Månad: september 2021

Publicerat

Landsbygden. Lye.

LYE.
Julförsäljning har hållits i i Luth. missionshuset med Rödakorskretsen som arrangör. Lokalen var till sista plats fullsatt, då kretsens ordf. hälsade de närvarande välkomna. Föredrag hölls av rödakorslöjtnant Fred Holmgren, Visby, som fängslade åhörarna med skildringar från sina resor i Europas krigshärjade länder och beskrev den nöd som råder bland dess befolkning. I anslutning till föredraget visades skioptikonbilder. Efter kaffeservering vidtog auktion av textilier och andra varor. Som utropare fungerade folkskoll. Gottfr. Wahlberg. Försäljningen gav med lotteri och kaffeservering en bruttobehållning av 1,070 kr.
Rödakorskretsens tack till syföreningen och till dem som lämnat gåvor av olika slag samt”till allmänheten för dess bidrag till ett gott resultat framfördes av kretsens ordf. Helmer Karlquist. Som avslutning sjöngs ”Herre signe Du och råde.”

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

Landsbygden. Anga.

ANGA.
Årets ord december stämmor hölls härstädes söndagen den 22 dennes.
Kyrkostämman tog sin början kl. 3 e. m. med folkskollär. B. Stenqvist som ordförande. Till revisorer för kyrkans och skolans räkenskaper omvaldes Artur Levin och G. Wahlqvist med K. Engström och Helmer Larsson som suppl.
Slutligen läste ordf. upp en skrivelse från domkapitlet vari meddelades att församlingens anhållan om bidrag av rikskollektmedel för framtagande och konservering av medeltida målningar i kyrkan bifallits. Bidraget kommer att gälla ett sammanlagt belopp av 5,400 kronor.

Kommunalstämman vidtog därpå, även denna under folkskollär. B. Stenqvists ledning, Här förekom först fastställande av arvoden till kommunens befattningshavare, varvid arvodet till kommunalnämndens ordf. sänktes från 300 till 250 kr., vidare lönen för kristidsnämndens från 75 till 60 kr. per månad, däremot höjdes arvodet till barnavårdsnämndens ordf. från 60 till 100 kr. Till ledamöter i kristidsnämnden valdes Artur Johansson och Algot Bendelin, med K. E. Hellström och S. Hallqvist som suppleanter. Som roteombud vid folkbokföringens upprättande valdes Elis Johansson. Till ledamöter i taxeringsnämnden omvaldes Ernst Bendelin och John Lindström och nyvaldes Elis Johansson med Jakob Pettersson, Axel Lindström och K. Ljungberg som suppleanter. Att granska virkesdeklarationer utsågs Ernst Bendelin. Till ledamöter i fattigvårdsstyrelsen för 4 år valdes R. Jansson och Frideborg Johansson med H. Klintberg och Anna Engström som suppleanter. Som brandchef resp. materialförvaltare för den frivilliga brandkåren omvaldes Artur Johansson och G. Wahlqvist, i brandkåren invaldes en ny medlem K. E. Engström.
Som ledamöter i hästuttagningsnämnden utsågos K. Engström, Helmer Larsson och Aug. Bendelin. Till revisorer valdes Ernst Bendelin och Arne Pettersson. Hundskatten bestämdes till samma belopp som förut 10 kr. Hundskattemedlen användas i första hand som premier för rovdjurs dödande, dessa premier höjdes nu och skall utgå med 50 öre för kråka, 2 kr. för sparvhök, 3 kr. för duvhök och 10 kr. för räv. Sist behandlades en ansökan från Anga JUF-avd. om befrielse från den kommunala nöjesskatten vilken beviljades.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

Landsbygden. Alskog.

ALSKOG.
Årets 3:d je ord. kyrkostämm a hölls den 21 dennes. Kyrkoherde Johanson, Garda, var dagens ordförande. Först vidtog val av ordinarie småskollärarinna, varvid som tidigare meddelats fru Solfrid Lithberg, När, blev vald med en rösts övervikt.
Till revisorer för år 1947 valdes hrr Arv. Johansson, Stenstuge och Edv. Holm, Mejeriet, suppl. hrr Aug. Ahlgren och Valter Jakobsson, Bofride. Som sista ärende upptogs brandförsäkringsvärdena å kyrka å skolor. En kraftig, höjning beslöts.

