirerade oss, säger hr J. Det var nämligen han, som gav oss idén och som sedan stått oss till tjänst med många goda råd. Som bekant har ju ingenjör Eklund tagit initiativet för den utmärkta tvättinrättningen i Etelhem, som har haft stor framgång och visat bära sig bra.
— Alltnog vi bildade här en kommtté av tvättanstaltsintressenter, och invalde i denna ett par damer och herrar, som fick till uppgift att skaffa önskliga upplysningar. Sedan vi studerat tvättanstalten i Etelhem, inhämtat råd och anvisningar samt sonderat terrängen, bildades Havd-hems Andelstvättförening med direktör Einar Broander såsom ordförande. Direktör Broander har som bekant flyttat till Stockholm och jag har blivit utsedd att axla hans mantel som ordförande. Jag var nämligen vice ordf. vid starten. Föreningens kassör är köpman Gustaf Blomquist, som även är v. ordf. övriga styrelseledamöter är grosshandl. Viktor Hansen, Burgsvik, landstingsman Efraim Larsson, Vamlingbo, och folkskollärare Gust. Englund, Eke.
Bygget med tvättinrättningen sattes igång förra året i september och är nu avslutat så när som på några detaljer. Tvätten startade förresten redan för en vecka sedan, så vid invigningen var allt klappat och klart i de stora och ljusa lokalerna.
Innan vi se oss omkring i tvättanstalten, bör nämnas att kommunen samarbetar med andelsföreningen, o. har byggt brandstation under samma tak som tvätten. Den bastubyggnad som uppfördes på prästgårdsmarken för ungefär fem år sedan, ligger strax intill den nya byggnaden, och får nu — genom rörledningar — värme från tvättens ångcentral. Det hela är således mycket praktiskt ordnat och väl organiserat.

Hypermodern tvättanstalt.
Hr Jakobsson visar oss först mottagningen, d. v. s. den lokal där kläder som skall tvättas lämnas in. Här är tre damer i färd med att märka alla plagg med trådar i olika kulörer, så att var och en av kunderna får rätt tillbaka. Märkningen är visserligen tidsödande men en absolut nödvändig procedur. Från märknings-rummet komma vi in i den stora ljusa tvätthallen, där de nya, blänkande maskinerna är uppställda. Samtliga är från Calor i Stockholm, som svarar för servicen. Tvenne tvättmaskiner är nu installerade en för 14 kilo och en för 24 kilo tvätt, men man väntar ytterligare en tvättmaskin för 24 kilo. Till utrustningen hör vidare 4 blötvagnar, 2 hoar för handtvätt, centrifug, torkmaskin för plagg som inte skall manglas, varmmangel och el. strykjärn etc. Utmed ena lång väggen löper ett bord för handstrykning av sådana plagg som inte kan manglas. Det mesta går naturligtvis genom den väldiga mangeln. Kort sagt, tvättanstalten förfogar över förstklassiga maskiner av modernaste slag, och som inte sliter tvätten. Inredningen är alltigenom en frukt av senaste rön på området. F. n. kan man avterka 180 kilo tvätt pr dag, men när den tredje tvättmaskinen blivit installerad kommer man upp i 250 kilo, vilken kapacitet bör förslå för en stor kundkrets.
Den stora tvätthallen förses kontinuerligt med frisk luft tack vare aerotemposystemet, vars fläktar svarar för luftväxlingen, så att arbetet kan utföras i behaglig atmosfär och temperatur. Belysningen är av modernaste slag — lysämnesrör.
Intill tvätthallen gränsar en lagerlokal för tvättmedel o .dyl. och slutligen det rum, där föreståndarinnan, fru Gun Larsson, räknar och ordnar den färdiga tvätten i prydliga staplar på hyllorna.
Slutligen göra vi en titt in i värmecentralen, där maskinist Allan Jakobsson visar oss den oljeeldade ångpannan, hydrofor o. varmvattenberedaren etc. Från denna viktiga kraftkälla förmedlas varmvatten till brandstationens slangtvätt, varmvatten och ånga till badhuset. För leverans av el-kraft och lyse svarar Gotlands kraftverk.
Vattentillförseln är i knappaste laget, när tvätten kör för fullt, men intill tvättens djupborracle brunn har kommunen en branddamm, som rymmer 60 kbm. och i vilken vatten uppsamlas under den del av dygnet som tvättmaskinerna vila. Skulle alltså vattnet inte räcka till ibland får man tillräckligt av denna vara från branddammens vattenreserv. Tack vare vattenreningsaggregat et avhärdas vattnet, så att det ej uppstår kalktvål, som gör kläderna grådaskiga. Nu kan man vara viss om att kläderna blir vita eller behåller sina klara färger. Kalkvattnet på Gotland är som bekant ganska besvärligt och drar mycket tvättmedel. Vattenreningen sparar alltså avsevärda mängder tvättmedel.

\”Röde hanens\” bekämpare.
Man kan inte vara nog på sin vakt mot förödande eldsvådor, tänker kommunalmännen i Havdhem, och har därför i samband med andelstvätten uppfört en brandstation i modern stil och med goda resurser. Förutom motoriserad brandspruta har man förvärvat en brandbuss för snabbast möjliga transport av brandmanskap, när det gäller.
Vid vårt besök håller man, på att lägga sista hand vid inredningen och när det är klart kommer brandbil och dito buss på rätt plats. Det är en ganskastor hall, som är inredd i modem stil och med service, som fordras för att hålla brandredskap och vad därtill hör i prima skick.
I brandstationen finns alltså även en förnämlig slangtork. Vatten — varmt eller kallt — för tvättning av slanggarna får man som redan nämnts från tvätteri. Fläktanordningarna finnas också här och i slangtorken får man även varmluft från tvättens ångcentral.

