Dödsfall Signe Andersson.

Min älskade maka SIGNE ANDERSSON född Nilsson * 23 maj 1885 har i dag avlidit efter ett långt och tåligt buret lidande. Djupt sörjd och saknad av mig, syskon, syskonbarn och många vänner.
Hemse den 10 dec. 1946.
GRAHAM ANDERSSON

\"\"

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Dödsfall Hugo Wallin.

Vår kära fader Snickarmästare Hugo Wallin insomnade stilla och fridfullt i dag i sitt 75:te levnadsår. Sörjd o. saknad av oss, systrar, släkt och vänner.
Slite den 10 dec. 1946.
ERIC och HERVOR
ANNA-LISA och HENNING
THORSTEN och INGABRITTA

\"\"

Klockorna ringa så sakta till ro.
Far har funnit ett ljusare bo.
Aftonens stjärna lyser så blid,
sov kära far, vila i frid.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

För visat deltagande

vid vår kära systers THYRA HARTMAN bortgång samt för kransar och blommor vid hennes bår frambar vi vårt varma tack.
Fjälls i Endre 11 dec. 1946.
SYSKONEN

\"\"

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

2,100,000 sikyngel ha utplanterats på Gotland i år.

Från fiskerinämndens höstsammanträde.
Gotlands läns Hushållningssällskaps fiskerinämnds höstsammanträde ägde rum på Hushållningssällskapets lokal i Visby måndagen den 9 december. Ordförande var landshövding Nylander, och närvarande voro förutom landshövdingen kommendörkapten Åke Berg, hushållningssällskapets sekreterare och fiskeriinstruktör, försäljningschefen Lennart Ottosson samt fiskarna Arvid Andersson, Bengt Arwesson och Gunnar Jacobsson. Båda fiskeriintendenterna hade anmält förhinder till sammanträdet.
Först redogjorde instr. Mattsson för fiskodlingsverksamheten under det gångna året, samt de förbättringar och utbyggningar som företagits vid fiskodlingsanstalten i Ahr. 2,100,000 yngel av sik hade utplanterats från anstalten under våren, och detta yngel var kläckt uteslutande av gotländsk rom. Under hösten har inlagts 90 liter sikrom i anstalten, även detta uteslutande gotländsk rom. Den planerade filtreningsanordningen rapporterades även färdig, och vidare kunde anföras att hushållningssällskapet nu förvärvat äganderätten till fiskodlingsanstalten och vattenrätt till densamma från träsket.
Nästa punkt på föredragningslistan upptog sökandet av statsbidrag till fiskodlingsanstalten, och beslöt nämnden enhälligt att sådant bidrag skulle omedelbart sökas från av lantbruksstyrelsen disponibla fiskeavgiftsmedel.
Frågan om bensinslattemedlens fördelning blev mera segsliten, men efter en ingående debatt enades nämnden pm ett förslag att tillställas lantbruksstyrelsen.

Fisken för billig — fiskredskapen för dyra.
Höstens överseglingar av fiskredskap och försäkringen av nät härför förde även länets fiskeriförsäkringsbolag på tal, och man diskuterade de åtgärder som lämpligen kunde vidtagas för att fiskarna genom försäkringar skulle kunna skydda sig mot sådana förluster. Landshövding Nylander erbjöd sig att personligen undersöka vad som ytterligare skulle kunna göras i denna sak.
Gotlands Fiskareförbund hade inkommit med en utredning som klarlade de ojämförligt stora skillnader na mellan priserna på fisken ocn förnödenheterna för fisket, och utbad sig fiskerinämndens stöd för vinnande av rättelse i detta. I skrivelsen påpekades att visserligen priserna på drivmedel gått ned, men trots att i synnerhet laxpriserna nu lågo snarare under än över förkrigspriserna till fiskaren, hade prisstegringen på fiskredskap stadigt fortgått. I vissa fall, påpekades det, hade denna stegring kommit upp i 300 procent över förkrispriserna, och i vissa fall ända upp till 400 procent. Fiskareförbundet fann det vidare vara egendomligt att någon prissänkning på dessa förnödenheter ej kunnat genomföras, då prisreduceringen på drivmedel kom redan förra hösten. Nämnden beslöt enhälligt att tillstyrka denna framställning efter dess motivering, och att vidarebefordra den med anhållan om skyndsammast möjliga behandling.