Årets 3:dje ord. kommunalstämma vidtog därefter med hr Valter Jakobsson, Bofride, som ordförande. Till taxeringsnämnd för inkomsttaxeringen valdes hrr Erik Larsson, Anningåkra, Hj. ?????sson, Mallgårds, och Gösta Hansson, Rommunds samt som suppl. Em. Melin, Sixarve, Harry Nilsson, Lassor och Emil Lindgren, Hallgårds. Till revisorer utsågos hrr Lennart Jakobsson, Liffride, och Herb. Ohlsson, Orleivs, med hrr Vilh. Johansson, Lassor, och Arv. Johansson, Stenstuge, som suppleanter.
I fattigvårdsstyrelsen omvaldes hr Henr. Henriksson, Guffride, och Em. Johansson, Liffride, samt nyvaldes fru Anna Palmér, skolan; suppleanter blevo hrr Harry Nilsson, Lassor, Hj. Hansson, Mallgårds, och fru Ruth Melin, Sixarve.
En nytillkommen befattning som roteombud tillsattes med ordf. i kommunalnämnden, Gunnar Johansson, Orleivs, med v. ordf. Valter Jakobsson, Bofride, som suppleant. Till ledamot i Garda gilles kristidsförbund omvaldes hr Vilh. Johansson, Snovalds, med Gunnar Johansson, Orleivs, som suppleant.
I magasinstyrelsen valdes hrr Otto Larsson, Lassor, och Arv. Johansson, Stenstuge. Elva huvudmän i Sparbanken skulle väljas, varvid hr Erik Larsson, Anningåkra, avsade sig omval, och ersattes av hr Gottfr. Johansson, Sixarve. De övriga tio omvaldes.
Till en suppleantplats i barnavårdsdistriktet valdes fru Ruth Levander, Rommunds, och som representant vid brandstodsstämmorna valdes Vilh. Johansson, Snovalds.
Hundskatten beslöts utgå med 20 kr.
pr djur 1947, Premier för skjutet vilt utgår som för gånget år, med 20 kr. för räv, 3 kr. för Stor och 1:50 för liten hök, och 50 öre för rabbits Premien för år 1946 har givit till resultat att 11 å 12 rävar, div. andra okynnesdjur och rabbits i många hundratal Har förpassats till de s. k. sälla jaktmarkerna.
Beslöts. höja barnavårdsordförandens lön till 100 kr. från år 1947. Ersättning skulle utgå åt brandstyrelsen med 4 kr.
pr man för sammanträde och åt brandsynemännen med 10 kr. pr dag.

Vid vägsammanträdde för enskilda vägar valdes till styrelse från år 1947 och 5 år framåt hrr Arv. Jakobsson, Utalskog, Henry Johansson, Mallgårds, och Valter Pettersson, Anningåkra, med den sistnämnde som ordförande.
Styrelsens ekonomiska «förvaltning står under granskning av revisorerna hrr Allan Larsson, Bothe, och Karl Brutenmark, Tjengvide.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

Landsbygden. Fleringe.

FLERINGE.
Ord kyrkostämma med Fleringe församling hölls i söndags under ledning av kantor C. J. Kihlén.
Till revisorer för år 1947 omvaldes Anselm Carlsson och Gustav Kihlén. Till suppleanter omvaldes Knut Klasson och Walfrid Carlsson.
Kyrkostämman beslöt enhälligt att stämmorna under år 1947 skola kungöras genom anslag inom kommunen och hållas på söndagarna.
Ingenjör Hanssons förslag till upptagning av södra långhusportalen för 770 kronor samt uppflyttning av samtliga bänkhyllor till en kostnad av 437 kr.
godkändes icke. Byggnadskommittén fick i uppdrag att diskutera dessa kostnadsförslag med ing. Hansson och sedan inkomma till stämman med nytt förslag.
Som förut omtalats överlämnades från bruksägare Gustav Ekstrand, Ahrs bruk, till Fleringe församling: 5,000 kr. som grundplåt för inköp av en orgel till Fleringe kyrka. Ordföranden uttalade stämmans varma tack för den ståtliga gåvan, vilket togs till protokollet. Sedan ordf. önskat god helg avslutades förhandlingarna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

En gotländsk julhälsning från Australien

\"\"