Bastun.
har tidigare omnämnts i denna tidning, varför det inte är mycket att tillägga. Det lilla badhuset har hela tiden varit livligt frekventerat, säger vår ciceron. Nyheten för det lilla inventiösa badhuset är, att det nu får ånga och varmvatten från tvättanstalten.
Tvättens yttre mått är 8 X 21 meter och brandstationens 10 X 15 meter. I uppförande kostar tvättanstalten 67,000 kr. och brandstationen 18,000 kr. I statsbidrag får andelsföreningen 10,000 kr. till tvätten och kommunen 6,000 kr. till brand-
stationen. Hittills har 250 andelar tecknats, men den som passar på i tid kan ännu förvärva sig några andelar och därmed förmånen av billigare tvätt. Andelsägarna få nämligen sin tvätt billigare än utomstående.
Allt tyder på att anläggningen i sin helhet är väl organiserad, varför man vågar förespå ett gott, välförtjänst resultat.

Havdhems stationshus grundligt moderniserat.
När vi förr nämnde \”Burgsviksexpressen\” fr. Visby skedde det kanske med en aning ironi, ty så förfärligt hastigt gick det ju ej, men helt säkert så fort, som förhållandena medgav. Sedan rälsbussarna kommit till kan med fullt fog talas om expressfart, för det tar numera inte lång stund att färdas från norr till söder eller vise versa.
Då vi i veckan hastade söderut, hamnade vi just på en rälsbuss och någon timme därefter i Havdhem. Vårt ärende i denna sudermetropol gällde inte stationen, men icke förty stannade vi ett slag. för det måtte ha hänt någonting där sedan sist vi gästade samhället. Jo, det var stationshuset, som inte var sig likt. Exteriören har kanske inte förändrats så mycket, men interiören desto mer.
Stins Harry Svensson visar oss omkring i det moderniserade stationshuset och man kommer genast underfund med, att här har utförts ett ganska märkligt arbete. Först och främst kan nämnas att centraleldning installerats, vilket garanterar jämn och behaglig värme i såväl bostads-som expeditionslokaler och allmänhetens väntrum. Trägolvet har ersatts med gjutna golvplattor och i toaletterna är väggarna klädda med emaljerade träfiberplattor. Dylik sanitetsanläggning har ingen annan järnvägsstation på Gotland. Det är väl endast Busseentralen i Fårösund, som kan uppvisa liknande komfort.
Stinsen myser av belåtenhet, när han talar om hur trevliga bostadsrummen nu blivit. — Och så har vi fått badrum också, säger han…
Så tacka vi för titten, och går vii dare över stationsplanen, vilken är så nyskyfflad o. nykrattad, som om man väntade kungabesök.

Fodertorken har rekordår.
Fodertorken i Havdhem har allt sedan tillblivelsen varit till mycket stor nytta för gotländska lantbrukare. Där har torkats grönfoder, fröer etc. och omsättningen har ökats undan för undan. Årets kampanj, som ännu ej är avslutad, visar redan att frekvensen är åtskilligt större än förutvarande säsonger.
— Vi ha nu kommit i fatt med leveranserna, säger föreståndare Gösta Mårtensson i Havdhem. När vi höll på med luzerntorkningen ringde man och ville torka höstrågs, men nu ha vi avverkat alla leveranser av luzern och oljeväxtfröer. Ännu vänta vi förstås en del partier vårraps och senapsfrö. Det har gått lätt att torka fröet i år, tack vare att det varit så torr väderlek under skördandet.
Vi få vidare veta att man i år åstadkommit cirka 400,000 kilo luzernmjöl och torkat 300,000 kilo höstraps och hittills cirka 125,000 kilo vårraps och senap.
Fodertorken har varit i gång hela tiden sedan starten i juni på så när en vecka. För att hinna med de väldiga leveranserna har man fått arbeta under dygnens alla ljusa timmar.
I detta sammanhang kan nämnas att raps- och senapshalm, som är otjänligt som foder, användes som bränsle i torkens eldstad.

Gotlands Nya Tegelbruks A.-B.,
som också sorterar under Centralföreningen och således är de gotländska lantmännens eget företag, har stora beställningar på byggnadstegel och rör.
— Här liksom på andra områden är det brist på arbetskraft, som hindrar ökad produktion, säger direktör Gustaf Nelson i Centralföreningen. Men vi ha tillverkat tegel och rör i den omfattning det varit oss möjligt.
Tegelbruket, som levererat teglet till bl. a. tvätten och brandstationen har strykande åtgång på produkterna, men man förstår att det under nuvarande förhållanden inte är möjligt att forcera leveranserna.
Tegelmästare Algot Boman upplyser oss om att håltegeltillverkningen, som man började med förra året, har slagit väl ut. Det nya hålteglet som har en volymvikt av 1,3 kg. har samma mått som vanligt tegel men är genomdraget av 78 hål om en kvadratcentimeters storlek. Det är just håligheten som gör att detta tegel får betydligt större isoleringsförmåga än det kompakta, som väger 1,7 kg. Hr B. upplyser oss om att även den nya prästgården i Rone är uppförd av håltegel från Havdhem.
Det rör sig ganska livligt på flera håll i Havdhem. Och nämnas bör även i detta sammanhang, att postkontoret håller på att byggas om. Det blir bl. a. modern inredning med postfack etc. Posthuset är beläget i samhällets centrum strax intill där de breda allfarvägarna korsa varandra.
Geo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1947
N:r 208