En del fiskefrågor
behandlades därefter, och bland annat påtalade fiskeriinstruktören det brydsamma läge som skulle uppstå för gotlandsfiskarena om det rikliga laxfisket skulle avtaga, och vinterfisket efter strömming fortfarande skulle utebli. Man har under hösten haft vissa känningar med kraftiga strömmingsstim av storvuxen strömming vid den gotländska kusten, men fiskarena kan inte själva klara ut att leta upp fiskeområdena under det pågående laxfisket. Denna stora strömming har av allt att döma helt andra fångstområden än de vanliga. Behovet av hjälp med undersökningar för strömminsfisket nu under vintern med statens undersökningfartyg påtalades även från fiskarehåll, och kommendörkapten Åke Berg förutsatte möjligheten av att med ekolodningsutrustning kunna leta upp strömmingsstimmen. Fiskerinämnden beslöt underiätta kungl. Lantbruksstyrelsen om de stora förväntningar de gotländska fiskarena staler på just vinterundersökningar, ocn de praktiska resultat som kunde utvinnas genom dessa.
Vidare upptogs till debatt en del avsättningsfrågor, ansökningar om fiskerilån m. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Firma Reals nya komplex luftig butik i ljus alm.

Elegans och moderniteter underlättar kundbetjäninget.

\"\"
Herrekiperingen.

Det har gått några år, sedan vår vördade hansestads inbyggare enligt orientaliskt mönster köpte sina färggranna varor i öppna \”butiker\” på stora torget. De gamla diversebodarnas epok är också förbi och vi är inne i de jättestora, lyxiga och bekväma varuhusens tidevarv. Ett pampigt och ögonfägnande exempel är Firma Reals jättekomplex, som skjutit i höjden i den trånga Hästgatsbacken och med ett hav av konstgjort dagsljus lockar flanören till jättelika skyltfönster innanför raden av pelare. Tidens krux — materialbristen — har försenat bygget en tid, men affären hann dock slå upp alla tre portarna lagom till julrusningen…
Luft och ljus i kombination med modern lyx och bekvämlighet är ett av de första intrycken man får, innan man hämtar andan och kliver på i lokalerna. Putsat och fint är allting från den väldiga inredningen i ljus alm till de bekväma glasmontrerna, som ger kunden en överblick av varorna, som i en liten ask. Allehandas medarbetare, som på själva premiärdagen hade tillfälle att vandra igenom avdelningarna med huvudaffärens chef i Stockholm, dir. Bertil Swartling, Visby-affärens föreståndare Einar Bolin och avdelningsföreståndaren Elis Torndahl som ciceroner, blev faktiskt imponerad.
Till att börja med gjorde vi en snabbvisit i skoavdelningen, vilken gränsar till personalrummet, som också kompletterats med kokvrå. Skoavdelningen är inte stor i och för sig, vilket delvis beror på, att den lämnat över grövre skor till avdelningen för arbetskläder. Dessutom finns lagerrummet, som för övrigt står i direktförbindelse med alla avdelningarna vägg i vägg med skoavdelningen. Mellan skoavdelningen och herrkonfektionsavdelningen är två provrum med stors präktiga speglar inbyggda och i sistnämnda avdelning, som ligger närmast gatan, får kunden genast överblick över lagret. Kostymerna är upphängda i ställbara klädhängare och i montrer på golvet har man placerat gosskostymer. Ett trappsteg högre ligger herr- och damtrikå- samt konfektionsavdelningen, där skjortor och underkläder m. m. ligger prydligt uppradade på hyllor och diskar. Så småningom — troligen redan i år — kommer kunderna t. o. m. att kunna sitta och handla på något slags barstolar. En stor upplyst glasmonter kommer också att komplettera elegansen. Ännu ett trappsteg upp slutligen, ligger sport- och arbetsklädesavdelningen, där man kan få köpa allt vad man vill ha av kläder i grövre tyg samt som tidigare nämnts arbetsskor.
Hela 40 m. lång är skyltfönsterlängan, vilken liksom butiken i övrigt lyses upp med, lysämnesrör och skall få en stor neonskylt på fasaden. Stadsarkitekt K. Schollin har ritat hela byggnaden och köpmannaförbundets egen arkitekt inredningen. Inredningen är levererad från f:a Robert Ditzinger, Stockholm, och lys-ämnesrören från f:a Elektroholm, Stockholm. Monterat dem har däremot Elektrotjänst gjort, måleriarbetena är utförda av målerifirman Einar Lundgren, kassaapparaterna — sista skriket på området — har levererats av National Kassaregister och korkmattorna av Häggs möbleringsaffär. Personalen har naturligtvis relit ökas i affären. Så småningom hoppas man bli 9-10 personer mot 5 á 6 förut. Det behövs också folk, då alla avdelningar nu måste bevakas enskilt på grund av lokalens läge i trappstegsform.
Den gamla personalen hann emellertid med ett jättearbete, innan mängden av premiärblommor och första kunderna togs emot: Hela lagret flyttades grek – tiskt taget mellan lördagen och måndagen från gamla affären. Innan dess hade personalen dessutom arbetat så gott som natt och dag med förberedelserna och de lyckades. — En 35 år gammal affär har blivit ny.
Dress.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Storbygge vid folkhögskolan i Hemse.