En gammal gotlänning i Australien, mr Anton Johnson, 12 Bell Street, Bundaberg Queensland, kommer då och då ihåg Allehanda och gotlänningarna med ett meddelande, några tidningar eller kort och redan den 17 oktober skrev han julmeddelande till oss. Det hann fram i tid och här ovan presentera vi den ena av bilderna, som föreställer Bourbong Street i Bundaberg. Mr Johnson skriver: En hälsning från Australia, önskar eder alla en god jul o. ett gott nytt år ifrån en gotlänning, Anton Johnson. Må väl.
Vi tillåta oss på gotlänmingarnas vägnar återgälda den vänliga hälsmingen med att önska mr Johnson och andra gotlänningar ute i världen en god helg och ett gott nytt år.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

En utmärkt fiskehamn vid Hallshuk.

\"\"

Bara anslag möjliggör färdigställandet.
Om det finnes någon plats på Gotland, där man kan fånga strömming året runt men där man ofta inte har möjlighet till det, så är det Hallshuk. Detta låter som tankesaltomortal men är sant. Utanför Hallshuk, d. v. s. nordvästligaste udden av själva Gotland, plägar det som regel finnas fisk, särskilt strömming, men den urusla fiskehamnen tillåter inte passage ut och in så snart det blir pålandsvind. Om man bara kunde få pengar.
Denna fiskehamn, som kom till efter långt förarbete, där nuvarande byggmästare Harry Friberg här i Visby var den drivande kraften, färdigställdes åren 1927—28 men blev aldrig så som man önskat den från fiskarehåll. Fiskarna ville för övrigt med den konstruktion som man då tänkte sig, ha hamnen längre åt öster. Hamnen utfördes med två låga vågbrytare av betong samt ett antal mindre bryggor av trä på betongkonsoler — nu sönderslagna — och ”hamnen” består egentligen av en ränna rätt in samt en upprensning längst in längs med stranden. Större delen av området innanför de båda fångarmarna består av grundvatten, där vattnet inte är mer än halvmeterdjupt, medan det i rännan är c:a 1,5 meter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå har i sin utredning med förslag till ny hamn, daterad 1 aug. 1945, konstaterat att skyddet i hamnen är alldeles otillräckligt. Vid nordliga stormar måste fiskarna draga upp sina båtar \”på land, då vågbrytarna äro för låga, endast 0,6 meter över medelvattenytan, så att sjön slår över dem. Dessutom är hamnbassängen för liten och blir därigenom mycket orolig. Från nordost vandrar s. k. strandmal utmed . kusten och vid storm kastas strandmalen in över vågbrytaren eller genom hamninloppet och grundar upp bassängen. Utanför Hallshuk ökar vattendjupet mycket hastig till avsevärt djup, över 40 meter, varför sjön här blir särskilt svår.
På grund av relaterade förhållanden ha fiskarna mycket svårt att hålla större båtar, vilket medför ett omänskligt skola ut och dra och sjön är orolig. Det landena. Förslag har också som nämnt uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå.

Isfritt vid Hallshuk när Kappelshamn är stängt.
En blick i senaste fiskeristatistiken visar, att Hallshuk trots allt ligger på tredje plats i fråga om redovisade strömmingsfångster och är bland de fem bästa ifråga om flundra medan lax- och torskfisket är sämre, sannolikt beroende på att mean inte har så stora båtar. Ifråga om strömming rapporteras för Kappelshamn 67,300 kg. (inte otroligt att däri ingår även strömming som Hallshuksfiskare infört till Kappelshamn), Ahr 65,580 kg. och Hallshuk 65,000 kg., samtliga dessa ha praktiskt taget samma fiskevatten, medan Herta, på södra Gotland hade 61,300 kg. Att Katthammarsvik, Herrvik, Ronehamn och Gnisvärd kunna redovisa resp. 57,000, 55,000 samt 45,000 kg. är vackert, men beror väl inte bara på fisktillgång utan också på flera fiskare, vilket i.sin tur bottnar i stora fiskehamnar, där stora båtar kunna ligga tryggt.
Vid Hallshuk ligger havet som regel öppet även ganska skarpa: vintrar men Kappelshamnsviken driver ju lätt igen.
Hade Hallshuk en bättre och rymlig fiskehamn, skulle Kappelshamnsfiskarna kunna ligga där när Kappelshamnsviken är stängd eller eljest när de satt eller skola ut och dra, sjön är orolig. Det skulle spara mycket motorbränsle om Hallshuk hade en ordentlig hamn.
Detta har också behjärtats av. både landshövding Nylander och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Landshövdingenhar gjort allt vad i hans förmåga står för att få mera anslag till fiskehamnsbyggena på Gotland men — det är många som skola ha och riksdagen är njugg.
Vid upprepade tillfällen de senaste åren har landshövdingen varit därute och i sällskap med representanter för sakkunniga och Väg- och vatten diskuterat förhållandena. Förslag har också uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå.
Vid behovsprövningen har man lagt flera andra hamnar före Hallshuk, såsom Ronehamn, som man nu håller på att färdigställa, när man kan göra någonting åt Lauthers på Fårö är ännu okänt när detta skrives och så mycket mera svävar Hallshuksprojektets förverkligande i det blå. Det är emellertid mycket intressant.

Ett bra förslag till en god hamn.
Detsamma innebär att hamnen ombygges så att en yttre och en inre: hamnbassäng erhålles, Vi hänvisa till planskissen här ovan. Den nuvarande anläggningen angives i streckteckning. Inre hamnen skulle bli 37 meter mellan stranden och inre vågbrytaren med en bredd längs stranden av 46 meter, inre mått. Som synes skulle i inre hamnen bli tre bryggor vinkelrätt mot stranden om -e:a 15 meters längd i vattnet och 2 meters bredd. Kajerna på östra och västra sidorna bli något bredare. Medelvattendjupet skulle bli 1,6 meter i inre och 1,8 i yttre hamnen. Yttre inloppet avses bli 7,5 meter brett och ligger förskjutet österöver i förhållande till det inre inloppet, som får 7,2 meters bredd. I inre inloppet kommer att placeras en stormport, som tillverkas av timmer och järn och som vid behov med kätting vinschas upp och tätar inloppet. Porten ligger annars platt på bottnen framför inloppet.
Yttre inloppet skyddas av två kraftiga kasuner. Med den angivna konstruktionen synes man ha utsikt att kunna förhindra inre hamnens uppgrundning och en segelfri ränna i yttre hamnen bör alltid vara öppen.
Hela anläggningen kostnadsberäknades 1945 i augusti till sammanlagt 235,000 kr. Förmodligen stoppar inte den summan idag.
Det kan synas förmätet att hålla före, att denna hamnanläggning, utförd vid Hallshuk, skulle väsentligt bidraga till att öka fisket där utanför, särskilt. då strömmingsfisket, När man får 65,000 kg. strömming nu på denna plats — 1943 fick man över 100,000 kg. fisk här med så få fiskare och svåra hamnförhållanden, hur mycket mera skulle man icke få om en större hamn, som kunde ge skydd åt större båtar, kom till stånd. Och saken har även en annan sida när staten drager sig år från år för att ge statsbidrag — fiskarna få ju själva också betala till anläggningen — tröttna fiskarna och ge sig ifrån Hallshuk. Och strömmingen är dock alltjämt ett viktigt livsmedel för stora delar av vår befolkning. Tid är pengar i flera avseenden och därför -är också Hallshuk betydelsefull som fiskehamn för de givande fiskevattnen där utanför, därtill-har man isfritt vatten och bra väg söderut till staden. Biltransporten från Kappelshamn och Hallshuk till Visby torde bli lika dyr, men man kan många gånger spara driftkostnaden för båtkörningen Hallshuk—Kappelshamn.
Hallshuksfiskarna äro pessimistiska, de ha satsat pengar till hamn och till utredningar, tiden går men hamnen dröjer, arbetet är hårt i sig själv på havet, här är det hårt även i land. De erkänna med tacksamhet länets myndigheters insatser för att få en lösning men undra ändå om det inte skulle finnas något kryphål, där man kunde slinka in och få en slant så att bygget kommer igång. Se det vore en julklapp som hette duga.
G. S—m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

Jordfästningar.