\"\"

Modernt elevhem för flickor — kök och matsal för elevhushållet.
Lokalfrågan vid Hemse folkhögskola tog ett stort steg mot sin lösning, när landstinget föregående år beviljade medel till ett nytt elevhem, med vilket kök och matsal för elevhushållet skulle förenas i yen särskild tillbyggnad. Allt sedan Bopparvegården under kriget togs i anspråk av militärmyndigheterna som kök åt krigssjukhuset har skolan varit utan egna lokaler för elevhushållet! Styrelsen förhyrde förutvarande Villa Duse, som var inredd till pensionat, och under de fem sista åren har elevköket och matsalen varit förlagda dit. Då villan ligger femhundra meter från skolan har det ur många synpunkter varit obekvämt för både husmor och elever, varjämte det varit stridande mot folkhögskolans idé, nämligen att vara internatskola med mat och bostad på själva skolan, som under några månader skall vara ett verkligt hem för eleverna.
Bopparvegården är nu återlämnad till skolan, men den gamla byggnaden är i ett så miserabelt skick, att den icke längre kan komma ifråga som skolkök. Den nya byggnaden var sålunda absolut nödvändig, och landstingets beslut liksom det under sommaren meddelade byggnadstillståndet hälsades helt naturligt med stor glädje av alla vänner till skolan. Arbetet har emellertid blivit fördröjt på grund av försening med ritningarna, men sedan dessa nu färdigställts, har man hunnit så långt på väg, att entreprenad är utlyst. Anbuden skall brytas vid sammanträde med byggnadskommittén nu den 16 december, och sedan blir det byggmästarens sak att sätta igång så fort som möjligt.

Loggian blir härlig sommarmatsal.
Den nya byggnaden, ritad av arkitekt Hugo du Rietz i Gävle, tidigare i Visby, skall ligga omedelbart norr om gymnastiksalsbyggnaden och i rät vinkel mot denna samt i linje med det förutvarande elevhemmet. Läget blir utmärkt, ty huset kommer att omges av skolans park med dess lagom glesa bestånd av björk och tall, som medger fri sikt såväl åt gatan som åt de nedanför mot Mästermyr liggande Bopparvegårdarna.
Som nämnt, kommer nybygget att bestå av två huvuddelar: ett elevhem i två våningar för flickor och en envåningslänga, inrymmande kök och matsal samt sällskapsrum. Ovanpå köket är vindsvåningen inredd med tre personalrum, vilka få sitt ljus genom frontespisar, som vetta mot gatan. Fasaden präglas givetvis av den modernt sakliga stilen, men genom att taket icke skjuter ut över murlivet har huset fått en i någon mån gotländsk prägel, anslutande till de tidigare byggnaderna från 1920-talet. Fasadens utseende framgår av bilden härovan; skorstenarna synas över takåsen men utgå icke från dess mitt utan från bakre takhalvan. Takbeläggningen blir tegel.
På baksidan märkes framförallt en bred loggia, som sträcker sig från dörrarna mitt emot entrén till köket, alltså utmed sällskapsrummet och matsalen, vilka lokaler stå i förbindelse med loggian genom flera dörrar. Här blir säkert ett kärt tillhåll för åtminstone sommarkursens elever — den kyliga vintern medger nog, tyvärr, inte att den kommer att utnyttjas under huvudkursen.