I söndags vigdes till den sista vilan stoftet efter fröken Anna Jakobsson, Bopparve i Eksta, sedan en andaktsstund hållits i sorgehuset. Jordfästningen, som förrättades i kyrkan av kyrkoherde E. Amér, omslöts. av sorgemusik och psalmsång. Till utgångspunkt för griftetalet hade kyrkoherden lagt orden i Joh. 3: 36. Efter jordfästningen gravsattes stoftet och nedlades en rik blomstergärd. Till sist lyste officianten frid över stoftet.
— Förre lantbrukaren Johan Olof Pettersson, Övide i Eskelhem, jordfästes i söndags i Hejde kyrka av kyrkoherde F. Thuresson sedan en andaktsstund hållits vid Muntsarve. Efter jordfästningen sjöngs ps. 577, varefter kistan utbars och sänktes i graven.
— Till gravens ro vigdes i lördags stoftet efter f. lantbrukaren Lars Adolf Fohlin, Halla. Efter en andaktsstund i sorgehuset fördes kistan till kyrkan. Under det att kistan inbars i kyrkan utfördes Händelg Largo på orgel. Sedan ps. 41: 2-4 sjungits höll kyrkoherde Björk griftetalet utgående från Fil: 4: 5—7. Efter att ps. 45: 6—8 sjungits utförde officianten begravningsmässan. Akten avslöts med ps. 47: 3, varpå kistan under sorgemusik utbars till graven, En vacker blomstergärd nedlades vid graven, och till sist lyste kyrkoherde Björck frid över vilorummet.
— Stoftet efter sågmästare Sigurd Jakobssomn, Halla, vigdes i söndags till griftero. Då kistan inbars i kyrkan utfördes sorgemusik på violin av hrr Karlström och Herlitz. Sedan ps. 50: 1—3 sjungits höll kyrkoherde I. Björck griftetalet utgående från Jes. 9: 2. Efter begravningsmässan sjöngs en psalm, varefter kistan under sorgemusik utbars till graven. En rik och vacker blomstergärd nedlades vid graven. Efter psalmsång lyste kyrkoherde Björck frid över griften.
— Stoftet efter fru Amanda Kviberg, Hemse, jordfästes i söndags. Kistan, som hade placerats i gravkapellet, bars efter bön och psalmsång, ps. 66, in i kyrkan, där sorgemusik utfördes på orgeln. Sedan sjöngs ps 41: 1, och kyrkoherde Hejneman höll ett griftetal med utgångspunkt från Luk. 12: 40. Jordfästningen förrättades sedan, varefter man sjöng ps. 51: 3, 4. Kistan sänktes sedan i graven, som smyckades med mycket blommor och kransar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

Dödsfall.

F. fjärdingsmannen och lantbrukaren Johan Pettersson, Sallmunds i Mästerby, har avlidit i en ålder av sjuttiofem år. Närmast sörjande är maka, barn och barnbarn.
— Änkefru Ida Glifberg, Lera i Endre, har efter en långvarig sjukdom avlidit i sitt hem i en ålder av sjuttiosju år, som hon fyllde den 17 dennes. Den bortgångna, som var småländska till börden och änka efter lantbrukaren Johan R. Glifberg, var efter sin ankomst till Gotland liksom sin blivande make anställd vid Stava i Barlingbo, där de sedan gifte sig. Därpå flyttade de till Barlingbo prästgård, vilken maken arrenderade till 1937, då han inköpte gården vid Lera i Endre, där han avled 1943. Gården innehas nu av sonen: Gustaf Glifberg och hans maka, hos vilka alltså den avlidna nu bodde. Änkefru Glifberg hade framförallt gjort sig känd som en duktig hemmets kvinna, som skötte sitt stora hushåll med ordning och kunnighet. Hon var även mycket kyrkligt intresserad och syntes under sin hälsas dagar ofta vid gudstjänsterna i kyrkan. Som närmast sörjande efterlämnar hon fyra söner, en syster gift med lantbr. Anders Persson, Norrbys i Barlingbo, samt fyra bröder i Småland, varav två i Växjö. Vidare efterlämnar hon sonhustrur och barnbarn.
Sönerna äro lantbr. Emanuel Glifberg, Röstäde i Ekeby, lantbr. Johan Glifberg, Sojdungs i Fole, byrådirektören i lantmäteristyrelsen Malte Glifberg, Stockholm, och lantbr. Gustaf Glifberg, Lera i Endre.
— Fyrtiosex år gammal har vägarbetaren Richard Persson, Sojvide i Sjonhem, avlidit. Han sörjes närmast av maka, född Lindby, och två döttrar.
— Efter endast ett par dagars sjukdom har lantbrukaren Joel Pettersson, Sallmunds i Mästerby, avlidit. Den avlidne, som var sjuttiofem år gammal, sörjes närmast av maka, född Nilsson, samt barn.
— I en ålder av sjuttiofyra år har fru Anna Niklasson, Visby, avlidit. Den bortgångna var maka till f. banvakten i Lärbro K. A. Niklasson och bodde nu tillsamans med maken hos en dotter i Visby. Förutom maken efterlämnar den avlidna barn, bland dem stationstöreständaren Nils Niklasson, Fårösund.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

Förlovning

har tillkännagivits mellan fiskaren Arne Lundgren, Slite, och fröken Gerd Petersson, dotter till lantbrukaren Adolf Petersson och hans maka, född Mossegren, Kvarn;

— mellan furiren vid KA 3 Bror Karlsson och fröken Eira Lundin, dotter till hr Einar Lundin, Visby, och hans maka;

— mellan underofficeren vid KA 3 Sune Essemyr, Fårösund, och fröken Barbro Lawergren, dotter till folkskollärare Adolf Lawergren, Boge, och hans maka, född Ohlsson;

— mellan ingenjören Lennart Sennemark, Stockholm och fröken Ingrid Bergström, Slite, dotter till framlidne verkstadsingenjören vid Slite cement Fritz Bergström och hans efterlämnade maka, född Nilsson;

— mellan jordbruksarbetaren Gösta Engström, Folkedarve i Garda, och fröken Anni Larsson, dotter till lantbrukaren Arvid Larsson, Fie i Lau, och hans maka, född Larsson;

— mellan hr Börje Ivarsson, Krokek, och fröken Ing-Marie Levander, dotter till stenhuggaren Johan Levander, Grötlingbo och hans maka;

— mellan bagarmästaren Ernst Olsson, Roma, och fröken Ingrid Stenbom, dotter till byggnadssnickaren Gustaf Stenbom, Gurfiles i Ala, och hang maka;

— mellan handelsföreståndaren Gerhard Ahlgren, BRute och fröken Viola Eliasson, dotter till sjökapten Aldo Eliasson, Rone, och hans maka;

— mellan cementarbetaren Lars Pettersson, Blite, och fröken Maria Svensson, Gothem, dotter till lantbrukaren Edvin Svensson, Kopungs i Gothem, och hans maka, född Norrby;

— mellan hr Erik Pettersson, Rone, och fröken Greta Olofsson, Burs, dotter till arbetaren Hilding Olofsson, Burs, och hang maka;

— mellan rörmontören Karl Erik Karlsson, Skövde, och fröken Sara Engström, dotter till hr Adolf Engström och hans maka, Visby;

— mellan hr Axel Appelfeldt, Västerås, och fröken Karin Liljegren, dotter till lantbrukaren Edmund Liljegren, Bössegårda i Hogrän, och hans maka.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Publicerat

Sextio år.

\"\"
Vilh. Aaröe.

Verkställande direktören i Svenska Mejeriernas Riksförening Vilhelm Aaröe fyller den 30 december sextio år. Hela sin livsgärning har han ägnat åt mejerihanteringen. Född i Danmark kom han redan år 1912 över till Sverige som tjänsteman i firman Jungqvist och Svennevig, ett av vårt lands dåvarande största smöroch äggexportföretag. År 1915 flyttade han över till Gotland som chef för den då nybildade Gotlands Smör- och Äggexportförening och 1920 blev han chef för Mjölkcentralens i Stockholm smör- och äggavdelning. När sedan Svenska Mejeriernas Riksförening startade hösten 1932, knöts Aaröe dit som direktör och ägnade de första åren huvudsakligen och med stor framgång åt ledningen av den av SMR övertagna centraliserade smörexporten. Sedan år 1940 har Aaröe varit verkställande direktör i SMR och därmed fått ansvaret för jordbrukets största livsmedelsindustri. De svenska jordbrukarnas mejeriorganisation har som bekant hand om 96 procent av mejerimjölken i vårt land och har en omsättning av över 800 milj. kr. pr år.
Med klokhet, energi, framsynthet och entusiasm har direktör Aaröe förståt att väl förvalta sitt ansvarsfulla uppdrag.
Han har på ett lyckligt sätt kombinerat gedigna affärsmannaegenskaper med föreningsmannerns idealitet och känsla för den stora gemenskapen. Den stora framgång, som svensk mejeriorganisation kunnat inregistrera under de senaste 15 åren, är till ieke ringa del direktör Aarödes förtjänst.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299