Sällskapsrummet ar efterlängtat — hypermodernt kök.
Stiger man in genom stora entrén kommer man in i en mycket rymlig vestibul med kapprum och toiletter till vänster och en telefonhytt till höger om vindfånget samt uppgången till andra våningen rakt fram. En dörr till höger leder in i sällskapsrummet, som genom en skjutbar vägg skiljes från matsalen därinnanför; båda rummen kan sålunda mycket enkelt förvandlas till ett större, där skolan äntligen får en lokal, som lämpar sig för interna fester. Ett sällskapsrum saknas f. n., men även denna brist skall nu bli avhjälpt, vilket utan tvivel kommer att öka trivseln på skolan i hög grad.
Köket blir försett med elektrisk spis, diskmaskin och universalmaskin för knådning av deg, vispning etc. Utmed väggarna finnas arbetsbord, bakbord och plåtställ m. m. och i närheten av spisen avlastningsdiskar för grytor m. m. I skafferiet skall ett större kylskåp få sin plats. Som särskilda avdelningar till köket kan man räkna renseriet och diskavdelningen, allt mycket välordnat. Husmodern får en egen liten expedition, personalen egen matsal. Under köket, i källarvåningen, finner man många lokaler för olika praktiska behov — förrådsrum för rotfrukter, potatis, kött, fisk, frukt m. m., matkällare, torrförråd och kakelklätt styckningsrum med tillhörande saltningsrum. Matvarorna kan härifrån transporteras upp till köket medelst en varuhiss, en arbetsbesparande anordning.

Flickorna får det bekvämt.
Om man från den stora vestibulen går åt vänster, kommer man in i den korridor, som delar elevhemmet i två hälfter. Den bakre hälften upptages till största delen i båda våningarna av två lärarinnebostäder, bestående av kapprum med badrum och kokskåp, stort vardagsrum med öppen spis och balkong och ett mindre sovrum med garderober. På denna sida finns i bottenvåningen även ett isoleringsrum, avsett för sjuka elever och försett med eget VC. På andra sidan om korridoren ligger elevrum i båda våningarna med ett välutrustat tvättrum, gemensamt för alla, i mitten. Varje rum har också varmt och kallt vatten samt tvättställ och tandborstningsställ — bekvämligheter saknas följaktligen inte. Sammanlagt finns det 11 rum med plats för 22 elever — och de kommande årens kvinnliga elever är att lyckönska till denna förnämliga bostad.
Källarvåningen har flera stora förrådsrum och dessutom tvättstuga med tvättmaskiner för mindre tvätt, även tillgänglig för eleverna, borstrum med strykbänk och skåp för smutskläder samt ett rymligt torkrum. För alla eventualiteter skall det bli ett ordentligt skyddsrum med gasfång. Slutligen märkes pannrum för oljeeldning, bränslerum — eldningen skall kunna försiggå med koks efter någon ändring, och bränslerummet är tilltaget med tanke härpå — samt hydrofor, verkstadsrum och rum som kan disponeras för kommande behov.
Ja, så ter sig i stort planerna för detta nybygge, och man kan blott hoppas att de blir förverkligade så snart som möjligt, så att elevhemmet och elevhushållsavdelningen kan få tas i bruk till nästa huvudkurs. Den som i så fall inte kommer att fröjda sig minst är säkert rektor Jeppsson; dels har han sedan länge arbetat för att få denna byggnad till stånd, dels vet han vilket problem det är att på höstarna skaffa rum till det stora och för varje år allt större antal elever, som på grund av det nuvarande elevhemmets begränsning måste bo ute i samhället.

Ännu återstår dock mycket,
innan folkhögskolan i Hemse är färdigbyggd. Vad man härefter mest av allt behöver är lokaler för den egentliga skolköksundervisningen och för slöjd och vävnad. Det här omtalade köket löser icke detta problem, ty det är avsett endast för elevhushållets behov, icke för undervisning, men det betyder naturligtvis ett oerhört framsteg jämfört med nuvarande förhållanden och kommer givetvis att användas vid undervisningen i huslig ekonomi till dess att det andra bygget blir färdigt någon gång i framtiden.
Den nuvarande skolbyggnaden från 1891 har också snart tjänat ut och måste så småningom ersättas med en ny, mera ändamålsenlig och större. Ett önskemål är att en nybyggnad för detta ändamål även tillgodoser behovet av en aula, så att den nuvarande dubbelanvändningen av gymnastiksalen kunde få ett slut:
den är nu både gymnastiksal och samlingssal men kan på grund av omständigheterna inte blir någotdera helt. Slutligen kommer på önskelistan en ny rektorsbostad. Lantmannaskolans rektor bebor ju f. n. den egentliga rektorsbostaden. som är gammal och skröplig och väl förtjänar att rivas, medan folkhögskolans rektor bor några hundra heter längre bort i en tämligen nybyggd villa, som emellertid är avsedd som bostad åt andreläraren. Rektor bör dock, enligt reglementet, bo i skolans omedelbara närhet.

Allt för ungdomens bästa.
Det är sålunda mycket ogjort fortfarande, mycket att hoppas på såväl för dem, som direkt är knutna till skolan osm för hela öns befolkning, till vars bästa allt givetvis syftar. Man får också hoppas att den gotländska ungdomen skall utnyttja sin skola i ständigt stigande grad. Elevantalet har de senare åren ökat kraftigt, men fast det i år är 47, är det i medeltal knappt en från varannan socken. Det vore väl inte orimligt att tänka sig ett nittiotal elever eller kanske rentav hundra — en från varje socken och tio från Visby! För ungdomen är det icke minst av vikt att lära känna sig själv genom kontakt med andra, att få vidgad horisont, mera kunskap, mera glädje och sist men kanske viktigast: många goda kamrater för hela livet. Säkert är, att den som vill någonting också får god valuta av en vinter eller sommar vid en folkhögskola, men säkert är också att skolans strävanden att g e underlätas oerhört, om behovet av lämpliga lokaler är fyllt. Därför betecknar det nu beslutade bygget en milstolpe i skolans utveckling.
Nby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Landsbygden. Hellvi.

HELLVI.
Luciafest i Hellvi. I lördags hade härvarande IOGT-loge anordnat en anslående Luciafest. Överlärare K.- Engfeldt hälsade den talrika publiken välkommen och redogjorde för Lucialegenden. Efter unison sång framfördes en dialog i anslutning till Lucia-firandet samt en adventsbön. Så tågade Lucia med sina tärnor in och visade en mycket anslående Luciatablå, utförd av flickor från såväl grund- som ungdomslogen. Därefter följde kaffedrickning samt auktion på tårtor och frukt. Vidare förekom sång, varefter en del gamla folklekar utfördes. Heder åt en sådan ungdom, som vill och kan föra idealen framåt!

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Landsbygden. Roma.

ROMA.
Lottakåren höll i lördags kväll sin sedvanliga Luciafest i samband med försäljning i godtemplarlokalen. På grund av det dåliga vädret hade inte så fulltalig publik som är vanligt vid Lottornas Luciafest infunnit sig, men när festen vid 20-tiden började hade ändå rätt många samlats. Programmet inleddes med musik av hrr N. Nilsson och A. Jönsson. Lottachefen fru Ingeborg Dagel hälsade välkommen och redovisade för lottornas arbetsuppgifter inom frivilligt försvarsarbete och ute i krigshärjade länder och vädjade om ekonomiskt stöd för deras arbete. Fru Ebba Berggren höll ett trevligt kåseri om rösten och dess vård. Fru Linnea Engström sjöng två julsånger, och så inträdde Lucia med sina tärnor och sjöng några sånger (Luciabrud var fröken Vera Hansson, Björke, en av kandidaterna till Gotlands Lucia). Så blev det en stunds paus för kaffedrickning. Därpå utfördes ett julpotpurri till fiol och piano med gamla kända julsånger som sjöngs av några flickor. Så vidtog försäljning av trevliga handarbeten och julprydnader som kårens medlemmar förfärdigat. Betinspektör Grankvist fungerade som utropare, buden duggade tätt och försäljningen gav ett gott ekonomiskt resultat. Den alltigenom trevliga festen slöts med \”Du gamla, du fria\”.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 December 1946
N:r 288

Idrott och sport.

\"\"

A 7 fjärde lag i sabel-Sm.
SM i lagfäktning på sabel avgjordes på måndagen, Segrare och svensk mästare blev Malmö polisers gymnastik- o. idrottsförening med fyra lagsegrar, 2) Stockholms allmänna fäktförenings lag fred tre lagsegrar, 3) Föreningen för fäktkonstens främjande med två lagsegrar, 4) Gotlands artillerikårs idrottsförening med en lagseger. I mästerlaget tog Nordholm 11. Borestam 10 och Ljungberg sex individuella segrar av tolv möjliga.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 December 1946
N:r 287